Borde vi förbereda oss för ett kallare klimat?

cold climate

Här följer ett gästinlägg av Fabian Lundbäck (presentation nedan) som studerat temperaturkurvor under tre olika tidsspann. Om dessa naturliga cykler fortfarande gäller så går vi mot kallare tider.

Då jorden för närvarande är på toppen av tre temperaturcykler, samtidigt som data för jordens energibudget visar att människan genom utsläpp av växthusgaser inte verkar ha drivit den globala uppvärmningen – borde vi förbereda oss för ett kallare klimat?

Jorden är för närvarande på toppen av tre temperaturcykler

tre cykler

Analyseras historiska temperaturdata visar de att jorden för närvarande är på toppen av tre temperaturcykler med ~100.000, ~1000 och ~60 års perioder, som om vi följer är på väg mot ett kallare klimat. De senaste 400.000 åren har temperaturen fluktuerat med ~100.000 års cykler vilket visas i Graf 1. Denna dataserie har tagits fram genom att analysera luftbubblor från iskärnor på Antarktis. Graf 2 inkluderar de senaste 2000 åren som visar att temperaturen fluktuerat med ~1000 års cykler, vilket har tagits fram genom att analysera bl.a. trädringar, iskärnor och sediment. Graf 3 har tagits fram med termometerdata som visar att temperaturen fluktuerat med ~60 års cykler de senaste 160 åren. Ovan temperaturdata används även av IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) som kan hittas i IPCC’s arkiv i Figur 5.3 och 5.7. Anmärkningsvärt är Figur 5.7 där de har lagt ihop data från Graf 2 med termometerdata sedan 1850. Detta gör att det ser ut som att temperaturen idag är högre än för ~1000 år sedan, vilket är missvisande. Om Graf 2 jämförs med termometerdata så matchar nämligen inte överlappande perioder. Det kan finnas många förklaringar till detta men vad IPCC’s metod innebär är att de förkastar den senaste perioden för Graf 2, men antar att tidigare perioder är korrekta. Eftersom data finns tillgänglig fram till år 2000 för Graf 2 så borde den senare perioden inte ersättas med termometerdata. Hitta data för ovan grafer här, här och här.

Data för jordens energibudget visar att människan genom utsläpp av växthusgaser inte verkar ha drivit den globala uppvärmningen

energibudget

Jordens temperatur bestäms av dess energibudget och för att jordens temperatur ska öka behöver antingen absorberad kortvågig solinstrålning öka (b), eller så behöver den utgående långvågiga strålningen från toppen av atmosfären minska (d). Den absorberade kortvågiga solinstrålningen bestäms av solens inkommande strålning (a) och hur mycket utav denna som reflekteras ut i rymden (Albedoeffekten). Teorin om mänsklig global uppvärmning genom utsläpp av växthusgaser kan förklaras genom att den utgående långvågiga strålningen från atmosfären ut i rymden minskas (d). Samtliga data som finns tillgängliga visar dock att trots mänskliga utsläpp av växthusgaser så har denna strålningen ökat. Detta beror på att när atmosfärens temperatur ökar, ökar även dess förmåga att emittera strålning (Plancks lag), vilket tydligt ses i ovan graf. Hitta data för NCEP (National Centers for Environmental Prediction) Reanalysis här. HIRS UMD CDR v02r07 data har skickats av NOAA (National Oceanic & Atmospheric Administration) på begäran.

Analyseras vidare vad temperaturen varit driven av de senaste decennierna verkar Albedoeffekten vara förklaringen. Sedan 1983 finns data för jordens energibudget från ISCCP (International Satellite Cloud Climatology Project) som visar att mellan 1983 och ~2000 har jordens Albedo minskat, vilket gjort att mindre solstrålning reflekterats ut i rymden och har på så sätt haft en värmande effekt (m.a.o. ökat (b) i ovan graf). Efter år ~2000 har jordens Albedo ökat, vilket är i linje med att den globala uppvärmningen avtagit.

