Här är en bra artikel skriven av Sven Börjesson om Björn Gillbergs kamp mot klimatreligionen. Publicerad först i Folket i Bild 6/4 2022 , med tillåtelse av författaren.
+++++++++++++++++
Foto: Pär Thörne
Sedan femtio år har Björn Gillberg varit en stridbar pionjär i miljöfrågor. Nu funderar han på att dra ut i en sista strid – mot vindkraften.
Skjorttvätten förändrade mitt liv, konstaterar Björn Gillberg.
Det var i ett tv-program 1971 som han tvättade en skjorta med ett gräddersättningsmedel i pulverform som folk använde i kaffet i stället för mjölk eller vanlig grädde. Innehållet var i stort sett detsamma som i tvättpulver och skjortan blev ren. På den tiden fanns endast två kanaler, så skjorttvätten fick ett enormt genomslag. ”Gräddpulvret” försvann från butikshyllorna och Björn Gillberg blev rikskändis.
Gillberg, som forskat i mikrobiologisk genetik, hade under några år försökt skapa uppmärksamhet kring skadliga tillsatser i mat, och hälsorisker med de kemikalier som användes i vardagen, men det var först genom tv-programmet som budskapet nådde ut.
– Folk ringde såväl dag som natt med frågor och idéer. Mitt liv blev som en ständig presidentvalskampanj, säger Björn Gillberg i dag.
Några månader efter tv-framträdandet grundande han, hans hustru Marianne Gillberg och ett antal vänner Miljöcentrum, en ideell stiftelse med uppgift att driva forskning och information inom hälso- och miljöområdet. Miljöcentrum, med Björn Gillberg som arbetande styrelseordförande, blev snart en maktfaktor i den svenska miljödebatten, inte minst när det gällde motståndet mot atomkraft.
Enbart under 1974 anordnade Miljöcentrum över 100 antikärnkraftsmöten runt om i landet och när Norra Hallands Luft- och vattenvårdsförening drog i gång en process i Vattenöverdomstolen mot Ringhals fick de stöd av Miljöcentrum. Den utredning som Gillberg och kollegan Arthur Tamplin kom att presentera för domstolen ledde till att kraven skärptes när det gällde utsläpp av radioaktiva ämnen i havet.
“Vi har inte lagt oss ner och dött”, säger Björn Gillberg, vars företag Värmlands metanol nu väntar på bättre tider.
En milstolpe såväl för Miljöcentrum som svensk miljödebatt blev händelserna i Teckomatorp i Skåne. Företaget BT Kemi hade där en fabrik för tillverkning av fenoxisyror och andra ogräsmedel. Luftutsläpp skapade problem för omgivningen och när det upptäcktes att företaget grävt ner tunnor med farligt gift var Sveriges största miljöskandal ett faktum. Gift läckte ut i en närliggande å och växter dog hos en trädgårdsmästare nedströms. Björn Gillberg och Miljöcentrum krävde att BT Kemi skulle betala skadestånd till trädgårdsmästaren. Miljöcentrum vann processen och begreppet miljöbrott myntades.
– Processen hade aldrig kommit till stånd om inte vi på Miljöcentrum, tack vare privata bidrag, haft ekonomiska resurser för analyser och utredningar.
Under årtionden drev Miljöcentrum, ofta i samarbete med advokat Staffan Michelson, en rad processer, där man hjälpte privatpersoner som blivit offer för industriers och kommuners miljösynder.
– Vi fungerade som allmänhetens miljöombudsman.
Ett exempel är processen mot Finspångs kommun. Några familjer i den lilla byn Erstorp hade blivit sjuka och misstänkte att vattnet i brunnarna hade förgiftats efter det att kommunen dumpat avfall i en närliggande grusgrop. Kommunen nekade och menade att det rörde sig om inbillningssjuka.
Familjerna vände sig då till Miljöcentrum som genom sin utredning visade att det fanns en rad gifter i brunnarna som kunde kopplas till avfallet. Tingsrätten gick på bybornas linje och efter en förlikning betalade kommunen miljonbelopp till de drabbade.
Processerna resulterade i en rad segrar, som i sin tur ledde till att drabbade fick kompensation eller att fler utsläpp förhindrades. Dessutom skapade de prejudikat.
– Prejudikaten gjorde att man gott kan säga att vi påverkade svensk miljölagstiftning.
Björn Gillberg, här med Lena Eriksson Sonebrink som jobbar på Värmlands metanol i Uddeholm, Värmland.
År 1991 kom Sverige och Danmark överens om att bygga Öresundsbron. Det var ett kontroversiellt beslut, och protesterna från miljörörelsen var högljudda. Dels fruktade man att bottenmiljöernas ekosystem i närheten av brosträckningen skulle skadas, och dels fanns en oro att bron skulle begränsa det för Östersjön så viktiga inflödet av saltvatten från Kattegatt.
När en företrädare för det konsultföretag som skulle ta fram miljökonsekvensbeskrivningen för bron var med i P1-programmet ”Miljön i veckan” och berättade att företaget även ville vara med och projektera bron steg temperaturen i den redan infekterade debatten. Arbetet med att kartlägga de ekologiska konsekvenserna och föreslå kontrollprogram borde inte göras av ett företag som också har ambition att vara med i byggprocessen, menade kritiker. För att gjuta olja på vågorna anställdes Björn Gillberg som miljökontrollant för brobygget. Hans integritet, oomstridda kunnande och position som Sveriges främste miljökämpe borgade för att skadorna i naturen skulle minimeras.
Han och Miljöcentrum fick sedan samma uppgift när citytunneln i Malmö skulle byggas och även under slutfasen av arbetet med Hallandsåstunneln. Tunnelbygget hade stoppats när det upptäcktes att Rhoca-Gil, som användes för att täta sprickorna i tunneln, hade förgiftat grundvattnet i området. Människor blev sjuka och kor fick avlivas. När arbetet kom i gång igen var det med Björn Gillberg som miljökontrollant.
Klimatfrågan har utvecklats till en religion, där de troende har övertaget och avfärdar kritiker som förnekare.
