Sådär, då har Roy Spencer publicerat resultatet av temperaturmätning mätt med satellit enligt UAH för juni 2021 på sin blogg. Här kommer siffrorna i mer detalj. En notering från bloggen:
”Despite the near-normal global average temperatures, the USA Lower 48 temperature anomaly of +1.44 deg. C was the warmest in the 43 year satellite record, ahead of +1.15 deg. C in 1988. In contrast, the Antarctic region (poleward of 60 S latitude) experienced its 2nd coldest June (-1.25 deg. C), behind -1.34 deg. C in June, 2017.”
| YEAR | MO | GLOBE | NHEM. | SHEM. | TROPIC | USA48 | ARCTIC | AUST |
| 2020 | 1 | 0,42 | 0,44 | 0,40 | 0,52 | 0,57 | -0,22 | 0,41 |
| 2020 | 2 | 0,59 | 0,74 | 0,45 | 0,63 | 0,17 | -0,27 | 0,20 |
| 2020 | 3 | 0,35 | 0,42 | 0,27 | 0,53 | 0,81 | -0,96 | -0,04 |
| 2020 | 4 | 0,26 | 0,26 | 0,25 | 0,35 | -0,70 | 0,63 | 0,78 |
| 2020 | 5 | 0,42 | 0,43 | 0,41 | 0,53 | 0,07 | 0,83 | -0,20 |
| 2020 | 6 | 0,30 | 0,29 | 0,30 | 0,31 | 0,26 | 0,54 | 0,97 |
| 2020 | 7 | 0,31 | 0,31 | 0,31 | 0,28 | 0,44 | 0,27 | 0,26 |
| 2020 | 8 | 0,30 | 0,34 | 0,26 | 0,45 | 0,35 | 0,30 | 0,24 |
| 2020 | 9 | 0,40 | 0,41 | 0,39 | 0,29 | 0,69 | 0,24 | 0,64 |
| 2020 | 10 | 0,38 | 0,53 | 0,22 | 0,24 | 0,86 | 0,95 | -0,01 |
| 2020 | 11 | 0,40 | 0,52 | 0,27 | 0,17 | 1,45 | 1,09 | 1,28 |
| 2020 | 12 | 0,15 | 0,08 | 0,22 | -0,07 | 0,29 | 0,44 | 0,13 |
| 2021 | 1 | 0,12 | 0,34 | -0,09 | -0,08 | 0,36 | 0,49 | -0,52 |
| 2021 | 2 | 0,20 | 0,32 | 0,08 | -0,14 | -0,65 | 0,07 | -0,27 |
| 2021 | 3 | -0,01 | 0,13 | -0,14 | -0,29 | 0,59 | -0,78 | -0,79 |
| 2021 | 4 | -0,05 | 0,05 | -0,15 | -0,28 | -0,02 | 0,02 | 0,29 |
| 2021 | 5 | 0,08 | 0,14 | 0,03 | 0,06 | -0,41 | -0,04 | 0,02 |
| 2021 | 6 | -0,01 | 0,30 | -0,32 | -0,14 | 1,44 | 0,63 | -0,76 |
Det ser ut som vi närmar oss ett avgörande under hösten/vintern. Vändning upp ett tag eller djuuupt neråt? Spännande!
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-13
I Luleå ser vi ljust på framtiden. Varmaste juni sen 1923 var 1953 med 17,8. Kallaste 1923 med 9,3. I år var det 16,1. Medeltemperaturen för juni sen 1923 är 13,4. Avläst av familjen Bohnsack kl 08.00 på Skurholmen i Luleå sedan 1921. Just nu är det varmt, soligt och skönt i Luleå. Trots eller tack vare den farliga koldioxiden. Eller oberoende av koldioxiden.
Jag kan inte låta bli att tycka det är kul att det var samma globala medeltemperatur juni 2021 som juni 1980. Ok, det var 0,04 grader varmare om man ska vara petig.
https://www.nsstc.uah.edu/data/msu/v6.0/tlt/uahncdc_lt_6.0.txt
Även om jag förmodar jämförelsen inte säger något alls egentligen, utom att man kan chocka någon klimatskrämd.
Ser annars ut som juni under 80-talet var drygt 0,3 grader kallare än 2021.