För att djupare förklara den globala temperaturen de senaste decennierna behöver drivkrafterna bakom förändringen i jordens Albedo förklaras. Här behövs det dock mer forskning då det fortfarande finns begränsad förståelse. Dels är det stor osäkerhet i data för de underliggande faktorerna så som atmosfärens molnkoncentration, ozonkoncentration och aerosoler (luftburna partiklar), t.ex. visar ISCCP en minskning och ICOADS en ökning mellan ~1985–2000 för molnkoncentrationen. Samtidigt finns det skiljelinjer i förklaringsmodellen till jordens Albedo. En teori är att kosmisk strålning varit drivande i utvecklingen av låga moln och därigenom jordens Albedo, vilket förklaras i rapporten “Shaviv, N. J. (2005), On climate response to changes in the cosmic ray flux and radiative budget”. Det ska tilläggas att andra rapporter visar att kosmisk strålning har haft en begränsad påverkan på molnbildning, i varje fall de senaste decennierna. En annan teori är att människans växthusgaser har triggat en process som har minskat jordens Albedo, vilket förklaras i rapporten “Donohoe, A., et al. (2014), Shortwave and longwave radiative contributions to global warming under increasing CO2”. Förklaringen är att växthusgaserna någon gång minskat den utgående långvågiga strålningen, vilket ökat temperaturen. Den ökade temperaturen har i sin tur bidragit till att minska jordens Albedo, genom t.ex. avsmältning av isar.

Data för jordens energibudget stödjer dock inte denna teori. Som Graf 4 visar så verkar den utgående långvågiga strålningen följt temperaturen sedan 1960, och skulle en minskad utgående långvågig strålning triggat eller drivit temperaturen innebär detta att en minskning någon gång innan dess har initierat denna process, vilket är osannolikt. Data för jordens energibudget från ISCCP visar även att sedan 1983 har den långvågiga strålningen mot jordytan varit oförändrad, vilket också talar emot teorin att människans utsläpp av växthusgaser har drivit den globala uppvärmningen. Oavsett om teorin med kosmisk strålning och molnbildning stämmer verkar den globala uppvärmningen inte ha varit driven av människans utsläpp av växthusgaser baserat på data för jordens energibudget

Borde vi förbereda oss för ett kallare klimat?

För att summera visar temperaturdata att vi antagligen går mot ett kallare klimat om vi följer tidigare temperaturcykler. Frågan är om människan kan ha en så pass stark inverkan att temperaturen fortsätter stiga, trots att de naturliga krafterna verkar för att sänka temperaturen. Data för jordens energibudget visar att så inte verkar vara fallet, i varje fall inte genom utsläpp av växthusgaser. Med andra ord borde vi förbereda oss för ett kallare klimat?

Fabian Lundbäck

Managementkonsult inom teknik och kommunikation med klimatfrågan som stort fritidsintresse. Civilingenjör Masterexamen inom system och automation vid Chalmers tekniska högskola samt Ekonomie Masterexamen inom nationalekonomi vid Göteborgs Universitet.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Är det inte så at vi är på väg in i ett solfläcksminima? Det brukar ju resultera i ett kallare klimat

  2. Lasse

    Tack Fabian

    Du visar på flödena c och d.
    Finns det uppgifter på a och b också?
    Eller är det molnen som spökar?
    Kan inte Sveriges soltimmar ge oss en hint om detta?

  3. Rolf Mellberg

    Mycket intressant, stort tack!

    “Borde vi förbereda oss för ett kallare klimat?”

    Ja, våra politiska partier borde i alla fall fundera på att formulera något bättre uttalande än

    “Vi har varit navia (när vi inte förstått hur genomkorrupta IPCC med dess långa och tjocka svans varit)”
    🙂

    Det eller de partier som har en handlingsplan att ytterst snabbt aktiveras när (eller om) det svänger kan vinna en enorm fördel men troligen är det bara SD som har en sådan flexibel förmåga. Vilket jag personligen inte är helt bekväm med.

    Men MP (plus kanske C?) slipper bry sig, de är dödsdömda.

