The complete analysis, with more details, is available in English at mcederlof.se.
I mitt förra inlägg, ”Skräp in, skräp ut” konstaterade jag att den databas (GHCN) ,som är grunden för de stora globala temperaturserierna, inte innehåller den nödvändiga meta-datan för att kunna skilja ut bra och dåliga mätstationer. Men i det här inlägget har jag ändå använt mig av detta data för att se hur väl det stämmer överens med de globala temperaturserierna HadCRUT och GISS.
Det råa datat i GHCN innehåller till största delen dagliga max- och min-värden. För att beräkna dygnsmedeltemperaturen har jag helt enkelt tagit medelvärdet av max och min. Från detta har jag skapat årsmedeltemperaturer för varje mätstation. Totalt finns det c:a 32000 stationer med temperaturdata i databasen.
Eftersom många stationer bara har mätningar under en begränsad tidsperiod är det olämpligt att använda absoluta temperaturer när man räknar ut medeltemperaturer över större områden. Istället har jag använt mig av skillnaden i temperatur från år till år. Dessa årsvisa skillnader har sedan placerats ut i ett rutnät (storlek 5×5 grader) på jordytan med en medel-årsvis-skillnad för varje ruta. Från detta rutnät kan man sedan beräkna medeltemperaturer för tex norra halvklotet eller ett visst land.
Resultat
På norra halvklotet finns de flesta mätstationer och nedan har jag plottat jämförelser mellan det råa GHCN-datat, HadCRUT och GISS för norra halvklotet:
Som synes stämmer det råa datat mycket bra med slutprodukterna GISS och HadCRUT. Det ser ut som att justeringen för urbaniseringseffekter ligger i storleksordningen 0,1 till 0,2 grader för de senare åren. Om denna justering är tillräckligt går inte att bedöma på grund av att vi saknar meta-datat. Men något bevis för att äldre data skulle ha justerats ned kan jag inte hitta.
På motsvarande sätt har jag plottat temperaturen för USA:
För USA finns det en oerhört bra överensstämmelse mellan det råa datat och slutprodukterna för den tiden då det fanns många mätningar. För 1800-talet och tidigt 1900-tal skiljer sig kurvorna dock åt väsentligt. Men det här kan betyda att några stationer har flyttats och att det slår på medeltemperaturen eftersom antalet stationer inte är så många då. GISS och HadCRUT har däremot algoritmer som ska kunna hitta sådana förändringar och justera för detta. Men man skulle behöva analysera detta mera för att kunna slå fast hur det ligger till.
För fler figurer se mcederlof.se.
Täckningen på jorden
Med den här metoden som jag använt för att skapa detta rutnät av mätningar kan man också räkna ut hur stor del av jorden som har täckning (total land-yta på jorden är c:a 150 miljoner km2):
I GHCN-databasen fanns det alltså flest stationer på 1960-talet, och efter det har det försvunnit en stor mängd stationer. För att åskådliggöra detta har jag plottat kartor över temperaturtrenden från 1970 till 2018 i alla rutor där det fanns värden för alla år 1970 till 2018:
HadCRUT har alltså mer data än vad som finns i GHCN. Men det är ändå bara en liten del av jorden som har täckning. Det är lätt att lura sig av projektionen ovan. Nedan visar jag en projektion av HadCRUT-datat ovan som mer liknar hur en satellit skulle se på jorden:
Då ser man tydligt hur liten del av jorden som vi egentligen har data ifrån. Och det finns en stor risk att lokala temperaturförändringar slår igenom i den globala medeltemperaturen.
Slutsatser
Jag har inte lyckats hitta några bevis på ”manipulation” eller justeringar av temperaturdatat i GISS eller HadCRUT. Men däremot finns det en risk att urbaniseringseffekter har slagit igenom i slutprodukten. Och eftersom den viktiga meta-datan om mätningarna saknas, går det inte att validera resultatet från GISS och HadCRUT. Sen är naturligtvis bristen på mätningar under senare år ett stort problem då lokala variationer riskerar att slå igenom i globala medelvärden. Det vetenskapliga värdet av de globala temperaturserierna borde därför vara begränsat pga alla dessa brister.
