Vi med kunskaper och förmåga att tänka logiskt, vet att en utbyggnad av vindkraften behöver följas av en utbyggnad av reglerkraften i samma takt. Detta eftersom det sällan blåser optimala vindar för vindkraftverken och ofta inte blåser alls.
Ett land med mycket vattenkraft, kan i och för sig använda den som reglerkraft upp till en viss nivå på vindkraften. Sverige nådde den nivån för flera år sedan. När det blåser lite eller ingenting, måste vi importera el. Och kanske också köra det oljeeldade kraftverket i Karlshamn. Vattenkraften räcker inte längre till som reglerkraft.
Sverige skulle ju kunna bygga ny reglerkraft som andra länder. Om nu idiotin att fortsätta bygga ut vindkraften fortsätter. Idioti är det för att vindkraften inte kan producera el på ett sätt som ett modernt samhälle behöver. Det blir i stället reglerkraft, eller import, som får stå för en stor del av elproduktionen.
Vattenkraft må vara bra som reglerkraft, men har begränsad potential för utbyggnad. Dels finns få vattendrag kvar att bygga ut i Europa. Dels tar det lång tid att bygga ett vattenkraftverk.
Snabbare går det att bygga kraftverk som eldas med kol eller naturgas. Kolkraften ska ju inte byggas ut, utan avvecklas, tycker de politiker som har låtit sig luras av klimathotsreligionen. Återstår gör då gaskraftverk.
Tyskland har mycket riktigt byggt ut gaskraften, i takt med att vindkraften byggs ut. Enklast har varit att importera den nödvändiga naturgasen från Ryssland, som har mycket naturgas att exportera. Dels finns rörledningar genom Ukraina och Polen. Dels finns Nordstream 1, på botten av Östersjön. Medan Nordstream 2 nu inte ska användas, tycker tyska politiker.
En utbyggnad av vindkraften leder alltså också till en utbyggnad av gaskraften, och därmed till ett ökat behov av naturgas. Alternativet är att tillåta att strömavbrotten blir allt vanligare och allt längre. Vilket ingen politiker i ett demokratiskt land kan tillåta, då det skulle innebära bortröstning i nästa val.
Förvånande många fattar inte detta samband. De fattar inte att det är utbyggnaden av vindkraften som har gjort att behovet av rysk naturgas ökar, och därmed låtit Putin fylla på sin krigskassa. De fattar inte att ytterligare utbyggnad av vindkraft skulle öka behovet av naturgas ännu mer. De fattar heller inte att det blir dyrt att bygga ut två parallella produktionssystem samtidigt, utan hävdar att vindkraft är billigt.
Tysklands problem med naturgasen är inte bara att den behövs för reglerkraft till vindkraften. Dessutom värms många byggnader i landet genom att förbränna naturgas.
Ett exempel på folk som inte fattar, är Tomas Kåberger och Anders Wijkman, som nyligen skrev en debattartikel i DN. Det är i och för sig föga förvånande, för bägge två har tidigare visat att de inte förstår särskilt mycket om det som de har åsikter om.
Putin har då ingen anledning att försöka stoppa utveckling och utbyggnad av ”förnybar” energi inom EU, eftersom sådant bara ökar EU:s behov av den naturgas som hans bolag kan sälja.
På DN:s ledarsida finns det någon som inte fattar, och det är föga förvånande. Skribenterna där brukar inte fatta mycket om klimat och energi. Vindkraften, och även solkraften, måste byggas ut kraftigt, tycker den anonyme skribenten. Och det för att motverka behovet av rysk naturgas. Trots att just utbyggnaden av vindkraft och solkraft är en viktig anledning till att behovet av rysk naturgas har ökat!
Denne skribent begriper i alla fall att Tyskland borde sluta avveckla kärnkraften, och åtminstone det är positivt.
En annan som inte fattar, är DN:s så kallade specialreporter för klimat-, miljö- och livsmedelsfrågor, Jannike Kihlberg, som nyligen skrev ett inlägg där det framgår att inte heller EU:s makthavare fattar. När det är utbyggnaden av ”förnybar” energi som har gjort EU allt mer beroende av rysk naturgas, vill EU ytterligare öka utbyggnaden av denna ”förnybara” energi.
Kihlberg har den senaste tiden inte skrivit bara ett inlägg där hon inte fattar det där med sambandet mellan utbygganden av ”förnybar” energi och det ökande behovet av naturgas. Hon har också kommenterat att kriget i Ukraina visar på behovet av ”förnybar” energi. Enligt henne. Minsann.
Kihlberg har tydligen i alla fall fattat att efterfrågan, och priserna, på kol ökar igen. Och inte bara kol, faktiskt, utan också på olja och naturgas. De fossila bränslena behövs, och används allt mer, trots de klimathotsreligiösas fantasier om att användandet är på väg att avvecklas.
Mycket riktigt, har bland annat DN nyligen rapporterat om att koldioxidutsläppen har nått en ny rekordnivå.
Efter 26 klimatmöten i COP-serien, plus en hel del andra klimatmöten, är koldioxidutsläppen alltså högre än någonsin. I alla fall koldioxidutsläppen från människor. Dessa möten har diskuterat just hur koldioxidutsläppen ska minska. De ökar i stället.
Det kunde ha kallats ett gigantiskt fiasko, om det hade funnits någon rimlig anledning att minska koldioxidutsläppen. Men det gör det inte. Den enda bevisade effekten av att atmosfärens koldioxidhalt ökar, är att världen blir grönare. De gröna växterna trivs när den för dem viktiga koldioxiden blir vanligare i atmosfären. De blir fler och större. Vilket bland annat bidrar till krympande öknar och ökande skördar.
Om koldioxidutsläppen alls har någon klimatpåverkan, är den i så fall så liten att den inte är något att bry sig om. Någon klimatkatastrof orsakas inte av utsläppen. Däremot skulle det vara en katastrof, en ekonomisk sådan, att snabbt försöka sluta med koldioxidutsläppen, genom att snabbt sluta använda fossila bränslen. Det är ett exempel på när ”boten” skulle vara värre än ”soten”.
