Även Piteå ska rädda världen

Dagen inlägg kommer från  signaturen PLN som följer upp diskussionen vi hade tidigare i veckan och pekar på de pedagogiska fördela som en klimatsatsning kan ge.


På Klimatupplysningen kunde vi nyligen läsa om Mariestads miljonrullning kring solceller och vätgas. En redan byggd solcellspark med vätgasmack och en planerad ”självförsörjande” förskola – med solceller och vätgas.

Piteå Kommun har redan byggt en förskola med ”hållbarhetstänk”, vilket Piteå-Tidningen rapporterade den 29 juni-21 (tyvärr betalspärr).

stromnasbackens forskola front
Strömnäsbackens förskola med 340 kvm solpaneler. Illustration MAF

Den nya förskolan innehåller många goda lösningar som är hållbara i verkligheten – inte bara som symbolpolitik. Fjärrvärmen kommer till 99 procent från skogsindustrin, överskottsvärme från Smurfit Kappa. Under sommarmånaderna ska fjärrvärmen även nyttjas för värmedriven komfortkyla. Det låter ju vettigt, om det nu verkligen är nödvändigt med komfortkyla i en förskola i Norrbotten?

Utegårdar med bärbuskar, odlingslådor och perenner. Lekytor med naturmaterial som natursten, stubbar, stockar och rep är andra inslag som jag uppfattar som mycket sunda och lärorika.

Men så kommer symbolpolitiken: ”Innovativa och hållbara lösningar som solenergi… på förskolans tak monteras 340 kvadratmeter solpaneler som beräknas producera 45 000 kWh per år, vilket är en stor andel av byggnadens totala elenergianvändning”.

Jag kunde inte låta bli att skriva en lite raljerande insändare, om hur förskolelärarna kan använda solcellerna på taket för seriösa samtal med barnen om begreppet ”hållbarhet”.


Insändare i PT den 7 juli 2021

Sagan om de hållbara solcellerna på Strömnäsbacken

Snart ska Strömnäsbackens nya förskola öppna. Hållbarhet är ett ledord och i detta anses solceller ingå, som vore det en självklarhet. Det är dock snarare en saga.

Men det ger goda förutsättningar för lärarna att resonera med barnen om begreppet ”hållbarhet”. Och det kan man göra ur flera perspektiv; tekniskt, ekonomiskt, socialt/humanitärt, miljöpåverkan med mera.

I det tekniska perspektivet kan man prata om hur solpanelerna på taket en sommardag ger förskolan all el den behöver, men bara om det är soligt. Rimligen uppstår frågor. Hur får vi då el en regnig dag, på natten, och på vintern? Från elnätet? Kommer den elen från vindkraftverken i Markbygden? Men om det inte blåser då?

Förhoppningsvis förklarar förskolelärarna då för barnen att solceller och vindkraft tyvärr inte alltid går att lita på. Att när det är mörkt, mulet eller inte blåser måste vi ändå få all vår el på annat sätt, hur mycket solceller och vindkraftverk man än bygger. Kärnkraft och vattenkraft, vad är det?

I det ekonomiska perspektivet kanske många barn är klipskare än politiker och undrar: Varför har vi då solceller och vindkraftverk, det måste ju kosta jättemycket pengar helt i onödan?

I ett humanitärt perspektiv, exempelvis om arbetsförhållanden i andra länder, är ju solpanelernas ursprung ett bra exempel att diskutera med barnen. Ingen kan ju ha missat medias rapportering om tvångsarbete och interneringsläger i Xinjiangprovinsen i Kina, där en stor del av världens solpaneler produceras. Varifrån kommer solpanelerna på Piteås nya förskola, kanske barnen undrar?

Vad gäller miljöpåverkan kan förskolelärarna prata med barnen om råvaror och att dessa kommer från gruvor som alltid ger skador i landskapet. Solcellerna på taket blir ett bra exempel på en form av elproduktion som kräver mer råvaror och fler gruvor, än alla andra sätt att producera el.
Förhoppningsvis ingår sagan om ”Kejsarens nya kläder” i läroplanen för Strömnäsbackens nya förskola. Den kan med fördel berättas som avslutning till samtalen om de hållbara solcellerna på taket.

