Aftonbladets Katrine Kielos skriver om Anthony Giddens bok ”The Politics of Climate Change”. Giddens menar att varken miljörörelsen eller marknadsfundamentalismen kan hantera klimatomställningen och efterlyser en ”tredje väg”.
Aftonbladets Katrine Kielos skriver om Anthony Giddens bok ”The Politics of Climate Change”. Giddens menar att varken miljörörelsen eller marknadsfundamentalismen kan hantera klimatomställningen och efterlyser en ”tredje väg”.
Debattartikel om vindkraft vs kärnkraft
Påverkar vindkraften vattenkraften?
Utbyggnad av förnybar energi i Tyskland
Gröna klimatfonder korrumperar domstolarna
Tyskland går starkt – nedåt
Öppen Tråd
I klimatkyrkan krävs att man håller sig till trosbekännelsen
Det förutsätter att det finns en mänskligt indicerad klimatförändring som behöver åtgärdas. Återigen går man förbi kärnfrågan. Vilka bevis har man för att klimatförändringarna huvudsakligen beror på mänsklig påverkan? Politikerna och NGO:s har tagit över frågan och då handlar det om ideologi och särintressen snarare än vetenskap. Uttrycket ”science is settled” har jag sällan hört uttalas av företrädare för vetenskapen.
Det finns redan en tredje väg, men den är kanske en återvändsgränd. Något klimathot förutsätts inte. Den skulle kunna kallas CARE, från Carbon Atmospheric Right with Education. Jag har själv konstruerat den och lade in den i Newsmills kommentarsfält, där jag tyckte den var relevant. Förbättringar är säkert möjliga.
http://newsmill.se/artikel/2009/05/12/sverige-forsiktigt-i-klimatfragan-ambitionsnivan-maste-hojas
Urban, du får nog snällt ställa dig i kön bakom bl a Club of Rome, Bilderberg-gruppen och de som vill att FN tar över styret av världen.
Det är möjligt att internet kan bli ett framtida verktyg för demokratiska beslut, där alla får vara med och rösta fram lösningar på gemensamma frågor. Men det är säkerligen många år framåt i tiden innan världen blivit så nivellerad att det skulle fungera.
Vilka klimatförändringar?
JR, klimatförändringar är inget nytt, men de man pratar om nu är de antropogena som sker i huvudet på klimat-psykopaterna….
Jag hinner inte läsa men kommenterar som vanligt…
Jag gillar starkt ett alternativ där vi minskar mänsklig ofullständig förbränning (vilket minskar AGW avsevärt mer än våra fossila CO2 utsläpp ökat) samtidigt som vi förbättrar levnadsvillkoren för de miljarder som saknar moderna energisystem.
Vidare ska vi globalt hårdsatsa på alla energisystem som kan priskonkurrera ut fossilkol, ty vi realister vet att det är det enda som kan påskynda peak fossilkol globalt.
På sikt och i den rika delen av världen kan vi fortsätta att utvekla bl.a. sol och geoenergisystem.
Jag älskar konstruktiva lösningar på mänsklighetens problem..
Kanske ska jag utveckla och i Newsmill???
Några som håller med om att det är dax att sluta gå med arslet och byråkratin främst in i framtiden?
Hur många av forumets klimatoroade håller med?
Matsa Frick, du behöver inte svara ty jag vet att du håller med.
Vad med Thomas Anders L Mikael Anders E och Erik S?
L#5
Ahaaa! Då förstår jag. De mäter alltså temperaturen med en termometer i rumpan?
L, den i praktiken styrande domstolen är betydligt mer demokratisk än FN-ordningen och absolut jämfört med Bilderberggruppen. Dessa institutioner förlorar makt.
Hur valen till domstolen skulle gå till tas inte upp. Det finns åtminstone inget stormaktveto. Någon form av proportionalitet förutsätts. Något liknande valet till Europaparlamentet men globalt borde kunna ordnas utan några större problem.
”Klimatförändring” var det, ja… tty visade 14 maj (baltscheffsky-om-klimat-och-halsa) värmerekorden per kontintent. Antarktis år 1974, bebodda kontinenter mellan år 1960 (Australien) och 1881 (Europa).
