La France Périphérique, våra allierade

Paris 2050. Grönare än landsbygden och självförsörjande på ekologiska livsmedel.

Gästskribent Lars Mellblom

Rubriken är lånad från Christophe Guilluys bok med samma titel, vilken syftar på de fransmän som bor utanför storstäderna och dess invandrartäta förorter. Frankrike har över 68 miljoner invånare, varav strax under 2/3 räknas tillhöra la France Périphérique. De Gula Västarna kom från denna befolkning. Det är människor som arbetar, både man och hustru, men som endast med nöd och näppe får ekonomien att gå ihop och ibland inte. Deras politiska makt och inflytande är minimal på det nationella planet. Den politiska och mediala makten är koncentrerad till storstadsbor, vilka kalles bobos = bourgeois-bohèmes.

Varför är då la France Périphérique våra allierade mot klimatalarmismen? Jo, denna population står med båda fötterna på jorden och är i stort sett ointresserad av klimat, politik och ideologi, om det inte rör den egna plånboken, pensionen eller säkerheten. Då, men först då, plockar vi fram de nyslipade högafflarna. Därför finns det gränser för hur långt klimat-och jordbrukspolitiken kan drivas i Frankrike. Varken fattigdom eller svält kan bortförklaras med vältalighet.

Den styrande storstadselitens verklighetsfrämmande dyra drömmar illustreras väl av bilden ovan. Vem tror att Paris kommer att se ut så här om 26 år och dessutom kommer att vara självförsörjande på livsmedel? Avsikten är att kompostera latrin och matavfall för att ersätta konstgödsel. Lika verklighetsfrämmande är deras planer på hur landsbygden och dess ekonomi ska se ut. Ingen ska förundras eller chockas över att landsbygden röstar Le Pen för att slippa den grönröda utopin.

Nyhetsinformation hämtar la France Périphérique från ett halvdussin statliga och privata TV-kanaler, samtliga med liknande innehåll. C-News är något annorlunda med huvudsakligen paneldiskussioner mellan personer av olika uppfattning, men vi som lyssnar på denna kanal är redan politiskt intresserade. Dessutom, den franska TV- och radiotillsynsmyndigheten vill stänga C-News med hänvisning till alltför ensidigt borgliga paneldeltagare. Till saken hör att röda och gröna opinionsbildare systematiskt bojkottar kanalen just för att den ska förbjudas.

Internet används flitigt för praktiska ändamål, men inte för nyhetsinformation eller för att söka fakta. Tvärtom är det så att MSM, speciellt statliga sådana, avråder allmänheten på det bestämdaste från att söka nyheter och fakta på Internet. Man förklarar grötmyndigt att där cirkulerar så mycket farlig falsk information att vanliga människor riskerar att förledas. Endast MSM-journalister kan betros med att skilja på falskt och äkta.

År 2024 har som bekant varit oroligt i Frankrike och det är inte slut än.

Vad som främst präglat konflikterna är att den grönröda storstadsbaserade eliten av ideologiska skäl påtvingar la France Périphérique oresonabla och dyra regler som sänker de berördas levnadsstandard. Samma elit föraktar djupt landsortsbefolkningen, alldeles speciellt självägande bönder. Det finns till och med en uttalad önskan att emmerder, djävlas med dessa. Det senare kan tyckas vara en bagatell, men det är på fullt allvar och det gör oss lantisar glödande ilskna.

Polariseringen mellan bobos och la France Périphérique kan med goda skäl kallas ett kulturkrig. Bland annat avskyr storstadsborna att vi på landsbygden håller kvar gamla traditioner, som t.ex matvanor.  Två företagsamma män har bildat ett bolag, Les Gueuletons, som sysslar med att organisera fester med förtäring i form av traditionella maträtter. Grillat kött av olika slag är deras specialitet. Dessa kritiseras stenhårt av gröna politiker för att vara obscent ansvarslösa som hyllar köttätande och för att vara fascister för att de håller fast vid franska traditioner. Skriv gärna en kommentar om ni tycker att dessa två företagare förtjänar att fördömas och att brunmålas. Nedan en lång länk till Les Gueuletons om den här ovan inte fungerar.

https://twitter.com/7a8/status/1671855806596120576?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1672847480667398144%7Ctwgr%5Ef501927170e76e7f29f35afcef81d4040d52f8b1%7Ctwcon%5Es3_&ref_url=https%3A%2F%2Fwww.chassons.com%2Fvideos%2Fune-video-de-gueuleton-sur-tf1-provoque-lhysterie-des-ecolos%2F394462%2F

Här ett typiskt exempel på förakt när en av France Inters (motsvarande SR P1) komiker nedlåtande driver med bönder hänvisande till ett program liknande Bonde söker fru. Scenen är av en sällsynt obscenitet. Varje dag begår två bönder självmord och public service skrattar. Upplysningsvis: I Frankrike kallas fattiga människor salauds sans-dents (= tandlösa skitstövlar) av stadseliten.