  4. Fabian Lundbäck

    – det stämmer. Det är dock oklart hur mycket och på vilket sätt det påverkar. Kollar man på dataserier för total solinstrålning (Total Solar Irradiance (TSI)) vilket påverkas av solfläckar verkar det inte haft speciellt stor effekt sett till W/m2. Här kommer Nir Shavivs teori in (som refereras i inlägget) att det finns en förstärkningseffekt genom att solen påverkar hur mycket kosmisk strålning (partiklar) som når jorden, vilket i sin tur har en inverkan på molnbildning. Jämförs rekonstruerad TSI med rekonstruerad temperaturdata sedan 1600-talet följer de varandra relativt väl, vilket talar för att det finns en förstärkningseffekt och att solfläckarna är en stor del i den ~1000 åriga cykeln som visas i Graf 2.

  5. Fabian Lundbäck

    – det finns från Nasa-projektet ERBE (Earth Radiation Budget Experiment) mellan 1985-1999 som visar att (a) varit oförändrad denna period och (b) har ökat. ISCCP som är refererad i inlägget visar att (b) har ökat mellan ~1993-2000 och minskat mellan ~2000-2005.

  6. jensen

    Fabian, Ytterst intressant och trovärdigt inlägg.
    Instämmer helt och fullt hur viktigt det är med att inbegripa betydelsen av perspektiv i klimatdiskussionen.
    Sålunda såväl 60-års-cykler, som egentligen kan utvidgas till 120-års-perspektiv för att bättre få grepp om trendförändringar.
    Och framför allt 1 000 års-perspektiv för att inte hamna fel i det stora hela. D.v.s. att i stället inse fallande globala temperaturen sedan Optimum för varje följande årtusende. och därvidlag även inse accentuerad fallande trend sedan 3 000 år, i överensstämmelse med negativ insolation NH 65.
    Och givetvis 100 000 års-perspektiv för jämförelse av interglacialer, inte minst betydelsefulla skillnader
    mellan Eemian och Holocen, med lugnande besked beträffande tidsaspekter av Holocens neoglacial.
    Och framför allt baserat i energibalansen, där man observerat ökande Outgoing Long Wave Radiation / OLR / vid ökande global temperatur. Trösten mot att forcingen av CO2 är 3,7 W/ m2, är att Jorden vid 3 C högre temperatur skulle förlora 7,5 W/m2. D.v.s. Jorden skulle förlora mer än dubbelt till rymden än forcing effect av CO2.
    Jorden vid 16,0 C förlorar 7 W/ m2 mer energi än vid 14,0 C. Denna mekanism styr huvudsakligen Jordens temperatur. Trenden är ca 3,5 W/m2 per C. Tidsskalan är hundratals år. T.ex. LIA. som resulterade i Modern Warming. Och när denna nått sitt maximum övergår Jorden i resulterande avkylningsperiod. Och så fortsätter den globala temperaturen att växla runt ett långtids-ekvilibrium.
    OLR står för ca 68 % av jordens energibalans.
    Sålunda begränsats till växling inom +- 6 C senaste 5 miljoner år.
    OLR är den mest betydelsefulla regleringsmekanismen för klimatet. Därefter oceanerna.

  7. Fabian Lundbäck

    – tack för feedback! Har du någon rapport att rekommendera kopplat till de siffrorna du nämner om sambandet mellan OLR och temperatur?

  8. Peter Stilbs

    Tack Fabian – man bör notera att en allmänt ökad långvågig utstrålning enbart kan bekräfta en allmänt ökad Jordtemperatur – inte mekanismen i sig. Försök har gjorts att direktkoppla det till ökad koldioxidhalt (genom att detaljstudera strålningsintensitet just vid koldioxids absorptions- och emissionsband) – men dessa har sågats.

  9. Peter Stilbs

    Jag glömde att påpeka att utstrålningen, som bekant, ges av Stefan-Boltzmann’s lag – som ju har ett temperaturberoende i fjärde potens (konst x T**4) – alltså en mycket stark negativ feedback vad gäller “jämviktstemperatur” och liknande stiorheter. T = absolut temperatur i Kelvin (25 C = ca 298 K)

  10. jensen

    7 Fabian Lundbäck

    Tankegångarna och data är i huvudsak hämtade från John Kehrs / the inconvenient SKEPTIC./
    F.a. baserar han sig på glaciärdata och GRIP, NGRIP, GISP 2 ….Vostok, EPICA

    https://principia-scientific.org/watching-weather-waves-but-missing-climate-tides-2/