Är det för övrigt någon som kan klargöra varför en jämförelse av global medeltemperatur för samma månad under olika år inte säger något alls?
UAH använder istället den linjära trenden sedan 1979. Kan vi idag säga att den är mer meningsfull än att jämföra olika år? Hur många år behövs för att en linjär trend ska vara meningsfull? 10? 30? 100?
Eller har den blivit meningsfull bara för att vi har släppt ut så mycket koldioxid i atmosfären dom sista 70-80 åren?
Istället för att rapportera om den näst kallaste junimånaden i Antarktis sedan satellitmätningarna började rapporterar Aktuellt om en gammal nyhet om nu konfirmerad rekordvarm temperatur i Antarktis för över ett år sedan. Därefter övergår man till Kanada för att rapportera om rekordvärmen där och påstår att det normalt i området är temperaturer runt 25 grader. Vid en enkel kontroll på Wikipedia om Lytton, British Columbia finns en del intressant att läsa om klimatet där. För månaderna maj – augusti är rekordtemperaturerna för varje av dessa månader över 40 grader – alltså inte fullt så ovanligt som Aktuellt redaktionen vill få oss att tro: https://en.wikipedia.org/wiki/Lytton,_British_Columbia
#4
Det kanske kan vara värt att kommentera klimatet i British Columbia. De flesta tror att det är milt och fuktigt, men det stämmer bara för kustområdet och öarna. De intermontana dalarna i Klippiga bergen har ett torrt soligt inlandsklimat med varma somrar och normalt milda vintrar (men med enstaka kraftiga kalluftsutbrott norrifrån).
I Okanagandalen odlas det vin i rätt stor skala och det finns t o m några mindre områden med halvöken av Great-Basin typ (alltså dominerat av Sagebrush, Artemisia tridentata).
Det är intressant att se att temperaturen har under flera månader stabiliserat sig kring den nya 0-referensen. Värmegradienten pekar ju utåt vilket innebär att ingen värme kan smyga förbi satelliternas instrument. Att vi lokalt har haft adiabatisk uppvärmning av redan varm luft i en smal remsa av nordvästra USA och sydvästra Kanada, medför enligt fysikens lagar ännu varmare luft. Detta borde auktoriteter som Mikael Tjärnström kunna erkänna istället för att skylla på mantrat ”klimatförändringarna”. Den globala temperaturen enligt UAH, visar att devisen som säger, att om det är varmt någonstans, så utjämnas temperaturen genom att det är kallare någon annan stans.
#4 mattias. Orkar Du maila in exakt samma text till Granskningsnämnden?
Vad betyder ”the USA Lower 48” och hur kan man säga att plus 1.44 var varmast på 43 år när man i tabellen kan läsa att det var plus 1.45 bara sju månader tidigare?
Rolf Mellberg, #8
Alla USAs delstater under den 48’e breddgraden och som hänger samman, dvs Alaska och Hawaii är utelämnade.
Det enklaste sättet att övertyga sig om en pågående global uppvärmning är att studera havsnivån som stigit med cirka 25 cm de senaste 150 åren. Havstemperaturen är på alla sätt en robust termometer. Det beror på att havet utvidgas när det blir varmare, samt att mängden smältvatten från bergsglaciärer ökat. Med dagens satellitobservationer är det möjligt att separera de två bidragen. Under de senaste 20 åren har det varit möjligt att separera de två bidragen där expansionen stått för 1/3 eller 1 mm/år. Det är inte mycket men något som dagens olika mätmetoder klarar. Resten är ökat smältvatten.
Under de senaste cirka 30 åren med systematiska mätningar har man inte med säkerhet kunnat notera någon acceleration men vissa forskare tror sig se en sådan signal. Den är dock knappast robust och det är knappast möjligt att se något genom en visuell inspektion. Så tillvida är det därför inget omedelbart hot.
Varför havet började stiga redan för 150 år sedan är intressant eftersom bidraget från stigande växthusgaser var närmast obefintligt vid denna tid. Det är sådant som är en av många orsaker till att klimatfrågan fortfarande är ”unsettled”
Detta utesluter på inga sätt att man bör hushålla väl med energi på ett sätt som Sverige gjort sedan 1970-talet. I stället för att fortsätt och bygga ut ett sådant system har man istället gjort motsatsen och ödelagt väl fungerande delar av det. Varför man gjort detta är frågor som borde ställas till landet politiker.