”World Almanac” (on paper) ledde mig till en lista över värmerekord i USA:s delstater. Wikipedia har en helt uppdaterad version. Sorterad efter decennium ser den ut som följer (reservation för avskriftsfel):
2000 AZ, SD
1990 AR, CT, NV, NM, OK, TX,
1980 NC, UT
1970 MA, RI
1960 WA
1950 GA, IL, MO, SC, VA,
1940 —
1930 AR, DE, FL, HI, IN, IO, KS, KY, LA, MD, MI, MN, MS, MT, NE,
NJ, ND, OH, PA, TN, WV, WI
1920 AL, NY
1910 AK (Alaska), CA, ME, NH, VT
1900 WY
1890 OR
1880 CO
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_all-time_high_and_low_temperatures_by_state
Arizona: Lake Havasu City (incorporated in 1978) hade 53ºC 5 juli 2007. Wikipedia om orten: Har extremt varma somrar, med temp 38º – 43º c:a 4 månader. Hade 51ºC 1 juli 1950.
South Dakota: 49ºC 15 juli 2006 vid Usta.
All time high är fortfarande, som tty redan sagt, 134ºF / 56,7ºC Death Valley, CA, USA 10.6.1913
Jag tycker att Katrine Kielos artikel var bra.
Jag har visserligen inte läst Giddens bok, men Katrine pratar om sådant som jag tycker är mer relevant i den här debatten än molekylers beteenden.
Hur molekyler beter sig kan vi svårligen påverka.
Men hur media och politiker hanterar en klimatförändring kan vi kanske påverka.
Apropå klimatförändringar…….
I gårdagens Aftonbladet (papperstidningen) var det en artikel om ett fossil funnet här i Sverige. En kindtand från en utdöd gigantisk släkting till elefanten. Fossilets ålder beräknades till 10 miljoner år. Enligt artikeln var det betydligt varmare i Sverige vid den här tiden. Frågan inställer sig ju genast. Om det var så mycket varmare då…………Inga tippingpoints?
Eller låg skandinaviska halvön längre söderut för 10 miljoner år sedan?
Labbibia #11.
Det kanske fanns kringvandrande tandläkare på den tiden? Någon kan ju ha tappat en tand från en patient …
Din fråga om var den skandinaviska jordskorpan befann sig på den tiden är relevant. Jag är övertygad om att nästan hälften av alla läsare till den här bloggen kan svara.
Re #11
Skandinavien har inte förflyttat sig nämnvärt sedan miocen. Och att det var mycket varmare i Skandinavien då vet vi redan. Det har visserligen inte påträffats några neogena fossil i Sverige tidigare, men i finska Lappland finns det marina leror från Pliocen med mikrofossil som tyder på vattentemperaturer jämförbara med Medelhavet idag.
Så sent som den förra mellanistiden för ca 125,000 år sedan var det betydligt varmare än i nutiden. Hasselpollen från den tiden har hittats i Svappavaara i norra Lappland, och fynd på den finska sidan visar att det växte ekskog vid Bottenviken.
Uffeb
Tanden var ungefär i samma storlek som en fotboll. Skulle en vandrande tandläkare fixa hål i sådana, så var han nog tvyungen att även släpa med sig en bergborr. 😀
tty
Tack för ett bra och utförligt svar.
Gunnar #6
Sant att geoenergisystem är lönsamt om rätta förutsättningar finns – lönsamt från första stund sett i ett LCC perspektiv.
se http://www.effstock2009.com/uploads/files/effstock_program.pdf
Geoenergisysten som drivs med fossilfri elkraft bidrar inte till försuring, partickelutsläpp, svavelutsläpp
Kombineras ovanstående med välisolerade och täta byggnader med tung stomme vänd mot ”inomhusluften” erhålls låga driftskostnader för kontor etc
– dags att uppgradera nuvarande BBR krav för byggnaders köpta energianvändning – den går att minska till en 1/5 del med bibehållen ekonomi – sluta slösa…..bygg smart
Labbibia och tty
Kul med information utan politiska pekpinnar.
Jag har sett en grankotte från toppen av Fulufjället som trillat ner från en gran när den senaste inlandsisen sakta smälte undan i dalgångarna. Den var alltså cirka sjutusen år gammal.