  11. Fabian Lundbäck

    – tack för notis! Precis som du säger så har man inte kunnat bekräfta koldioxidens inverkan genom att observera dess absorptionsband, varken för långvågig utstrålning från atmosfären eller strålningen tillbaka mot jordytan. Data för den totala långvågiga utstrålningen (vilket för HIRS data ovan inkluderar 3-4 µm och uppåt, borträknat solens kortvågiga överlapp) bekräftar snarare Stefan-boltzmann’s lag att temperaturen har en stark effekt på den utgående långvågiga strålningen (då de följer varandra väl), mycket starkare än koldioxidens effekt och den alternativt positiva återkopplingen genom ökad vattenånga. Data från ISCCP (och även ERBE) visar även att den absorberade kortvågiga strålningen ökat med ca 2 W/m2 mellan ~1983-2000 samtidigt som den långvågiga strålningen mot jordytan varit konstant. Hur får man baserat på detta ihop ekvationen att den globala uppvärmningen varit driven av växthuseffekten?

  12. Fabian Lundbäck

    – tackar för info!

  13. Johan Montelius

    “Borde vi förbereda oss för ett kallare klimat?”

    Vi skall nog inte bli överraskade men …. är det någonting som vi kommer att märka om vi inte detaljstuderar mätserier under flera hundra år. Om vi blev tidsförflyttade till december 2119, skulle vi då i första hand fråga efter hur varmt eller kallt det var – det har nog hänt bra så mer spännande saker.

  14. Något det sällan talas om är att solen och alla planeterna rör sig kring solsystemets masscentrum (MC). Solens avstånd till MC är upp till två solradier. Med en cirkulär bana (approximativt sant) varierar jordens avstånd till solen så att solinstrålningen pga av detta varierar med plus/minus 2%. Det bidrar tillsammans med solens inre dynamik till cykliska variationer i jordytans temperatur.
    Men IPCC antar, vad jag förstår, att solstrålningen är konstant.

  15. Guy

    I grafen Antarktis 400 000 år finns en egenhet som det inte har talats mycket om. Tidsintervallet mellan interglacialerna ökar. Det är möjligt att jag missat diskussionen, men det vore kul att få information om någon har undersökt eller har en teori om saken. Det kunde i så fall betyda att vi inte dyker in i en istid förrän om ännu 2000 år.

  16. Björn

    Ja, vi går mot en kallare tidsperiod orsakat av ett “grand solar minimum”, alltså en tidsperiod med flera lågintensiva 11-årscykler. Den kortvågiga instrålningen är mer svårfångad på grund av den spektrala variationen under solens olika perioder. Variationer i intensiteten i UV och de ljusvåglängder som direkt når jordytan är något som klimatforskningen helt har negligerat. Sambandet mellan strålning och klimatförändringar är därför svårfångat, men klimatforskarna gör det lätt för sig genom att strunta i det som är svårt och som inte enbart med meteorologi går att förklara.

  17. Hans K Johnsen

    Sjekk denne: https://www.nature.com/articles/s41598-019-45584-3
    evt se dette: https://youtu.be/M_yqIj38UmY
    Så får vi om kort tid se om IPCC har rett eller ei.

  18. Fabian Lundbäck

    – bra fråga. Jag sitter inte på ett fullständigt svar så det hade varit intressant om någon har mer info. Men som du säger så har intervallet mellan interglacialerna ökat och baserat på enbart temperaturdata är det svårt att precisera exakt när denna cykel vänder. Däremot visar Milankovitch-cyklerna som är kända att vara upphovet till dessa temperaturcykler att vi borde passerat vändpunkten mot ett kallare klimat:

    https://en.wikipedia.org/wiki/Milankovitch_cycles

  19. jensen

  20. Rolf Mellberg

    #17 Hans

    Men inte bara Valentina har intressanta teorier om kommande Grand Solar minimum, det finns även en dam vid namn Irina, se här:
    https://wattsupwiththat.com/2019/12/12/deep-solar-minimum-on-the-verge-of-an-historic-milestone/

    Sen är det säkert så att det är mycket god chans att solen håller sig lung nu i kanske 30 år framöver medan det är mycket mer osäkert hur stor effekt det i så fall blir på klimatet.