Björn Gillbergs och Miljöcentrums betydelse för svenskt miljöarbete och svensk miljödebatt under slutet av 1900-talet kan inte överskattas. Jag har nämnt processerna. Ett stort antal böcker publicerades, utredningar gjordes, konferenser och symposier anordnades. Föredragsturnéer, namninsamlingar och protestmöten arrangerades. Gillberg har publicerat en bit över 1 000 populärvetenskapliga artiklar och tilldelats många utmärkelser. 1999 blev han hedersdoktor vid Lunds universitet. Steg för steg skärptes miljökraven under 1900-talets sista årtionden, till gagn för människa och natur. Björn Gillberg och Miljöcentrum bidrog till den utvecklingen.
+++++++++++++++++++++++
Gillberg ger några bra exempel på hur privatpersoner kan förhindra eller ställa till rätta miljöproblem. Det är inte som dåvarande statsministern Tage Erlander yttrade sig om Teckomatorpskandalen ovan att ”utan politikernas ingripande så hade detta inte kunnat lösas”. Tvärt om gick Gillberg och hans kompanjon Staffan Michelson helt enkelt till domstol och krävde skadestånd å trädgårdsföretagets vägnar; deras odlingar förstördes och BT Kemis nedgrävda gifttunnor hade orsakat skadan. Case closed. Det behövs inga stora internationella överenskommelser och förhandlingar som pågår i decennier för att på civilrättslig grund lösa sådana här miljötvister. ”Miljökraven” börjar och slutar där en påvisbar skada åsamkas en annans persons liv och äganderätt. Huruvida en sådan allmän sak som koldioxidutsläpp åstadkommit några skador för någon enskild individ återstår att bevisa. Hittills verkar det tvärt om vara så att massor med människor har en stor nytta av en högre halt av koldioxid i atmosfären. Men hur är det med vindkraften? Är ”klimatnyttan” numera viktigare än enskilda människors rättigheter?
Gillberg om vindkraft och elbrist (9 dec 2021) :
”Sveriges elkonsumtion ska dubblas på 20 år genom omfattande satsningar på vindkraft till lands och till sjöss. Följden blir ett oplanerbart elsystem, stigande och instabila elpriser samt elbrist. Dagens elpriser är bara början på vad som väntar elkonsumenterna. Lägg till detta de omfattande miljöskador, som orsakas av alla vindkraftparker och de störningar som drabbar närboende i form av buller, förstörd landskapsbild och minskade fastighetsvärden. I Norrland drabbas samerna och rennäringen extra hårt av de gigantiska vindkraftparker, som nu byggs av i huvudsak utländskt kapital. Kinesiska bolag dominerar bland dessa investerare. Regeringen har under ledning av miljöpartiet drivit fram lagstiftning och förslag till lagstiftning, som ska begränsa kommunernas och medborgarnas möjligheter att säga nej till vindkraft. Rättssäkerheten, äganderätten och demokratin hotas. Allt för att Sverige ska bli världens första fossilfria nation. Denna närmast religiösa uppfattning har sin grund i att Socialdemokraterna låtit Miljöpartiet svara för energi- och klimatfrågorna i regeringen. Den socialdemokratiska minoritetsregeringen fortsätter tyvärr på den inslagna vägen. Den hotar välfärden. demokratin, miljön och rättssäkerheten.”
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Björn Gillberg är en oomtvistlig auktoritet inom miljöområdet, hur länge skall miljökonsekvensbeskrivning vara totalt frånvarande i energidebatten?
#1…eller rättare sagt inom miljöpolitiken.
Det finns miljöfrågor, och det finns penningstinna och politiska intressen som konstaterat att orden ”miljö” och ”klimat” har marknadsmässig genomslagskraft – och som helt enkelt kidnappat frågan för egna intressen och förtjänster – ungefär som att nazistiska intressen försökt kidnappa Sveriges nationalsymbol, den svenska flaggan för några år sedan.
I båda fallen är demokratin och medborgarnas intressen hotade.
I det perspektivet framstår Gullbergs initiativ med sin osjälviska kamp för den enskilde medborgaren som ett ljus i tunneln.
#1 Mikael, mycket berättigad fråga och varför inte engagera Björn innan vi måste börja täta sprickorna med Rocha-Gil denna gång.
Det är lite intressant kopplingen mellan Teckomatorp och den nyligen avslutade rättegången gällande PFAS i Ronneby.
Tydligen gillades inte stämningen på grund av att det fanns inte bevis att ALLA hade drabbats och att kopplingen PFAS / Cancer inte kunde bevisas.
Gällande HIV diskussionen när den kom så var HIV visuset en trigger för allvarligare sjukdomar, man blev alltså inte sjuk av HIV själv men viruset försvagade immunförsvaret så att andra sjukdomar kunde döda personen.
Det verkar vara samma med PFAS, man blir inte direkt sjuk av PFAS men den kan vara en trigger för andra sjukdomar, t.ex. olika former av cancer som många boende verkar ha drabbats av.
Den här frågan är högaktuell, med diskussionerna om PFAS utsläpp från erosion av vindkraftsblad och den nyligen uppkomna situationen i Danmark, där ett flertal kor behövde avlivas då de fått i sig PFAS via havsskum, som då hade PFAS. En trolig förklaring är PFAS från bladen från vindkraftverk till havs.
Detta verkar ingen ha någon koll på och vad händer med närboende till vindkraftverk när erosionen från bladen sprider PFAS i närområdet? Väldigt lågt intresse från SVT och de större tidningarna i alla fall. Är allt tillåtet i ”den gröna omställningens” namn, men att begrava avfall från kärnkraftverken 500 meter ner i marken anses som en potentiell katastrof som ska utplåna alla människor i Sverige enligt kärnkraftmotståndarna. Var är proportionerna?
Ja ”klimatkrisen” har slående likheter med Refaats doktorshatt, men den blir nog något svårare att lyfta av.
Det är en hel religion som dyrkar vindkraft och klimatkris. Det blir inte lätt men är det några som ska lyckas så är det sådana som Gillberg. Hög integritet, kunnighet och envishet.
Tack!
Ännu en kämpe som lyckats skilja ”agnarna från vetet” och knappast fått medias uppskattning utan tvärtom.
Dagligen kommer nya exempel i media på att ideologin trumfar vett, sans och vetenskap.
I går skulle TV-programmet ”efter fem” dra sitt strå till stacken för att underminera vår nya regering. Färdigskrivna debattfrågor form av påståenden skulle avslöja att regeringen inte lever upp till de löften de gav i valdebatten.
Självaste statsministern var ”kallad till avrättning” men allteftersom han tog till orda och ordentligt redogjorde för vad som sagts och gjorts blev anklagelserna till-intet-gjorda och inslaget avslutades hastigt. Han lär nog inte bli inbjuden igen i första taget.
