Här följer ett gästinlägg av Fabian Lundbäck (presentation nedan) som studerat temperaturkurvor under tre olika tidsspann. Om dessa naturliga cykler fortfarande gäller så går vi mot kallare tider.
Då jorden för närvarande är på toppen av tre temperaturcykler, samtidigt som data för jordens energibudget visar att människan genom utsläpp av växthusgaser inte verkar ha drivit den globala uppvärmningen – borde vi förbereda oss för ett kallare klimat?
Jorden är för närvarande på toppen av tre temperaturcykler
Analyseras historiska temperaturdata visar de att jorden för närvarande är på toppen av tre temperaturcykler med ~100.000, ~1000 och ~60 års perioder, som om vi följer är på väg mot ett kallare klimat. De senaste 400.000 åren har temperaturen fluktuerat med ~100.000 års cykler vilket visas i Graf 1. Denna dataserie har tagits fram genom att analysera luftbubblor från iskärnor på Antarktis. Graf 2 inkluderar de senaste 2000 åren som visar att temperaturen fluktuerat med ~1000 års cykler, vilket har tagits fram genom att analysera bl.a. trädringar, iskärnor och sediment. Graf 3 har tagits fram med termometerdata som visar att temperaturen fluktuerat med ~60 års cykler de senaste 160 åren. Ovan temperaturdata används även av IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) som kan hittas i IPCC’s arkiv i Figur 5.3 och 5.7. Anmärkningsvärt är Figur 5.7 där de har lagt ihop data från Graf 2 med termometerdata sedan 1850. Detta gör att det ser ut som att temperaturen idag är högre än för ~1000 år sedan, vilket är missvisande. Om Graf 2 jämförs med termometerdata så matchar nämligen inte överlappande perioder. Det kan finnas många förklaringar till detta men vad IPCC’s metod innebär är att de förkastar den senaste perioden för Graf 2, men antar att tidigare perioder är korrekta. Eftersom data finns tillgänglig fram till år 2000 för Graf 2 så borde den senare perioden inte ersättas med termometerdata. Hitta data för ovan grafer här, här och här.
Data för jordens energibudget visar att människan genom utsläpp av växthusgaser inte verkar ha drivit den globala uppvärmningen
Jordens temperatur bestäms av dess energibudget och för att jordens temperatur ska öka behöver antingen absorberad kortvågig solinstrålning öka (b), eller så behöver den utgående långvågiga strålningen från toppen av atmosfären minska (d). Den absorberade kortvågiga solinstrålningen bestäms av solens inkommande strålning (a) och hur mycket utav denna som reflekteras ut i rymden (Albedoeffekten). Teorin om mänsklig global uppvärmning genom utsläpp av växthusgaser kan förklaras genom att den utgående långvågiga strålningen från atmosfären ut i rymden minskas (d). Samtliga data som finns tillgängliga visar dock att trots mänskliga utsläpp av växthusgaser så har denna strålningen ökat. Detta beror på att när atmosfärens temperatur ökar, ökar även dess förmåga att emittera strålning (Plancks lag), vilket tydligt ses i ovan graf. Hitta data för NCEP (National Centers for Environmental Prediction) Reanalysis här. HIRS UMD CDR v02r07 data har skickats av NOAA (National Oceanic & Atmospheric Administration) på begäran.
Analyseras vidare vad temperaturen varit driven av de senaste decennierna verkar Albedoeffekten vara förklaringen. Sedan 1983 finns data för jordens energibudget från ISCCP (International Satellite Cloud Climatology Project) som visar att mellan 1983 och ~2000 har jordens Albedo minskat, vilket gjort att mindre solstrålning reflekterats ut i rymden och har på så sätt haft en värmande effekt (m.a.o. ökat (b) i ovan graf). Efter år ~2000 har jordens Albedo ökat, vilket är i linje med att den globala uppvärmningen avtagit.