EU behöver allt mer rysk naturgas så länge utbyggnaden av ”förnybar” energi pågår. Men också så länge EU inte satsar på att utvinna egen naturgas, exempelvis med fracking. Det är då föga förvånande att Kreml har finansierat så kallade miljö- och klimataktivister i EU. Dessa aktivister har ju varit motståndare till fracking och propagerat för utbyggnad av ”förnybar” energi.
För sju år sedan, varnade NATO:s generalsekreterare för just detta. I och för sig är The Guardian verkligen ingen källa som det okritiskt och utan eftertanke går att tro på. Men varför skulle man ljuga om vad Rasmussen hade sagt?
Samma påståenden, om Kremls pengar till aktivister, finns på andra ställen, till exempel här. Det är dessutom vettigt att Putin skulle ha legat bakom sådan finansiering, då det gynnade både Ryssland och honom personligen.
Även i USA, har aktivister fått pengar från Kreml för att arbeta mot fracking och för ”förnybar” energi.
Jag skriver ”förnybar” energi, för förnybar energi finns egentligen inte. Energi kan inte förnyas. När vi har omvandlat energi till en form som vi kan använda, och använt den, har den förvandlats till en för oss antagligen oanvändbar form, till exempel värme som försvinner ut i rymden. Förnyas gör energin inte, lika lite som den kan skapas eller förstöras. Vi kan bara omvandla energin mellan olika former, medvetet eller som en följd av att vi använder energi.
Dessutom är ju dessa ”förnybara” energislag ofta bara slöseri med ändliga resurser, och långt ifrån förnybara i någon mening alls. Exempelvis gör vindkraft av med mer material per producerad kWh än något annat energislag. Material som endera i sig själva är ändliga resurser, eller som tillverkas av ändliga resurser.
Så varför inte direkt satsa på energislag som använder material effektivt och inte behöver så mycket reglerkraft? Även om dessa, i de klimathotsreligiösas fantasivärld, inte är förnybara?
Tack Lars för ett väldigt bra och klargörande inlägg.
Så tydligt och pedagogiskt att även MP- och S-politiker bör kunna förstå. Mer förnybar energi – kräver mer balanskraft – kräver mer gas – ökar CO2-utsläppen. Alla inser efter lite tankemöda att då kan man lika gärna skippa omvägen över förnybart och gå direkt på gas. CO2-utsläppen på samma nivå. De insiktsfulla inser då att ny kärnkraft är enda vägen framåt.
Tack Lars. Väldigt bra sammanfattat. Skulle skriva under på varenda rad.
Det grundläggande tekniska är ju egentligen så enkelt, att normalbegåvade personer borde inse, att vindkraft aldrig ensamt kan vara baskraft.
Det är obegripligt vilket fäste galenskapen fått i politik och media.
Mycket bra skrivet ,
Bra skrivet! Men är ”de gröna” inte mest sugna på att snabbt bygga ut vindkraften för att exportera mycket mer el för att den stora globala världen ”utanför Sundbyberg” ska slippa elda med kol? Och är då beredda att låta Sveriges natur offras för denna globala ”gröna omställning”? Att den direkta nyttan av denna ”omställning” tillfaller andra bekymrar dem icke alls…
Tack Lars! Vår galna energiförsörjning i ett nötskal.
Utmärkt författat!
Bra, tack.
Och till allt detta tillkommer som vanligt risken för att reglerkraft i form av vattenkraft kraftigt reduceras eller tom upphör vid en global avkylning. Kan ju vara ex. den avkylning som påbörjats eller om vi har tur skjuts upp en tid.
Mycket bra sammanfattning av läget. Jag skulle vilja lägga till några saker. Det fanns upplysta personer också tidigare och ganska mycket tidigare. Jag har med stort intresse läst två rapporter, den första från 2009 om den danska satsningen på vindkraft [1] och en senare från 2012 av en Leo Smith som, på engelskt vis, skrivit mycket tydligt om vindkraftens problem [2].
Om det nu finns så tydliga rapporter så tidigt om problemen med vind- och solkraft, varför tar sig inte beslutsfattare till sig det. Min personliga åsikt är att det här är för avancerat för dem, de orkar inte sätta sig in i problematiken och faller i alarmisternas argument, som ”alltid” får företräde i pressen. Och varför, därför att pressen vet att de får fler läsare om något hemskt händer i stället för att skriva ”det är ingen panik, vi kan bara fortsätta som vi har gjort”.
Redan 1985 började Danmark bygga ut sin vindkraftsindustri, detta för att komma bort från oljeberoendet och tydligen utan att göra någon konsekvensanalys. Rimligtvis skulle, säg, tre kärnkraftverk lösa problemen avsevärt bättre, till lägre kostnad.
En stark utbyggnad skedde och 2009 stod vindkraft för cirka 20 % av producerad (dock inte konsumerad) energi i Danmark. Vad rapporten tar fasta på är att detta skett till stora subventioner till industrin och till höga priser hos konsumenterna. Dessutom har vindkraft exporterats under perioder och därmed kommit (framförallt) Norges elkonsumenter till godo. Slutsatsen är att tack vare att Danmark har kunnat förlita sig på Sveriges och Norges stora reglerkraft har systemet kunnat upprätthållas.
Men, Danmark har ju en stor vindkraftsindustri. Det är sant, men samtidigt visar rapporten att de subventioner som getts har inte varit ekonomiskt lyckosamma. Jämfört med industrigenomsnittet underpresterar den danska vindkraftsindustrin med 13 %.
Rapporten visar alltså tydligt de stora bristerna med vindkraft, men ändå fortsatte Danmark med sina satsningar på vindkraft. Noteras ska att rapporten har blivit ”peer reviewed”, så det är inget amatörarbete.
