År 2020 godkände Europeiska unionen Green Deal, en uppsättning initiativ som syftar till att göra EU klimatneutralt till år 2050, som beskrivs som ”den här generationens avgörande uppgift.” Green Deal lovade också att vara ”rättvis och inkluderande”, sätta ”människor först” och att ”ingen lämnas bakom.”
Fyra år senare har förhandlare inom de europeiska institutionerna slutfört ett paket med lagstiftning för att leverera denna gröna – och sociala – överenskommelse, som börjar med politik för att minska utsläppen av växthusgaser (GHG) med 55 % till år 2030 (lagstiftningen Fit for 55). Hur väl uppfyller det löftet att anpassa klimatmål och sociala mål? Hur kan medlemsstaterna infria löftet om ren energi för alla?
EU:s ramverk för bekämpning av energifattigdom måste nu implementeras snabbt och korrekt för att göra skillnad för utsatta i samhällen, enligt en analys av energipolitiska NGO, Regulatory Assistance Project.
Författaren till rapporten (se nedanstående länk), Louise Sutherland, noterade att trots omfattande ansträngningar från EU:s sida för att minska energifattigdomen ökade antalet hushåll som hade svårt att betala sina räkningar avsevärt mellan åren 2021 och 2022 på grund av energikrisen som började under hösten år 2021 och ökade avsevärt i svårighetsgrad efter starten av kriget i Ukraina. Som svar på den 35-procentiga ökningen av energifattigdomen till följd av dessa händelser, utarbetade EU ett ramverk som måste implementeras omedelbart för att få effekt, skrev Sutherland.
Ramverket är ett markant avsteg från tidigare tillvägagångssätt för att minska energifattigdomen, som fokuserade på ekonomiskt stöd för energiräkningar. Nu satsar EU på att minska energianvändningen och att gå bort från olja och gas.
En minskning av energianvändningen är normalt en naturlig följd av energipris inflationen och, kan man hävda, ett symptom på energifattigdom. Med andra ord verkar Europeiska unionen omdefiniera energifattigdom i ett försök att motivera människor att konsumera mindre energi – vilket de redan gör eftersom de inte har råd.
Gaspriserna i Europa är, även om de var betydligt lägre än de var på toppen av krisen ¨år 2022, fortfarande dubbelt så höga som de var innan dess. Dessutom är EU:s gröna energiplaner på väg att pressa energiräkningarna ännu högre när byggnader och transporter inkluderas i blockets system för handel med utsläppsrätter.
”Det återstår att se om dessa åtgärder verkligen är effektiva, och vi har sett förutsägelser om att energipriset runt och efter år 2030 kan stiga avsevärt,” sa Sutherland, som citeras av Energy Mix. ”Så vi behöver mycket snabba åtgärder det här decenniet, för att stödja de hushåll som är mest utsatta om energipriset stiger.”
New action on energy poverty: Implementing the new EU provisions
Energy Mix.
https://ourworldindata.org/energy-mix
Claes-Erik Simonsbacka
CE Simonsbacka Tack!
Innehållet i Ditt inlägg bekräftar att MÅLET med att utse CO2 till syndabock i UNFCCCs påhittade skräckvision om den kommande Globala Uppvärmningen är ”Global Governance.
Varför skulle en liten antropogen ökning av atmosfärens CO2-halt i nutid kunna åstadkomma en global uppvärmning när Jordens temperaturen inte låtit sig påverkas av tidigare CO2-halter av 7000 ppm, 5000 ppm, 400 ppm osv.?
Nej hela denna gröna soppa, Green Deal är ett fasansfullt exempel på hur naturvetenskapligt okunniga EU-politiker med stöd av klimataktivister av alla slag, inte minst media, tillåter maktgalna FN-politiker att med sitt narrativ leda Väst till självförvållad självsvält och värre.
Ursäkta helt OT. Fast kanske inte. Just nu, kl 07:22, levererar vindkraften i Sverige hela 177 MW, vilket motsvara 1,1% av hela elproduktionen.
Energy Mix,är han släkt med Harald?
OT
”Jag är ärligt talat förvånad över att en professor i informationsteknik inte har bättre koll på olika myndigheters och organs olika roller. Ett ”råd” är just ett råd. Det är inte en beslutande myndighet. Det gäller såväl Klimatpolitiska Rådet som Finanspolitiska Rådet, Lagrådet mfl. Dessa råd har som uppgift att ge sin bild, snävt från sitt kunskapsområde. Sedan är det politikens uppgift att väga av dessa åsikter mot andra aspekter, åsikter från experter som tycker annorlunda och inte minst mot andra viktiga samhällsintressen. Om vi skulle gå på professorns linje att blint lyda just experterna i Klimatpolitiska Rådet kan vi lika gärna avskaffa demokratin och införa expertstyre i stället. Tyvärr är risken då uppenbar att dessa experter i varje läge skulle försöka driva igenom just sin snäva syn på ”sina” frågor och missa helheten. Och demokratin skulle samtidigt gå i graven.”
http://www.ericsoniubbhult.se/