För att djupare förklara den globala temperaturen de senaste decennierna behöver drivkrafterna bakom förändringen i jordens Albedo förklaras. Här behövs det dock mer forskning då det fortfarande finns begränsad förståelse. Dels är det stor osäkerhet i data för de underliggande faktorerna så som atmosfärens molnkoncentration, ozonkoncentration och aerosoler (luftburna partiklar), t.ex. visar ISCCP en minskning och ICOADS en ökning mellan ~1985–2000 för molnkoncentrationen. Samtidigt finns det skiljelinjer i förklaringsmodellen till jordens Albedo. En teori är att kosmisk strålning varit drivande i utvecklingen av låga moln och därigenom jordens Albedo, vilket förklaras i rapporten “Shaviv, N. J. (2005), On climate response to changes in the cosmic ray flux and radiative budget”. Det ska tilläggas att andra rapporter visar att kosmisk strålning har haft en begränsad påverkan på molnbildning, i varje fall de senaste decennierna. En annan teori är att människans växthusgaser har triggat en process som har minskat jordens Albedo, vilket förklaras i rapporten “Donohoe, A., et al. (2014), Shortwave and longwave radiative contributions to global warming under increasing CO2”. Förklaringen är att växthusgaserna någon gång minskat den utgående långvågiga strålningen, vilket ökat temperaturen. Den ökade temperaturen har i sin tur bidragit till att minska jordens Albedo, genom t.ex. avsmältning av isar.
Data för jordens energibudget stödjer dock inte denna teori. Som Graf 4 visar så verkar den utgående långvågiga strålningen följt temperaturen sedan 1960, och skulle en minskad utgående långvågig strålning triggat eller drivit temperaturen innebär detta att en minskning någon gång innan dess har initierat denna process, vilket är osannolikt. Data för jordens energibudget från ISCCP visar även att sedan 1983 har den långvågiga strålningen mot jordytan varit oförändrad, vilket också talar emot teorin att människans utsläpp av växthusgaser har drivit den globala uppvärmningen. Oavsett om teorin med kosmisk strålning och molnbildning stämmer verkar den globala uppvärmningen inte ha varit driven av människans utsläpp av växthusgaser baserat på data för jordens energibudget
Borde vi förbereda oss för ett kallare klimat?
För att summera visar temperaturdata att vi antagligen går mot ett kallare klimat om vi följer tidigare temperaturcykler. Frågan är om människan kan ha en så pass stark inverkan att temperaturen fortsätter stiga, trots att de naturliga krafterna verkar för att sänka temperaturen. Data för jordens energibudget visar att så inte verkar vara fallet, i varje fall inte genom utsläpp av växthusgaser. Med andra ord borde vi förbereda oss för ett kallare klimat?
Fabian Lundbäck
Managementkonsult inom teknik och kommunikation med klimatfrågan som stort fritidsintresse. Civilingenjör Masterexamen inom system och automation vid Chalmers tekniska högskola samt Ekonomie Masterexamen inom nationalekonomi vid Göteborgs Universitet.
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Du visar på flödena c och d.
Finns det uppgifter på a och b också?
Eller är det molnen som spökar?
Kan inte Sveriges soltimmar ge oss en hint om detta?
“Borde vi förbereda oss för ett kallare klimat?”
Ja, våra politiska partier borde i alla fall fundera på att formulera något bättre uttalande än
“Vi har varit navia (när vi inte förstått hur genomkorrupta IPCC med dess långa och tjocka svans varit)”
🙂
Det eller de partier som har en handlingsplan att ytterst snabbt aktiveras när (eller om) det svänger kan vinna en enorm fördel men troligen är det bara SD som har en sådan flexibel förmåga. Vilket jag personligen inte är helt bekväm med.
Men MP (plus kanske C?) slipper bry sig, de är dödsdömda.
Instämmer helt och fullt hur viktigt det är med att inbegripa betydelsen av perspektiv i klimatdiskussionen.
Sålunda såväl 60-års-cykler, som egentligen kan utvidgas till 120-års-perspektiv för att bättre få grepp om trendförändringar.