Den rapport som Leo Smith skrev 2012 är ännu tydligare. Med illustrativa exempel visar han att det är omöjligt att täcka upp elbehovet med vind- och solkraft utan kraftigt stöd av kol- och gaskraft. En viktig punkt som han tar upp är kapacitetsutnyttjandet av stödresurserna, både att de måste vara stand-by långa tiden och att när det finns behov av dem, att perioderna kan vara väldigt korta vilket kostar extra mycket pengar. Så fort det blåser igen, behöver de stängas ned.
Han visar även med räkneexempel att kärnkraft är alltid billigare än kombinationen vind + stödtjänster.
Om det nu finns så tydliga rapporter och jag är säker på att det finns många fler, varför används inte de som stöd för de beslut som tas av dagens politiker (och här räknar jag inte längre MP’s företrädare för politiker).
[1] http://www.templar.co.uk/downloads/Renewable%20Energy%20Limitations.pdf
[2] https://docs.wind-watch.org/Windenergy-thecaseofDenmark-final11-09-09.pdf
WUWT har en intressant artikel om havsbaserad vindkraft.
https://wattsupwiththat.com/2022/03/17/how-volatile-is-offshore-wind/
Författaren visar att uteffekten varierar kraftigt, p.g.a. varierande blåst.
I Sverige påstår vår energiminister att detta är lösningen för vår energiförsörjning.
Tror han ens själv på detta?
Att lagra vindkraftselen i form av vätgas då det blåser mycket och sedan använda den till att generera el då det blåser lite löser problemen på ett effektivt och billigt sätt. Den övertygelsen har i alla fall politikerna och myndigheterna.
Tack Lars K
Jag förstår att vinden inte alltid blåser-därför behövs andra källor.
Men reglerkraft vad är det?
Är det den svängmassa som behövs för att få takten i nätet?
Konstaterar att Svenska kraftnät vaknat till och satt priser och tid på den Utopi som målats upp i Norr.
700 miljarder och 20 år.
Norrbotten verkar locka utländska ägare till vindkraften. 2024 kommer 95,4 av vindkraften att ägas av utländska företag. Dessutom kommer en stor del av elen att gå till företag utanför Sveriges gränser. Det såg vi inte komma säger de ansvariga för den gröna omställningen när dom inser att det inte kommer att finnas el till de nya gröna företagen.
Ulf Westberg #7
Jag har en sammanställning av havsbaserad vind i vårt närområde, samma vindbälte där våra stollar vill bygga ännu mera vindkraft. Klicka på Borta med vinden.
https://sprayhattas.crabdance.com/elstatistik/el%c3%a4nde/
OT.
En del har märkliga prioriteringar :
https://www.nyteknik.se/fordon/stangda-luftrum-kostar-pengar-och-utslapp-7030401
” Flygningen från Köpenhamn till Shanghai tar enligt SAS två timmar längre än vanligt. Det kan översättas till många tiotals ton extra koldioxid som släpps ut, enligt Tomas Mårtensson som är forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut.
– Förbränningen av ett ton flygbränsle ger upphov till 3,16 ton koldioxid, säger han. ”
Jag skulle skämmas om jag la ut en artikel med det innehållet när det dör människor hela tiden i ett förödande krig !
Är man religiöst troende bryr man sig inte om verkligheten
#12
Jag uppskattar din statistik mycket och den är intressant. Vi har ju de 200 timmarna under maj 2021 med ytterst låg produktion.
Jag tog mig friheten att sammanfatta underlaget i en tabell, som jag infogar här. Notera att för havsbaserad vindkraft så ligger kapacitetsutnyttjandet på 35,46 % sett över året.
Som en referens har Energiforsk, i den i många andra avseenden bra rapporten ”El från nya anläggningar”, med den uppseendeväckande verkningsgraden om 53,6 %. I den detaljerade rapporten sägs bara ”…the capacity factor was fixed at 53.6 %…” utan någon direkt referens annat än K2M’s erfarenheter. K2M är konsultbolaget som utfört rapporten.
On-shore Off-shore
Jan 23.60% 39.30%
Feb 23.80% 52.80%
Mar 23.30% 40.90%
Apr 20.30% 31.80%
May 21.90% 22.30%
Jun 8.90% 18.70%
Jul 11.80% 22.10%
Aug 15.50% 33.00%
Sep 11.70% 24.30%
Oct 25.30% 50.60%
Nov 20.20% 45.40%
Dec 23.90% 44.30%
Medelvärde 19.18% 35.46%
Tysklands energiewende har ersatt kol- och kärnkraft med sol, vind och rysk gas och medfört höga elpriser i södra Sverige. 138 öre per kWh i SE4 och 18 öre i norr. Danskarna betalar 240 öre trots den billiga vindkraften.
Mycket bra inlägg. Dagens makthavare (politiker, journalister, aktivister) förstår inte, av det enkla skälet att de INTE VILL förstå. De har fått för sig att mer, mer, mer vindkraft löser alla problem. Om någon kommer med invändningar baserat på tekniska och vetenskapliga fakta så väljer makthavarna bara att sluta lyssna. De har inte tid med ”surr” utan nu gäller det att med högsta möjliga hastighet fortsätta på det inslagna spåret för att förhindra att jorden går under.
Det är ju det som makthavarna (politiker, journalister, aktivister) anför som skäl till varför vi inte skall ha någon debatt. Vi måste censurera, tysta och bannlysa alla som yttrar en avvikande (från det inslagna spåret) åsikt. För om vi tillåter avvikande åsikter att komma fram så innebär det att vi tappar fart och kanske inte hinner rädda jorden innan den går under.
Som Lennart Bengtsson #15 mycket riktigt noterar: Är man religiöst troende bryr man sig inte om verkligheten. Dagens makthavare tror på klimatreligionen.
OT
Nu kan hågade delta i en klimatkväll med föreläsning av Johan Rockström och Owen Gaffney.
https://showtic.se/forestallningar/klimatkvall-med-johan-rockstrom/?utm_medium=email
Kvällen innefattar också ett samtal där även Björn Wiman deltar. Kanske någon känner sig manad att ställa relevanta frågor till två av Sveriges största alarmister.