#9
Havsnivån mäts vid peglar.
Det finns långa serier som kan analyseras.
Störningar i form av landsjunkning/höjning finns samt även byggnationer och flytt av peglarna.
Men högkvalitetsmätningar visar denna typ av kurvor om 50 års periodisering görs:
Vid Nederländernas kust:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=150-001
Varför tror du det ser ut såhär?
#9 LB
Hur mycket expanderar jorden?
Att haven expanderar är en sak, men landmassan, hur mycket höjs den med?
När Mikael Tjärnström och andra klimathotstroende utropar mantrat “klimatförändringarna” får jag associationer till frikyrkomedlemmar som ropar halleluja. Bägge grupperna är troende men ingen har sett det/den de tror på.
Rolf M. #8
Lower 48 är kontinentala USA minus Alaska, USA48 är USA minus Alaska och Hawai.
Sen kan man inte göra några jämförelser mellan olika kalendermånader för såna här siffror, varje månadsvärde är avvikelsen från just den månadens medelvärde. Möjligen kan man jämföra månadsvärdena för tropikerna där man inte har årstider på samma sätt som resten av jorden har.
#11 Torbjörn
”expanderar jorden?”?
Det sker landhöjningar och landsänkningar olika på olika platser på jorden.
Haven anses i snitt stiga med 1,9 mm/år enligt uppgift men varierar på jorden.
I Sverige har vi sedan istiden landhöjning norr om Skåne som är större än 1,9 mm/år, se på Lantmäteriet. T.ex. har Göteborg mer än 3 mm och Stockholm mer än 4,5 mm. Så nuvarande havsnivåhöjning är ingen ko på isen förutom möjligen i Skåne. Varför kommuner planerar för stigande havsnivåer måste bero på IPCC-skrämsel om temperaturer enligt RCP8,5 och om att massiva landisflak på Grönland och Antarktis skall glida ut i haven. Vilket inte enligt referenser från denna site inte är troligt.
#14
”massiva landisflak på Grönland och Antarktis skall glida ut i haven”
Vilket för Grönlands del är totalt omöjligt eftersom de centrala delarna av ön ligger lägre än kanterna:
https://www.nationsonline.org/gallery/Greenland/Greenland-map-no-ice.jpg
Vilket f ö också är den troliga anledningen till att inlandsisen där är stabil nog att överleva mellanistider. Dessutom påverkar grönlandsisen knappt havsnivåerna i Sverige p g a egengravitationseffekter.
#15 tty
Tack för det kompletterande och upplysande svaret betr. Grönland.
Har du något att tillägga om sannolikhet och konsekvenser av troligt landisflak från känsligaste området i Antarktis?
Ytmassbalanserna för Antarktis totalt är ju i stort i balans för närvarande (exklusive kalvning)?
Göran S #14,16
Vad säger IPCC?
WG1AR5 sid. 1115 Chapter 12
”Exceptionally unlikely that either Greenland or West Antarctic Ice sheets will suffer near-complete disintegration (high confidence)”
#14 Göran S
Jag tänkte lite mer globalt.
Vilka landmassor sjunker/höjs, vilka hav höjs och hur påverkas havsnivåhöjnigarna av jordens rotation, dvs pressas vattnet åt något håll?
Är det skillnad beroende på vilken breddgrad man tittar på?
#19
Det här med hur havsytan höjs på olika håll är tyvärr mycket komplicerat och jag tänker inte ge mig in på en någorlunda komplett förklaring. Här har du en översikt från två av de främsta experterna på området, den är rätt svårläst, men det är tyvärr oundvikligt:
https://tos.org/oceanography/assets/docs/24-2_tamisiea.pdf
Observera också att den är ofullständig eftersom den inte behandlar termosteriska effekter (alltså sådana som beror på ändrad temperatur hos havsvattnet) eller dynamiska effekter av förändrat väder (vindar, lufttryck).