Den som vill hitta mer av kottar och träd som är många tusentals år gamla kan leta i myrkanterna uppe på Fulufjället.
Eller kontakta Leif Kullman vid Umeå universitet. Jag minns inte i hur många år han har studerat skog och trädgränsens förflyttning på grund av klimatförändringen.
Att skogen först dök upp på våra fjälltoppar efter den senaste istiden känns givetvis konstigt, men mindre konstigt om man tänker efter…
Uffeb & Labbibia,
och hur såg det ut i andra delar av världen då? Skulle 6,7 miljarder människor ha klarat det klimatet?
Gunbo #17
Jag förstod kanske frågan.
”Hur skulle det se ut i andra delar av världen då?”
Hur många var dom då, och hur gick det sen?
Eller menar du att vi får en ny istid? Jag fattar noll.
Du ställde en konstig fråga….
Uffeb,
Sorry, borde ha angett #. Det var en fråga ref. till era inlägg 11 och 12.
Håller med Håkan. Det finns inga bevis för att en mätbar påverkan av klimatet från människans växthusgasutsläpp ska kunna ske, utan snarare sådant som visar och bevisar motsasen. När jag läser Kielos skriva om Giddens ”den gröna rörelsen är alltför skeptisk till traditionell politik för att kunna bilda ett trovärdigt ideologiskt ramverk kring klimatförändringarna” kan jag inte låta bli att ifrågasätta varför man i förstone alls ska bilda ett ideologiskt ramverk kring detta. Även om stor antropogen klimatförändring funnits hade man kunnat fråga sig det. (Men nu finns den inte)
Giddens verkar ha beslutat sig för att fånga den nya flugan, klimatet, som nytt ramverk för teoribildande. Det kanske man elakt kan säga avslöjar att hans teoribildande består mycket av snack än-hit och än-dit (orgie i dialektik?), men detta är väl intressant i så motto att det torde visa hur klimatet håller på att etableras som en ny överideologi och/eller symbol i akademisk diskurs.
Finns ett desperat behov av att hänga upp ny ideologibildning på något eftersom man upplever att det gamla har passerat bäst-före-datum och är i upplösningstillstånd för att det misslyckats eller stupar på anomalier och splittring? Feminism, klass mm. Det eller att man av annan anledning famlar efter och söker skapa en ny samlande (vänster)symbol.
Jag misstänker snarare att detta som överideologi eller samlande symbol är farligt. Detta eftersom det inte existerar. Att det är farligt för att det inte existerar kan dels bero på att det kanske kan användas för vad som helst (*) och dels på att det exkluderar de som försvarar sanningen (att det inte existerar). Man kan ju även tänka sig att det skadar akademier och forskning överhuvudtaget, så att det på det viset skadar samhället i stort. Men förvirringen som kan bli följd av att man hoppar på något som inte är sant, och kanske följderna av den förvirringen, kan jag inte tänka mig är bra.
(*) Frihetsgraderna lär ju bli stora — närmast totala — när allt man behöver göra är att hänga upp sina teorier på ett användbart katastrofrykte eller katastrofmodell, och sen är kanske enda klimatets egenskap som är gemensam med politiska ideologiers’ dess globala utsträckning; perfekt argument för att den politiska teorin har global giltighet.
Har förresten läst Giddens Sociologi. Vill minnas att den var väl mycket å-ena-sidan och å-andra-sidan men även mycket klart socialdemokratisk och traditionellt vänster (fick Myrdal-vibbar av en del och vill även minnas att holismen verkar problematisk om mångkulturalism anammas). Men oavsett Giddens politiska inriktning ser jag inte att han klistrar på sig klimatetiketten som ett friskhetstecken. Snarare tvärtom!
Detta kanske man kan skriva en replik till Kielos om? Ska jag göra det?
–
Vad jag tror vore viktigt nu är att granska de som förbereder förslagen för Köpenhamn (men kanske även gärna andra författare mm som inspirerat klimatpolitiker i inte minst alliansen), men då inte att bara tramsigt ”mobba” dem som töntiga och/eller dumma (något som man tyvärr ser väldigt mycket av bland svenska skeptiker) eftersom det inte ger någon trovärdighet och inte är trovärdigt, utan sakligt påpeka deras bakgrund och track record samt sätta in det de säger i klimatvetenskapligt sammanhang.