Björn Gillberg har också kunnat svara för sig.
Uppföljning av #5
Moderaterna diskuterar detta med dåvarande minister Per Bolund – som hela tiden försöker flytta diskussionen till andra områden – ingen ytterligare information erhålls i alla fall.
https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/vindkraft-och-spridning-av-mikroplaster_H810718
Hur är hans kärnkraftsuppfattning idag?
Sverige består till 70% av skogsmark.
Sverige kan producera ca 3,5 ton trä per invånare/år
Exporten är värd 161 miljarder.
Det blir inget över för metanol till fordon. Tanken är lika absurd som att driva fordonen med slaktavfall.
En inte alltför orealistiskt förhoppning är att SD kommer att erhålla ett stöd på över 50% vid valet 2026, de är det enda partiet som (i dagsläget) motsätter sig EU’s överstatliga klimatmål.
Med stor kunskap och integritet skiljer Björn Gillberg mellan miljö och klimat. Ett föredöme!
#9 johannes
Hela världens slaktavfall skulle kunna ersätta halva Sveriges dieselbehov. Det löser således inga problem men är ej heller försumbart. / källa Neste
https://energifabriken.se/hvo/ravaror/
”Sverige kan producera ca 3,5 ton trä per invånare/år”
Hur räknar du då?
Varje år växer den svenska skogen med 120 miljoner skogskubikmeter vilket blir ungefär 12 ton trä per invånare. 90 miljoner skogskubikmeter avverkas, således är produktionen ca 9 ton per invånare.
Dessa 90 miljoner ton skall räcka till mycket. Att tro att det går att förse transportsektorn inklusive flyg med bränsle från våra skenbart stora skogar är således fel. Där har Gillbergs metanol sin akilleshäl – även om våra skogar är stora så är de för små även om vi blandar in slaktavfall i flisen.
Refaats doktorshatt blåsta iväg när Björn Gillberg antydde att han inte hade något minne av att Refaat doktorerat.
Gillberg har gjort bra många insatser för miljön, ett riktigt föredöme. Däremot är jag inte lika imponerad av hans insatser på energiområdet. Kärnkraftsmotståndet på 70-talet och nu metanolvurmandet är inte för mig en rationell framkomlig väg. Även om han kanske svängt om kärnkraft idag, förtar den tidigare ståndpunkten förtroende i energifrågan, och metanol kan bara bli en högst marginell del i jordens framtida energisystem.
Men, hatten av för förtjänstfullt miljöarbete och insikter om vindkraftens meningslöshet!
#12
Dina siffror måste halveras. Tallved har en täthet om ca 0,5. Nästan alla träslag flyter i vatten (det finns ett fåtal undantag, varav inget växer i Sverige).
#14 Enough. Jag instämmer.
Allt handlar om proportioner och kostnader.
För några år sedan skrattade jag åt de som föreslog att vi skulle återvinna koldioxid och använda den molekylen till att tillverka nytt bränsle för transportsektorn.
Nu har jag tänkt om. Idén är kanske inte så tokig. Allt handlar om energiomvandling och kostnader.
– Den infrastruktur vi har med bensin och diesel är effektiv.
– Bensin, diesel- och reamotorer är effektiva och släpper inte ut skadliga ämnen i högre grad än andra alternativ som tex batterier.
– Att infånga koldioxid och omvandla till bränsle är dyrt och mycket energikrävande – det är ju den energin som skall lagras som vätska och användas vid senare behov.
– Kärnkraft innebär en möjlighet att till rimlig kostnad och rimligt liten miljöpåverkan skaffa all den energi som behövs.
Lägger vi därtill att det kanske är enklare att återvinna koldioxid från havet än atmosfären får vi en ytterligare fördel – men om det vet jag inget.
CCS, att fånga och gräva ned koldioxid i marken är däremot kontraproduktivt och lika tokstålligt som det alltid varit.
Alltså tty #15. Det är sällan jag kan beslå dig med att ha fel. Och det kan jag inte heller den här gången. Men du måste beakta att rätt utformat kan man få även järn att flyta.
Heder åt en klok Björn MEN han borde också tvättat en skjorta i grädde. Prova själv med att tvätta en solkig krage med vispgrädde och jämför med lämplig ersättare.
Minns Björns tvätt men också hur en av Hormoslyrtillverkarna vid BT kemi drack en hutt för att visa att det var ofarligt.
Dagens PFAS debatt är väl på samma nivå.
Låga gränsvärden har nyss satts av EU och det kommer bli svårigheter att nå dem har jag förstått.
Vad gäller luftföroreningar så var vi på väg mot noll innan gasen ströps och kärnkraften lades ner.
#19
När Stockholm för länge sedan invigde ett reningsverk, lär dåvarande borgarrådet Berglund ha tagit sig ett glas av det renade avloppsvattnet för att visa, hur rent detta hade blivit.
#5 UWB
kommentaren borttagen
Leve Björn Glllberg
Några av hans kaliber i riksdagen och Rosenbad och världen hade sett annorlunda ut! Jag delade dock ej hans kärnkrafts-motstånd.
#22
Björn Gillberg var under en period med i KDS och utmanade Alf Svensson som partiledare – enligt Alf skulle partiet ha kollapsat om Björn skulle vunnit. Men det är lätt att säga när man ”vann”.
#19
”BT kemi drack en hutt för att visa att det var ofarligt.”
Var det inte en Dansk? Och på cornflakes?
Man tager fett och fosforsyra och vips, har vi emulatorer, t.ex. E 450 till 452. De duger som tensider än idag.
#16 Lars C
Men det gick ju åt lika mycket energi att fånga in CO2 som oljan gav…. Sedan skall det till ett syntes steg med vätgas.
Tvivelaktigt
#18 Anevs
Menar du att vispgrädde är lika bra som prädd? Men tvättmedel är billigare😉
Förövrigt. PFAS är spridd över hela planet.
Kanske dags för för att vi kräver att EU ska driva på för att en global expertpanel för kemikalier skapas (likt FN:s klimatpanel IPCC) som genom forskning hjälper oss att bryta dagens omfattande exponering för kemikalier och ställa om till en giftfri miljö.
#21 Thorleif
Struntprat🤡
Metanol, vätgas, fossilt eller el som bränsle eller inte. Toyota-chefen Akio Toyoda säger i alla fall att han tillhör en “tyst majoritet” inom bilindustrin som ifrågasätter branschens stora fokus på helt eldrivna bilar. En åsikt som han menar inte får yttras.