När det gäller markens vertikala rörelse så kan man konstatera att det praktiskt taget överallt finns en sådan, uppåt eller nedåt. Här är mera lokala tektoniska och hydrografiska faktorer dominerande och det är skäligen meningslöst att säga något generellt.
De bästa data som finns om detta kommer från GPS och SONEL samlar in sådana globalt. Du kan se dem här:
https://www.sonel.org/-GPS-.html?lang=en
Tyvärr tar SONEL dock bara med stationer utmed kusterna. Rent generellt kan man betrakta Jordklotets volym som konstant och över hela planeten bör alltså summan av sjunkande och stigande områden bli noll. Det finns dock inget som säger att detta även måste gälla för den del av planeten som är land, och i själva verket finns det mycket som pekar på att oceanbäckenens volym har varierat avsevärt över geologiska tidsintervall.
#17
”Ytmassbalanserna för Antarktis totalt är ju i stort i balans för närvarande (exklusive kalvning)?”
Nu är ju kalvningen helt dominerande i massbalansen eftersom smältningen är minimal utom på halvön, men faktum är att massbalansen troligen är nära noll även inklusive kalvning. Den är klart negativ i Västantarktis men troligen positiv i Östantarktis, men med stor osäkerhet, eftersom GIA-korrektionen är mycket osäker.
#21 tty
Tack för info
#(15), 16, 18 och 21 tack!
Med tanke på IPCC referens ovan och tty kommentarer framstår det som väldigt dunkelt varifrån PK och kommunföreträdare får sina alarmistiska uppfattningar och planerande för kraftiga havsnivåhöjningar vid Sveriges kuster? SMHI?
Helt otroligt obegripligt! Medvetet vilseledande?
#19 Torbjörn
Sediment avsätts hela tiden på havsbottnen, så den stiger sakta. Ungefär 1 meter per 1000 år. Lokalt nära större floders mynningar kan takten vara 10 ggr högre.
Biologiskt material bidrar bara med ca 1 cm per 1000 år.
När sedimenten blir hundratals till tusentals meter tjocka kommer de att övergå till bergart. Alla sedimentära bergarter, kalksten, sandsten, skiffrar m fl har bildats på detta sätt.
#16 tty
”Egengravitationseffekter” vad är det?
Går det någorlunda enkelt att förklara?
#24 Karl Erik R
Så av 1,8-1,9mm havsnivåhöjningar så är 1mm sediment, då återstår bara 0,8-0,9mm från inlandsisar och glaciärer
#25
All massa har dragningskraft. Befinner man sig nära en bergskedja finns förutom den dominerande dragningskraften nedåt också en liten dragningskraft åt sidan från bergskedjans massa. En vattenyta kommer därför att luta litet uppåt i riktning mot bergskedjan.
https://www.oc.nps.edu/oc2902w/geodesy/geolay/images/gfl25b.gif
Effekten är faktiskt rätt stor, typ flera tiotal meter intill en hög bergskedja. En inlandsis fungerar likadant och ”drar upp” havsytan i sin närhet. När isen smälter försvinner ju ”bergskedjan” och havsnivån sjunker tillbaka. Nära en inlandsis är denna ”egengravitationseffekt” större än den höjning av havsytan som orsakas av att isen smälter. När det gäller Grönland råkar linjen där de två effekterna går jämt ut gå genom Sverige, ungefär från Göteborg till Gävle. Väster om den linjen kommer alltså havsytan att sjunka om isen på Grönland smälter. Öster om den stiger havsytan, men eftersom hela Sverige är så nära ”nollinjen” blir effekten i stort sett försumbar i båda fallen. Detta gäller även för övriga glaciärer och inlandsisar runt Nordatlanten.
Om däremot isen i Antarktis smälter får det full effekt i Sverige.
#24/26
Så enkelt är det inte. När stora mängder sediment lägger sig på havsbottnen så sjunker den under tyngden. Faktum är att djupa sedimentära avlagringar bara kan uppstå där det finns ”accomodation space”, d v s där underlaget sjunker. Skolexempel är Mississippidalen/Mexikanska golfen, Gangesdalen/Bengaliska viken och Podalen/Adriatiska havet. På alla tre ställena finns det tusentals meter tjocka relativt unga sedimentlager som avlagrats på land eller i grunt vatten men som nu ligger på stort djup.