Att efter gediget jobb få ut detta i medier och till diskussion.
Kräver mycket och seriöst jobb (av kompetenta som, ska kanske sägas, förstår att aldrig får söka vinna med raljerande).
Magnus A (#20):
”Detta kanske man kan skriva en replik till Kielos om?
Ska jag göra det?”
Yes, please do!
Mvh/TJ
Jag tycker mig märka att AGW-troende i allmänhet saknar all kunskap i klimatfrågan. Dom hänger upp sin tro på att det man läser och hör i mainstream media måste vara sant.
Medan det ökande antalet skeptiker har försökt samla in kunskap från alla tillgängliga källor och själva kommit fram till att larmen är kraftigt överdrivna och mer skadliga än nyttiga för samhället.
Att flertalet politiker fortfarande tror på larmen har precis samma grund, dom har inte själva satt sig in i frågan. Alltför ofta följer dom sin partilinje för att slippa tänka själva.
Den tredje vägen heter helt enkelt bättre kunskap.
Uffeb,
Vad jag menade med min fråga ”och hur såg det ut i andra delar av världen då? Skulle 6,7 miljarder människor ha klarat det klimatet?” var hur klimatet i övriga delar av världen såg ut när vi här i Skandinavien hade mer eller mindre tropiskt klimat. Det varma klimatet kanske berodde på att en tipping point hade passerats. Det kanske var öken och olidlig hetta i andra delar av världen och hur hade i så fall dagens 6,7 miljarder människor kunnat leva i en sådan värld?
Gunbo, kanske, kanske inte. Har du svaret?
Gunbo: Det hade de absolut kunnat göra. Kännetecknande för jordens varma perioder är att det i första hand är de höga latituderna som blir varmare, medan tropikerna inte blir så kolossalt mycket hetare, vilket visas av den växt- och djurvärld vi finner bevarad. Det tycks som om jordens inbyggda termostat fungerade väl.
Öknar finns alltid någonstans. Men tänk hur mer odlingsbar mark det finns i ”miocenvärme” då man slipper den eländiga kylan och permafrosten.
Det är en kontsig inställning att jordens klimat i nutid skulle vara på något sätt ”optimalt”. Eller som de riktiga extremisterna tycker, att det var optimalt ca år 1850…
Någon ”tipping point” i Miocen kan man knappast tala om. Jorden blev långsamt kallare under hela Tertiär för att till slut gå över i istidsläge.
I själva verket var öknarna betydligt färre och mindre på den tiden. De flesta öknar är relativt unga och har uppstått under neogen då klimatet successivt blivit kallare och torrare. Några är dock gamla, Namiböknen t ex som funnits lika länge som den kalla Benguelaströmmen, och öknarna i Centralasien som uppstod när Himalaya reste sig och skärmade av de fuktiga vindarna från söder.
Just mellersta miocen var f ö ett markant avbrott i den successivt sjunkande klimatkurvan. Det blev betydligt varmare och t o m delar av Antarktis blev isfria. Gissningsvis var dedt också då som Gompotherierna gästspelade i Skandinavien.
Gunbo #23
Jag tror att Christopher och tty redan har svarat på din konstiga fundering.
Men jag vill ändå kommentera och ställa en fråga.
Hur tror du att en global medeltemperatur beräknas? Är det luften i markplanet som mäts och sammanvägs med hänsyn till tid på dygnet och årstid? Eller ingår havens temperatur och temperaturen i de högre luftlagren också i beräkningen?
OBS. Ingen ironi här, jag är bara nyfiket vetgirig.
Tack tty och Christopher för svar på min ”konstiga” fråga. Det var alltså ungefär samma temperatur över hela planeten (utom Antarktis kanske) och dessutom betydligt fuktigare luft (vattenånga=växthusgas) som ledde till att temperaturen var så hög, i synnerhet på det norra halvklotet?
På nåt sätt låter det bekant.
Uffeb #27,
Det borde vara enkelt att maila eller ringa SMHI för att få ett svar på din fråga. Jag är inte meteorolog.