Jag vet att det finns andra åsikter om justeringar av temperaturdatat, och jag välkomnar andra att själva göra samma beräkningar som jag har gjort. Jag tar gärna emot synpunkter på metodiken i den här analysen.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Hadcrut4 skall baseras på mätdata från metereologiska institut. Dvs SMHI för sveriges del.
När man kör HadCRUT rådata ( medelvärden) som SMHI medelvärden ser man att på alla lite längre mätserier så har man inte mätdata utan för Uppsala har HadCRUT den justerade så kallade Uppsalaserien, För Stockholm den justerade Stockholmserien, det finns även en för mig okänd justerad Gothenburg serie, Totalt är det c:a 6 st serier som är ordentligt justerade. Göteborg A, Stockholm A och Stockholm/Bromma verkar vara mix mellan justerade serier och mätvärden, De verkar justera i början av serien och senare byta till mätvärden.
Under 1700 talet och en bit in på 1800 talet utgör justerade serier en stor andel av de mätvärden som finns.
Det finns även exempel på andra serier där Hadcrut ligger 0,2 grader över SMHI under någon månad utan anledning.
Totalt sett är andelen justerade serier för låg för att det skall visa en rättvis bild. Alla serier uppmätta på låg höjd eller i städer borde justeras.
”Eftersom många stationer bara har mätningar under en begränsad tidsperiod är det olämpligt att använda absoluta temperaturer när man räknar ut medeltemperaturer över större områden. Istället har jag använt mig av skillnaden i temperatur från år till år.”
Vad menar du med det? Det handlar om medeltemperaturen över hela den markyta som studeras vilket ju är ett mått på värmeenergiinnehållet i den lägre atmosfären över området!
”skillnaden i temperatur FRÅN ÅR TILL ÅR”? ”ändringstakten”??? Det är inte detta som är den omhuldade ”Temperature anomaly”!
”Temperature anomaly” betyder bara att man från den ”absoluta temperaturen” subtraherar ett FIXT referensvärde. Till exempel medeltemperature över ett visst tidsintervall! Är endast meningsfullt om man tror att alla mätningar är behäftade med ett fixt men okänt ”bias”. Kan vara motiverat för satellitmätningar! På intet sätt är det fallet med det ”historiska nätverket” av kvicksilvertermometrar!
Din ”1 grad ökning” från 1975 till 2020 tror jag inte ett ögonblick på! Du har nog låtit lura dig på något sätt av GISS-data
Verkligen slående hur lite del av världen som verkligen ingår i dessa databaser när man ser det plottat på en jordglob. John D. McLean vid James Cook University gjorde en genomgång av HadCRUT4 och det stämmer ju bra med vad han kom fram till:
””…..HadCRUT4 global averages prior to 1950 are of limited value because for almost all of the period from 1850 to 1950 the coverage of the Earth’s surface was less than 50%.”
https://researchonline.jcu.edu.au/52041/1/52041-mclean-2017-thesis.pdf
Man måste använda original data som jag gjort för USA och Australien som INTE kommer från GISS! Det är dock mödosamt! Jag försökte få tag på originaldata för de ”35 stationerna” som SMHI utnämt till ”historiskt nätverk” men tröttnade efter en del korrespondens med deras ”kundtjänst”. SMHI är mycket sämre organiserad än NOAA and Bureau of Meterology och Sveriges yta för liten för att löna mödan! Tyckte jag! Även om man för tag på all den data som GISS tillhandahåller (förvanskar?) handlar det bara om en mycket liten del av jorden!
Hej Magnus,
jag har en egen liten fundering om PDO. Det förefaller ju som om när PDO är i en positiv fas så ökar temperaturen (1910 – 1940 och §975 – 2005) medan en negativ fas innebär avkylning (1940 – 1975).
Min fundering går ut på att i psotiv fas flyttas värme från södra halvklotet till norra, och vid negativ så flyttas värmen söderut. Om norra halvklotet på grund av mätmetoder får större vikt så skulle det ge en skenbar uppvärmning.