#10 Jan och 16 Ulf.
Vätgas”batteriet” har 35% verkningsgrad.
Vind till havs 36%.
Enklaste skolmatten ger en installerad effektverkningsgrad på bara några % för en mycket dyr och råvarukrävande utrustning.
Klart storföretagen med kvarttalskapitalism som får leverera jublar. Lägg därtill bidragen för utveckling och produktion.
Jag är i fel branch.
Tack Lars för en utmärkt genomgång av den svenska energisituationen. Saknar bara en synpunkt på vätgaslagring men den kanske kommer.
Mycket hamnar i skuggan av kriget i dessa dagar.
Det finns dock paralleller i hur dagens situation kunde uppkomma-utan andra jämförelser.
Om man omger sig med ja -sägare och andra som inte vill göra slut på utopin så är det svårt att få en korrekt bild. Då kan ett till delar vettigt agerande rättfärdigas.
Vi är överens här att klimatfrågan är överdriven men för den som inte är lika klarsynt kan det vara värt att kliva ut i en osäker värld eftersom uppgiften är att rädda världen från en snar undergång.
Därför är det så viktigt att få föra fram hur illa media och forskare behandlar klimatfrågan.
Chalmersgrabben och alla andra som ensidigt bevakarklimatet behöver få skit för det jobb som de gör!
En fri och oberoende press tack!
Lugn alla tvivlare. Batterier och upprustade elnät fixar problemen med intermittent vind och solkraft. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-27
#21
Vätgaslagringen i sig är det minsta problemet med en sådan energikedja.
#21 TB
Citat från:
https://klimatupplysningen.se/hjalper-det-planeten-att-vi-ruinerar-oss/
Energilagring i vätgas
Det kan inte tolkas på annat sätt än att insikten börjar infinna sig att vind- och solkraft inte kan utgöra basen i elförsörjningen. Säsongslagring, eller för den delen lagring över längre tid än några få dagar, i vätgas är orimlig. Utgå från Staffan A Qvists beräkning i Klimatnyckeln, att det behövs cirka 1 TWh tillgängligt en vanlig vindstilla februarivecka. Ingen kärnkraft finns kvar. Vattenkraftens effekt bokad i kraftbalansen. Då behövs ett vätgaslager stort som 20 fotbollsplaner basyta och 20 meter högt fyllt med vätgas vid 200 bar. Till det behövs gaskraftverk med tillräcklig effekt redo att köra igång. Det är väldigt dyrt. Det har en verkningsgrad från el till vätgas till el igen som borde vara avkylande på vätgasentusiasmen. Räknat från installerad vindkrafteffekt blir inte mer än några procent kvar efter förluster i varje processteg.
The hydrogen illusion: interview with Samuel Furfari on his explosive new book [GasTransitions] (naturalgasworld.com)
Det hindrar inte att SSAB, LKAB och Vattenfall, huvudsakligen med staten som ägare, satsar 150 miljoner och Energimyndigheten stöttar med 50 miljoner för ett pilotprojekt i Luleå. Ett vätgaslager på 100 m3 . Energi till 20 hushålls årliga elförbrukning exklusive uppvärmning. (Källa LKAB) Som perspektiv alltså.
#9 Jan
Björn Gillberg har räknat ut att om man producerar vätgas från el så har man hälften så mycket energi att använda än om man använde elen direkt. Om man sedan producerar el från vätgasen förlorar man hälften igen. D.v.s. man har bara en fjärdedel kvar av mängden energi som fanns från början, vare sig den nu kom från vind, sol, vattenkraft, kärnkraft.
Man kanske kan tillverka flytande bränslen till explosionsmotorer i form av kolväten från vätgas och koldioxid, i alla fall mer effektivt än att producera el från vätgasen. Men då bör elen inte komma från vindkraftverk utan från kärnkraftverk.
Ulf Westberg #16
Till en del kan nog den högre kapacitetsfaktorn för havsbaserad vindkraft förklaras med att det är större och nyare verk. Det återstår att se hur väl dom klarar att åldras i en betydligt tuffare miljö än den över land.
Statens kassa är ju outsinlig så länge klimathotsreligionen är allena rådande. Ett några år gammalt klipp från Vattenfalls propagandasidor om klimatets behov:
”SSAB, LKAB och Vattenfall, ägarna bakom HYBRIT-initiativet, investerar 150 miljoner kronor och Energimyndigheten bidrar med nästan 50 miljoner kronor till byggandet av en lagringsanläggning för vätgas vid HYBRIT:s pilotanläggning för fossilfritt stål. Investeringen är ett viktigt steg mot målet om fossilfri järn- och stålproduktion.
Byggstart är planerad att påbörjas 2021. När lagret är klart kommer det endast att synas ovanför marken som en liten byggnad och en rörledning som förbinder pilotlagret och pilotanläggningen på SSABs mark.”
Från deras faktasida finns detta:
”Den 100 kubikmeter pilotiska vätgaslagringsanläggningen en mängd energi som motsvarar den årliga elförbrukningen (hushållens elförbrukning, inte eluppvärmning) för 20 hushåll.
Konstruktionen är en trycksatt vätgaslagringsanläggning i en berggrundsgrotta med ett stålfoder som tätningsskikt.”
Nu till en mer tillrättalagd och aktuell presentation som blivit 50 miljoner dyrare:
”Ägarna SSAB, LKAB och Vattenfall investerar sammanlagt cirka 200 miljoner kronor delat i tre lika delar och Energimyndigheten bidrar med drygt 52 miljoner kronor, i byggandet av ett fossilfritt vätgaslager.
Vätgaslagret började byggas i maj 2021 och planen är att ta anläggningen i drift under sommaren 2022. Testerna pågår därefter fram till 2024.
I lagret testas vätgaslagring med känd teknik, så kallad LRC (Lined Rock Cavern).
Den fossilfria vätgasen (grön vätgas) produceras genom vattenelektrolys med fossilfri el.