  21. Rolf Mellberg

    #14 Lars

    Min amatöranalys av detta är att Solens rörelse runt MC borde ha en omloppstid ungefär i nivå med Jupiter och Saturnus, då dessa planeter lär dominera solens variation i position.

    Men Jorden snurrar ett varv (ett år) betydligt snabbare och under det varvet spelar det väl ingen större roll exakt var solen befinner sig, då ungefär samma energimängd träffar jorden fördelat över året.

    Eller tänker jag fel?

  22. Rolf Mellberg

    #15 Guy
    #18 Fabian

    Ha, kul att ni undrar, detta har jag borrat i, se länken. I korhet: Det finns en 21-tusen års cykel som först efter 4 eller 5 “försök” lyckas ta oss upp ur kylan.

    https://www.klimatupplysningen.se/2019/03/26/smutsig-luft-tipping-points-och-klimatkanslighet/

  23. #21 Rolf
    Effekten på jorden variera beroende på jordaxelns lutning, dvs om det är sommar eller vinter när jorden är närmast solen.
    Zharkova et al diskuterar detta i en artikel från i somras
    https://www.nature.com/articles/s41598-019-45584-3

  24. Kenneth Mikaelsson

    Glöm inte att jordens magnetfält är på kraftigt avtagande som också påverkar den kosmiska strålningen med vad det innebär.. Även kineserna med deras utförliga historie dokumentation är införstådda med att klimatet har sina cykler och vet vad som komma skall…

  25. Fabian Lundbäck

    #19 Jensen

    Relevant inlägg gällande OLR. Jag skulle dock vara försiktig med att säga att OLR ökat mer mellan 2007-2015 än mellan 1979-1983. Efter konsultation av Hai-Tien Lee från NOAA som tagit fram HIRS dataserie ovan verkar perioden innan 1985 vara väldigt osäker då överlappande perioder mellan olika satelliter är i princip obefintlig innan dess, vilket försvårar kallibreringen mellan satelliterna.

    En annan reflektion gällande OLR som talar för att koldioxid har en begränsad effekt på OLR är mellan ~2000-2015. Under tidigare period då både OLR och temperaturen ökat är det svårt att skilja koldioxidens effekt på OLR mot temperaturens. Efter år ~2000 har dock temperaturen varit oförändrad och om den kraftigt ökade koldioxiden under denna period hade haft en signifikant inverkan på OLR borde vi sett en minskning, vilket inte har varti fallet. Istället har OLR varit oförändrad i ~15 år likt temperaturen.

  26. Kjell Lindmark

    Ja, absolut bör vi förbereda oss på ett kallare klimat. Om det råkar bli ytterligare lite varmare krävs inga nämnvärda förberedelser, om inte vi råkar få ett mycket stort vulkanutbrott på halsen. Då lär det vara försent för vår feministiska regering att börja lagra livsmedel så det räcker ett par år till svenska folket. Precis som nämns i avsnittet ovan så tyder historiska data på att svalare tider är på ingång. Solaktiviteten har minskat sedan tidigt 70-tal med allt lägre solaktivitet i 11 årscyklerna. Blir nästa solcykel än lägre än den vi nu håller på att lämna så ligger det närmare till hands att vi får se en långsam avkylning framgent.

    Vi bör i vilket fall som helst förbereda oss på att alla förnödenheter kan levereras så snabbt och smidigt som i dag. Beredskapslagren som vi en gång förfogade över är ett minne blott. Det finns all anledning att bygga upp denna säkerhetsmarginal ånyo för man vet ju aldrig……..

  27. Fabian Lundbäck

    #22 Rolf

    Intressant, tack! Intervallet mellan interglacialerna har som du säger ökat med ~21 år. Däremot är det lika många 21års cykler mellan förra och förförra istiden. Det ska samtidigt tilläggas att Graf 1 ovan enbart inkluderar Antarktis. Analyseras GISP2 data från Grönland de senaste ~10.000 åren har temperaturen gått ned mer än den har ökat på Antarktis. Globalt sett borde därför temperaturen gått ned de senaste 10.000 åren och kunna vara en initial process mot en ny istid.

