Enligt DN idag finns det en risk för höga elpriser även denna vinter eftersom 60% av kärnkraften kommer att vara ur drift.
”De många förseningarna i revisionerna av kärnkraftverken liksom de uppgraderingar som görs har förskjutit de årliga översynerna från sommaren till hösten. I dagsläget pågår revisioner i två reaktorer medan revisionerna är klara för tre reaktorer. För fem reaktorer återstår den årliga genomgången. En brand i den tomma reaktorbyggnaden på Ringhals 2 gör att återstarten försenas till mitten av november. Även Ringhals 4 har tvingats skjuta på starten till oktober. Oskarshamn 3 körs med reducerad effekt.”
Så lägg undan extra pengar till elräkningen eller skaffa en kamin, om ni inte redan har en, och börja hugga ved som värmer både när man hugger den och när man eldar den.
Lena Krantz
Nej nej nej, vi har ju både vindkraft och solenergi!
Javisst ja. Först är det semestermånader mellan juni och augusti. Sedan krävs det ju tre månaders planering sept -nov. Sedan, i december någon gång kan man ju stänga av elen för renoveringar. 🙂
Den som lever får se, men det lutar åt politik och politik!
Inte ens denna regering vågar spela detta spel.
Finns några som kommer att jobba lite extra i höst!
Men i höst kan läget försämras. Den årliga revisionen av kärnkraften drar ut på tiden och när temperaturen börjar krypa nedåt i oktober väntas mer än 60 procent av kärnkraften vara ur bruk.
”Revisionen har blivit förskjuten eftersom man tidigare har haft problem”, säger Anders Wallinder, analytiker på EI:s marknadsövervakning.
De många förseningarna i revisionerna av kärnkraftverken liksom de uppgraderingar som görs har förskjutit de årliga översynerna från sommaren till hösten. I dagsläget pågår revisioner i två reaktorer medan revisionerna är klara för tre reaktorer. För fem reaktorer återstår den årliga genomgången. En brand i den tomma reaktorbyggnaden på Ringhals 2 gör att återstarten försenas till mitten av november. Även Ringhals 4 har tvingats skjuta på starten till oktober. Oskarshamn 3 körs med reducerad effekt.
På plussidan finns vattenkraftsverkens magasin. De är betydligt mer välfyllda i år än de var inför förra vintern. Då gjorde kärnkraftstrassel och låga vattenmängder elpriset extremt högt liksom under vintern dessförinnan.
Ingenstans i artikeln står det att 60% av reaktorerna kommer vara avstängda under vintern. Så håll er till fakta, va?
Jo den svenska kärnkraften har inget vidare driftstatistik. Men vad jag förstår ökar inte konsumtionen av el sedan 1990
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Elanvandning/
Däremot ökar elproduktionen i vinter jämfört med tidigare. Vindkraften ökade med 0.5% av den totala elproduktionen under det sista året
http://www.energimyndigheten.se/PageFiles/110/Vindkraftsstatistik-2010-ny.pdf
och ökar väl minst lika mycket 2011 (till i vinter), och vindkraften ger mer på vintern.
Det har skett uppgradering av effekten och andra ombyggnader som borde öka driftsäkerheten på en del reaktorer.
Man får väl hoppas att de sista årens dåliga kärnkraftdriftstatistik inte upprepas f.o.m. i vinter även om det inte ser bra ut för förvintern.
Förra vintern var någon eller några grader kallare än normalt
http://www.smhi.se/klimatdata/medeltemperaturen-vintern-2009-10-1.9657
det är alltså mycket sannolikt att den förestående vintern blir varmare
Och läget i vattenmagasinen är just nu bättre än för ett år sedan.
Det finns alltså en del objektiva skäl att inte tro att det blir lika ont om elektricitet den här vintern som förra.
Dag #5
”Förra vintern var någon eller några grader kallare än normalt…
det är alltså mycket sannolikt att den förestående vintern blir varmare”
Vilken statistiker har lurat i dig det? Någon på Svenska spel?
(Det är 17 veckor sedan senaste jackpot så nu MÅSTE det komma en)
Det mest sannolika är väl att nästa vinter kommer att likna den förra, dvs bli rätt kall.
Köp raggsockar!