Om hypotesen i grunden är korrekt så skulle, även utan konstigamätmetoder, värmetransport till södra halvklotet binda mer värme i havet, något som också skulle sänka atmosfärens medeltemperatur.
Min grundsyn är som bekant att det är haven som styr och att temperaturen i atmosfären är avhängigt av hur värmefördelningen mellan hav och luft förändras.
Tack Magnus
”välkomnar andra att själva göra samma beräkningar som jag har gjort”
Det jobbet överlåter jag gärna till andra att göra.
Det finns skeptiska sidor där temperaturjusteringar visas.
Tony Heller är en av dessa.
Humlum är en annan: http://www.climate4you.com/
Jag noterade dock (på en skeptisk sida) att den justering som gjordes på Reykjavik där en värmeperiod på 1930 talet trycktes ner tydligen blev för mycket så den har åter fått uppstå!
Avsaknaden av mätningar på haven brukar ogiltigförklara alla försök till globala temperaturserier.
Men vi har ju peglarna!
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=680-140
Mats Rosengren #2:
Om en viss station bara har mätningar under tex perioden 1940 till 1960, och den här stationen står på ett varmt ställe (tex en öken). Om man beräknar medelvärdet för varje år med absoluta temperaturer, kommer den här stationen att göra att medeltemperaturen blir för hög mellan 1940 till 1960. Och då kommer det att se ut som att temperaturen har sjunkit efter det.
Den ackumulerade årsvisa förändringen kommer att bli en slags anomali.
Sten Kaiser #5:
Intressant teori. Jag ska fundera lite på den och se om det går att åskådliggöra på något sätt.
Tony Heller har på sin Youtubekanal uppåt 100 klipp där han beskriver manipulationen med tempdata.
Dock är du minst lika trovärdig här i ditt inlägg såvitt jag kan bedöma.
Sedan är väl kanske Antarktis inte ointressant ,därifrån finns ju huvuddelen av potientialen för havsytehöjning , de flesta stationerna där har årsmedeltemperaturer nedåt 20-30 minusgrader.Det inre ännu mer.Antarktis har väl en anings sjunkande temp sedan UAH började mäta 1979 ?
#7 Magnus
Detta är i princip riktigt! Om olika stationer används för olika tidsperioder kan man därigenom få en falsk trend! Men särskilt för USA är detta i verkligheten inget problem! Nätverket är nämligen så tätt och likformigt att utbyte av några enskilda stationer har en försumbar effekt! Alla de olika ”konfigurationerna” ger samma något ”viktade” medelvärde! Detta kan ses från
https://wgpqqror.homepage.t-online.de/ushcn1919.html
https://wgpqqror.homepage.t-online.de/ushcn2018.html
Hur ser det ut med mätdata från världens största land Ryssland? Samt mätarna i näst största Landet, Kanada? Samt mätningar i Kina? Ytorna i dessa 3 länder är ju mångdubbelt större än i resten av globens norra del! Under kalla kriget kunde (eller fick) ingen i väst lita på Sovjetunionen, Kina eller deras allierade i Europa eller i Asien …
Jag tycker det är konstigt att det är så mycket kallare runt 30-talet samt slutet av 1800-talet.
När man som nu senast för några veckor sedan sa”tangerat Januaritemp rekord på Frösön (1971) kollar visar det sig att det var varmt 1971, 30-talet slutet 1800-talet. Det är typiskt när man säger temperaturrekord så är det nästan alltid sedan”ofta med hänvisning til ovanstående perioder. Temperaturrekorden från många platser från 30-talet står sig orubblig hittills. Sedan finns ju bra naturtermometetrar hos SMHI t.ex isläggning och islossning även snödata. Tidagaste islossning samt senaste isläggning Storsjön Jämtland är tror jag runt 30 – talet. Även tidningsartiklar om smältande glaciärer samt artiklar från Arktis, Amundsen nordvestpassagen visar svaga isår. Hur kommer det sig att dessa historiska data händelser från 30-talet och sekelskiftet inte syns mer i temperaturgrafer na? Så frågan är hur pålitliga temperaturdatan är. Island nämnt ovan visar på märkliga justeringar hur många sådan finns insmygda här och där. Satelitdata visar inte på de kraftiga ökningar graferna ovan visar.