Den globala årsmedeltemperaturen räknas väl på samma sätt som medeltemperaturen för en ort, ett land eller ett ännu större område.
Gunbo;
Snarare tvärtom; en varm jord med större varma grundhav än idag ger en fuktigare atmosfär.
Dagens jord är relativt torr nu därför att det är kallt. Det är inte kallt därför att det är torrt. När istiden tar slut väntar säkert ett par hundra årmiljoner av behagligt klimat igen.
Uppenbarligen i geologiska perspektiv är växthusgaser av underordnad betydelse.
Förresten, skulle du ändå få för dig att bosätta dig i Miocen, passa dig när du badar.
Man Christopher, du tror ju inte på någon positiv återkoppling från vattenånga så hur kan jorden bli fuktigare om den värms upp?
Christopher,
Det är allt tur att vi slipper leva på en så varm jord! Med tanke på alla jättedjur och jättefiskar – hujedamej!
Men jag förstår inte riktigt resonemanget om att den höga temperaturen inte berodde på en höjd växthuseffekt. Vattenångan står ju för 95 % (?) av de ca 30 grader som växthuseffekten nu ger. Mer vattenånga måste ju då ge ännu mer värme.
Med högre temperatur ökar avdunstningen från haven. Allt vatten som avdunstar kommer så småningom ned igen som regn, alltså blir klimatet fuktigare.
Och, nej Gunbo, klimatet var ingalunda detsamma över hela Jorden, men temperaturgradienten mellan ekvatorn och polerna var betydligt flackare än i nutiden (det har den varit för det mesta, utom under de ganska sällsynta istidsperioderna). I Antarktis var klimatet under mellanmiocen ungefär som på Grönland idag. Inlandsis över större delen, men isfria kustområden med tundraklimat och låg buskvegetation (mest sydbokar). Detta innebär en betydande uppvärmning eftersom hela kontinenten hade varit istäckt av och till sedan tidig oligocen.
En sak till Gunbo. Det finns inget samband mellan varmt klimat och stora djur. Däremot finns det något som heter Bergmanns regel som säger att djur blir större i kallare klimat. Den gällde f ö tydligen redan för 55 miljoner år sedan. Under den korta extremt varma period som kallas PETM krympte kroppsstorleken på ett antal djurarter, för att sedan återgå till den ”normala” igen när det blev svalare. Att det finns så få stora djur i nutiden beror på att våra förfäder utrotat de flesta under de senaste 50 000 åren. Däribland även gompotherierna, som faktiskt fanns kvar i Sydamerika så sent som för 10000 år sedan.
tty, Med högre temperatur ökar avdunstningen från land också. Det behövs mer regn för att ge samma fuktighet. Balansen mellan ökad avdunstning och ökad nederbörd är långt ifrån uppenbar. Man kan räkna med att det blir både vinnare och förlorare.
Någon som läst ”Global Nedräkning” av Harald Schumann?
Varför är det så farligt att stå för vad man tycker? tty,L osv?
/PeterP
Gunbo #29
Har du ringt eller mailat SMHI?
Jag tvivlar. Du vet ju redan hur det fungerar.
Nästa kommentar om det nu är polerna som blir så mycket varmare är att då smälter en massa is på Grönland och Antarktis och haven stiger. Detta lägger en väldig massa bördig jordbruksmark under vatten, så att hoppas på att man får större odlingsbar yta kan vara väl optimistiskt.
Thomas #38
Om polerna blir mycket varmare så blir det besvärligt för väldigt många på jorden. Ingen ifrågasätter nog det.
Men blir det mycket varmare vid polerna?
Och beror det på bilkörning eller annan mänsklig åverkan på klimatet?
Thomas:
Det skall mycket till för att det inte skall vägas upp av Sahara (som praktiskt taget försvann helt under den förra mellanistiden).
Den totala maximala teoretiska vattennivåhöjningen om all is smälter är ca 70 meter, men det kan aldrig inträffa i praktiken eftersom dels all is inte kommer att smälta (är det någon som tror att 5000 meter höga berg i Antarktis eller 3000 meter höga berg på Grönland skall bli isfria?) och dels en rätt stor del av smältvattnet kommer att fylla hav och sjöar i de avsmälta områdena.