Det är viktigt att bygga i ett berg med en bergart som håller bra kvalitet. Berggrunden i Svartöberget består till exempel i huvudsak av amfibolit med inslag av pegmatit och röd granit.
Lagret är en pilotanläggning på 100 kubikmeter och kommer innehålla vätgas som är trycksatt till upp till 250 bar. I full skala, potentiellt på 100 000-120 000 m3 som lagrar 100 GWh el omvandlad till vätgas, räcker det för ett fullstort stålverk i cirka tre till fyra dagar.
Bergrummet där gasen lagras ligger ca 30 meter från markytan, från inslaget för anslutningstunnlarna till bergrummet är det ca 100 meter.”
Ganska ynkligt att vätgasen endast räcker till 20 st. hushålls elförbrukning och inte klarar uppvärmningsbehovet. Detta till en kostnad av 250 miljoner alltså 12,5 miljoner per hushåll.
Men det är klart ”forskning” för att rädda världen har nog inget tak vad gäller kostnader.
Det är ju en struntsumma om man vet vad omställningen i norr kommer att kosta och det har börjat komma siffror på det.
Se tidigare kommentar #11 Lasse.
#23
Säga vad man vill om Erika, men på något sätt såg hon i spåkulan
”Pressade EU-politiker har nu två val, att klara klimatomställningen- och samtidigt undvika ett folkligt uppror mot högre el- och bensinpriser.
Eller slå av på takten i klimatomställningen.”
Som jag ser det har allt slagit in, vi har ett folkligt uppror mot el- och drivmedelspriserna och de nämns nu av flera politiker att t.ex. reduktionsplikten bör ses över. Sedan kan det vara så att kärnkraft kommer mer i fokus. I Belgien funderar de på att förlänga livslängden på några av deras kraftverk (planerad nedstängning till 2025), Kärnfull har kommit med erbjudande om SMR, L (ja det finns några få liberaler kvar) skriver debattartiklar och V stödjer högerblocket (!) i målet att hålla nere drivmedelspriserna.
Hoppas bara allt detta håller i sig över valet så att en regering med – förhoppningsvis – Elsa som klimatminister kan börja baxa landet i rätt riktning.
#28
Rätta mig om jag har fel, t.ex. att antal nollor inte blir korrekt.
Jag såg också videon från LKAB och det nämns 3 – 4 dagars produktion, vilket kan översättas till 3,5*24 = 84 timmar. Det innebär att elbehovet rimligt borde vara 100 000 / 84 = 1 190 MW kontinuerligt, 365/24/7.
Vad gäller elektrolysörer så går utvecklingen framåt, men bäst i klassen verkar Siemens PEM Silyzer 300 som ligger på 17,5 MW. För att skapa vätgas behövs då rimligtvis 1 190 / 17,5 = 68 enheter.
Å andra sidan är målet att till 2024 ha tagit fram en 100 MW enhet, så det kanske bara behövs 12 enheter.
Vad kostar då en elektrolysör. Det är lite värre att ta fram. Baserat på en pris om 5 c/kWh kostar ett kilo vätgas $4,31, där elen kostar $2,63 och resten kostar $1,68 (CAPEX, OPEX, etc). Siffror från Siemens.
https://gpcafertilizers.com/wp-content/uploads/2019/10/Day-0-04-Dr.-Ireneusz-PycSiemens.pdf
Om vi antar att effektiviteten är 70 % borde det vara möjligt att få ut 1 190 000 * 0,7/33 = 25 000 kilo i timmen, som sedan ska lagras. Vi kan väl anta att kör man så stor skala finns det storskaliga fördelar, så om vi antar (förutom elen) 15 kronor per kilo i CAPEX, OPEX och andra kostnader (1,5 * 10 = 15) så kostar driften 25 000 * 15 = 375 000 kronor i timmen, sedan tillkommer elen.
Det är 8 766 timmar per år så på årsbasis kostar bara elektrolysörerna 8 766 * 375 000 = 3,3 miljarder kronor. Om vidare LKAB ”önskar” 32 öre per kWh (landbaserad vind) så kostar elen rimligtvis 0,33*8766*1 190 000 = 3,5 miljarder kronor.
Sedan tillkommer kostnaden för bergrum etc.
Mer än i kanske något annat land anses det i Sverige vara en medborgerlig plikt att rösta. Finns det inget bra att rösta på då skall vi rösta på det minst dåliga alternativet, enligt vanlig svensk logik.
Alltså röstar folk många gånger på ett alternativ de själva ser som dåligt!
Om tillräckligt många gör det då röstar folket fram något dåligt!
Svårt att förstå?
All produktion av förnybart kan bara ses som nödlösningar. Vi är ju inte i nöd, men ändå har vi en politisk administration som medvetet har skapat förutsättningar för elbrist genom valet av nödlösningar som exempelvis vindkraft. Genom avveckling av 6 kärnreaktorer har vi förlorat 4100 MW kontinuerlig effekt.
Visst går det att återstarta Ringhals 1-2 med politisk vilja. Även om det skulle ta ett par år, så blir detta effekttillskott större än om man bygger flera vindkraftsparker till havs. Ett effekttillskott upp mot 2000 MW från de återstartade Ringhalsverken är tillräckligt för att täcka behovet några år framåt. Med en sannolik majoritet i riksdagen är detta möjligt tillsammans med ytterligare tillstånd för utbyggnad av en eller flera reaktorer vid Forsmark.
#30
PEM använder sig av Iridium, som inte räcker.
Bara ryktet att Siemens och Lindegas mfl skulle massproducera PEM fick Ir priset att trefaldigas för ett år sedan till 1200 kr/gr.
Vad är mening med att marknadsföra en apparat som det inte finns råvaror till??
De ynka 3,5 ton Ir i årsproduktion var redan uppbokade. Slut, finito, vad är det de inte förstår?
Lite mer: Varför fattar de inte.
Det är väl meningslöst att bara ställa om några fordon till batteri, eller? Problemet var väl CO2 och då måste explosionsmotorn bort.