Mats Rosengren #10:
Du får gärna upprepa mina beräkningar, eller ge en rimlig förklaring till var jag i såfall skulle ha tänkt fel.
Sibbe #11:
Tyvärr är mätningarna från Kanada, Ryssland och Kina sporadiska under senare år. Iallafall är de inte inlagda i GHCN. Det är naturligtvis ett stort problem att det är på det här sättet.
Tack Magnus – men jag erinrar mig bla https://www.klimatupplysningen.se/2015/09/29/klara-bevis-funna-mansklig-paverkan-pa-klimatet/
Peter Stilbs #14:
Det är möjligt att tidigare versioner av GISS inte hade med samma stationer som nu. Då blir slutresultatet annorlunda. Jag försöker inte hävda att GISS eller HadCRUT på något sätt speglar verkligheten. Detta pga det usla grunddatat (skräp in, skräp ut). Men jag kan inte hitta några bevis för omfattande justeringar av temperaturmätningar.
#7 Magnus
Jag antar att du menar den (matematiska) rekursiva algoritm som jag skulle formulara på följande sätt:
En sekvens A0 ,A1, ..,Ak definera som:
A0 – är ett godtyckligt värde
A n+1 = A n + Bn
där B n är medelvärdet av temperatur ändringarna för all stationer (i drift!) från år ”n” till år ”n + 1”
Om A0 är medeltemperature för år ”0” och samma stationer är i drift hela tiden blir alla An medelvärdet för år ”n”
Så kan man räkna men jag tvivlar att man får någon signifikant skillnad i USA fallet! Lätt att pröva och jämföra resultaten!
Magnus #15 – det fanns några kurvor med justeringar i Humlums bidrag till den sida jag refererade till
Tony Heller har gjort en sammanställning där olika fel beskrivs:
https://realclimatescience.com/corruption-of-the-us-temperature-record/
Antony Watts har samlat på sig exempel på olika lokaliseringar som kan ge fel.
Han hävdar att just försöken att homogenisera temperaturdata skadar trovärdigheten.
Sen har vi ju mailen där de öppet visade på hur de ville bli av med temperaturer som inte talade för CO2 påverkan.
Söker man så finns det gott om historier: https://wattsupwiththat.com/2009/11/27/more-on-the-niwa-new-zealand-data-adjustment-story/
Hmm, vad är det som inte justeras – i förhållande till vad. Om jag förstått saken rätt så bygger NASA Giss på just GHCN. Och då är det ju inte så konstigt om skillnaden är liten.
Det Humlum och andra diskuterar är justeringar över tid av de egna serierna. Dvs. hur de såg ut vid t2 jämfört med t1. Osv. Han höll ett föredrag i Mölndal 2018 om de mycket stora justeringar som gjorts över tid med databaserna NCDC, GISS och HadCRUT här: https://www.klimatupplysningen.se/2018/03/18/ole-humlum-beskriver-de-oforklarade-temperaturjusteringarna/
#5#
”….det är haven som styr ….”
Om det dessutom finns variationer i vad jorden tar emot från solen,
kan effekten givetvis bli rätt spännande.
Om Reykjavik:
https://realclimatescience.com/2019/03/nasa-tampering-with-reykjavik-raw-temperature-data/
Det har nu justerats. Såhär ser det ut idag?
https://data.giss.nasa.gov/cgi-bin/gistemp/stdata_show_v4.cgi?id=IC000004030&dt=1&ds=14
#19
Ang ovan:
t1 är v3
t2 är v4 som liknar v0
Så de justerar fram och tillbaka. Vet de varför?
Hej!
Jag har gjort en ny liten app som hanterar och jämför temperaturdata.