Och framför allt 1 000 års-perspektiv för att inte hamna fel i det stora hela. D.v.s. att i stället inse fallande globala temperaturen sedan Optimum för varje följande årtusende. och därvidlag även inse accentuerad fallande trend sedan 3 000 år, i överensstämmelse med negativ insolation NH 65.
Och givetvis 100 000 års-perspektiv för jämförelse av interglacialer, inte minst betydelsefulla skillnader
mellan Eemian och Holocen, med lugnande besked beträffande tidsaspekter av Holocens neoglacial.
Och framför allt baserat i energibalansen, där man observerat ökande Outgoing Long Wave Radiation / OLR / vid ökande global temperatur. Trösten mot att forcingen av CO2 är 3,7 W/ m2, är att Jorden vid 3 C högre temperatur skulle förlora 7,5 W/m2. D.v.s. Jorden skulle förlora mer än dubbelt till rymden än forcing effect av CO2.
Jorden vid 16,0 C förlorar 7 W/ m2 mer energi än vid 14,0 C. Denna mekanism styr huvudsakligen Jordens temperatur. Trenden är ca 3,5 W/m2 per C. Tidsskalan är hundratals år. T.ex. LIA. som resulterade i Modern Warming. Och när denna nått sitt maximum övergår Jorden i resulterande avkylningsperiod. Och så fortsätter den globala temperaturen att växla runt ett långtids-ekvilibrium.
OLR står för ca 68 % av jordens energibalans.
Sålunda begränsats till växling inom +- 6 C senaste 5 miljoner år.
OLR är den mest betydelsefulla regleringsmekanismen för klimatet. Därefter oceanerna.
Tankegångarna och data är i huvudsak hämtade från John Kehrs / the inconvenient SKEPTIC./
F.a. baserar han sig på glaciärdata och GRIP, NGRIP, GISP 2 ….Vostok, EPICA
https://principia-scientific.org/watching-weather-waves-but-missing-climate-tides-2/
Vi skall nog inte bli överraskade men …. är det någonting som vi kommer att märka om vi inte detaljstuderar mätserier under flera hundra år. Om vi blev tidsförflyttade till december 2119, skulle vi då i första hand fråga efter hur varmt eller kallt det var – det har nog hänt bra så mer spännande saker.
Men IPCC antar, vad jag förstår, att solstrålningen är konstant.
evt se dette: https://youtu.be/M_yqIj38UmY
Så får vi om kort tid se om IPCC har rett eller ei.
https://en.wikipedia.org/wiki/Milankovitch_cycles
http://theinconvenientskeptic.com/2012/08/temperature-dependence-of-the-earths-outgoing-energy/
Men inte bara Valentina har intressanta teorier om kommande Grand Solar minimum, det finns även en dam vid namn Irina, se här:
https://wattsupwiththat.com/2019/12/12/deep-solar-minimum-on-the-verge-of-an-historic-milestone/
Sen är det säkert så att det är mycket god chans att solen håller sig lung nu i kanske 30 år framöver medan det är mycket mer osäkert hur stor effekt det i så fall blir på klimatet.
Min amatöranalys av detta är att Solens rörelse runt MC borde ha en omloppstid ungefär i nivå med Jupiter och Saturnus, då dessa planeter lär dominera solens variation i position.
Men Jorden snurrar ett varv (ett år) betydligt snabbare och under det varvet spelar det väl ingen större roll exakt var solen befinner sig, då ungefär samma energimängd träffar jorden fördelat över året.
Eller tänker jag fel?
#18 Fabian
Ha, kul att ni undrar, detta har jag borrat i, se länken. I korhet: Det finns en 21-tusen års cykel som först efter 4 eller 5 “försök” lyckas ta oss upp ur kylan.
https://www.klimatupplysningen.se/2019/03/26/smutsig-luft-tipping-points-och-klimatkanslighet/
Effekten på jorden variera beroende på jordaxelns lutning, dvs om det är sommar eller vinter när jorden är närmast solen.