”Jag älskar Karine Le Marchand, hon är en fantastisk livscoach. Jag såg henne häromdagen, hon var med Jean-Claude, 57 år. Killen är grisbonde i en liten by. Den första butiken ligger 138 kilometer bort. Han lever i Cantal där han bor med sin mamma, de har tolv tänder tillsammans! » Stora skratt på inspelningsplatsen. Komikern är förtjust. Han fortsätter: ”Jean-Claude säger: ”Jag tjänar 512 euro per kvartal. Jag arbetar sju dagar i veckan, sjutton timmar om dagen.” Och sedan säger Karine till honom: ”Jag förstår inte varför du är singel! Men det är klart att vi ska hitta någon till dig. De kommer att kämpa för att leva med dig!”.  Gästerna busar, Léa Salamé är uppsluppen.

Här en kort kronologisk genomgång av de senaste viktiga konflikterna där den urbana eliten trakasserar landsortsbefolkningen.

Bondeprotester i Paris 2023.

Bönderna protesterade i vintras. Främsta orsaken är dålig lönsamhet beroende på ett otroligt snårigt regelverk på två plan, EU och Frankrike, med täta oaviserade kontroller ofta utförda av unga ideologiskt drivna kvinnor beväpnade med skjutvapen. Kontrollörerna är anställda av statliga OFB, l’Office Français de la Biodiversité.  De ser bönderna som sina fiender.  Ungefär hälften av en bondes arbetstid går åt att fylla i formulär, statistik och ansökningar. Böterna är skyhöga för minsta överträdelse av reglerna.

Ovanpå detta kommer ett 50-tal organisationer som beslutar om vad, hur och när bonden kan bruka jorden, för att inte tala om alla bondefientliga NGO:s. En djurrättsorganisation kallad L214 lever på att bryta sig in på gårdar och slakterier där man filmar, klipper och klistrar för att visa en maximalt hemsk bild av förhållandena där. Deras mål är att all försäljning och konsumtion av kött ska förbjudas.

I MSM pågår en ständig propaganda för ekologiskt jordbruk och mot köttproduktion. De gröna i Frankrike, liksom i Sverige, kämpar för att jordbruksmark ska återställas till sitt ursprungliga skick. Röda och gröna vill förstatliga allt land. De kallar det en styggelse och anomali att privatpersoner kan äga mark. Allt detta drivs huvudsakligen av storstadsbor.  Det är inte underligt att bönder är den mest självmordsbenägna yrkesgruppen i Frankrike.

I januari 2024 när bondeprotesterna var som mest intensiva visade regeringen sin bristande känsla för timing med att publicerade en utredningsrapport skriven av France Stratégie om den nationella vattenanvändningen. Nominellt oberoende men med band direkt till premiärministern och under direktiv från denna, är France Stratégie ett verktyg i regeringens händer. Det senare är viktigt eftersom direktiven visar vad regeringen verkligen vill åstadkomma. Nåväl, France Stratégie kom fram till att minska vattenförbrukningen fram till 2050 krävdes följande åtgärder (nedan i urval):

• Minska köttkonsumtionen med 50%.
• Minska arealen för djurfoder med 41%.
• Minska majsarealen med 36%.
• Minska arealen för potatis, sockerbetor och vin med 20% vardera.
• Öka arealen för ärtor och bönor med 329%.
• Minska arealen för biobränsle med 40%.
• Dessutom, minska kärnkraften med 80%.

De gröna vill ersätta köttkonsumtionen med bönor och ärtor. Avsikten bakom att minska produktionen av biobränsle kan antas vara att helt enkelt minska medborgarnas möjligheter att förflytta sig.

När höstbruket är avslutat kan vi förvänta nya bondeprotester.

Protester mot byggandet av bevattningsdammar i Saint Soline.

