Jag gjorde ett liknande inlägg som detta på KU för något år men för att sprida det i en större krets så
behöver man publicera på sociala medier. Det är en stor skeptis kring när jag berättar hur lönsamt det är
för oss med garanterad intäkt till ny kärnkraf. Därför behövde jag skriva ett långt svar som ni nu också
får bedöma och kritisera. Inlägg nedan i textform:
https://www.facebook.com/groups/271018473802726/permalink/1988986225339267/
På allmän begäran så ska jag beskriva varför ny kärnkraft byggd i södra Sverige sänker våra elkostnader
med i storleksordningen 13 miljarder kr per år. Det exkluderar besparingar som kan göras på att inte
behöva bygga ut elnätet. Det sprids så mycket felaktigheter och skrämsel runt detta så bäst att skriva ett
inlägg för publicering i flera olika grupper.
Låt oss anta att det byggs 5 GW ny kärnkraft enligt regeringens förslag. Låt oss anta 80 miljarder kr per
GW dvs totalt 400 miljarder kr i investering vilket är ungefär det Olkilouto 3 kostade i Finland efter alla
fördyringar. Att staten lånar ut pengar mot ränta, 300 miljarder, är ingen kostnad utan en vinst för staten
via ränteinkomster. Blir staten dessutom en delägare så tjänar medborgare pengar på sin investering
vilket de flesta bör tycka är bra speciellt de som gillar statligt ägande över privat ägande. Det är en
tydlig signal för hur viktigt det är med ny stabil baskraft i södra Sverige.
Låt oss anta att en CfD (Contract for difference) tecknas där staten garanterar en ersättning och intäkt
för bolagen på 80 öre per levererad kWh. Vad blir nu konsekvenserna för konsumenternas elkostnader?
Observera att en garanterad intäkt på 80 öre inte är samma sak som spotpriset för köpt el.
Det finns i huvudsak fem olika kostnader som bör analyseras:
1) effekt på elpriser
2) kostnad för ersättning enligt CfD dvs 80 öre per kWh
3) effekter på balansering av elnätet hos Svenska Kraftnät SVK
4) kostnad för elnätsutbyggnad jämfört med tex fortsatt vindkraftsutbyggnad
5) inget behov av utbyggd energilagring som batterier och pumpkraftverk
1) Vi fokuserar mest på elområden SE3 och SE4 som har de riktigt höga elpriserna då de är mest utsatta
för import av elpriser från Europa. (bortser från Aurora line som ställer till det i SE1 och SE2).
Enligt EU-överenskommelser så ska minst 70% av kapaciteten på en utlandskabel tillhandahållas
elmarknaden. Det innebär att minst 70% ska finnas tillgängligt för elproduktionsbolag i Sverige att sälja
dyrare el till kontinenten. Det utnyttjar de givetvis och säljer dyrt varvid även vi måste betala samma
dyrare elpris som i tex Tyskland. Vi har trots att vi exporterar ”importerat Tyska högre elpriser” till SE3
och 4. Det enda sätt att frånkoppla oss, med gällande system, är att vi fyller kablarna så svenska
elproducenter inte kan sälja mer till Tyskland utan nu tvingas sälja i Sverige. Då får vi svenska låga
elpriser när vi har tillräcklig kapacitet att fylla exportkablarna.
Med slumpkraft (vind och sol) så har vi idag inte möjlighet att fylla kablarna utan det bestäms nästan
helt av vädret. Många ggr i veckan så ”importerar vi Tyska elpriser” vilket höjer våra genomsnittliga
elpriser.
Detta förändras helt om vi bygger 5 GW planerbar kärnkraft. Vi kommer nästan alltid fylla kablarna och
erhåller då låga svenska elpriser i SE3 o SE4 lägre än vad vi har idag. Det har nämnts 30-50% lägre
elpriser med tex de gamla reaktorerna om 2,9 GW kvar i drift. Nu ersätts de med 5 GW med ännu högre
positiv påverkan på elpriserna.
Med 5 GW ny kärnkraft så ökar också förmågan att transportera el från norra Sverige till södra Sverige.
Det har bla med reaktiv effekt, n+1 dimensionering och andra tekniska termer att göra. Vi kan helt
enkelt räkna med att minst 1 GW mer effekt kan transporteras från SE2 till SE3 och SE4 vilket ger totalt 6 GW ny effekt tillgängligt i södra Sverige för egen konsumtion och export i våra kablar. Av dessa skäl så kan man sannolikt räkna med att elpriser i SE3 och 4 sjunker åtminstone med 12-15 öre per kWh. I
SE3/4 sjunker elpriset då från ca 60 öre till 45-50 öre per kWh.
För hela Sverige så bör det viktade genomsnittliga elpriset sjunka med ca 8-10 öre per kWh som med en
total förbrukning på 180 TWh blir en besparing på ca 16 miljarder kr per år.
2) CfD, dvs garanterad intäkt till kärnkraften, är 80 öre per kWh. Dvs vid nytt elpris enligt 1) på 50 öre i
i SE3 och 4 så ska elkonsumenter betala mellanskillnaden på 80-50 = 30 öre.
Dessa 30 öre ska betalas på hela produktion från den nya kärnkraften dvs ca 40 TWh. Det blir då en
kostnad på 12 miljarder kr per år.
Observera att vi konsumenter har betalat elcertifikatavgift på 2-4 öre per kWh sedan 2003 som varit
intäkt för bla slumpkraft. En kostnad på 3-5 miljarder per år som de rödgröna aldrig klagat på men som
de nu klagar jättemycket på för ny kärnkraft och dess föreslagna CfD. Det kallas hyckleri.
3) Balanseringskostnaden hos SVK 2025 var på knappt 10 miljarder kr. Sedan kärnkraften lades ner och
utbyggnaden av vindkraft accelererade har den ökar katastrofalt. Under åren 2015-2020 låg denna
kostnad på ca 0,5-0,7 miljarder kr per år. Vi ser alltså en ökning med minst 9 miljarder kr pga nedlagd
kärnkraft och ersatt av slumpkraft som måste balanseras i elnätet pga av dess intermittenta produktion.
Med ny 5 GW kärnkraft är det sannolikt att kostnaden sjunker ner mot 1 miljard per år igen. Med mer
slumpkraft så skulle denna kostnad att öka vilket vi måste undvika. I UK är denna kostnad på ca 28
miljarder kr per år.
4) Med centraliserad stor kraftproduktion så behövs ingen större utbyggnad av elnät. Speciellt inte om
man bygger där elnät redan är framdraget tex i i Barsebäck. Vi vet alla hur kraftigt elnätskostnaderna har
ökat de senaste åren och det beror bla på vindkraftutbyggnaden men även utbyggnad av lokalnät för
elbilar och solkraft. Det kommer bli värre om vi fortsätter i samma spår då SVK planerar för att
investera 15-20 miljarder per år mot det mer normala 2-5 miljarder per år. Dessa ökade investeringar tas
från de inbetalade flaskhalsavgifter som elkonsumenter framförallt i södra Sverige betalt in. Om inte
utbyggnaden behöver genomföras kan dessa medel istället betalas tillbaka till konsumenterna.
5) Om mer slumpkraft byggs så måste än mer energilagring byggas. Detta är rejält kostsamma
investeringar som är svåra att få lönsamma. Ett exempel är att 1 TWh batterilagring (som räcker ca 5
dagar vid dunkelflaute) med dagens priser kostar runt 4000-5000 miljarder kr. I det sammanhanget är
400 miljarder för 5 GW kärnkraft som faktiskt producerar energi en liten summa som dessutom
sannolikt har liten risk för olönsamhet.
Summering:
Kostnad för 80 öre/kWh ersättning, spotpris 50 öre/kWh: 12 miljarder kr
Besparing för sänkt elpris med 9 öre/kWh: 16 miljarder kr
Besparing på balanseringskostnader: 9 miljarder kr
Summa besparing: – 12 + 16 + 9 = 13 miljarder kr per år
Så trots den kraftiga retoriken emot så är det rimligt att vi sparar minst 13 miljarder kr per år för
medborgarna om 5 GW kärnkraft byggs i södra Sverige. Givetvis gynnas SE3/4 mest av denna för
elsystemet mest gynnsamma utbyggnaden av elproduktion. Besparingar för att slippa bygga ut elnät
samt energilagring är inte med i summeringen.
Satsning på planerbar kraft ger lägre kostnader för konsumenten även fast stöd utbetalas.
Satsning på förnybar kraft ger istället högre elkostnader vilket vi sett facit på inte bara i Sverige
utan överallt i världen där andelen förnybart är hög. Se tex Tyskland, Danmark och UK.
Ny kärnkraft skapar dessutom mängder med jobb i byggsektorn samt att reaktorer kör i 3-skift 24/7/365 med höga löner och mycket skatteintäkter. Till skillnad mot slumpkraften som skapar få långsiktiga jobb och dessutom ofta ägs av bolag i utlandet. Kommunerna med kärnkraft idag verkar nöjda, kommuner
med mycket vindkraft har en stor mängd missnöjda och en del även sjuka människor. Motståndet mot
slumpkraft bland välinformerade medborgare är stort och ökande. Vi kan väl hjälpas åt att sprida den
kunskapen.
Torbjörn Ripstrand Civilingenjör Teknisk Fysik och Elektroteknik
Tack för den Torbjörn!
Jag antar att räntekostnaderna för de 400 miljarder som din kalkyl bygger på ligger inbakade i de 80 ören * kWh⁻¹ som du anger som CfD. Det är i så fall ett faktum som du kan peka på. Dvs, det är en visserligen enkel kalkyl, men komplett på så vis att inga fler kostnader tillkommer. Kanske ska du nämna det i texten.
I den allmänna debatten kring vår energiförsörjning har det saknats många viktiga pusselbitar, inte minst vederhäftiga resonemang kring ”cost and benefits” kring ekonomin kring kärnkraften.
Tack Torbjörn för att Du bidragit med den här värdefulla pusselbiten.
Fyller man dessutom på med ekonomin kring skillnaden på skador i miljön förmodar jag att vinsten med kärnkraft ökar högst betydligt.
Tack, Torbjörn – mycket bra!
Särskilt gillar jag att du synliggör balanseringskostnaderna!
Balanseringskostnaderna borde vara ett av huvudnumren i kommande valdebatt, där ligger ofantliga belopp – särskilt över tid.
Det vore underbart att få se Amanda Lind förklara att dessa balanseringskostnader inte behövs – det kunde verkligen bli stor komik.
Men valet kommer inte att bli vare sig stor eller liten komik – det blir bara tragik och tandagnisslan.
Tyvärr har jag bara beröm för ditt inlägg.
Jag vet att du vill ha kritik och lära dig nya saker….
Och Ann – har helt rätt – miljökonsekvenserna från vindkraften måste också upp på bordet.
SVT – borde göra en serie om Markbygdens 45 000 hektar vindkraftsmisär.
Tack Torbjörn
Jag saknar intäkter från den ökande exporten av el i din beräkning.
Vi har export idag och den kommer att öka betydligt.
Alternativt så gör vi av med elen och skapar mervärde.
Grönt stål och infångning av CO2 eller nån annan användning som lockar fram överskottet av elproduktionen.
DI granskar nu hur staten tjänar på elen.
https://www.di.se/nyheter/chocksiffran-500-miljarder-pa-elen-pa-fem-ar/
Värre chock än så har man väl fått-när elräkningen kom 😉
5) Om mer slumpkraft byggs så måste än mer energilagring byggas. Detta är rejält kostsamma investeringar som är svåra att få lönsamma. Ett exempel är att 1 TWh batterilagring (som räcker ca 5 dagar vid dunkelflaute) med dagens priser kostar runt 4000-5000 miljarder kr. I det sammanhanget är 400 miljarder för 5 GW kärnkraft som faktiskt producerar energi en liten summa som dessutom sannolikt har liten risk för olönsamhet.
Bra jämförelse av den dyra kärnkraften och den billiga vindkraften. Det är så tydligt att t.o.m. vindkraftskramarna borde begripa.
Tack Torbjörn
ibland blir man förvånad, danmark hyllas på sociala medier därför att man satsat så mycket på vindkraft mm. om man går till grok(AI) får man en helt annan bild nämligen att danmark får 40% av sin el från sverige och norge
Nr 5 Ivar Andersson
Ja – det är en smått otrolig ökning av batterilagring, i stort och smått.
Det börjar redan kännas rätt obehagligt ur säkerhetsaspekten.
Energi lagrat i batteri är dessutom riktigt dåligt för naturen och våra
resurser.
Sett bara till alla dessa laddprodukter är batterierna nu en reell fara – enligt elsäkerhetsverket har bränder från laddbara produkter ökat med 42% mellan 2018 och 2022 – och att dessa batteribränder ofta leder till mycket kraftiga och snabba brandförlopp.
Här hemma hos mig planerar ett företag ett jättelikt batterilager – 200 containers uppställda på ett gärde någon kilometer från oss – blir detta lager verklighet så kommer jag knappt att våga sova på natten.
Lite synpunkter gällande förutsättningarna.
Spotpriset i SE3, där majoriteten av Sveriges befolkning bor har senaste tre åren varit 51 öre/kWh. Om man då räknar med 9 öre lägre spotpris så blir det 42 öre/kWh och då bli subventionen för kärnkraften 38 öre/kWh istället för 30 öre/kWh. Sammanlagt 15 mdr istället för 12 mdr.
2023 så kostade stödtjänsterna 6 mdr kronor. Kostnaden för stödtjänster minskade 2024 ganska mycket. De som tillhandahöll stödtjänster fick mindre betalt. Så att spara 9 mdr för stödtjänster är överdrivet. Dessutom är en inte obetydlig andel av stödtjänsterna kopplad till kärnkraft. Så besparingen där ligger på kanske 3 mdr.
Besparingen i minskade elkostnader ifrågasätter jag också. Om det skall sparas 16 mdr och det är 9 öre/kWh så skall förbrukningen vara 180 TWh/år. Jag tycker man skall räkna på dagens förbrukning som är på 140 TWh/år. Då blir besparingen 13 mdr/år
Med det här blir resultatet.
-15+3+13=1 mrd.
Det man kan ifrågasätta är om staten skall gå in och subventionera så mycket, när resultatet i form av samhällsekonomisk vinst är så osäker.
Jag är inte emot subventioner för nybyggnad av kärnkraft, men jag tycker stödsystemet är felaktigt. Ett direktstöd på 1/3-del av byggkostnaden med ett tak på 25 milj per MW är det maximala jag tycker är rimligt. Det stödsystem som nu föreslagits kommer att kosta 3-10 ggr så mycket.
#1 foliehatt
Siffran 80 öre kommer från statens utredning de gjorde 2025. Det innehåller enligt CfD vad bolagen vill ha i betalt för att bygga dvs med räntor etc.
Själv säger min kalkyl som jag presenterade för några veckor sedan att 70 öre borde räcka…
#4 Lasse
Jag räknar ju mest samhällsekonomiskt och hur medborgare påverkas.
Att enskilda bolag gör vinst på att exportera är ju mindre intressant.
Att SVK tjänar ”våra pengar” på flaskhalsar är ju dock ”våra pengar” som skulle kunna delas ut om inte elnätet byggs ut i onödan pga slumpkraftutbyggnad