Kobolt bryts med 17 gr/invånare och år. Reserverna är 1 kg/invånare.
En batteribil använder upp till 24 kg. Det din Tesslagranne roffat får inte någon annan. Varför fattar de inte?
Skall en miljard bilar bli batteri behövs kopparutvinningen dubblas under 40 år. Det öppnas 1,5 gruvor/år och det läggs ned 3 st. Kända reserver på upp till 1000 m ned är 100 kg/invånare men till mycket hög kostnad.
En omöjlighet med batteribilar till alla, och än mindre med andra batterifordon som lastbilarna. Varför fattar de inte?
Samma med nickel och de andra jobbiga metallerna.
Metallsamhället är en utopi, Varför fattar de inte?
#33
Allra helst som iridium, liksom de andra metallerna i platinagruppen är olika de flesta grundämnen i förekomst.
För de flesta grundämnen ökar tillgångarna snabbt med sjunkande halter, d v s stiger priset ökar den brytvärda mängden malm snabbt.
För några av de tyngsta grundämnena, i synnerhet platinagruppen gäller det inte. Det finns bara ytterst litet av dem i jordskorpan, mycket mindre än på andra håll i solsystemet. Det tros bero på att jordskorpan smälte i ett tidigt skede av jordens historia och de tyngsta beståndsdelarna sjönk ned i jordens kärna som fortfarande är smält.
Det finns inget sådant som iridiummalm. Iridium förekommer bara som en sällsynt förorening i platina. Iridium är faktiskt det sällsyntaste av alla stabila grundämnen i jordskorpan. Guld är ca 100 gånger vanligare:
ttps://en.wikipedia.org/wiki/File:Elemental_abundances.svg
#27 Håkan Bergman
Kapacitetsfaktorn för vindkraft har ökat men inte elenergin. Generatorn är en dyr komponent. Med mindre generator uppnås full effekt vid lägre vindhastighet och kapacitetsfaktor ökar. Ingen skillnad i genererad effekt tills generatorns fulla effekt uppnås men för högre vindhastighet begränsas effekten med den mindre generatorn och mindre energi genereras.
#34
Apropå koppar så kanske inte alla är medvetna om att högspänningsledningar numera inte görs av koppar, utan av aluminium med en stålkärna. Koppar är för dyrt.
Aluminium har hyfsat låg resistans och är lätt, så man kan kompensera den större resistansen med en grövre ledning, plus en stålkärna för hållfasthet.
Det är värre med motorer och generatorer. Där krävs små dimensioner och höga fältstyrkor för att få bra verkningsgrad, och då duger bara koppar (silver är faktiskt ännu bättre, men alltför dyrt utom i mycket extrema fall).
Faktum är att ett aluminium-luftbatteri är ett av de absolut energitätaste som överhuvud taget är möjligt, bortåt tio gånger bättre än dagens litiumjonbatterier, men den stora haken är att det inte finns någon lågtemperaturreaktion som omvandlar aluminiumoxid tillbaka till aluminiummetall, så batteriet går inte att återuppladda, utan aluminiumoxiden måste bytas ut och skickas till ett aluminiumverk för att återvinnas, vilket dessutom är extremt energikrävande. Men aluminium finns i praktiken i obegränsade mängder, så jag är litet förvånad över att intresset för aluminium-luftbatterier är så obefintligt.
Men, som sagt, de fattar inte.
Ivar Andersson #36
Jo att man gör så har jag uppfattat det också, skillnaden är väl att, om man säljer elen till spotpris, får bättre betalt om man kan öka produktionen i det lägre intervallet av vindhastigheten i relation till produktionen i det högre intervallet när spotpriset bottnar. Det här är ju inte nåt som talar för mera vindkraft i systemet utan bara lite siffertrolleri, och hur funkar det när alla vindkraftsägare gör så?
Bara lugn grabbar, idioterna har hotat (undertecknad tycker att dom ska lova) att flytta utomlands. Bättre förr än senare så att vi slipper se skiten byggas. Stålverk 80×1000 i bortkastade pengar om vi inte slänger ut dom illa kvickt..
Björn #32
Den minskade elexporten t.f. av nedstängningen av R1 och R2 motsvarar på ett ungefär utsläppen från Sveriges inrikes transporter. Vi hade alltså kunnat få en lika stor utsläppsminskning från kolkondens i Europa med dom två reaktorerna i drift i st.f. patetiska försök att minska utsläppen med inblandning av importerade biobränslen i våra drivmedel. Vadå regnskog i Amazonas och orangutanger på Borneo, vi måste ju rädda planeten.
Jag fattar inte varför artikeln skriver så mycket om reglerkraft när det är redundans och reservkraft vindkraften behöver när det inte blåser.
Ingen vind ger noll elektrisk vindenergi och detta faktum kan inte någon regulator ändra på.
Påståendet om att det alltid blåser tillräckligt på några ställen där det finns vindkraftverk har visat sig vara falskt på de skalor de är uppkopplade idag.
Nu odlas en förhoppning om att havsbaserade verk ska lösa knuten eller åtminstone leda till att man skylla elavbrott på avsaknade ledningar.
Det är dags att sätta ned foten och berätta att kapaciteten inte räcker till!
Jag ser också talet om väte som en dimridå. För när kärnkraften byggts ut behövs inte vindturbinerna och då kan det vara trevligt för ägarna om några gjorts sig beroende av dem genom att lägga elektrolysörer i ödemarken.
Lasse #11: Reglerkraft är de kraftverk som måste finnas i beredskap för att snabbt börja producera el och leverera till elnät när något annat fallerar. Vi kan också kalla det backup.
tty #35: Jag har för mig att iridium knappt finns alls i jordskorpan, utan i stort sett alla förekomster beror på meteoritnedslag. Hittas iridium i ett geologiskt lager, är det en indikation på att en stor rymdsten har slagit ned då.
#37
Förutom el går åt 600 kg kolanod/ton Al, som blir…just det koldioxid.
Batteribilens batteri har ca 40 kg Cu och kan inte ersättas av Al.