Saint Soline är en liten landsortskommun med 350 invånare i västra Frankrike, 12 mil öster om staden La Rochelle. Det är en utpräglad jordbruksbygd som vilar på en porös kalkgrund. Under vintern stiger grundvattnet snabbt upp till nära marknivån för att under sommaren snabbt sjunka igen, med torka som följd. Därför har under flera år planerats byggnaden av ett större antal bevattningsdammar som fylls under vintern av grundvattnet.  Tillstånd och byggstart 2022.

En paraplyorganisation bestående av gröna och röda föreningar bildades med avsikt att stoppa planerna. Kommunen förklarades vara en ZAD, Zone à défendre, zon att försvara, av dammotståndarna. En ZAD har inget som helst juridiskt värde. Likväl tar ett välvilligt rättsväsen hänsyn till utropandet av en ZAD, vilket resulterat i att nästan alla större byggprojekt på landsbygden stoppas av aktivisterna. Dessa kommer huvudsakligen från storstäderna. Aktivisterna har till sitt stöd två våldsbejakande miliser; Black Block och Antifa, vilka slåss med ordningsmakten, bränner bilar, förstör privat egendom och misshandlar sina motståndare.  Milismedlemmarna utgörs huvudsakligen av revolutionsromantiska ungdomar med rika föräldrar, typ Greta.

I våras gick det särskilt våldsamt till, med 61 skadade poliser och många brända polisbilar och jordbruksmaskiner. En lång rad gröna och röda politiker nar närvarande för att visa sin solidaritet med demonstranterna. Politikerna förklarade för journalisterna hur viktigt civilt motstånd är för att rädda planeten samtidigt som de fördömde ordningsmaktens våld.

Nu i juli var det dags för nya protester, men polis och militär hade laddat upp med så många tusen man att t.o.m Black Block och Antifa gav upp. Demonstranterna begav sig då till La Rochelle där de brände och slog sönder. Märkligt nog avslutades det hela med att demonstranterna kollektivt badade med kläderna på i La Rochelles hamn. Det såg ut som ett väckelsemöte med gemensamt dop. Den beskrivningen ligger nog sanningen nära.

Protesterna i Saint Soline är ytterligare ett exempel på storstadsbornas självpåtagna roll som domare över hur vi på landsbygden ska leva. Hur många nya röster vann RN där, när övriga partier från kommunisterna till Gaullisterna (numera under namnet Republikanerna) fegt visade förståelse för vandalerna?

I årets EU-valet blev RN största partiet i 93% av Frankrikes 35 000 kommuner. Observera skillnaden mellan land och stad.

Som bekant röstade fransmännen både i EU-valet och till parlamentet i somras. EU-valet var proportionellt medan parlamentsvalet hölls i två omgångar i enmansvalkretsar. I EU-valet blev RN klart enskilt största parti, så också i parlamentsvalet, men fick p.g.a valsamanverkan mellan alla partier från kommunisterna till republikanerna (f.d gaullisterna) långt färre parlamentsplatser än vad som borde vara fallet. Märkligt blir det när en republikan avstår från att ställa upp till förmån för en kommunist som står upptagen på listan för potentiella terrorister.  Att man lyckats muromgärda RN betyder på intet sätt at partiet nu är borta för räkningen, speciellt inte i president-och parlamentsvalen 2027.

Situationen är nu sådan att tre ungefär jämnstora parlamentsgrupper bildats, ingen med möjlighet till egen majoritet. Landet styrs av en expeditionsministär mest bestående av den gamla regeringens medlemmar. Den grönröda parlamentsgruppen är störst och dess premiärministerkandidat Lucie Castets insisterar på att få bilda regering. Och så blir det nog, men ingen tror att en sådan regering utan egen majoritet sitter mer än ett par dagar.

Min egen gissning är att Frankrike huvudsakligen kommer att regeras av en expeditionsministär fram till ett nytt parlamentsval sommaren 2026. En svår komplikation är att kunna rösta igenom en ny budget nu i höst. Landets finanser går från illa till värre och EU kommer troligen snart att kräva förhandlingar om landets budgetunderskott

Vänsterblockets okrönte ledare, Jean-Luc Mélenchon, inser detta och söker i stället en tredje valomgång som avses utspelas på landets gator. Mélenchon satsade på den muslimska rösten och fick den. Han har Hugo Chávez som sin idol och lovar att omvandla Frankrike till ett europeiskt Venezuela.