PLN

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann Löfving-Henriksson

    PLN, insändare i PT 7 juli 2021. I PLN eller till PLN?
    ”Tips till förskolelärare”. Stämmer det verkligen att den här insändaren kom in? I så fall, hur togs den emot av läsekretsen? Den kan ge inspiration till en hel bunt av en ny typ av insändare. Möjligen är förskolans elever, lite väl unga för att förstå, men det vore en utmärkt insändare till riksdagens ledamöter, särskilt MP.

  2. Peter+Stilbs

    Där jag bor ska det efter många års ältande också byggas ett ICA Maxi (i tillägg till redan många matbutiker). Det ska givetvis vara helt i trä, med gräs & solpaneler på taket, och jag vet inte vad. Man kan bara sucka.

  3. Sören+G

    I morse i P1 var det någon som skulle hålla en betraktelse av enligt påannonsen “klimatkrisen”. Men det nämndes ingenting om klimatet men däremot om den biologiska mångfalden och människans ingrepp i naturen. Miljöproblem blir klimatkris och det bekämpar man genom att sluta använda fossila bränslen. Att sluta använda kol, olja och gas blir överordnat allt annat. Och då går det tydligen bra att ödelägga naturen med att t.ex. bygga vindkraftverk

  4. Johan Tisell

    I min hemkommun har mp skrivit insändare om strandskyddet och anger att det är fel att ändra strandskyddet “i rådande klimatkris”. Jag läste vidare, men det framgick inte vad som menades. Jag delar uppfattningen att man skall vara varsam med att lätta upp strandskyddet, men kan omöjligen se vad det har att göra med en klimatkris.

    Som för övrigt inte existerar annat än i form av straffbeskattning och andra tokigheter!

  5. Lasse

  6. PLN

    #1 Ann L-H
    Ja, insändaren kom in i PT nästan omgående. Men det har inte varit några repliker, och det går inte att kommentera några artiklar eller insändare i PT.

  7. Lennart Bengtsson

    Solceller är väldigt användbara i Piteå vintertid efter som behovet av energi och el är extra stort på vintern. Om det nu skulle visa sig arr solen inte skiner tillräckligt på vintern i Piteå så kan skolbarnen demonstrera så att regeringspartierna anstränger sig för att se till att solen skiner också på vintern. Kanske ett nytt viktigt ämbetsverk för vintersol?

    Under sommaren är det ingen brist på sol i Piteå minst sagt det är ju Norrbottens Riviera! Problemet kan förstås vara att blir mer solel än vad som behövs vid denna tid på åren såvida man inte koncentrerar produktionen av vätgas till sommarhalvåret. Med sol, vind och vårflod kommer Piteå att dränkas i el under försommaren och producera vätgas för hela Europa.

  8. Bengt Abeisson

    Vätgasen vid Nyhamns gasturbinverk, för kylning av 45 MW generatorn, förvarades i ståltuber, som stod i en explosionsskyddad byggnad. I farlig riktning fanns halvmetertjock betong, mot skogen tunna plåtväggar för att styra explosionskrafterna.
    Var finns ofarlig riktning vid en förskola?

  9. Apropå tak och klimathets. De där koldioxidabsorberande taken: https://se.derbigum.com/tatskikt/koldioxidabsorberande-tak/
    Flera skolor och offentliga byggnader slår sig för bröstet av godhet efter att gått på bluffen och sannolikt betalat extra.
    Tanken är att någon djupbergart innehållandes Mg och Ca-silikat skall reagera med CO2, vilket det i princip gör.

    Är det rimligt att slå sig för bröstet när ett tak på 1000m2 absorberar CO2 från ett paraffinljus om dygnet? Företagets kalkylator utgår ifrån att 100% av takbeläggningen skall erodera bort. Naturligtvis orimligt.
    Med leverantörens bästa siffror behövs det tak för 3 ggr Sveriges area för att neutralisera våra utsläpp.