#25 Mats Kälvermark
”Ett vätgaslager på 100 m3 . Energi till 20 hushålls årliga elförbrukning exklusive uppvärmning. (Källa LKAB)”
1 m3 vätgas vid 200 bar och 15 grader C innehåller 1825 MJ, eller 507 kWh. 100 m3 innebär 50 700 kWh. Detta motsvarar cirka 10 st villor med hushållsel 5000 kWh/år. Eller 2 st elvärmda villor med 25000 kWh/år.
Det LKAB kommunicerat är den mängd el som krävs för att LADDA sitt pilotlager 100 m3 i Luleå med vätgas. Dvs 100 000 kWh. Hälften försvinner alltså i förluster i elektrolysör och kompression.
Investeringskostnaden för Hybrit Luleå pilotlager vätgas i Luleå är 200-250 Mkr.
Skulle man göra om vätgasen till el igen (via bränsecell) förloras återigen 50%.
P2G2P. Power to gas to Power. 1 kWh in –> 0,25 kWh ut.
Detta är vad Farmanbar och övriga politiker tror på.
Tack Lars. Det enda jag saknar är siffror. Säg att vi behöver 150 tWh el. Säg att vi är beredda att betala 10 öre mer än billigast alternativ. Femton mdr. Säg att vi ogillar både det billigaste och näst billigaste alternativet. Säg då 20 öre mer. Trettio mdr. Höj till 30 öre mer, 45 mdr. Är detta möjligt? Ja! Kommer svenska folket göra uppror? Nej! Är det dj..gt irriterande? Ja!
T ex reservera en procent BNP ökning så har vi 45 mdr. Eller, reservera ökningen i försvarsutgifter så har vi 45 mdr. Eller, stramare asylpolitik. Eller …, eller … eller. Det märks inte för en vanlig väljare och det kommer att ske, Dynamiska negativa effekter för vår industri? Kanske, men stoppa då åt dem nån tiomiljard, typ Facebook i Luleå. Också små pengar.
#37
Kraftledningar har nog alltid gjorts av aluminium. Det finns kraftledningar med stålkärna, och det finns kraftledningar utan stålkärna. Det beror på ledningens dimension och avståndet mellan stolparna.
Tack Johannes och tty för bra och värdefull info om Iridium. Jag var inte nedbruten om att det var så dyrt.
Den stora frågan är vad vätgasen ska användas till. Om det inte är energilagring torde högtemperaturreaktorer typ Blykalla eller MSR reaktorer, kanske Seaborg vara bäst. Vad jag förstått krävs inte iridium i dessa elektolysörer.
Just nu har Danmark samt södra Norge 10 ggr högre elpris än södra Sverige. Prissättningen är mer eller mindre ett samhällsurium.
Det enda svaret på rubriken:
”Hä löns int ́ förklar ́ för den som int ́ begrip”.
På Tärnabymål sagt av en av våra största idrottsmän,
Ingemar Stenmark.
Ain Rand Atlas shrugged sid. 874
”If you don’t understand it, I can’t explain,”
Ingen skugga över Stenis dock, men han var inte först, den här gången.
En annan klassiker:
”Det är svårt att förklara något för en person vars jobb hänger på att han inte begriper”
Upton Sinclair
tty #51
Och den är onekligen mera tillämplig i vår tid, tack den sparar vi.
En mycket bra genomgång, på en pedagogisk nivå som alla läsare torde begripa – enbart undantaget då de som är blockerade av sin klimathots-religiösa övertygelse …
Dock ser det fortfarande ut som om den svenska politiska eliten tillsammans med media fortfarande fjärmar sig från verkligheten – och det är tyvärr här som vi har det verkliga problemet.
Förmodligen finns det politiker som förstår vart den svenska klimathotspolitiken fört oss – på samma sätt som jag tror att många i Putlers närmaste krets förstår vart hans Ukrainapolitik fört Ryssland.
Nu är naturligtvis inte konsekvenserna av den förda svenska klimathotspolitiken i samma nivå som konsekvenserna av Putlers geopolitiska ambitioner är för Ukrainas folk …
Likheten ligger i hur det fria ordet och debatten tystas och hur den politiska eliten försöker lägga ansvaret för den förda politikens tillkortakommanden på andra faktorer än sina egna beslut.
Frågan är när media och den svenska politiska oppositionen vaknar – är det möjligen Elsas inträde i den politiska debatten som vi har att se fram emot?
#38 Håkan Bergman
Med mindre generator ökar aldrig elproduktionen vid lägre vindhastigheter eftersom rotorbladen är desamma. Den mindre generatorn ger full effekt vid 8 m/s och den större vid 9 m/s. För vindhastigheter upp till 8 m/s är effekten densamma. (siffrorna är killgissningar)
Verkningsgrad #10 #16 #20
Johannes #24 ”Vätgaslagring minsta problemet”
Där har du totalt misstagit dig. De vätgaslagren måste bli så stora och farliga att det ligger bortom vår fantasis förmåga att uppfatta. Transportstyrelsen anger att det behövs sju lastbilar för att transportera lika mycket vätgas som motsvarar en last med diesel.
Trycket 300 – 700 bar motsvarar trycket på 3000 till 7000 meters djup i havet. Bygg en U-båt som klarar av det så förstår du.
För hela kedjan kan man räkna:
Hydrolysörer 60% verkningsgrad och 50% nyttjande (de används ju bara när det blåser).
Kompression och lagring 80%.
Omvandling väte till el eller mekanisk kraft 50%.
För hela kedjan får vi,
0,6 * 0,8 * 0,5 = 0,25 % verkningsgrad.
Kan vi köpa vindkraftsel för 1:- kWt blir utkostnaden således 1/0,25 = 4:-/kWt.
Till det skall vi lägga avskrivning och drift på hydrolysörer (miljontals), vätgaslager (extremt stora), transport, vätgasmotorer eller bränsleceller.
Jag har ej ingångsvärden för att kunna göra en bra beräkning, men kanske andra kan eller det kanske redan är gjort? Tack till Ulf Westberg #30 och BD-Nille #44..