Förhoppningsvis är denna version mera övertygande än mina tidigare försök. Här finns en video som visar en del av funktionaliteten. http://cfys.nu/videos/Demo.m4v
Med jordens totala yta om ca 510 miljoner km^2, så är då landtäckningen ca 30%. Det hade varit intressant att se en kurva över enbart havsbaserade mätningar, alltså en yta om 360 miljoner km^2. Men om man söker på havsytemätningar SST, så finns intressanta kurvor från Wikipedia (länk nedan), som skiljer på temperaturen på land och hav. Dessa kurvor divergerar väsentligt från ungefär 1980, där den landbaserade temperaturen stiger betydligt mer än mätningar via SST. Eftersom ca 70% av temperaturmätningarna är havsbaserade, hur kan då de landbaserade ändå dominera som de gör över SST? Beror detta på att de havsbaserade bojarna är så få i förhållande till den mer än dubbla ytan jämfört med land?
https://en.wikipedia.org/wiki/Sea_surface_temperaturemer än
Någonting blev fel med länken i min kommentar [24]. Försök med nedanstående länk.
https://en.wikipedia.org/wiki/Sea_surface_temperature
Magnus
Jag förvånar mig att du så lättvindigt accepterar rådatat.
Om nu den temperaturen för NH ökat med ca. 1.5° sedan 1975 och USA ökat bara 1° måste ju resten av NH (exkl. USA) ökat med 2°. Det är orimligt mycket.
Vi vet ju t.ex att både Stockholm och Uppsala rapporterar ca. 0.75° för högt pga. UHI, och det är säkert väldigt bekvämt att låta bli att justera för detta fullt ut. Man antar vidare att Arktis haft den högsta ökningen trots att det inte funnits några mätningar där, och låter därmed övriga mätvärden bära detta.
Även förändringar i avläsningstidpunkter som medfört större skillnader och därmed justeringar än t.ex UHI har gjort att man bara justerat för tidpunkt med underlåtit att justera för UHI eftersom det felet var ”mindre” än den för förändrad tidpunkt. Likaså korrigerar för havsvattenavläsningar från fartyg som värmt vattnet i vattenintaget lever kvar fortfarande.
Och antalet stationer har ju minskat från 1975 och även på senare år sjunkit till under hälften av vad det har varit. Man måste fråga sig om övervägande del av de stationer som slutat rapportera (eller bara exkluderats från databasen) har legat under genomsnittstemperaturen? Är det möjligtvis avancerad cherry picking här?
Och med elektroniska mätningar på min/max så fångar man (numera) korta peakar (och bottnar iofs.) så risken är ju att sk. extremerna inte riktigt är representativa för medlet.
Det är som sagt bekvämt att rådata ligger högt för då ser justeringarna små ut och verkar alltså bekräfta avläsningarna, men de återspeglar inte verkligheten.
Tack för en intressant analys och redovisning av hur underlaget till globala temperaturserier varit över tid. Diagrammet ”GHCN covered area (million km2)” är centralt. Går det att skapa ett för norra halvklotet och ett för södra halvklotet? Det är ju så stora skillnader i hur mätningarna över tid täckt olika delar av jorden! Av kartorna att döma ser det ut som att det är en större del av jordens landyta som det inte finns ett underlag/eller mycket glest underlag för jämfört med var det finns ett underlag!
Tolou #26:
Jag har aldrig accepterat rådatat. Läs vad jag har skrivit istället 🙂
#26 Toulou
”USA ökat bara 1 grad”
NEJ!!!!! NEJ!!!! NEJ!!!! NEJ!!!! NEJ!!!! NEJ!!!!!
USAs årsmedeltemperatur HAR INTE ÖKAT ALLS! INTE DET ALDRA MINSTA!!!!!
https://wgpqqror.homepage.t-online.de/usa.html
Jag använder original data från NOAA som INTE FÖRFALSKATS AV GISS OCH HELLER INTE AV NOAA!
Beräkningarna är baserade på NOAAs ”Daily Data”. Deras processerade ”Weekly Data” är förvanskad med ”TOB korrekturer”
Att många nationella väderbyrårer ändrar på data är før mig helt uppenbart.
