De flesta av oss är känner till Naomi Oreskes, professor i historia och vetenskapsstudier vid University of California, San Diego. Vi känner henne som en tidig förkämpe för påståendet om en konsensus angående AGW-hypotesen bland de vetenskapliga klimatartiklarna. Hennes artikel i Science (länk) ”The Scientific Consensus on Climate Change” (Science 306: 1686, 2004)) citerades flitigt och bidrog till föreställningen om ett mer än 70%-igt vetenskapligt stöd för det antropogena ursprunget till nutidens klimatförändringar. Detta trots att den sökteknik som använts missade många arbeten, och att tolkningen av artiklarnas sammanfattningar överdrev AGW-stödet. Detta beskrevs i detalj av Benny Peiser i en replik som Science vägrade publicera. Detta budskap, som egentligen är ovidkommande i den klimatvetenskapliga diskussionen, har visat sig förbluffande seglivat – man kan känna igen det på signalen: “97%” (+ 2%?). Bara under det senaste året har 2-3 nya “studier” som räknat röster för AGW publicerats. Jag uppfattar detta %-tjat som ett tecken på argumentbrist.
2010 publicerade Oreskes tillsammans med Erik M. Conway boken “Merchants of Doubt” – “Hur en handfull vetenskapsmän dolde sanningen angående tobak till global uppvärmning”. Denna bok har omnämnts flera gånger här på KU (länk 1, länk 2).
Det finns alltså, milt uttryckt, ingen anledning att räkna Naomis Oreskes som en vän av AGW-skepticism. Det gjorde mig därför förvånad när jag hittade ett arbete med Oreskes som en av fyra författare: Keynyn Brysse, Naomi Oreskes, Jessica O’Reilly och Michael Oppenhimer “Climate change prediction: Erring on the side of least drama? “ (Global Environmental Change 23 (2013) 327–337, länk ). I detta framföres en viss kritik mot de arbeten som företräder majoritetsuppfattningen, inom klimatvetenskapen. Det handlar om att klimatforskningen har underskattat farorna med klimatuvecklingen därför att forskare i allmänhet är blygsamma, och att forskaretiken påbjuder att forskare skall vara mycket försiktiga med att dra slutsatser från sina resultat. Man diskuterar också möjligheten att dessa riktiga klimatforskare är rädda för att dra på sig kritik från skeptiker. Det framhålls som ett bekymmer att denna försiktig forskarmoralen kanske hindrar att tillräckligt tydliga signaler om den faktiska situationens allvar når den politiska sfären. För mig var budskapet så förbluffande att jag har valt dagens datum för att nämna det på KU.
Det är dock inte avsett som ett aprilskämt, utan redan i sammanfattningen framgår det att syftet är (som vanligt) att polemisera mot klimatskeptiker. Jag citerar: “ …skeptics.. accused climate scientists of ‘alarmism’ ..the available evidence suggests that scientists have in fact been conservative in their projections of the impacts of climate change..”. För oss vanliga tidningsläsare och SVT-lyssnare är det ett häpnadsväckande budskap. Vi som ideligen matas med katastrofala förusägelser om att klimatet, och hur bråttom det är med diverse åtgärder. Vi har svårt att ana blygheten hos de forskare som våra journalister säger sig referera. För att nu inte tala om de ständigt stora framsteg som gjorts sedan den föregående rapporten. Detta trots att åtminstone vi KU-läsare vet att klimatkänslighetens medelvärde och felgränser inte ändrats sedan 1973. Och även om “säkerheten” ökat från 90 till 95% mellan AR 4 och AR 5, så gäller den säkerheten inte riktigt samma påstående (länk).
Man kan nyfiket undra hur ett sådant budskap är förenligt med att klimatvetenskapen förutsägelser så systematiskt har hamnat en god bit över den sedermera uppmätta globala medeltemperaturen. Det gäller både GCM- och CMIP-modeller. I artikeln ”bevisas” underskattningarna med hjälp av ett antal utvärderingsrapporter gjorda “inom familjen”: Rahmstorf m fl 2007, NRC 2009 och Köpenhamnsdiagnosen, Allison m fl 2009. Man finner underskattningen så genomgående att man inför ännu ett sparord: Vi kallar denna tendens ‘‘erring on the side of least drama (ESLD).’’ Vi som inte hör till familjen undrar över alla kurvskaror med temperaturspådomar vi sett – klart över den heldragna linjen med mätta medeltemperaturer? Nog är dessa felnavigering på den högdramatiska sidan! De måhända mest flagranta exemplet på överdriven klimatvetenskap: Manns hockeyklubba nämnes inte i denna text. Den har inte heller dementerats, vare sig av författarna eller IPCC, som utnyttjade den. Vi får får fortsätta ett leva på var sin sida om verklighetens drama. Kan det bli ett möte någon gång. Kanske vid avsminkningen ?
Det finns en pyskologieffekt här; ’gruppdynamik’ skulle jag kunna kalla den. Om i ett sällskap – säg ca 30 st – alla ’tycker lika’, men där finns En som börjar fundera och tycka lite olika…….. får man föreställa sig att det krävs Avsevärd integritet för att yppa sin avvikande ståndpunkt. Avsevärd alltså. Och är inte ämnet höggradigt angeläget för individen i fråga, kan man tro att håller tyst – helt enkelt.