– Den tysta majoriteten undrar om det verkligen är okej att ha elbilar som enda alternativ. Men de tror att det är trenden, så de kan inte säga det högt, sa han.
https://www.wsj.com/articles/toyota-president-says-silent-majority-has-doubts-about-pursuing-only-evs-11671372223
#12 Lars C
Från https://www.lrf.se/politikochpaverkan/aganderatt-och-miljo/aganderattsfragor/det-goda-agandet/skogen-vaxer-sa-det-knakar/
”Varje år växer den svenska skogen med 120 miljoner skogskubikmeter. Av tillväxten avverkar vi 85–90 miljoner skogskubikmeter. 10 miljoner skogskubikmeter dör av naturliga orsaker, men 25 procent av den årliga tillväxten blir kvar.”
Det blir något ton extra över de ynka 3,5 tonnen jag räknade ut från annan källa.
4,5 ton trä ger 13 000 kWh i kaminen. Det är din del av skogens energi.
Var och en förbrukar annars drygt 5,1 ton olja i energiekvivalenter.
Hur mycket kan vi ta efter papper och brädor? 10%?
Dessutom eldar vi redan pappret och gammalt trä efter förbrukningen.
Slakteriavfallet är försumbart.
Annars är smör, margarin, effektivt som handtvätt när man kommer in med sotiga och oljiga händer, såpa efter smöret. Kanske funkar för fläckborttagning också.
Jag tror Gillberg har blivit omkörd av Preem vad gäller drivmedel d.v.s. diesel, bensin och flygfotogen. Preem tillverkar idag 375 000 m³ per år på Hisingen. År 2024 planerar de producera 1 500 000 m³ i raffinaderierna på Hisingen och i Lysekil. De samarbetar och deläger Pyrocell som gör olja av sågspån och Sunpine av skogsprodukter.
Man kan också jämföra med Agroetanol, som tillverkar 250 000 m³ etanol per år i Norrköping.
# 25 Adepten
”Struntprat” går det naturligtvis att kalla mina påståenden. Men gör själv din ”due diligence” innan du uttalar dig. Hittills har du inte visat några sådana prov!
#27 johannes
Det är intressanta siffror. Men jag ger mig inte in på en ytterligare analys eftersom Sverige är så ointressant litet. EU ser inte alls ut som Sverige och alla länder har mycket olika förutsättningar.
Därför klarar jag inte av en närmare analys men kan konstatera att bioenergi är inte lösningen på varken energikrisen eller klimatnojan.
Lars Cornell #16
Grattis till omsvängningen?
Ta länken nedan och räkna på effektiviteten och konsekvenser för andra som vill ha elenergi.
Hyskies:
– Samla in CO2 ur Uppsalas rökgaser.
– Kyl ned och kör dem med tankbil till Forsmark.
– Gör fossilfri vätgas ur havsvatten i Forsmark.
– Ta fram kolväten med fermentationsprocess.
– Raffinera till flygfotogen.
– Transportera med tankbil till lager i Gävle.
– Transportera med tåg till Brista.
– Pumpa i pipeline till Arlanda.
Huvudmotivet verkar vara att det i Forsmark finns en transformator med den effekt som behövs för anläggningen.
(Ett dolt motiv kan vara att hindra nya kärnkraftverk i Forsmark. De kan knappast få läggas på samma tomt som ett raffinaderi.)
Miljövännerna har välkomnat förslaget.
Vattenfalls VD står bakom satsningen. Hon har ju råd att flyga även när den är klar.
Samtidigt planeras för en fabrik i Brista som gör flygbränsle från alkohol. Överskottsvärmen ska säljas till Stockholm Exergi.
Länkar:
https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/var-verksamhet/vagen-mot-fossilfritt/samradsunderlag-projekt-hyskies.pdf?_t_tags=language%3Asv%2Csiteid%3A00e53530-5acd-4b18-95ba-5eb803679d87&_t_hit.id=Corporate_Web_Cms_ContentTypes_Media_PdfFile/_c3463128-d90e-438d-b2f6-bae670423a63&_t_hit.pos=2
https://www.marsta.nu/startsidan/fabrik-for-hallbart-flygbransle-byggs-i-brista/
# 20! Nja så var det inte riktigt: Citat: ”När Stockholm för länge sedan invigde ett reningsverk, lär dåvarande borgarrådet Berglund ha tagit sig ett glas av det renade avloppsvattnet för att visa, hur rent detta hade blivit.”
Så här var det, del 1: Borgarrådet Helge Berglund skulle demonstrera Stockholms miljöarbete: Slammet från Henriksdals ARV skulle skeppas med pråm ut till Landsortsdjupet och tippas där. Så skedde. För att demonstrera hur ”ofarligt” det var skulle han borsta tänderna i vattnet där slammet hade tippats i Östersjön. Men för säkerhets skull hade man tagit med sig kranvatten i ett tandborstglas, varifrån sjöljvattnet kom.
2. Senare skulle en efterträdare borgarrådet Mats Hult demonstrera hur rent Mälarvattnet blivit genom att ta sig ett glas från Riddarfjärden.. Detta skedde vid en högtidlig middag i Stadshuset i anledning av Stockholm Water Festival. Nåväl, även här gällde ”försiktighetsprincipen” så glaset hade fylls på i köket från kran, vattnet kom sannolikt från Lovö vattenverk!
3. Nåväl det Stockholmska övermodet kvarstod. Senare kunde en politiskt tillsatt VD för Stockholm Vatten förkunna: ”Vi har slopat det förebyggande underhållet, vi tar smällen när den kommer!!”/
Salve/Stig
#29 Lars-Eric
Det blir kanske 200 liter per person.
Inte mycket att hänga i julgranen.
Preem importerar 85% av råvarorna, från länder som skrattar hela vägen till banken och köper olja i stället.
Preems ambitioner är att vara självförsörjande.
Inte ens stora Sverige med lilla befolkningen klarar vara självförsörjande, såvida inte det blir elbilar för hela slanten.
Men då har vi köpt upp alla metaller så andra länder skrattar hela vägen till banken och köper olja i stället.
Efter att själv ha suttit å läst flera miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraftetableringar det senaste året så är det bara att konstatera hur fruktansvärt undermåliga och medvetet felaktiga dessa är.