Titta igen på kartan ovan. En mycket stor del av landets landsortsbefolkning har uteslutits från allt nationellt politiskt inflytande. Hur det ska sluta vågar jag inte sia om, men fransmännen är inte kända för att stillatigande lida.

De olympiska spelen; konsten att sträcka ut långfingret.

När den konstnärlige direktören för OS, Thomas Jolly och hans medarbetare Patrick Boucheron, planerade invigningsceremonin var målet att ”få fascisterna att gråta”. I en intervju med Le Monde som genomfördes dagen efter den andra omgången av parlamentsvalet, anförtrodde Thomas Jolly att i händelse av en seger för RN skulle ceremonin han avslutade ha blivit ”något helt annat: ett slags motståndsceremoni”. Med fascisterna avses de som röstade på RN. Vilka de var syns på kartan här längre upp, d.v.s landsbygdsbor. Jolly anser sålunda att det är helt okey att använda allmänna medel för att driva sin privata agenda. Mona Sahlin hade känt sig hemma i Jollys sällskap.

Vidare var avsikten att uppfostra idrottsmännen till att leva ett hållbart ekologiskt liv. I den olympiska byn fanns ingen luftkonditionering. Måltiderna som serverades var huvudsakligen vegetariska. Kött och fisk köptes bara in små kvantiteter som snabbt tog slut.  Sängarna var av kartong med stenhårda madrasser, allt återvinningsbart. Tio idrottsmän fick dela på två badrum.

Vid rugby-VM 2023 var förhållandena de omvända. Rugby är en sport som mest utövas i sydvästra Frankrike av äkta fransmän boende på landet. Invigningsceremonin alluderade på 50-talets Frankrike. Tanken var att fira landets första seger 1954 över de Nya Zeeländska All Blacks. Skådespelaren Jean Dujardin ledde ceremonin iklädd ärmlöst linne, marcel, och basker när han agerade bagare. Ceremonin fick kopiös kritik från samma personer som nu hyllar ceremonierna vid OS. Kritiken gick ut på att det var för vitt, alltför franskt gammalmodigt och för att sydvästs mattraditioner hyllades.  Där äter man mycket gås, anka, torkad skinka och korv. T.o.m avsaknaden av läktarvåld och den glada stämningen kritiserades.

Vänstersympatisörer brukar vara emot dödsstraffet, undantaget politiska motståndare. Vänsterdemonstranter har de senaste åren skanderat   ”Louis XVI, Louis XVI, vi dekapiterade dig. Macron, Macron vi kan göra det igen”.  Liknande slagord används mot andra politiska motståndare och nu på sistone mot judar. Den prominenta roll Marie-Antoinettes dekapiterade huvud gavs, ska nog ses som en varning till vänsterns politiska motståndare.

Valet av sångare till öppnings-och stängningsceremonierna blev föremål för livlig polemik. De två sångerskor som förordades av Jolly, Aya Nakamura (damen med gult hår mitt i bilden här ovan) och Yseult (bilden nedan), var de som mest kritiserades, båda för att de bär offerkoftor och för att de öser galla över Frankrike och fransmän. Nu blev det så att många andra mindre kontroversiella personer sjöng, t.ex Céline Dion. Troligen valde Jolly att i någon mån blidka den internationella publiken. Enligt min egen bedömning och enligt många kommentarer, var Jollys avsikt att i möjligaste mån välja artister som maximalt skulle reta RN:s väljare och alla andra som håller fast vid franska traditioner. Om man velat välja en typiskt fransk artist finns det många att välja mellan, t.ex min egen favorit bland yngre populärmusiksångare, Emilie-Anne-Charlotte som är lika duktig som söt sångerska (bilden längst ner).

Yseult, det nya frächa Frankrike.

Rätt hudfärg, rätt morfologi, modern, progressiv, inkluderande (förutom vita fransmän).

Émilie – Anne – Charlotte, det gamla unket traditionella Frankrike.

Fel hudfärg, fel morfologi, omoderna kläder, traditionell, godmodig, hopplöst gammeldags.

Lars Mellblom har varit utlandssvensk sedan 1973, varav 43 år i Frankrike och har nära och många kontakter med vanligt folk runt om i landet, inte minst genom att driva ett enmansbolag i byggbranschen. Hans största intressen alltsedan barndomen är vilda djur, natur och jakt. Klimatet bedömer han som helt normalt, medan klimatpolitiken däremot oroar honom stort och i ökande grad.

+33