Något vätgassamhälle kommer vi inte att få av praktiska och ekonomiska skäl. Det hindrar inte att väte kommer att få ökad betydelse i den kemiska industrin, tex för konstgödsel. Men då kommer vätet att produceras med termolys i småskalig kärnkraft.
Tekniken finns och det kommer inte att dröja många år innan den är marknadsmogen. Då kan Hybrit med sin teknik skickas till skroten.
700 bar (maxtryck för väte, sedan stiger trycket utan att nämvärt mer vätgas kan klämmas in) kan man lagra i många små kolfibertankar. Vätet kan även göras flytande. Bergrum på 200 bar går att lösa.
Det är möjligt att lösa lagringen men dyrt blir det.
Ett sätt är att gör ammoniak eller andra vätskor.
Elektrolyser gillar konstanta förhållanden. Av och på försvårar och sänker verkningsgraden. Tempen och trycket (de skall ju jobba under visst tryck) åker bergådalbana.
Norge ligger nära norra Sverige.
Är det helt otänkbart att importera naturgas från grannen och bygga ett kraftverk i Norrbotten där behovet verkar vara så gigantiskt om nu framtida kärnkraft ska vara så fy fy fy.
#56 Johannes
Var i världen finns det bergrum för lagring av vätgas vid 200 bar? Nämn ett (1) exempel.
Det enda jag känner till är Hybrit/LKAB testlager i Luleå under byggnation. 100 geometriska kubikmeter för 200-250 Mkr. Inget vet om det kommer att fungera,
Sluta att tänka och räkna. Bortkatad tid. Det som gäller är att känna och tycka.
”Vätet kan även göras flytande.”
Javisst, men den kritiska temperaturen för väte är ca 33 K, så det är milt sagt energikrävande. Och även flytande väte har häpnadsväckande låg täthet, ca 0,07. När det gäller att använda väte som flygbränsle har man studerat ”slush hydrogen” alltså en blandning av fast och flytande väte. Då kan man få upp tätheten till 0,085, men temperaturen måste hållas mellan 15 och 20 K.
”lagra i många små kolfibertankar”
Vet du vad kolfiberkompositer kostar? I synnerhet i större konstruktioner. Det finns ett skäl till att det bara används i speciella sammanhang där priset spelar liten roll.
#57
Torde vara betydligt billigare att bygga ett kraftverk i Norge och dra en ledning över till Sverige. En högspänningsledning kostar 5-10 miljoner per kilometer, en pipeline bortåt tio gånger så mycket.
Och i ingendera fallet blir det någon billig el, vilket är vad LKAB etc vill ha (men inte kommer att få).
#61 tty.
Att transportera energi (olja, gas) i rör är nog ändå det billigaste alternativ som finns. Det beror på att energitätheten är stor.
Skall det över tusen meter höga berg kan det bli problem med trycket.
#62
Berg i sig är inget större problem för pipelines, det innebär bara att pumpstationerna måste placeras litet tätare, men givetvis är det dyrare att bygga en pipeline över en bergskedja. Normalt är det typ 100 km mellan pumpstationerna.
Däremot kan jag tänka mig att man skulle kunna få problem med vaxbildning vid de låga temperaturerna i norr.
Alltid uppfriskande att läsa kommentarer från er.
Lat som jag är får jag min input från en geolog- kompis.
Elpriserna.
Tysklands agerande är väl en mycket stor orsak.
Stäng uppkopplingen av vårt elnät till omvärlden!
Starta upp Karlshamns kraftvärmeverk.
Bieffekt; invasionen av utländska vindsnurrebolag som får gratis distribution tvärvänder, därför att elpriset skulle rasa.
Finns det någon politiker/parti som skulle våga förslå detta? OBS, Befolkningen skulle jubla! Valår i år.
När det blåser mycket tillverkar man vätgas. När det inte blåser så används denna vätgas att tillverka el, tillsammans med vattenkraft
Snapshot av vinden 10.00
Tyskland 1121 MW
Nederländerna 44 MW
Danmark 123 MW
Detta med runt 80 GW installerat.
Och det ser inte ut att bli nån vind att tala om förrän på Fredag. Men bara i Danmark då
#66 vilket ju default betyder mer gas- och kolenergi i nordeuropa, vilket vi här uppe i högan nord snällt får betala… Det obönhörliga priset för de gröna lögnerna! När ska politikerna vakna från klimathotsmardrömmarna?
#65
Om du hängt med i debatten så faller detta på tre orimligheter
1. Effektiviteten i P2P kedjan (elektrolysör, kompression, lagring och produktion) är högst 30 %, d.v.s. av 10 kWh in får man ut 3 kWh.
2. Elektrolysörerna kräver Iridium som är extremt sällsynt och extremt dyrt – ingenting tyder på att steg 1 (elektrolysör) kommer att bli billigare
3. Det blåser ”mycket” cirka 20 % av tiden, det är för lite för att processen ska löna sig (för stora investerings- och stilleståndskostnader).
Jag har gett upp hoppet att få politiker att begripa dessa frågor. Det enda som funkar är att få bort de mest okunniga och hålla resten så långt borta från beslut som möjligt.
Minns den gamla debatten om hur mycket vindkraft som elsystemet ”tål”. Några hävdade max 10 TWh år 2020, andra 30 TWh. Nu står vi ju med facit, det blev väl ca 27 TWh och elsystemet har väl inte brakat ihop helt, varken tekniskt eller ekonomiskt. För den som inte minns: https://www.nyteknik.se/opinion/kva-professorerna-slar-tillbaka-det-racker-med-10-twh-vindkraft-6407821
Lennart Bengtsson träffar huvudet på spiken vad gäller inlägget och kommentarerna här..
Ot.
USA skall exportera 15 miljarder m3 naturgas till Eu.
Det låter ju mycket men det motsvarar ca 40 l diesel/invånare.
Borde väl inte påverka energipriserna nämvärt?