Skyddsvärda arter som ex v lavar och fåglar kan ringas in av vägar, dränering och 1,5m djupa system av kabelgravar och ändå anses som skyddade och med obetydlig påverkan – något miljö och artskyddsvidrigare än dessa sk miljökonsekvensbeskrivningar får man leta efter.
Till hållbart räknas idag att bygga vindkraftsindustrier i kungsörnsrevir och att hugga ner tusentals hektar fjällnära skog, anlägga vägar i våtmarker och längs skyddade vattendrag – enbart för att sätta upp meningslösa vindkraftverk.
Länsstyrelserna brukar låta meddela att dom absolut inte tillåter vindkraft om det har negativ inverkan på skyddsvärda arter eller miljöer – där ljuger dom som skenande hästar och blundar förnöjsamt eftersom dom anser att vindkraft skyddar känsliga miljöer.
Något värre pågående miljöbrott än det i hållbarhetens namn har vi inte, nu förstörs våra sista vildmarker.
Björn G är i dessa frågor en viktig upplysare och opinionbildare.
OT Vindkraften är populär just nu. I dagens kurir är det en artikel ”Havsbaserade vindkraftens intåg”. ( i Norrbotten) .Och ett debattinlägg av Daniel Badman, vd vid branschorganisationen Svensk Vindenergi. Med rubriken ”Satsning sänker elnotan med 5,7 miljarder i länet”. ”Den nya vindkraft som byggs i Sverige fram till 2025 reducerar elpriset med minst 65 öre per kWh, enligt en ny analys av Sweco”. ”Det motsvarar 13000 kr om året för en villa med en årsförbrukning på 20000 kwh”. Sen 19 år värmer jag min villa med fjärrvärme från överskottsgasen på SSAB. Jag betalar totalt 58 öre. För hushållselen betalar jag 1,80, i ett bundet avtal. ( två år till) När stålet blir grönt är det slut på Sveriges billigaste fjärrvärme. Får väl värma mitt hus med vindkraft då.
#35 Magnus blomgren
Låter som att du har något viktigt att säga. Hitta vägar att ta det vidare!
Magnus Blomgren #35
Väl skrivet!
I Stockholms och Södermanlands län har det inte byggts vindkraft på fem år. De få som finns har stackarna i Norrtälje fått bidra med merparten.
Vi får följa den trendiga huvudstadsregionen.
#24
Det är skillnad på emulatorer och emulgatorer!
Läste att momsintäkterna till staten på energiskatten, dvs skatt på skatt, beräknas bli upp till tio miljarder extra den här vintern pga höga priser.
Samtidigt diskuterar politiker om de ska höja skatten för att ersätta kunna ersätta alla oss stackare.
Skatt ska alltså höjas för att vi ska klara av att betala skatten?
Nr 37 Rossmore.
Vi var ett gäng gubbar med några hundra års arbetslivserfarenhet inom teknik och elkraft som gick samman och stoppade ett 4000 hektar stort vindkraftprojekt vid värmlands högst värderade naturreservat , brånberget vid Höljes uppe i norra värmland – där var bl a kungsörnsrevir och mängder med andra skyddsvärda arter i våran flora och fauna.
Vi var gamla nog att ha gott om tid att påverka och informera politiker, länsstyrelser, naturvårdsverket, svenska naturskyddsföreningen osv.
Tillslut övertygades politikerna att säga nej – svenska naturskyddsföreningen däremot var ivriga påhejare av vindprojektet, länsstyrelsen och naturvårdsverket gäspade bara stort, trots att dom är aktiva inom örn,varg och vänerlaxbiotop i just det området.
Vindkraften har en hemsk gräddfil i utredningar och diskussioner gällande miljöfrågor – retoriken inom länsstyrelsen och naturvårdsverket bygger i dessa frågor på att vindkraften sänker koldioxidutsläppen och därför kan motiveras även i områden med högsta skyddsklass för naturvärden.
Hållbart är därför numera något mycket farligt, av flera orsaker.
Två tv-kanaler att välja på kunde göra mycket gott så här 50 år senare. Nu för tiden har gräddpulvret ersatts av mjölkpulver som av bekvämlighetsskäl blandas i vår mat. Starkt upphettat och torkat bildas i mjölkpulver en ”vit variant” av s.k. abnorma proteiner eller AGE-ALE ämnen som kan 20-faldigas vid lagring och höjer på den låggradiga inflammationen i kroppen vilken i sin tur orsakar en drös av hälsoproblem. Man gör t.o.m modersmjölksersättning på torrmjölk!
Tdigare trodde man att dessa skadliga ämnen stannade permanent i kroppen, men de kan minskas om vi slutar ”elda upp” vår mat!
#41
Upprepar min tidigare uppmaning. Ta det vidare! Sök stöd vid behov.
Hälsa gubbsen!
#16 Lars Cornell
Jag satt och räknade på energiutbytet för så kallade e-bränslen för något år sedan då man började prata ebränslen på allvar, och de siffrorna imponerade inte. I det värsta fallet med direktavskiljning av koldioxid från luft och alkalisk elekrolys av vatten och sedan, via en Fischer-Tropch process till diesel, så var energiutbytet mindre än 8%, från el till bränsle. I det bästa fallet med utskiljning av koldioxid från rökgaser, elektronlys av vatten via en PEM-cell, och sedan via en F-T-process till flygfotogen så kunde man nå nästan 25% energiutbyte, från el till bränsle. Med tanke på den brist på el som vi för närvarande har så tror jag inte att det här är en bra affär…
#5 UWB
Jag har också läst det danska ”larmet om PFAS och att de utreder om vindkraftsblad kan vara källan”.
Här blandar man sannolikt ihop två väsensskilda miljöproblem. Mikroplaster är ju mkt små – mikrometerstora – fragment som eroderat loss från ytan av glasfiberförstärkt epoxy. Det senare är i härdat skick en fullkomligt vattenlöslig härdplast. Bisfenol A är en av ursprungskomponenterna, ett i sig giftigt ämne. Men räknas ej till klassen PFAS-ämnen.
Av PFAS-ämnen finns väldigt många olika, alla innehållande fluor. Mikroplastfragments allmänna skadlighet är ett annat hett ämne. Men det var PFAS man alltså misstänker korna i Danmark fått i sig.