Bland MSM, SR &c, är trycket så stort att en enstaka skeptisk röst nog kan stampas ut, men, om bara En Enda ’trovärdig’ (sorry about citattecknen 🙂 ) person ’känd från TV’ uttalade sig genuint skeptiskt kan man tänka sig en ketchupeffekt. Ta tex Wetterstrand eller Reinfeld/Löfvén. Rockis.
Så, vi får öka trycket……, med tanke på alla statisktiska fluktuationer som alltid och överallt finns, bör det gå!
Låt oss vara optimistiska!
Påminner om Lucy från Charlie Brown.
”If you can’t be right, be wrong at the top of your voice!”
#1 Jo, det du beskriver gäller för Sverige, där bara en åsikt i taget är tillåten. Problemet är att inflödet av utländska åsikter är också ganska likriktade. Det krävs nog en ekonomisk kollaps eller en kris av större dignitet ärn Ukrainakrisen för att ”klimatkrisen” ska hamna lägre.
Bevara oss för Expressen. Ledarredaktionens klimatbästa 31 mars:
http://www.expressen.se/ledare/ett-ont-klimat/
Detta drama saknas intet, hänvisning till den amerikanska högern och kol- och oljelobbyn, lokala expressenuppgifter om havsnivåhöjning, västvärldens skuld med krav på avlat och naturligtvis (mar)drömmar om en fossilfri fordonsflotta till 2030 – förslag som ”utmanar ett och annat särintressen på vägen”.
Och Franchell i AB..suck
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/evafranchell/article18642100.ab
#4
-68 Flower Power + mera pårökt^2
delirium
’Förlåt dem, för de veta icke vad de gör.’
Min tanke går åt att anse att de är förvuxna, vilseförda barnhjärnor. Ta vilket exempel som helst, ’fossilfri fordonsflotta’ tex. Är tron stark, så ska det räcka med att tro??!
Ja, det är mycket, mycket värre än vi trott.
Ja när man läser detta så undrar man om de verkligen tror på sitt budskap. Om så är så måste detta återspegla en enorm selektivitet i vem man umgås med och vad man läser. Man håller sig ren genom att inte låta sig besmutsas av ”de andra”.
Vi som befinner oss på den andra sidan av staketet löper nog inte samma risk. MSM tutar och kör och vi kan inte undvika deras budskap. I dag läser jag t.ex. i SvD att den gamla malariamyggan (som sprider sig mer och mer norrut) åter är ute och luftar sig. Samma artikelförfattare (Jenny Stiernstedt) lyckas dessutom undvika den anmärkningsvärda tillnyktring som den senaste IPCC rapporten trots allt innebär. Även här håller sig nog journalisterna rena. Jag rekommenderade henne att läsa Judith Curry under någon månad.
#4 Ann L-H
Då Expressens ledarredaktion refererar till tankesmedjan Fores med en politisk agenda avslöjar man att ledarredaktionen är lika oseriös som Fores vilken inte säger lite.
Men det är knappast något nytt. Man slukar allt med hull och hår som passar det gröna ”särintresset” och allt annat låtsar man som om det inte existerade. Jag undrar om Expressens journalister begriper hur deras egna liv skulle se ut om vi inte skulle ha haft den utveckling vi har haft tack vare att människan har lärt sig att utnyttja fossila bränslen.
#4 Dagens hittills? mest lyckade aprillskämt?
Bloggen Fria tider har drivit en insamling för att stämma Expressen för attacken mot mot kommentatorerna. Målet var 500.000 kr att lägga i gapet på juristerna. Man har nu efter en spurt de senaste dagarna 511.000.
Aprillskämtet är en kopia på Assangeklanteriet. FTs ansvarige utgivare skulle ha häktats på Arlanda med hänvisning till en nyuppfunnen lag om skydd för MSM. Internationella åklagarkammaren i Göteborg anges stå bakom.
Man kan bara hoppas att ”MSMskyddslagen” aldrig kommer att stiftas! Eller så var det inget aprillskämt?Vissa av våra s k lagstiftare i knapptryckningskompaniet skulle nog gärna se den?
#8
Du menar att det är nåt på gång, med hänvisning till typ ’näthat’?
Det är märkligt att det som i Kina betecknas som ’yttrandefrihet’ i Sverige (frihetens stamort på jorden) heter ’näthat’. Helt klart nyspråk. Visst finns det kommentarer som jag helst velat slippa se, men med (o)lämpligt uttolkningsföreträde kan man twista ’fel’ kommentarer till näthat.
Tillägg till 68 ruset. Med diskussionen med landstingspolitikern häromsistens i tankarna (han som anser att man MÅSTE hänvisa till känslor ist f förnuft/saklighet) är säkert en hel del av MSM’s tsunami av apokalyptiska scenarier betingat av just övertygelsen att de är TVINGADE att känslomässigt prata omkull oss, allmogen. Det är deras PLIKT sas. Deras förbannade heliga bjudande plikt mot mänskligheten och isbjörnarna.
Så kanske de tror….
Bom #9 – Samma tanke, jag tänkte faktiskt skriva något om aprilskämt men så såg jag att det var daterat 31 mars. Det är undertecknat ledarredaktionen. Vågar inte någon ensam stå för det en dag tidiga aprilskämtet?
Här på västkusten är det lokal warming. Sädesärlan anlände just.
Ann L-H,
Har du någon länk till ledaren om näthat?
Ingemar,nja jag tror inte att jag skrivit något om näthat utan om ett ont klimat se #4 med länk.