T. ex. i Australien har Dr Jennifer Marohasy visat hur Australien Bureau of Meteorology manipulerat temperatur data.
Se här https://jennifermarohasy.com/2019/12/new-record-temperatures-need-justification/
Men Magnus
Du skriver: ”Jag har inte lyckats hitta några bevis på ”manipulation” eller justeringar av temperaturdatat i GISS eller HadCRUT.”
Eftersom du utgår från rådatat så är det
”Bara små justeringar i GISS och HadCRUT”.
Problemet är ju att det antagligen borde justerats ner bra mycket mer.
Istället låter du som att du inte avfärdar varken GISS eller HedCRUT samt accepterar rådatat som de bygger på, helt pga. att skillnaden är ganska liten.
Tack Magnus för ditt inlägg men jag undrar om detta med globala temperaturer verkligen är något att stirra sig blind på? Att det är en helsikes soppa att mäta och korrigera (juste eller ej) marktemperaturer är väl uppenbart och jag undrar i.o.f.s varför Heller och Humlum är så mycket mer kritikska än vad du är här men jag har egentligen ett par andra synpunkter:
UAH-data visar enligt mig en temperaturökning från 79 till 2020 på ca 0.5 grader (eller kanske lite mindre om man tar hänsyn till att 79 låg i botten och att två vulkaner drog ner temperaturen i början av perioden) Men att Hadcrut och GISS visar ca det dubbla verkar konstigt! Skulle det kunna vara att marktemperaturen blir så mycket högre än temperaturen på den nivå som UAH mäter på eller är det något skumt eller t.o.m. fuffens?
Men jag är benägen att acceptera UAH och rätt och slätt i hög grad ignorera temperaturer innan 1979. Proxies för temperaturer som snö, is, vegitation är enklare att värdera.
Varför inte mer ägna sig åt regionala klimatstudier? Från paleoklimatologi kan vi t ex lära att det har funnits pendlingar mellan norra och södra klotet och då är det väl viktigast att studera ena halvklotets klimat för sig, för ingenstans i världen är man ju intresserade av globala parametrar utan i stället hur klimatet förändras på den plats man befinner sig.
På en regionell nivå kan man enklare plocka rådata och skaffa sig en mer rättvisande bild t.o.m. av en så krånglig sak som temperaturer.
Bara ett exempel: Jag skrev ett inlägg om vad man kunde utläsa om Islands glaciärers utveckling, där även Islands sannolikt väldigt trovärdiga temperaturdata kom med i analysens underlag. CO2 föreföll kunna friskrivas.
Många regionala analyser kan gen en säkrare bild av om vi står på kanten av Armageddon. Elle inte.
Tack, jätteintressant och lärorikt från många håll. Men jag menar som Mats R att det mesta utan tvivel mera visar på att uppvärmningspausen startade ca 1940 sett till rådata. Och korrigerade rådata utan förklarande korrektioner är knappast mer än bedrägeri. Det styrks även av ex Islandsdata och SMHI inlägg, ex i Rapport mars 2018 för Sverige.
https://www.youtube.com/watch?v=zRso2J-0U8o
Visserligen marginellt högre efter det i Sverige, men med hjälp av massivt intryck av värmeöar på många håll.
Och en hel del andra iaktagelser. Sedan är ju bara de bevisade bedrägerierna ang ex Island, Nya Zeeland och på fler ställen nära nog ”hard facts” i sammanhanget. Varför förfalska data för sin sak om de redan fungerar. Anser jag.
#23 Matz Hedman
Wow!!!!!!!
Hur kan täckningen vara så olika för GHCN, GISS och HadCRUT? Om de senare använder sig av GHCN för sina serier borde väl täckningen vara samma? Eller har de fler mätstationer utöver GHCN?
Intressant med de regionala trenderna, tex USA och Australien, samt södra hemisfären SH som inte visar någon egentlig ökning av temp jmf med slutet av 1800-talet. Pga den mycket högre täckningen på norra halvklotet så verkar ”globala temperaturen” snarare huvudsakligen representera NH. De stora regionala skillnaderna i trender pekar på hur stor osäkerheten blir att skatta en global trend från dessa data.