Elektroingenjören #4
Njae, får jag väl säga, dvs nej, det står inte att de kommer att vara avstängda hela vintern;
”Samtidigt kommer mer än 60 procent av kärnkraften att vara ur drift när höstkylan sätter in i oktober, konstaterar Energimarknadsinspektionen (EI) i sitt veckobrev.”
Exakt när de kommer igång framgår ju inte men du kanske har säkrare framtidsutsikter?
Ett årligt revisionsstopp för ett kärnkraftverk tar c:a 4 veckor om det inte är fråga om något speciellt. Det bör inte var något problem att hinna genomföra revisionerna före november månad.
När det gäller Oskarshamn 3 så kördes den med reducerad effekt förra vintern. Den kommer att köra på samma effekt i vinter.
Om vi ser till kraftläget så är det mycket större marginaler i år.
Det finns mer vatten i svenska kraftverksdammarna motsvarande 1,5 TWh och minst lika mycket i Norge,
Vindkraften i Sverige har byggts ut så att den kan producera 2 TWh mer än förra vintern.
Det har byggts nya kraftvärmeverk som kan producera 0,5 TWh.
Totalt sett så finns det i Sverige kapacitet för att producera 4 TWh mer el i år utanför kärnkraften än vad det gjordes förra vintern. Det är också sannolikt att kärnkraften kommer att kunna producera någon TWh mer i vinter än förra vintern Då Oskarshamn 3 och ett av Ringhalsverken var ur drift till mitten på december. Till det kommer att Norge också har mer vatten i kraftverksdammarna och ett antal nya vindkraftverk.
Pelle #6
I mitt inlägg styrkte jag påståendet med en länk. Det är alltså SMHI som lurat i mig det. SMHI skriver ”Om man jämför årets vinter med de senaste 100 årens vintrar så finner man en lika kall eller kallare vinter ungefär vart femte till vart tionde år.” Men det här är ju ett diskussionforum för klimat-skeptiker och för att få respekt hos de andra skeptikerna måste man väl antyda att det finns någon dold agenda bakom SMHI eller att de har en eminent okunskap om sådant som har med väder och klimat att göra, som gör deras utsagor otillförlitliga.
Om man inte vet något alls utöver hur det varit en viss period, så kan det vara en bra gissning att det blir likadant i framtiden som det har varit, men det gäller inte om man vet att det vädret som varit har varit extremt, då är en regression mot medelvärdet en bättre gissning. Eftersom man vet att de 20 senaste vintrarna varit i genomsnitt varmare än de senaste 100, så är chansen att nästa vinter blir kallare än lägre än vad SMHI formulerar. Och om man dessutom tror på global warming så blir sannolikheten ännu något lägre. Men det är inget som är så svårt att spå om som framtiden och nästa vinter kan bli kallare än den förra, och om nu Svenska spel aktualiseras, så avråder jag inte från att ingå vad om att nästa vinter blir kallare under förutsättning att oddsen är minst 15 mot 1.
#7: av liknande skäl, att det är extremt att kärnkraftverken kör på bara 40% effekt av kapaciteten (själva anger de 85% som ”normalt” om jag fattat rätt och t ex Finland ligger väl där någonstans), tror jag att det kommer att vara mer f.o.m. december och resten av vintern.
Dag,
jag kanske läser slarvigt, (och du skriver slarvigt).
När du skriver
”Förra vintern var någon eller några grader kallare än normalt…
det är alltså mycket sannolikt att den förestående vintern blir varmare”
så läser jag det naturligtvis som ”den förestående vintern blir varmare än normalt”.
Hur menade du? Att det skall bli liiiiiiite varmare än förra vintern?
Det är ju ingen högoddsare direkt.
Det är inte lätt att följa din mångordiga utläggning i #8 heller.
”Eftersom man vet att de 20 senaste vintrarna varit i genomsnitt varmare än de senaste 100, så är chansen att nästa vinter blir kallare än lägre än vad SMHI formulerar.”
Vad menar du egentligen?
Blir det en kall eller varm vinter ?
Vad säger SMHI:s bild om vintertemperaturerna tidigare vintrar, – 7 C är tydligen normalen och man kan notera att varmt och kallt kommer i klungor.
Sedan får man tänka på att vad som är varmt eller kallt beror lite på var man bor i landet
Vintermedeltemperatur i Sverige sedan 1860:
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2451!image/temp_vin.png_gen/derivatives/fullSizeImage/temp_vin.png
Elbolagets erbjudande till mig för ettårigt avtal ger ca 10 öre lägre elpris än förra året. Så läget är nog lite bättre i år.