  28. Ulf

    OT
    Snillen spekulerar ikväll intressant. Pristagare inom medicin och ekonomi gagglade på om klimatförändringar. Den som däremot var mest lämpad att bedöma klimatet en av fysikpristagarna var betydligt tydligare om komplexiteten inom ämnet. Då hände det mycket underliga att han mer eller mindre tillrättavisades av de mindre vetande. Så stark är alltså politiseringen av denna fråga. Det var också tydligt att han tvekade att överhuvudtaget uttrycka sin åsikt men kunde sannolikt inte låta bli, vetenskapsmannen i honom tog över.

  29. Ann lh

    Fabian L. Bra inlägg och bra fråga! Ja, vad ska vi förbereda oss på egentligen? Lyssnade just på Snillen Spekulerar. Som vanligt numera leds det av en bestämd dam från BBC och uppgiften är tydligen att på alla tänkbara sätt få in klimatfrågan i debatten. Diskussionen blev delvis pinsam. Det verkade som om samtliga snillen utom James Peebles från Princeton univ. var helt övertygade om att skeptikerna kör med ”faktoider”. De verkade inte ha satt sig in i frågan särskilt djupt.
    En av deltagarna talade om experter som tämligen ovetande om frågor utanför deras eget område och viss blev mycket av vad de sa när det gällde klimatfrågan en bekräftelse på detta.
    Värt att se! All heder åt James Peebles, kättaren.

  30. foliehatt

    Ulf, Ann,
    tyvärr är det faktum att någon har tilldelats ett Nobelpris ingen garanti för någon slags allmän kunnighet – inte ens vad gäller vetenskaplighet i allmänhet, som kvällens program så tydligt visade på.
    Ett stort undantag (så vitt jag vet) var Richard Feynman, som delade fysikpriset ’65.
    Han var en otrolig källa till riktigt tänkvärda citat, ofta kring vetenskap. Kanske hade han sagt följande om AGW-teorin:

    “It doesn’t matter how beautiful your theory is, it doesn’t matter how smart you are. If it doesn’t agree with experiment, it’s wrong.”
    ― Richard P. Feynman

  31. Fabian Lundbäck

    #28 Ulf
    #29 Ann

    Snillen spekulerar låter sevärt.

    Gällande din fråga Ann vad vi behöver förbereda oss på så ger ju ett kallare klimat andra förutsättningar av olika slag, t.ex. för odling vilket kommer göra att mer växthus behövs. temperaturförändringar är dock långsamma processer och vi kommer ha tid att anpassa oss. Frågan grundar sig egentligen snarare i om vi behöver lägga all energi som görs idag för att förbereda oss för ett varmare klimat.

  32. Ann lh

    # 31 Fabian, jag tror verkligen inte att vi måste förbereda oss för eller på något varmare klimat. Lite mer värme och mycket mer CO2 för jordens primärproducenter är vad jag hoppas på.
    Snillen spekulerar har jag följt under många år nu och den där damen från BBC leder med mycket fast hand. James Peebles kommer ju från samma universitet och samma ämne i stort som W. Happer och det lät nästan som om de talats vid angående klimatfrågan. Peebles var den ende som drog upp att H2O är den mest betydande växthusgasen t.ex. något som man sällan hör i svensk public service.

  33. Kenneth Mikaelsson

    Bara kolla in vad riks stolpskottet Löven säger i tidningen så inser man att funktionen i fettklumpen är verkligen hämmad.. Med sådana idioter har mänskligheten ingen framtid.. men det är ju vad de vill med agenda 2030 aka hållbar utveckling…

  34. Ulf

    Svar 32

    Jag reagerade mot att Peebles inte fick utveckla sina tankar utan medicinarna som inget kan om saken fick gå in och definiera Peebles som kättare utan att han ens fick svara. Jag uppfattade det hela som att medicinarna ansåg att kättare är man om man inte säger ja och amen direkt utan istället kommer med fullt legitima invändningar. För då uppviglar kättaren allmänheten. Medicinarna verkade inte ens vara allmänt pålästa om frågan men hade ändå bestämda uppfattningar. Det säger en del om frågans natur om övriga nobelpristagare har så liten respekt för en kollega som faktiskt har sakkunskaper i ämnet.