Tack alla inlägg. För mig är det intressanta att dels följa ev. ”klimatförändring”, men mer OM den är triggad av mänsklig aktivitet.
Då ställs frågor: vad skulle ( ev.) jordens klimat befinna sig, OM inte mänsklig aktivitet förekommit ( troligtvis mest förbränning till CO2, men nödvändigtvis inte begränsat till det, utsläpp av partiklar mm….)?
Ingen kan svara på det, vi ”klimatskeptiker”, som motståndet kallar oss, mer relevant är ”klimathotsskeptiker”, en annan fråga. Resultatet, för mig, är att det inte går att fastställa hela jordens ”medeltemperaturförändring” med uppmätta data…Då blir definitionsmässigt alla försök att hitta trender rent spekulativa, i förlängningen blir också spekulationer om antropogen påverkan, också rent spekulativ.
Vi är utsatta för en känslostorm, byggd på antaganden ( och gissningar), vi står inför en avgörande kamp om det är förnuft eller känslor som ska styra-
#34 Tack Johan!
Visst var det 2.12 som omvandlingsfaktor ppm til GtC kol? 😎
Mats Rosengren #29:
Jag är fortfarande mycket skeptisk till att du använder absoluta temperaturer. Om du bara använder stationer som har mätvärden hela tidsperioden från säg 1900 till 2018, hur ser det ut då?
Rolf Mellberg #32:
Jag är beredd att hålla med dig. En stor andel av stationerna som ingår i GHCN står i eller i närheten av städer. Självklart representerar det inte på något sätt hur temperaturutvecklingen varit globalt. Men vad är det som säger att medelvärdet av temperaturen ska vara konstant över jorden? Det globala medelvärdet beräknas från alla regionala medelvärden som har en enorm variation i sig. Om en region har något varmare än normalt betyder det inte automatiskt att en annan region har precis lika mycket kallare än normalt. Regionala klimatstudier, precis som du skriver, är förmodligen mycket mera relevanta.
Matz Hedman #23:
Fantastiskt. Mycket lovande. Ser fram emot att få använda den där applikationen!
Tony Heller tar upp justeringar som gjorts i temperatur mätningarna. Se länkarna nedan:
https://realclimatescience.com/2020/01/alterations-to-giss-surface-temperatures-from-2001-to-2015/
https://realclimatescience.com/2019/04/adjusting-good-data-to-make-it-match-bad-data/
Justeringar som gjorts i Australiens temperaturmätningar är viktiga att ta med. Vi har ju sett hur litet underlaget är på södra halvklotet. Ändringarna har uppmärksammats i inslag på TV-kanal i Australien:
”Changes to Australian weather data records ‘totally absurd’
24/02/2019|13min
Dr Jennifer Marohasy from the Institute of Public Affairs says making further changes to Australia’s weather data records is ‘totally absurd’.
The Bureau of Meteorology (BOM) has rewritten Australia’s temperature records for the second time in six years.
Ms Marohasy says the BOM is ‘guesstimating’ the difference between a mercury thermometer and an automatic weather station, as it hasn’t collected parallel data.”
Länk till inslaget är:
https://www.skynews.com.au/details/_6006259239001
Efter att ha sett Tony Hellers granskning av USAs och Jennifer Marohasys av Australiens temperaturserier skulle det vara intressant att se hur en motsvarande granskning faller ut för Sveriges del och i ett första steg avgränsat till det som SMHI står för. Finns det några sådana analyser gjorda?
Är rådata oförändrade över tid dvs. om man kontrollerar perioden 1860-1980 och det som rapporterades 1980 är samma rådata jämfört med det som rapporterades 2018 och för samma period (1860-1980)?
Vilka korrigeringar görs för värmeöeffekter (UHI), för övergången från manuell mätning till automatiserade mätstationer, för flyttning av mätstationer m.m. och från vilka år görs sådana korrigeringar?
I steg två kommer sedan om GISS, HadCRUT m.fl. gör ytterligare korrigeringar i Sveriges underlag.