PFAS-ämnen används tyvärr i alltför många produkter. PFOS användes förr för att göra ett bra brandskum för oljebränder. Vid flygflottiljerna i bl.a. Uppsala och Ronneby finns för allmänheten väl avskilda övningsplatser för brandsläckning där många tiotals meter höga lågor inte ”oroade allmänheten, de som kunde se vande sig”. Även Arlanda brandkåren åkte därför ofta till Uppsala och tränade ..
Tyvärr begrep inte försvaret att se till att samla upp och oskadliggöra släckvattnet utan det ytaktiva vattenlösliga PFOS tog sig ner i grundvattnet och även vidare till grundvattentäkter. Där sedan kommunala vattenverk spred vattnet vidare…
Problemet med PFOS till skillnad från något annat skumbildande ytaktivt ämne, t ex diskmedlet YES. är att PFOS är praktiskt taget bioonedbrytbart! Och att anrikning kan ske i organismer.
Utanför Danmarks västkust blåser det och vågorna skummar ofta. Att PFAS-ämnen som människan i oförstånd släppt ut i miljön anrikas i havsskummet och blåser iland på fält där vindkraftverk står och kor betar är sannolikt.
Men att mala ner vingar av glasfiberförstärkt epoxy och tro man hittar PFAS-ämnen är ett konstigt slöseri med pengar på ett hugskott
Fluorhaltiga ämnen gör ofta att andra ämnen inte fastnar lika lätt. Används ju t ex i skidvallor, där smuts eller iskristaller under skidan icke önskas. Är det så att någon ”idiot” inom underhållet av vindkraftverk har kläckt iden att spraya rotorvingarna med något PFAS-ämne lär det snabbt hamna på marken under… Och vara en rent ut sagt straffbar handling. Borde en grävande journalist kunna snoka upp!
Men den siste idioten är långt ifrån född än, så osvuret är bäst!
Ursäkta lång kemilektion, men halsbrytande ”felkopplingar” om kemiska samband sker alltför ofta!
Teckomatorp chefen dog för övrigt en rätt tidig död i cancer…
#45
Epoxyharts är fullkomligt vattenolöslig härdplast ska det stå. Autocorrect …
#45 Hans H.
Det är vindindustrier ute i Nordsjön som misstänkts ha spridit PFAS.
Finns gott om giftspridare där ute och vingarna har redan efter fem år tagit så mycket skada att de måste bytas ut eller repareras.
Det är en tuff miljö de ska verka i och vingspetsarna rusar fram i ca. 300km/h.
Läs i länken nedan om hur illa det gått med två industrier med flera hundra snurror.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032119305908?fbclid=IwAR0QMFQSl9-A89P0q5KZVi8S9nClrYw1J2zd5gJQJW9Gh1Muk3MEL5fGHtk
https://www.youtube.com/watch?v=R8q2WDewK94
Lunchseminarium på Chalmers den 16/12 med rubriken: Utmaningar och möjligheter med ett 100 procent förnybart energisystem. Forskarna på Chalmers visade att det är möjligt och kostnadseffektivt med ett energisystem utan kärnkraft. Som åhörare fanns bl.a. professorn i nukleär teknik, Imre Pázit. Han vållade, som jag uppfattade det, lite obekväm stämning vid frågestunden då han konstaterade: ”Man gör undersökningar och även alltså forskning om hur man klarar sig utan kärnkraft. Jag tycker detta är mycket märkligt. Det gör ingen annan, bara Chalmers. Inte KTH, inte Uppsala, inte något annat universitet som jag känner i världen. Är det så att att vi är verkligen så mycket överlägsna intellektuellt här på Chalmers, att vi vet det så bra?”
Vill man få en kompletterande bild av komplikationerna i elsystemet i vindkraftens spår föreslår jag https://second-opinion.se/stopp-for-ny-vindkraft-i-stor-del-av-norrland/
#47 Robert Norling.
Som vanligt när man skriver om kemi så fattar inte många av de tilltänkta läsarna.
Jag begriper fuller väl vad erosion handlar om. Små små stenhårda partiklar av glasfiberförstärkt epoxyharts eller möjligen rent epoxyharts slits med tiden loss.
Glasfiberinnehållande stenhårda epoxymikropartiklar SJUNKER. De innehåller definitivt inte ”ämne av PFAS-typ”.
Dessa används INTE som komponent vid tillverkning av härdplast av epoxytyp.
Jag försökte säga att i den myriad av olika PFAS-ämnen som finns har vi sådana som påminner om YES och som ihop med vatten och luft ger SKUM. Ytaktiva ämnen…
Jag nämnde också att andra ytbehandlingen finns, som skidvalla. Där är konsistensen mer vaxartad, men absolut inte stenhård! Och nöts av från skidan efter rätt kort tids åkning… En sådan ytbeläggning skulle vara borta i ett nafs från en vindkraftsvinge!
Det finns med största sannolikhet ingen som helst koppling mellan PFAS-förgiftade kor och vindkraftsvingar oavsett om dessa står i strandkanten eller ute till havs! Har jag uttryckt mig mer begripligt nu?
#46, 49 Hans H
Ha, Ha. Mot kemisk okunskap kämpar kemisterna ofta utan att lyckas. Mer kemi till folket!!
Du gör vad du kan Hans och jag försöker så gott jag kan på min kant, är inne på tolfte året med kemishower på Nobels Björkborn för åk 5 och åk 8. Träffar många vetgiriga ungdomar och åk 5 är fortfarande relativt oförstörda när det gäller skolans och medias ”klimatkris”-propaganda så ett visst ljus i mörkret kan skönjas. Ha en bra Jul och ett Gott Nytt År Hans
#45 Hans H , #5 UWB
Det har länge varit populärt att lägga ner privata och militära flygfält runt t.ex Stockholm för att bygga bostäder (plan mark).
Man upptäckte dock snart att markerna på flygplatser var starkt kontaminerade (främst flygfotogen) vilket krävde dyr sanering innan byggande fick starta. Bortforsling av stora schaktmassor medförde förstås också höga deponi-avgifter.
Vet någon om massorna som togs bort vad tillräckliga och att även deponin omhändertogs tillräckligt bra mht till de ämnen som t.ex hänförde sig till t.ex PFOS/PFAS. Var ämnet ens känt för sin giftighet under 80-talet?
Undra varför det är så svårt att få en kemisk innehållsförtäckning gällande vindkraftvingar, vad är deras brandbegränsande kemikalie?
Brand tycks ju vara något som den industrin vill undvika – men ibland brinner dom.