  10. Ulf

    OT, men ändå mycket viktigt. Hur hanterar vi förnekelsen av världens oljeberoende?
    https://www.di.se/analys/vi-koper-elbil-och-putin-skrattar-hela-vagen-till-banken/

  11. Simon

    Bilda ett bolag, verksamhetsbeskrivningen bör innehålla hållbart, klimatsmart, vindkraft eller solceller. Sök och inkassera det statliga stödet som automatiskt tycks utbetalas på dessa premisser. Åtnjut den lukrativa avkastningen utan att egentligen behöva lyfta ett finger. Jag tvivlar på att man från myndighetshåll ens kommer ifrågasätta behovet av det statliga stödet. Nämner man sen eldrift, batterier och kanske också vätgas så har man framtiden ekonomiskt säkrad.

  12. tty

    #8

    “Företagets kalkylator utgår ifrån att 100% av takbeläggningen skall erodera bort. Naturligtvis orimligt.”

    Det får man ju verkligen hoppas. Men man måste verkligen beundra skojare i den klassen. Att taktäckningsmaterial vittrar har ju alltid varit ett problem, men att få husägare att faktiskt betala extra för att de gör det är så fräckt att det är på gränsen till genialt.

  13. Tudor

    #7 Lennart Bengtsson

    Kanske kan piteås energiproblem lösas genom någon sorts perpetum mobile. Om vi bara kan komma på ett sätt att eliminera sådant som sänker verkningsgraden när man producerar elenergi från vätgas, så att verkningsgraden blir 100%. ?

    Peter Pedersen, riksdagsman för vänsterpartiet, har redan uppfunnit evighetsmaskinen. Kanske kan han göra det Igen?

    https://www.youtube.com/watch?v=xa2Cag9OrHc

  14. Håkan Bergman

    johannes #8
    Får mig att minnas den engelska damen, vill minnas hon var konstnär, som inför klimatmötet i Köpenhamn 2009 lanserade en målarfärg som skulle absorbera CO₂, vilket den alldeles säkert gjorde. Problemet var bara att den gjorde så därför att den innehöll kalk och då höjer man ju på ögonbrynen om man inte sov på lektionerna eller strejkade från skolan när man fick lära sig om kalkens “kretslopp” från kalksten och i slutändan åter kalksten.

  15. tty

    #8

    “Var finns ofarlig riktning vid en förskola?”

    Förslagsvis uppåt. Tjocka betongväggar runt om och tunnast möjliga tak. Har ofta använts i t ex sprängämneslager. Kan dock bli problem när resterna av taket kommer ned igen.

  16. Lennart Svanberg

    En liten men ändock glädjande replik mot studenterna som tyckte att de gamla (dvs själva var dem undantagna) forskarna inte skulle resa längre https://www.gp.se/debatt/risker-med-radikal-klimatanpassning-av-h%C3%B6gskolan-1.52006846

  17. Håkan Bergman

    Bengt A. #8
    Tror att vätet är till för att förhindra oxidation av släpringarna på generatorn, väte är rätt bra på att käka syremolekyler.

  18. Bengt Abelsson

    #17

    Jag är 99% säker på att vätets uppgift var att kyla, dock +45 år sedan.
    Hursom tycker jag att samlokalisering av förskola och vätgasproduktion verkar som ett stolleprov.

  19. Daniel

    Jag är född i en by utanför Piteå. Tog studenten i Piteå 1968, dom sista som tog en riktig student examen. Numera lulebo, storebror till Piteå. Bor granne med LTU, som inte hade hållbarhetstänk i fokus när det byggdes. Hälften av lokalerna på Ltu är tomma pga fukt och mögelproblem.En stor högstadieskola i Luleå är stängd just nu, måste kanske rivas. Fukt och mögelproblem där också. Fler skolor som har det problemet, byggda på sjuttiotalet. Spelar inte så stor roll om byggnaderna håller, bara jorden håller. Det är mycket schwammel ( Pitemål) i klimatdebatten.