Zharkova et al diskuterar detta i en artikel från i somras
https://www.nature.com/articles/s41598-019-45584-3
Relevant inlägg gällande OLR. Jag skulle dock vara försiktig med att säga att OLR ökat mer mellan 2007-2015 än mellan 1979-1983. Efter konsultation av Hai-Tien Lee från NOAA som tagit fram HIRS dataserie ovan verkar perioden innan 1985 vara väldigt osäker då överlappande perioder mellan olika satelliter är i princip obefintlig innan dess, vilket försvårar kallibreringen mellan satelliterna.
En annan reflektion gällande OLR som talar för att koldioxid har en begränsad effekt på OLR är mellan ~2000-2015. Under tidigare period då både OLR och temperaturen ökat är det svårt att skilja koldioxidens effekt på OLR mot temperaturens. Efter år ~2000 har dock temperaturen varit oförändrad och om den kraftigt ökade koldioxiden under denna period hade haft en signifikant inverkan på OLR borde vi sett en minskning, vilket inte har varti fallet. Istället har OLR varit oförändrad i ~15 år likt temperaturen.
Vi bör i vilket fall som helst förbereda oss på att alla förnödenheter kan levereras så snabbt och smidigt som i dag. Beredskapslagren som vi en gång förfogade över är ett minne blott. Det finns all anledning att bygga upp denna säkerhetsmarginal ånyo för man vet ju aldrig……..
Intressant, tack! Intervallet mellan interglacialerna har som du säger ökat med ~21 år. Däremot är det lika många 21års cykler mellan förra och förförra istiden. Det ska samtidigt tilläggas att Graf 1 ovan enbart inkluderar Antarktis. Analyseras GISP2 data från Grönland de senaste ~10.000 åren har temperaturen gått ned mer än den har ökat på Antarktis. Globalt sett borde därför temperaturen gått ned de senaste 10.000 åren och kunna vara en initial process mot en ny istid.
Snillen spekulerar ikväll intressant. Pristagare inom medicin och ekonomi gagglade på om klimatförändringar. Den som däremot var mest lämpad att bedöma klimatet en av fysikpristagarna var betydligt tydligare om komplexiteten inom ämnet. Då hände det mycket underliga att han mer eller mindre tillrättavisades av de mindre vetande. Så stark är alltså politiseringen av denna fråga. Det var också tydligt att han tvekade att överhuvudtaget uttrycka sin åsikt men kunde sannolikt inte låta bli, vetenskapsmannen i honom tog över.
En av deltagarna talade om experter som tämligen ovetande om frågor utanför deras eget område och viss blev mycket av vad de sa när det gällde klimatfrågan en bekräftelse på detta.
Värt att se! All heder åt James Peebles, kättaren.
tyvärr är det faktum att någon har tilldelats ett Nobelpris ingen garanti för någon slags allmän kunnighet – inte ens vad gäller vetenskaplighet i allmänhet, som kvällens program så tydligt visade på.
Ett stort undantag (så vitt jag vet) var Richard Feynman, som delade fysikpriset ’65.
Han var en otrolig källa till riktigt tänkvärda citat, ofta kring vetenskap. Kanske hade han sagt följande om AGW-teorin:
“It doesn’t matter how beautiful your theory is, it doesn’t matter how smart you are. If it doesn’t agree with experiment, it’s wrong.”
― Richard P. Feynman
#29 Ann
Snillen spekulerar låter sevärt.
Gällande din fråga Ann vad vi behöver förbereda oss på så ger ju ett kallare klimat andra förutsättningar av olika slag, t.ex. för odling vilket kommer göra att mer växthus behövs. temperaturförändringar är dock långsamma processer och vi kommer ha tid att anpassa oss. Frågan grundar sig egentligen snarare i om vi behöver lägga all energi som görs idag för att förbereda oss för ett varmare klimat.