  35. Ann lh

    #29, # 30, #31, # 32 o # 34. Nu på morgonen såg jag om Snillen Spekulerar. Det verkade som om debattledarinnan hade haft genomgång med deltagarna inför programmet så att de som skolgossar visade upp sin ”BBC-examen” i klimatfrågan framför TV-kamerorna.
    Dr Peebles satt mest tyst ända till slutet när han gav dem alla en känga om att atmosfären, detta komplicerade system, det vet vi ytterst lite om. Detta borde gett dem alla en klädsam rodnad av skam där de satt och upprepade de politiskt korrekta flosklerna, förutfattade meningar, som de tidigare varit överens om att utmana. Ingen, tog t.ex. upp att CO2-halten i dagsläget är historiskt låg. En fråga att diskutera kunde ha varit hur i hela friden tacklade biosfären ”utmaningen” att leva under hög CO2-halt under alla tidigare miljoner år.

  36. Ivar Andersson

    #31 Fabian Lundbäck
    “Frågan grundar sig egentligen snarare i om vi behöver lägga all energi som görs idag för att förbereda oss för ett varmare klimat.” Vilka förberedelser görs? Höjda skatter, strategier, certifieringar, samordnare och SMHIs körningar av IPCCs klimatmodeller lär inte hjälpa om det blir varmare. Skogsbränderna 2014 och 2018 visade det inte hänt mycket med brandberedskapen.

  37. L

    #36, apropå skogsbränder. Varför investerar inte SCA, Holmen m fl i brandbekämpningsflygplan istället för att fylla skogarna med vindkraftverk som gör det svårare att släcka bränder? Vi har inte ett enda plan i landet utan litar på att få låna från sydeuropa. Däremot har ve redan tusentals vindkraftverk…

  38. Fabian Lundbäck

    #36 Ivar

    Jag håller med om att det i pratiken görs begränsat med insatser. Mycket energi läggs dock på strategiarbete, framförallt kopplat till den förväntade höjningen av havsnivån med ett varmare klimat.

    Gällande torka och bränder borde man snarare göra mer förberedelser om vi går mot ett kallare klimat. Ett varmare klimat minskar torkan och bränder då atmosfären och landområden blir fuktigare genom att haven dunstar.

    Global torka sedan 1950: http://spei.csic.es/map/maps.html#months=0
    Globala skogsbränder sedan 1926: https://www.nifc.gov/fireInfo/fireInfo_stats_totalFires.html

  39. Ivar Andersson

    #38 Fabian Lundbäck
    “Mycket energi läggs dock på strategiarbete” men det är väl mest pappersarbete? Torkan på Gotland och Öland har fått kommunerna att agera men annars är det väl mest prat och lite verkstad. Vad gör en klimatstrateg för att motverka torka och översvämning?

  40. Fabian Lundbäck

    #39 Ivar

    Min poäng är att eftersom normen idag är att vi går mot ett varmare klimat, fokuseras mycket energi runt konsekvenserna av detta (vare sig det är pappersarbete eller praktiska åtgärder). Som jag skriver i inlägget verkar det snarare som att vi är påväg mot ett kallare klimat och vi borde därför se över våra prioriteringar.

  41. Erik E

    Kan Arktis lilla tillbakagång senaste decennierna förklara ökad OLR?

  42. Fabian Lundbäck

    #41 Erik

    Arktis klimat styrs till stor del av det Atlantiska havets klimat, vilket också har en stor inverkan globalt. De ~60-åriga cyklerna vi ser för den globala temperaturen har koppling till havsoscillationen i Atlantiska havet, känt som AMO (Atlantic Multidecadal Oscillation). Långt ned i länken nedan jämförs OLR och temperaturen vid Arktis (70N-90N) vilket visar att mellan ~1980–2006 har temperaturen för den lägre troposfären stigit med ~1 °C samtidigt som OLR har ökat med ~5 W/m2. Efter ~2006 har både temperaturen och OLR varit oförändrad. Vi ser alltså samma trend för Arktis (men med högre magnitud) som globalt och orsaken är sannolikt havsoscillationen i Atlantiska havet.

    https://www.climate4you.com/GlobalTemperatures.htm

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *