Tyskland – ekonomiska utförsbacken kickstartades av ”die Energiewende”

Om Tysklands väg i ekonomisk utförsbacke.

(Citat från Tidningen Näringslivet, TN)

13 600 miljarder kronor eller motsvarande 136 kärnkraftsreaktorer. Så mycket beräknas den påbörjade tyska energiomställningen kosta. Nu vill den pressade regeringen att energiintensiva företag ska ta smällen eller anpassa produktionen. ”Det vore döden för hela den tyska industrin”, säger Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, till TN.

De ekonomiska utsikterna för Europas största ekonomi och Sveriges största handelspartner, Tyskland, fortsätter att försämras.

Framtidstron i augusti föll enligt analysinstitutet Ifo ytterligare till 86,6 från reviderade 87,0 månaden före och förväntningarna pekar nedåt både inom tjänstesektorn och tillverkningsindustrin.

”Den tyska ekonomin faller alltmer in i ett krisläge”, sa Ifo-chefen Clemens Fuest i ett pressmeddelande nyligen.

Även den breda marknaden tycks ha en pessimistisk syn på framtiden för den tyska industrin, där industriklenoder som Volkswagen, BASF, Bayer med flera har gått kräftgång på börsen och planerar att stänga produktionsenheter alternativt flytta utomlands.

Om man får tro politikerna ska Tyskland satsa allt på förnybara källor samtidigt som man har ambitioner, att också elektrifiera landet med allt från värmepumpar till elbilar och fossilfria industrier. Grön vätgas, pumpkraft, batterier och andra satsningar ska leverera när vädrets makter går emot.

Skeptikerna undrar var all denna el och vätgas ska komma från. En stor del av Tysklands elsystem är i dagsläget fossilt. Vindkraft levererade enligt Wikipedia 31 procent av den tyska elproduktionen under 2023 medan kolkraft stod för 27% och naturgas för 11%.

Solenergi med12 procent 2023 har förvisso vuxit snabbt, men denna energikälla producerar mest mitt på dagen och under sommarhalvåret när Tysklands elbehov är lägre, medan industrin även vill ha ström på kvällen, natten och vintern. Solkraftskramarna tänkte inte på det!

Hur kunde det bli så här och gå så illa i den nation som i början på 2000-talet var EU:s ekonomiska draglok? Bakomliggande mekanismer som ledde 180 grader fel kan inte förklaras på annat sätt än religiös övertygelse om att all kärnkraft måste fasas ut, där slutliga inriktningsbesluten togs redan 2010 under ledningen av dåvarande förbundskansler Angela Merkel. Kopplat till detta också en fullständig tilltro till Klimatkyrkans narrativ om att fossil koldioxid är enda orsak till den pågående klimatförändringen

Tysklands kärnkraftsera

Antikärnkraftsrörelsen började redan under 1970-talet och intensifierades bl.a. av haveriet i Tjernobyl 1986. I början av 2010-talet hade Tyskland 17 reaktorer i drift. Sedan inträffade kärnkraftsolyckan i Fukushima i mars 2011 och blev den utlösande faktorn, som ledde den tyska regeringen ledda av Angela Merkel beslöt att avveckla all kärnkraft till 2022.
Då ska man notera, att även om kärnkraftverket drabbades hårt omkom inga personer av strålningen från haveriet medan i jordbävningen och tsunamin omkom cirka15000 personer och 6000 skadades.

Med omedelbar verkan stängdes 8 reaktorer och målet fullföljdes sedan att genom stänga de sista 3 reaktorerna 2023.

Det första kärnkraftverket i Tyskland fanns i Kahl am Main öster om Frankfurt. Kraftverket kopplades till nätet i juni 1961.

Utbyggnaden under slutet av 60-talet och i synnerhet under 70-talet skulle bidra till ett starkt kärnkraftsmotstånd i Tyskland. I den här motståndsrörelsen har också det tyska gröna partiet sitt ursprung.

I början av 2000-talet slog den dåvarande rödgröna regeringen under förbundskansler Gerhard Schröder fast en plan för hur en avveckling av kärnkraften skulle genomföras. Schröders gasaffärer med Ryssland är säkert en bricka i planen. Det här gjorde man i samråd med energibolagen. Under galgen antagligen.

Överenskommelsen blev ändå aldrig verklighet efter att Angela Merkels regering år 2010 slog fast en förlängning av driftstiderna för en stor del av de tyska reaktorerna.

Bara några månader senare, efter olyckan i japanska Fukushima, gjorde enligt ovan Merkel en helomvändning i frågan.

Merkels beslut och die Energiewende hade då en stark uppbackning bland den tyska befolkningen.

Ekonomiministern ser inget framtida behov av kärnkraft

I en färsk opinionsundersökning gjord för nyhetsbyrån DPA anser nu 65 % av tyskarna, att man borde fortsätta använda de befintliga kärnkraftverken.

Det här vill Tysklands ekonomiminister Robert Habeck från De Gröna däremot inte. I en intervju säger han att det inte är ekonomiskt lönsamt att bygga nya kraftverk.

– Nybyggen har visat sig vara ett ekonomiskt fiasko, oberoende av om det handlar om Frankrike, Storbritannien eller Finland, säger Habeck i en intervju för tidningarna i Funke Mediengruppe.

Enligt Habeck kommer behovet av kärnkraft inte heller att finnas i framtiden då andelen el från förnyelsebara energikällor år 2030 ska vara uppe i 80 %.

– För mig kommer lönsamheten först på tredje plats. Viktigare är försörjningssäkerhet och klimatskydd. I Tyskland kommer vi nu i stället att bli tvungna att hålla fast vid brunkolen, säger Rainer Klute.

– De Gröna för fram att man är ett parti som vill värna om klimatet, men genom att ty sig till redan stängda kolkraftverk gör man det rakt motsatta. För De Gröna är det ideologiskt baserade kärnkraftsmotståndet betydligt viktigare än klimatet.

Under denna resa mot noll kärnkraft har Tyskland satsat massivt för att bygga ut produktion av förnyelsebar el i form av vind och sol.

De tävlar globalt om att bära helgonglorian för ledarskap i grön omställning med platser som New York, Kalifornien, UK och Australien, men det är bara att konstatera, att ingen slår Tyskland. Vid slutet av 2023 hade de en installerad kapacitet av 148 GW, vilket är 2,5 gånger den genomsnittliga förbrukningen (ca 60 GW) och 1,5 gånger den maximala förbrukningen, som är ca 100 GW. Summerat så satsar Tyskland mer än något annat land för att ligga kvar i toppen med klimatglorian intakt vilket med 100% säkerhet leder till att landets ekonomi kvaddas under tiden. De har bevisligen lyckats komma upp i över 50% som andel förnybara källor i landets energiproduktion elproduktion. De fortsätter oförtrutet att satsa på utbyggnad av installerad kapacitet för vind och sol, men av en ökning 2022 – 2023 på 17% för sol respektive 4% för vind blev resultat i form av mer producerad energi knappast mätbart, 0,3% ökad andel av energiproduktionen.

En avancerad ekonomi typ Tysklands kräver 100 % stabilt elnät

En ny analys visar att om Tyskland behållit sina reaktorflotta till 2022 hade de sparat grovt 600 miljarder EUR. Och koldioxidreduktionen de fått hade varit nästan identisk.

Den norske professorn Jan Emblemsvåg, som står bakom analysen, har räknat på ett scenario där man spenderat alla pengar de använt för att expandera förnybart och investerat dem i ny kärnkraft hade de minskat koldioxidutsläppen med ytterligare 73 % samtidigt som de sparat 330 miljarder EUR jämfört med de massiva kostnaderna för die Energiewende.

Bilder och diagram säger mer än 1000 ord om tillståndet med Tysklands elförsörjning.

Bild nr 1 I nedanstående stapeldiagram ser vi en jämförelse mellan elkostnader för länder i Europa (blåa staplar) jämfört med stater i USA (röda staplar). Tyskland ligger på plats 3 på en prisnivå som är mer än dubbelt så högt som genomsnittet för USA.

Bild 2 visar utvecklingen sedan 2010 av ökningen kapacitet mätt som märkeffekt och motsvarande utveckling av levererad kapacitet.

Det framgår tydligt att den installerade kapaciteten har från 2015 ökat nästan linjärt med mer än 50% fram till 2022, så är den levererade ökningen mycket blygsam, knappt mätbar.

Bild nr 3 visar tysk el i september 2024. Producerat med vind (blå), vind + sol (gul) ställt mot verklig förbrukning (brun). Sistnämnda visar genomgående toppar på drygt 60000 MW medan installerad märkeffekt är ca 165000 MW, nästan 3 gånger högre.

Bild nr 4 visar bilden för vindkraft, där mörkblått är landbaserad och ljusblått havsbaserad vindkraft.

Summa installerad märkeffekt vindkraft är ca 72000 MW och genomsnittligt levererad effekt är ca 21% därav med en variationsvidd på min ca 1% upp till max drygt 60%.
Alla förstår att med sådan opålitlighet i leveranserna kan man inte driva seriös, industriellt företagande.

Exempelvis elektrolys av vatten för att producera grön vätgas är uteslutet att få att fungera utan omfattande lagringsmöjlighet vid överskott av el. Som bekant finns ingen sådan lösning som fungerar i nödvändig kommersiell skala inkluderande kostnader som är konkurrenskraftiga.

Bild nr 5. September 2024. Tyskt elkaos vad gäller volatilitet i behovet av reglerkraft respektive prissvängningar.

Sammanfattning

Precis som vårt land har Tyskland uppfattat sig som föregångare och mönster för den gröna omställningen. Ett draglok för EU:s ekonomier. Men en ”Sturmbahnführer”, som trots en doktorsgrad i fysikalisk kemi, gått vilse i verkligheten och rusar mot avgrunden spridande katastrofen till grannar och bundsförvanter. Ett dysfunktionellt elsystem stör grannländernas nät. För svensk del går mycket av den slumpmässiga överproduktionen via power purchase agreements (PPA) till Tyskland. Med helt orimliga ekonomiska konsekvenser i svenska dotterbolag. Tyskland är dessutom vår största handelspartner. En situation vi delar med fler.

Den svagt underbyggda koldioxidjakten har kommit till en punkt där vårt självskadebeteende dels kommit att leda till en tävlan vem som ger mest bidrag och subventioner, dels ritar om den geopolitiska kartan så att den för vår niondedel av världen ser alltmer hotfull ut.

Evert Andersson och Mats Kälvemark

+29