Bästa vänner har ni funderat över när en markförorening upptäcks skall marken saneras, dvs marken grävs upp fraktas bort för en deponering. Nu är frågan var ligger ”bort”? Dagens avfallsdeponering sker enligt modellen ”någon annan stans”. Hanteringen tycks fortfarande ske med synnerligen tveksamma villkor – brinnande illegala tippar. Nu är arvet av avfallshantering gediget, från Chicagomaffian, som upptäckte avfallshantering som en säker verksamhet för tvättning av pengar. Pågår uppenbarligen fortfarande runt om i världen! På många ställen i världen lever de fattigaste på så kallad återvinning kan exemplifieras!/Salve
Ja Stig,
Även Italien är kända för att ha skapat en kriminell miljard-industri inom avfallshantering. Som vanligt tack vare politisk infiltration.
Inom FN har maffian länge skapat nya plattformar för utpressning inom både byråkratin och högsta ledningen. FN passar perfekt eftersom insynen av media i princip är noll.
#51 Thiřleif, #52 Magnus Blomgren m. fl
Först: Högfluorerade ämnen änvänds främst för sina egenskaper att i små mängder anrikas på ytor och förändra dessas egenskaper i normala temperaturer. Smutsavvisning, vattenavvisning. Stabila skumbubblor…
För brandskydd är det däremot fråga 8m egenskaperna vid flera hundra graders temperatur. Då är det 7nte fluorwrade utan bromerande kemikalier som används. Samtidig användning kan förekomma i t ex möbeltyg.
PFOS vid släckning av oljebränder var en av de första stora applikationerna. Kom väl igång i slutet av 70-talet. Och i slutet av 90-talet kom varningssignalerna på allvar om hälsoeffekter från just PFOS.
Som jag försökt förklara så handlar övning i oljebrandsläckning 8fta om mycket höga lågor. Så alla flygfält hade 7nte egen ”lämplig” övningsplats.
PFAS-ämnets fysikaliska egenskaper kan variera stort. För brandsläckning måste givetvis det vara fråga 8m rätt bra vattenlöslighet då skummet ska genereras. För en mer vaxartad produkt som skidvalla kan löslighet en vara mycket låg. Det påverkar givetvis spridningen i naturen. Avmätt valla stannar i skidspåret. PFOS till brandskum följde däremot ytvatten och med tiden även grundvattenströmmarna.
Omkring 2006-2007 hade man insett att släckvattnet borde ha fångats upp 7 Ronneby, Uppsala och på ett antal andra ställen och spridningen upphörde. Numera finns sedan 2020 diverse förbud på global nivå.
Men med den MYCKET långsamma nedbrytningen i naturen pågår spridningen än och består för lång tid framåt. Små mängder tillförs genom tvätt av kläder, passerar genom reningsverken – om dessa inte har filter med aktivt kol vilket ytterst få har.
”Vattentätt” av jordmassor – regn – lakar ur de lättlösliga som PFOS, så vid deponering gäller lakvattenuppfångning.
Man kanske kunde tro att väldigt mycket på sikt skulle hamna i världshaven och spädas ”oändligt”. Det har dock visat sig att vid vågornas brott till skum – särskilt vid långgrunda kuster som danska västkusten således – sker en anrikning i skummet. Skumfragment förs med vindar många mil inåt land, det vet man från saltanalyser av t ex träd! Till och med uppe i molnen kan PFOS spåras så sprids tbx över land med regnet!
Danmarks miljövesen är ”i förfronten” vad gäller att analysera sådan spridning. I det här fallet hade man dock kunnat konsultera en tillverkare av vindkraftsblad innan man skrev att man ”ska undersöka om PFAS-kontamineringen som skadat korna MÖJLIGEN kunde komma från vindkraftsvingar.
Erosionen av mikroplastpartiklar från dessa är ett annat problem helt enkelt.
#55 Hans H
Tack för ”lektionen”!
Kan man då med visst fog våga påstå att de vid saneringen deponerade jordmassorna från flygfält sannolikt ifråga om PFOS från brandskydd ej helt omhändertagits vid miljö-(urlakande) processer alternativt att de redan på plats kring flygfälten redan utlakats till grundvattnet pga sin lättlöslighet?
#56 Thorleif
Flygfotogen har använts länge. Det tränger igenom betong om denna inte har speciell behandling. Det sprider sig i marklager, dock inte så snabbt pga låg vattenlöslighet. Man har nog i de flesta kommuner haft rätt bra kläm på var/hur sådana massor bör deponeras.
PFOS sprids med vattnet från brandövningsplatsen. Där man ju kan ha satt eld på en stor yta ”utläckt” flygbränsle för att öva realistiskt. Vad gäller PFOS skulle man agerat direkt. Nu är det sedan länge vida spritt och knappast kopplings att till de massor du nämner.
#50 Bo Gustafsson
Du gör en god gärning, kämpa på. Gillar Björkborn. På den tiden jag jobbade i koncernen hände det att jag använde mig av den trevliga ”herrgården” nedanför E18 för möten/övernattning. (Har glömt vad den kallades). Med utländska gäster hade jag då någon gång ett besök på Björkborn inlagt.
Nr 55. Hans H.
Tack för bra info!
Och, jag håller med Björkborn är en fin klenod.
#55 Hans H
Ur askan i elden? Tidigare användes NonylFenoletoxylat (10 mol etylenoxid) i brandskummet.
En utmärkt tensid som fanns inblandad i nästan allt. (NF-10 brukades även till P-skum).
Drevet gick på 80-talet att NonylFenol, NF, kunde likna könshormoner och var svårnedbrytbart. Bl.a. såg man att högre halter i havet kunde få just ostron att byta kön. Nu vet vi att ostron kan byta kön fram och tillbaka utan hjälp från NF. Flertalet av alla nonjontensider är etoxylerade och ”etoxyl” är inget farligt.
Ersättarna till NF var olika grenade alifatiska alkoholer. Ingen i vart fall som jag testade var bättre än NF utan det gick åt mer tensid med sämre resultat. Problemet var att få ”narrow range” vilket kunde uppnås med destillation, eller som senare med effektivare katalysatorer.
Jag är inte alltid helt säker på att ersättarna är bättre ur miljösynpunkt. Miljödreven är oftast känslostyrda utan konsekventtänk, drivna av lobbyism och industrin som vill komma med nytt och slå in på marknad hos konkurrenter.