TTPP
Om mänskligheten vill ändra den energibalans vi har mot sol och världsrymd, har jag många ggr visat hur vi kan det.
Om mänskligheten vill byta energidistributörer har jag många ggr visat hur vi kan göra det och samtidigt minska spänningen på klotet.
Vad är ditt problem?
Vill du ha ett CO2-spöke att vifta mot dina åhörare med?
Jag anser inte att du behöver vara orolig av att sakna en fråga där du kan vinna den uppmärksamhet du behöver.
Om du mailar mig efter denna fars, ska du få några reella tips.
tty, tack än en gång för intressanta uppgifter. Måste nog läsa mer om paleoklimat och -ekologi.
Men när det gäller storleken på djur, figurerade inte en artikel om fynd av en jättelik anakonda i tidningarna nyligen? Där påstods det att den var ett bevis på ett betydligt varmare klimat. Likaså blev jätteödlorna så enormt stora på grund av det betydligt varmare klimatet.
Uffeb,
Nej, jag har inte något behov av att kontakta SMHI. Jag har inte påstått att jag vet hur den globala årsmedeltemperaturen räknas fram. Det var bara ett antagande.
Tänk, ibland kan t.o.m en artikel i Aftonbladet göra att man lär sig en massa nytt. Bara man kommenterar den på rätt ställe.
Tack igen tty, och tack Cristopher, Thomas, och alla ni andra.
Mycket intressant!
tty, hur lång tid tar det att förvandla Sahara till mark lika bördig som de floddeltan i Bangladesh och Kina som dränks? Hur populärt tror du det blir att flytta en miljard eller så människor till Sahara? Hur många år av missväxter får vi räkna med innan dessa lärt sig bruka marken i ett nytt klimat? Detta under förutsättning att Sahara grönskar samtidigt som vi inte får nya öknar på andra ställen om klimatet ändras, vilket förefaller något optimistiskt.
Thomas
Hur tror du att vi ska kunna ”låsa” klimatet vid vad det är idag? Det låter fullständigt sanslöst i mina öron.
Labbibia, har jag någonsin talat om att ”låsa” klimatet? Det kanske låter sanslöst för att det är sanslöst och något du själv hittat på.
Thomas
Hela den politik som du försvarar med näbbar och klor, går ju ut på att försöka låsa klimatet vid ungefär den nivå som rådde under senare halvan av 1900-talet.
Exemplet ovan visar ju att det varit rejält mycket varmare utan katastrofala konsekvenser för planeten. Det har också varit betydligt kallare, och det brukar få katastrofala konsekvenser för oss på det norra halvklotet.
Då talar jag ändå inte om någon riktig istid.
Det som kommit att kallas för ”Fimbulvintern” är ett exempel. Lilla Istiden ett annat.
Labbibia efter all denna tid har du alltså fortfarande inte förstått att klimatpolitiken går ut på att hindra att människan förändrar klimatet i alltför stor omfattning. Naturliga klimatvariationer rår vi inte på.
När man som i diskussionen ovan bollar med geologisk utveckling under miljoner år har det hänt en hel del och vad som kan kallas katastrof eller inte är diskutabelt. Var det t ex inte en katastrof för livet runt nuvarande Indonesien när inlandsisarna smälte och dränkte enorma markområden? Ser man till utvecklingen under de senaste 8000 åren har dock klimatet varit relativt stabilt, även om även de små förändringar som ägt rum ibland haft allvarliga konsekvenser.
Thomas
Eftersom Grönland eller Antarktis inte kommer att smälta bort oavsett om vi kör bil eller inte, så är din jämförelse knappast relevant.
För övrigt tog det ju tusentals år för dessa inlandsisar att smälta bort, vilket bör ha gjort att livet kring Indonesien hade gott om tid att anpassa sig till en högre havsnivå.
Hej på er,
jag vill verkligen rekommendera Klas Eklunds bok ”Vårt Klimat”, en grundläggande, pedagogisk och lösningsorienterad bok!
Är det någon som läst den?
/PeterP
PeterP, boken har diskuterats en del här tidigare, men då hade den ännu inte kommit ur (tror jag).
https://www.klimatupplysningen.se/?s=klas+eklund
PeterP: Jodå, PeterP, jag har läst Klas Eklunds bok. Imponerande skrift, och ganska sansat skriven också.