Snillen spekulerar har jag följt under många år nu och den där damen från BBC leder med mycket fast hand. James Peebles kommer ju från samma universitet och samma ämne i stort som W. Happer och det lät nästan som om de talats vid angående klimatfrågan. Peebles var den ende som drog upp att H2O är den mest betydande växthusgasen t.ex. något som man sällan hör i svensk public service.
Jag reagerade mot att Peebles inte fick utveckla sina tankar utan medicinarna som inget kan om saken fick gå in och definiera Peebles som kättare utan att han ens fick svara. Jag uppfattade det hela som att medicinarna ansåg att kättare är man om man inte säger ja och amen direkt utan istället kommer med fullt legitima invändningar. För då uppviglar kättaren allmänheten. Medicinarna verkade inte ens vara allmänt pålästa om frågan men hade ändå bestämda uppfattningar. Det säger en del om frågans natur om övriga nobelpristagare har så liten respekt för en kollega som faktiskt har sakkunskaper i ämnet.
Dr Peebles satt mest tyst ända till slutet när han gav dem alla en känga om att atmosfären, detta komplicerade system, det vet vi ytterst lite om. Detta borde gett dem alla en klädsam rodnad av skam där de satt och upprepade de politiskt korrekta flosklerna, förutfattade meningar, som de tidigare varit överens om att utmana. Ingen, tog t.ex. upp att CO2-halten i dagsläget är historiskt låg. En fråga att diskutera kunde ha varit hur i hela friden tacklade biosfären ”utmaningen” att leva under hög CO2-halt under alla tidigare miljoner år.
“Frågan grundar sig egentligen snarare i om vi behöver lägga all energi som görs idag för att förbereda oss för ett varmare klimat.” Vilka förberedelser görs? Höjda skatter, strategier, certifieringar, samordnare och SMHIs körningar av IPCCs klimatmodeller lär inte hjälpa om det blir varmare. Skogsbränderna 2014 och 2018 visade det inte hänt mycket med brandberedskapen.
Jag håller med om att det i pratiken görs begränsat med insatser. Mycket energi läggs dock på strategiarbete, framförallt kopplat till den förväntade höjningen av havsnivån med ett varmare klimat.
Gällande torka och bränder borde man snarare göra mer förberedelser om vi går mot ett kallare klimat. Ett varmare klimat minskar torkan och bränder då atmosfären och landområden blir fuktigare genom att haven dunstar.
Global torka sedan 1950: http://spei.csic.es/map/maps.html#months=0
Globala skogsbränder sedan 1926: https://www.nifc.gov/fireInfo/fireInfo_stats_totalFires.html
“Mycket energi läggs dock på strategiarbete” men det är väl mest pappersarbete? Torkan på Gotland och Öland har fått kommunerna att agera men annars är det väl mest prat och lite verkstad. Vad gör en klimatstrateg för att motverka torka och översvämning?
Min poäng är att eftersom normen idag är att vi går mot ett varmare klimat, fokuseras mycket energi runt konsekvenserna av detta (vare sig det är pappersarbete eller praktiska åtgärder). Som jag skriver i inlägget verkar det snarare som att vi är påväg mot ett kallare klimat och vi borde därför se över våra prioriteringar.
Arktis klimat styrs till stor del av det Atlantiska havets klimat, vilket också har en stor inverkan globalt. De ~60-åriga cyklerna vi ser för den globala temperaturen har koppling till havsoscillationen i Atlantiska havet, känt som AMO (Atlantic Multidecadal Oscillation). Långt ned i länken nedan jämförs OLR och temperaturen vid Arktis (70N-90N) vilket visar att mellan ~1980–2006 har temperaturen för den lägre troposfären stigit med ~1 °C samtidigt som OLR har ökat med ~5 W/m2. Efter ~2006 har både temperaturen och OLR varit oförändrad. Vi ser alltså samma trend för Arktis (men med högre magnitud) som globalt och orsaken är sannolikt havsoscillationen i Atlantiska havet.
https://www.climate4you.com/GlobalTemperatures.htm