Ivh #8
Är den utbyggda vindkraften dess egen död? När vindkraft och biokraft byggs ut får de elcertifikat per producerad MWh. Dessa säljs sedan till högstbjudande men efterfrågan ökar inte. Kvotplikten ligger nu stilla och kommer 2012 att sänkas. Det betyder att det kommer finnas fler certifikat på marknaden än någon vill köpa. Om det hade varit frågan om en vanlig vara så finns det ju ofta ett incitament att köpa om bara priset är lågt men så är det inte med elcertifikat. När man väl köpt sin kvot så finns det ingen anledning att köpa fler oavsett priset.
Kommer vindkraften se sin mjölkko ligga död om ett år?
http://www.energimyndigheten.se/sv/foretag/Elcertifikat/Kvotpliktig/
Magasinnivån ligger dock under medianvärdet för åren 1950-2004.
Det gäller Sverige och även Elspot område.
Det såg mycket bra ut före midsommar, men en stor export under sommaren har krympt nivån.
I dag mellan 06-07 nettoexporterade Sverige hela 2321 MWh, mest till Finland och Tyskland.
Martin
Då är det som vanligt alltså. Elbolagen vinstmaximerar, säljer vattenel under sommaren så att det är låg nivå till vintern då vattnet behövs som mest. Och resultatet är högre elpriser.
Johan M #13
Jag tror att både elpriser och pris på elcertifikat kommer att fortsätta sjunka de närmaste åren för att det byggs så mycket ny kraftproduktion nu, och då i synnerhet vindkraft. De sammanlagt lägre priserna som en ny elproducent får gör att utbyggnadstakten av ny kraftproduktion kommer att minska.
Idag byggs i stort sett alla vindkraftverk som fått tillstånd. Sjunker elpriserna så kommer de som skall bygga vindkraft att fundera en extra gång på om det kommer att löna sig.
Martin #14
Sverige har för mycket kärnkraft igång just nu i förhållande till förbrukningen. Det kan också vara så att det blåste rätt mycket i morse. Det finns också krav på många vattenkraftverk att hålla ett minsta flöde.
På nätterna sommartid är vanligt att elkonsumtionen sjunker under det som kärnkraften producerar tillsammans med annan kraft som bör få producera, då exporteras det till länder som kan dra ned sin egen fossileldade produktion produktion på ett enkelt sätt.
Fakta om planerade jobb finns här:
http://umm.nordpoolspot.com/web/participant_12_month.html
Kan nås från den här sidan t.ex:
http://www.nasdaqomxcommodities.com/
Hörde att civil kärnkraft inte haft ett enda dödsoffer kan det stämma?
Krille F #19
Tror jag inte men frågan är väl hur många man skall räkna. Det har säkert inträffat arbetsplatsolyckor vid byggen eller brytning av uran men de torde inte vara fler än vid vilket kraftverksbygge som helst. Om man ser på de olyckor som har skett är det väl Tjernobyl den där flest har dött. IAEA säger att 28 av de räddningsarbetare som deltog dog inom 3 månader av akuta strålskador. Jag har sett en siffra att drygt 50 senare har avlidit i cancer.
Det finns även statistiska resonemang som hävdar att någon miljon människor i Europa till dags datum har fått cancer som en följd av Tjernobyl. Men detta är svårt att påvisa och drunknar helt i de totala antalet människor som dör i cancer.
http://www.iaea.org/newscenter/features/chernobyl-15/cherno-faq.shtml
Wikipedia har en sammanställning av olyckor:
http://en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_and_radiation_accidents
Håkan Bergman #18
Det stämmer inte att civil kärnkraft inte haft några dödsoffer.
När Barsebäcksverken byggdes så hände det dödsolycka. Om det hände vid de andra kärnkraftverksbyggena vet jag inte.
Flera omkom i samband med Tjernobylolyckan. I vissa områden förekommer förhöjt antal cancerfall som troligen beror på den olyckan.
I vindriktningen från Harrisburgolyckan så hade befolkningen en ökad dödlighet i cancer jämfört med andra intilliggande orter. Det går inte med säkerhet att säga att det berodde på olyckan för att statistiken från innan olyckan inträffade var undermålig. För barn fanns det statistik och där kunde man se en ökning av cancerfallen, men underlaget var litet.