Sedan måste ju andra områden stiga i motsvarande mån eftersom Jordens volym är konstant, men de områdena ligger oftast på land och inte i oceanerna (inte sällan de bergskedjor som sedimenten kommer ifrån). Sedan är 1 mm per år en mycket hög siffra. I stora delar av djuphavet är sedimentationen faktiskt bara 0,001 mm/år.
#28 tty
Du återkommer till att jordens volym är konstant, är den verkligen det?
Ja, åtminstone så exakt vi kan mäta det. Direkta mätningar med interferometri visar att Jordens diameter ändras mindre än 0,2 mm/år.
Mätningar på tidvattensrytmiter (varvade avlagringar som uppvisar månadsrytm) visar att Jordens rotation och Månens bana förändrats på förväntat sätt sedan åtminstone Proterozoisk tid, vilket innnebär att Jordens volym och massa måste varit nära konstanta.
Och direkta mätningar på gravitationskonstanten visar att den ändras mindre än 10^-12 per år.
#27 tty
Tack för info
#26 Torbjörn
Som tty har förklarat så är sedimentationen inte jämnt fördelad över haven. Störst givetvis nära större floders utlopp.
Sen finns den mycket långsamma processen att sedimenten blir till bergart. Då ökar deras densitet genom hoptryckning till omkring det dubbla och därmed halveras volymen.
Motsatt process är att berg på land eroderas ner och blir slam som transporteras till havet av floder. Områden som under lång tid inte utsatts för bergskedjebildning eller för istider, kommer till slut att bli helt platta. T ex mellanvästern i USA och stora delar av Australien.
Men visst är det så att sedimentationen har en påverkan på havsnivån, om än så liten att den kanske är försumbar jämfört med andra faktorer.
Ett enkelt experiment: lägg en hög med sand i en badbalja. Fyll vatten så att det går upp till halva sandhögens höjd och mät vattennivån. Tryck ner sanden så att den hamnar helt under vattenytan och mät vattennivån igen.
#32 Karl Erik R
I ditt första påstående skrev du ”Sediment avsätts hela tiden på havsbottnen, så den stiger sakta. Ungefär 1 meter per 1000 år.” stämmer det inte? Det är 1mm/år
#33 Torbjörn
Sedimentationen är givetvis ojämnt fördelad. I vissa områden bara 0,1 mm per år, i andra områden nära flodmynningar upp till 300 mm per år. Ett snitt på 1 mm/år har angivits.
Det betyder dock inte att havsbottnen stiger med 1 mm/år. Sedimenten komprimeras av egen tyngd och blir till slut en sedimentär bergart. En process över många miljoner år, så den är inte enkel att mäta hastigheten på.
Sedimentationen har nog en påverkan på höjningen av havsnivån, dock inte en hel mm per år.
#34 Karl Erik R
Jag är helt med på att sedimenterinen är ojämnt fördelad över havsbottnarna.
Men åter till ditt påstående att det blir 1m/1000 år, är det felaktigt eller inte?
Att det tar miljontals år för sedimenten att bilda en bergart är visserligen intressant men all tyngd på havsbotten bidrar till landhöjning (det gäller även när haven höjs av smältvatten från inlandsisar och glaciärer).
Så sedimenteringen bidrar med 1mm/år minus den komprimering de skapar på havsbotten (sjunkande havsbotten)
#35 Torbjörn
Ja det stämmer. Sedimentering 1 mm per år minus (okänd) komprimering ger netto havsbottenhöjning pga sedimentationen.
Havsbotten påverkas också av plattornas rörelser, vulkanism mm
Karl Erik R #36
Men slammet som följer med ut i havet ”tar väl plats” redan innan det sedimenterar? Sen undrar jag om man kan bortse från fast material som förs ut med vindar, tty vet säkert, här ett exempel med stoft från Sahara.
https://www.ventusky.com/?p=15.9;5.0;3&l=pm10
#37 Håkan Bergman
Givetvis tar slammet plats direkt när det kommer ut i havet och det tar inte mer plats för att det sedimenterar. Spelar heller ingen roll om det kommer via luften eller via floder. Min gissning är att mängden eroderat material är långt större från floder än vad som kommer via luften.