Jag tycker den är mycket intressant och den gav mig en hel del kunskap!/Peter
L (10:04) :
”Den tredje vägen heter helt enkelt bättre kunskap.”
Tyvärr är kunskap idag inte vad det var igår. Läs gärna posten om relativism som jag länkar nedan. Särskilt är exemplet i Storbritannien som fysikern Wellington Grey skriver under ”Notes and Links” intressant!
http://jennifermarohasy.com/blog/2009/05/postmodern-physics/
Ett citat:
”[…] But this past academic year things changed. The Department for Education and the AQA board brought in a new syllabus for the sciences. One which greatly increased the teaching of `how science works.’ While my colleagues expressed scepticism, I was hopeful. After all, most pupils will not follow science at a higher level, so we should at least impart them with a sense of what it can tell us about our universe.
That did not happen
The result is a fiasco that will destroy physics in England.
The thing that attracts pupils to physics is its precision. Here, at last, is a discipline that gives real answers that apply to the physical world. But that precision is now gone. Calculations — the very soul of physics — are absent from the new GCSE. Physics is a subject unpolluted by a torrent of malleable words, but now everything must be described in words.
In this course, pupils debate topics like global warming and nuclear power. Debate drives science, but pupils do not learn meaningful information about the topics they debate. Scientific argument is based on quantifiable evidence. The person with the better evidence, not the better rhetoric or talking points, wins. But my pupils now discuss the benefits and drawbacks of nuclear power plants, without any real understanding of how they work or what radiation is.
[…]”
Peter P. Det finns mycket bra kunskap i Eklunds bok, men när han kommer till CO2 och mänskliga klimatförändringar hänfaller han utan vidare åt dogm. Det är naturligtvis det skadliga och farliga med boken.
Men Magnus A. , jag har ännu inte fått det förklarat för mig vad i IPCC rapport egentligen som vi är säkra på är fel. Är scenarierna troliga så får vi ta ställning till om vi ska göra något tex utveckla teknik, minska utsläpp, effektivisera, men att inte göra är status Que och dä händer ingen. Det vi kan ha klart för oss är att det i framtiden kommer att kosta rent ekonomiskt, men också finns sociala risker.
/PeterP
Gunbo (42)
Det är riktigt att stora växelvarma djur inte kan överleva i ett klimat där temperaturen sjunker under fryspunkten under långa perioder, men att de skulle behöva ett tropiskt klimat är felaktigt. Under den förra istiden fanns en mycket stor orm Wonambi narracoortensis och den största ödlan någonsin Megalania prisca i sydligaste Australioen, i ett område där vintrarna kan bli nog så kyliga i nutiden och var ännu kallare då. Det finns fortfarande alligatorer så långt norrut som i North Carolina och mellersta Kina, och jättesköldpaddor Geochelone förekom ända upp mot de stora sjöarna i Nordamerika under tidigare mellanistider.
Det där talet om att jättestora ormar skulle bevisa att temperaturerna var mycket högre än i nutiden var nog mest ett försök att hänga på AGW-tåget. Andra paleontologer som studerat samma avlagringar var inte imponerade eftersom alla andra organismgrupper tyder på temperaturer bara något högre eller motsvarande de nuvarande.
När det gäller dinosaurier ställer sig saken annorlunda, eftersom det med största sannolikhet var varmblodiga (rovdinosaurierna, theropoderna var det definitivt, fåglar är modifierade theropoder). Dinosaurer som levde i kalltempererat klimat i t ex Alaska eller Australien var vare sig påfallande större eller mindre än de som levde i varmare klimat.
Frågan varför (vissa) dinosaurier blev större än de största landdäggdjuren är än så länge olöst. Det berodde dock inte på klimatet. Klimatet under yngsta Krita (Maastrichtien) var definitivt betydligt kallare än under Eocen 15 miljoner år senare, men de största landdäggdjuren under eocen blev ändå inte alls lika stora som dinosaurierna under Maastrichtien.
Om du vill läsa mera klimathistoria så har faktiskt Geologiska Institutionen i Lund en riktigt bra distanskurs i ämnet.