Det inträffar olyckor i samband med uranbrytning. Vissa typer av cancerfall är förhöjda i områden där uranbrytning förekommer. Det behöver inte bero på gruvbrytningen, för att det är en ökad bakgrundsstrålning där det finns uran i marken, men det är mycket troligt att gruvbrytning lokalt ökar radioaktiv bakgrundsstrålning
Totalt sett så är det få dödsfall och skador i samband med kärnkraft. Betr hälsa och dödsfall sticker kolkraften ut som den sämsta formen av elproduktion. Det är inte de direkta olyckorna som gör att det sticker iväg, utan det ohälsosamma koldammet som tränger in överallt, främst då vid brytningen.
Fel, jag menade att mitt inlägg innan var svar till KrilleF #19.
Ivh #21
Detta är ju en paradox:
”men det är mycket troligt att gruvbrytning lokalt ökar radioaktiv bakgrundsstrålning.”
Genom att man avlägsnar radioaktivt uran borde ju den lokala bakgrundsstrålningen minska!
Ivh #21: Det har nog varit ett antal dödsfall vid de svenska kärnkraftverken. Men såvitt jag vet har dessa dödsfall varit ”normala” arbetsplatsolyckor och det handlar om fall från stegar, grejor som ramlar ner och slår in skallen på folk och dylikt. Om någon känner till en olycka med dödlig utgång som berott på radioaktiv strålning så skulle jag vara väldigt intresserad av att veta mer.
Pelle L #23: Ingen paradox alls. Radonet ligger inneslutet i berget. Först när man börjar gräva i det kan det slippa ut.
Bakgrundsstrålningen är inte direkt knuten till Uran. Uran är en metall som bildar en stabil oxid, U3O8. Däremot bildas det andra ämnen i sönderfallsserierna från uran och thorium. Ett av dem är Radon som är en ädelgas. Denna ställer till trassel när den andas in och sönderfaller i folks lungor.
Pelle L #23
När urangruvan är nedlagd borde lokala bakgrundsstrålningen minska som du påpekar, men S Andersson har ett korrekt svar i #25.
S. Andersson #24
Om man bortser Tjernobyl så har det nog inte förekommit att någon direkt omkommit p g a radioaktiv strålning. Det är ju däremot omöjligt att säga hur många som dött för tidigt p g a att de utsatts för strålning. Min uppfattning är att det är väldigt mycket färre än om det skulle varit kolkraft man jobbat med.
Ivh #26
”.. väldigt mycket färre än om det skulle varit kolkraft”
Och försvinnande få om man jämför med kraftverksdammar. Bara vid katastrofen vid Banqiao dog enligt Wikipedia 26.000 människor vid olyckan och 145.000 i efterföljderna.
http://en.wikipedia.org/wiki/Banqiao_Dam
S. Andersson #25 – radonet är knappast inneslutet. Det läcker ut.
För några år sedan var det lurendrejare som ville sälja extra täta tapeter, som skulle stoppa radon från byggnadsmateriel (ex blåbetong och granit)
Uppsala Domkyrka ligger f.ö. på en rullstensås – man mätte till sin fasa ca 6000 Bequerel/m^3 (?) därinne – de siffor som diskuteras för bostäder är några 100.
Johan M #27:
”A report by the World Bank in cooperation with the Chinese government found that about 750,000 people die prematurely in China each year from air pollution.”
Lägg till ~6000 döda i kolgruvor per år, även om den siffran tycks sjunkit de senaste åren:
http://en.wikipedia.org/wiki/Coal_power_in_the_People%27s_Republic_of_China#Accidents_and_deaths
Peter Stilbs #28, radon läcker långsamt ut ur berget i vilket fall som helst, men om du krossar berget under gruvbrytning läcker allt ut på en gång, och dessutom har du ett antal ej gasformiga radioaktiva ämnen som sprids i omgivningen.
Peter Stilbs #28
När man börjar gräva i backen där det finns radon och annat radiokativt så ökar halten radioaktiva partiklar som finns i luften markant. När man sedan slutar återgår det snabbt till de nivåer som var tidigare. Vid långvarig gruvbrytning i dagbrott så kan det spridits så mycket radioaktivt damm på marken intill att bakgrunsdstrålningen kommer att vara högre än den var tidigare.
Men det kan faktiskt vara så att radon inomhus minskar om man börjar gräva intill ett hus med hög radonhalt.