  20. SatSapiente

    #8, 17, 18
    Vätgasen används i stora generatorer för att kyla rotorns lindningar. Vid alla svenska kärnkraftverk har man en “vätgasfabrik” (elektrolys) för att skapa denna vätgas. Statorn kyls normalt med vatten.
    Vid något svenskt kärnkraftverk provade man att ersätta denna vätgaskylning med helium, med katastrofalt resultat. (Tips: jämför värmeledningsförmågan hos väte med den hos helium). Ingen kom på tanken att slå upp TeFyMa innan detta försök.

  21. Håkan Bergman

    #18, 20
    Jag hörde förklaringen skyddsgas från min pannmästare när jag frågade vad vätgasen fyllde för funktion, men okey han hade ju lika lite som jag med turbiner och generatorer att göra. Det som fick mig att fråga var att det gick igång saftblandare, rätt sällan faktiskt, när vätgas fylldes på. Men om vätgasen fungerade både som kylmedium och skyddsgas så var ju helium sällsynt korkat som ersättning.

  22. Daniel

    OT SMHI och text-tv har snöat in på värme. Juli kan hamna i topp fem. Men tyvärr drar några kyliga dagar ner julitemperaturen. Kan riktigt se hur deppade SMHI och text-tv blir när det blir kallare. Har haft mina tre barn med familjer hemma och dom gläds över värmen. Apropå Piteå så har jag badat mycket på Piteå havsbad, från 1965 fram till nu. Piteå havsbad utan sol och värme är inte mycket att ha. Bortsett från räddaplanetenaktivisterna som gillar kyla. I varje fall utåt.

  23. Simon

    #22 Daniel
    Åh Piteå havsbad, denna underbara norrländska pärla. Nu blev man ju sugen på ett återbesök. Var nog minst 10 år sedan man sist var där. Kanske bäst man passar på innan vi brinner upp. Själv njuter jag för fullt av den underbara sommaren.

  24. Anders

    Lysande PLN! Kanske hederlig satir ändå ska bli det som räddar oss ur den kollektiva klimathotsdepressionen? Gillade särskilt Din träffsäkra retoriska fråga; “Varför har vi då solceller och vindkraftverk, det måste ju kosta jättemycket pengar helt i onödan”! Precis så är det förstås. Men disharmonin i kråksången är att denna slutsats måste man hålla för sig själv för att inte offentligt bli doppad i förnyelsebar värdegrundstjära och smyckad med hållbarhetsfjädrar…

  25. Lennart Svanberg

    Suckar över ännu en skjutning i Stockholm samtidigt som regeringen lägger 100 miljoner på ännu en meningslös konferens om miljön.. https://ledarsidorna.se/2021/07/granskning-av-undps-klimatarbete-begreppen-klimat-och-korruption-visar-stora-overlapp/

  26. Lenne

    Anders 24. Tack för kvällen, nattens höjdpunkt. Härligt att få skratta åt galenskaperna.

  27. Sören+G

    Jag hörde att i Belgien tänker man ställa ansvariga inför rätta för vållande till andras död genom att ha försummat översvämningsrisken. De gröna kan också anklagas för att ha slösat bort resurser på helt onödiga s.k. klimatåtgärder i stället för att förstärka dammar och vidta andra åtgärder för att minska risken för översvämningar.
    Att tro att koldioxid kan orsaka översvämningar och skogsbränder är vår tids vidskepelse. Oväder som stormar och stora nederbördsmängder orsakas av kontrasten mellan varma och kalla luftmassor och inte av ett allmänt varmare klimat. Värmeböljor orsakas av att ett låst väderläge har uppstått så att solen har lyst och värmt under en längre tid. Och då beror det på att det kommit in kallare luft som innehåller mindre fuktighet och därmed mindre med moln och som en följd mer solsken som torkar ut marken. De gröna bär också ansvaret för att man inte röjt bort undervegetation i skogarna som skulle ha begränsat bränder i skog.

  28. Benny

    Det är väl så att kommunpampar runt om i småhålorna i Sverige ska godhetssignalera och på köpet får dessa hålor lite uppmärksamhet i rikspressen och TV, en sorts kommunal reklam alltså! En annat sätt att få uppmärksamhet de senaste tio åren har varit att även på små orter som Piteå bygga höghus trots att det finns gott om tomma tomter och ingen som helst brist på mark!