Vi badade i Ftalater. DiDP, DOP osv. All PVC gjordes förr med detta först värdelösa vita pulver och denna olja. Amazonklädseln innehöll 200 000 ppm, Nappa-regnkappan och leksakerna likaså. Nu går rikslarmet om något innehåller 1 ppm från Kina.
Det som hänt är att ”gummi”stövlarna idag spricker omedelbart. Min mamma har kvar sina stövlar hon köpte -64 och de är helt sprickfria, och fulla av ftalater. Hur bra höll inte konstlädret förr i bilarna?
Trots att dessa ”kemikalier” har åkt ut för länge sedan så fortsätter fertiliteten, främst hos unga män, att dyka så NF och Ftalater kan det inte vara.
#44 MatsL
Tack för dina beräkningar mm.
”Inte är en bra affär”.
Det beror på HUR man bär sig åt och vad man jämför med.
Men först. Du räknar som jag gjorde tidigare då jag tyckte att det var knäppskalligt – och det var det som du nu konstaterar, 8% verkningsgrad går inte att hämta in på vettigt sätt.
Men utveckla tanken och beräkningarna !
Om vi i stället för ”PEM-cell” använder högtemperatur processvärme SMR (Gen4 eller Gen3.5 saknar betydelse) går det åt ganska litet el för att sönderdela vattenmolekylen (=termolys). Dessutom är processenergi mycket billigt i förhållande till elenergi. Det kan tom betraktas som avfallsenergi som ofta kyls bort. På så sätt får vi väte ’in time’ som inte behöver förvaras i extremt dyra och farliga vätgaslager.
Urskiljning av koldioxid från luften är kanske inte det mest effektiva eftersom koncentrationen är mycket låg. Bättre blir det troligen med utvinning av koldioxid från haven eller från kraftvärmeverk som använder fossila bränslen. På det sättet kan vi skaffa den andra ingrediensen i Fischer-Tropch processen.
På det sättet med billig processvärme från kärnkraft kan vi tillverka flygfotogen och diesel på mycket bra ekonomiska villkor. Eftersom processvärmen är så billig gör det inte så mycket att verkningsgraden kanske inte blir bättre än 28%. Men jag har förhoppning om att vi kan nå 50% genom att fila på förutsättningarna. Då kommer den metoden att sakna konkurrens.
#60
Om vi nu helt plötsligt får så hög ”gratis” processvärme så kan vi bränna kalk med det, eller ännu bättre dolomit eller magnesit som faller sönder vid lägre temp.
Av den brända kalken görs cementprodukter och magnesiten blir byggprodukter eller magnesium efter elektrolys.
Kan vara sådan här konstgjord CO2 människan får rädda planetens liv med om några miljoner år.
PFAS/PFOS
https://www.thebrockovichreport.com/p/bye-bye-pfas
OT, Den rödgröna regeringen verkar ha förberett ett veritabelt minfält för den nya regeringens energipolitik. Har man medvetet bett berörda myndigheter att skriva ”underlag” som inte ens håller en juridiskt acceptabel nivå? Med påföljd att hela processen måste göras om och därmed fördröja besluten om ersättningar? Sitter det MP:are och sossar överallt? Hela underlagsarbetet verkar vara inriktat på att underminera arbetet med att skapa ett riksdagsbeslut om ersättningar för de höga elräkningarna.
Ingemar Nordin #63
Så är det nog.
Och deras andra organ, vår stats-tv/radio, kämpar för vindkraften som en inverterad Don Quijote i inslagen.
Och EU verkar missnöjt med att de rödgröna riddarna är borta, åtminstone om man följer svensk media.
OT men det står inte så mycket om det här hemma.
Stora delar av USA är på väg att drabbas av århundradets kallaste julväder, ja flera decennier.
Hela Texas ända ner till södra spetsen och över ner längs Mexicos förväntas det minusgrader.
Även i Florida förväntas den kallaste julen på trettio år.
Bara väder men vi får rapportera om det, värmen sköter msm.
Minus 70 Fahrenheit (-57 grader C) kan bli möjligt i de värst drabbade delarna. Då är vi nere på nationsrekord om man undantar Alaska.
#65 Fredrik
I sammanhanget kan det vara på sin plats att påpeka att andra delar av Arktis har extremt varmt för årstiden, tex östra och centrala Sibirien samt östra Kanada
http://polarportal.dk/en/weather/nbsp/current-weather/
#59 Johannes
Delar helt din uppfattning
#62 Thorleif
Instämmer i allt väsentligt i artikeln vad gäller PFAS, särskilt PFOS.
I mitten av 90-talet inkom ett förslag till vårt huvudkontor i Sverige från Asienansvarige om att vi väl kunde ta upp och agera återförsäljare för en grupp PFAS-ämnen som användes för att göra pizzakartong fettresistent. När vi nu ändå sålde våra egna produkter till pappers och kartongtillverkarna. Kineserna var eld och lågor…
Jag kände till att det handlade om persistenta oerhört biologiskt svårnedbrytbara ämnen och sa stopp och belägg. Vi ska inte ens ta i dessa ämnen med tång! Hade även läst om DuPont och hälsoproblem hos folk i och omkring en fabrik.
Två smärre kommentarer relaterade till artikeln i din länk:
1.) 3M skulle förtigit hälsoproblem redan för femtio år sedan! Vet jag förstås inget säkert om men tillåter mig tvivla, början av 70-talet var ”en aningslös period”. Åttiotalet mer troligt, men illa nog att allt tar sån tid
2.) Det finns oerhört många olika PFAS. Alla har inte samma egenskaper, och man ska akta sig för alltför långt gångna generaliseringar.
#66 Kent. Är det extremväder där du bor? Extremist som du är.
Om det inte varit mindre kallt i östra Kanada och östra Sibirien hade vi hade vi haft exceptionellt kallt på norra hemisfären.
Det kan inte vara kallt överallt.
Men nu gällde det kallaste julvädret i delar av USA på 30-40 år och kanske någonsin uppmätt.
Men vi får tacka er på Ringvägen 126 alt msm för att ni påminner oss om var det är mindre kallt.
Hans H,
Tack för intressanta och bildande inlägg om PFAS.
Det är lite tunt på nätet om detta.
Jan Ericsson Ubbhult kommenterar
Onödigt snåriga EU-regler kring elprisstöd till företag 2022-12-22 http://www.ericsoniubbhult.se/