Thomas (45)
Eftersom det kommer att ta ett antal årtusenden för inlandsisarna att smälta så lär folkomflyttningarna och ändringarna i jordbruket knappast ens bli märkbara för en enskild generation.
Floddeltan är för övrigt inte något så stort problem som man påstår, eftersom de automatiskt ”ställer in sig” efter havsytan. Eller trodde du att det är en ren tillfällighet att alla världen kustdeltan har deltaplan som ligger strax över den (nutida) havsytan?
tty ”58, kan det ha varit mindre gravitation som tillät större djur?
L (60)
Nej. Vi kan mäta gravitationskonstanten med extrem noggrannhet, den förändrar sig inte i nutiden. Genom äldre astronomiska observationer kan vi säga med litet mindre noggrannhet att den inte förändrat sig de senaste årtusendena heller. Genom att studera avlägsna stjärnsystem kan vi konstatera, ehuru med lägre noggrannhet, att den inte förändrats på mycket lång tid.
tty, märkligt, jag har blivit två kilo tyngre bara i år..?
tty:
”Floddeltan är för övrigt inte något så stort problem som man påstår, eftersom de automatiskt “ställer in sig” efter havsytan. Eller trodde du att det är en ren tillfällighet att alla världen kustdeltan har deltaplan som ligger strax över den (nutida) havsytan? ”
Jag ville bara säga säga att det är skönt att slippa för fram precis den punkten nästan ensam (även om det, har jag för mig, varit uppe här på bloggen när naturgeograferna i Bangladesh påpekade samma sak).
Det finns för övrigt en fast tro bland vissa här att det också är en tillfällighet att atoller ”råkar” befinna sig vid havsytan nu… Vilket är ganska festligt, då det var Darwin som först korrekt beskrev atollers dynamik, och samma individer brukar jämföra ”skeptiker” med just sådana som inte tror på Darwin…
tty,
det finns stark empiri för att jordens radius och massa har ökt de seanste 250 mill år. En sak är stabila stjärnsystem men varför kan inte andra objekt absorbera gravitoner i etermediet ?
Thomas #31
”Fuktigare” behöver nödvändigtvis inte innebära en permanent jättehög vattenångehalt. Det blir mer avdunstning när det är varmare, ja, men men vattnet regnar ut mer också.
Sedan kan visst stämma att en något högre av vattenånga ge ökad växthuseffekt, men denna är uppenbarligen underordnad andra klimatförändringar. Som argument för att en liten ökning av CO2 skulle återkoppla till fantasinivåer duger det inte.
Vad gäller odlingsbar mark; landytorna i Sibirien och norra Kanada är enorma jämfört med vad som går förlorat vid några meters havsytehöjning. Sedan tillkommer ju minskande öknar också. Frågan känns dock väldigt hypotetisk, då det inte finns några tecken på att havsytehöjningen accelererar.
Jag är mest fascinerad av den alarmistiska inställningen att förändringar från dagens klimat bara kan ge negativa nettoförändringar.
tty:
Glömde tillägga ovan att jag gillar dina inlägg skarpt. Jag har lite lätt rostiga kunskaper från några år på Geologiska Institutionen i Lund med paleontologi och historisk geologi, men har intresset kvar i högsta grad.
Vad tror om hypotesen att de höga koldioxidhalterna under Mesozoikum medförde en produktion av gröna växter i en omfattning som tillät stora herbivorer (som, även om herbivorerna möjligen hade en mer begränsad varmblodighet, åt en hel del). Jag säger inte att jag skriver under på hypotesen, är bara nyfiken på vad du tror.
Christopher E (66)
Det är möjligt, även om koldioxidhalterna bara kan bestämmas mycket grovt. Vad som verkar mycket troligt är att betestrycket från de stora växtätande dinosaurierna (iblasnd kallat ”dinoturbation”) kraftigt påverkade vegetationen. Det verkar t ex inte finnas några klara belägg för att sluten regnskog fanns under mesozoikum, men redan några hundra tusen år efter krtittidens slut så dyker regnskogar upp i t ex västra Nordamerika, fastän de till en början var artfattiga.
tty:
Intressant. Tack.