I grunden gillar jag nordlig vind. Huvudargumentet är att det innebär att lufttrycket är högre i väster än i öster och eftersom det mesta av vårt väder kommer västerifrån så finns det en god chans att vädret kommer att vara bättre i morgon än idag. Alltför starka nordliga vindar på vintern är inte alltid roliga men på sommaren är det nästan alltid positivt med nordlig vind.
För mig finns det ett undantag och det är när jag, vilket ofta händer, att jag är vid Sommens norra strand – där vill jag ha sydliga vindar, som blåser in det varma ytvattnet mot min strand. Det gör en temperaturskillnad på åtminstone 2 grader mellan dagar med sydlig och nordlig vind.
En storskalig variant på samma tema har vi längs ekvatorn i Atlanten och Stilla Havet. Vid ekvatorn är vindarna svaga och när det blåser så kommer vinden vanligen från öster. Det varma ytvattnet rör sig alltså västerut. Havstemperaturen vid den västra kusten är därför betydligt högre än temperaturen vid den östra. Enligt vad jag nyss läst mig till handlar det om åtminstone 5 grader i Stilla Havet.
När det var dags att återigen skriva ett inlägg på KU ville jag komma bort ifrån corona och istället ta upp någonting relaterat till jordens klimat. En intressant iakttagelse när det gäller sådana faktorer är att när man söker på dem så finns det vanligen med ett antal vetenskapliga artiklar som tar upp frågan om hur de kommer att påverkas av en antagen global uppvärmning.
Någon av våra kommentatorer undrade om någon kunnig person kan förklara eller beskriva den ryska klimatmodell som hittills best stämmer med observerade fakta. Jag sökte på Russian Climate Model och tittade på några av de förslag som kom upp. I någon av länkarna träffade jag på ett begrepp, eller kanske ett klimatfenomen som var nytt för mig. Det talades om “the Atlantic Niño”.
Det var ju egentligen inte så svårt att räkna ut vad det borde handla om, nämligen en uppvärmning av havet utanför Afrikas västkust. I det sammanhanget är det lätt att glömma att det mesta av Afrika faktiskt ligger norr om ekvatorn så att exempelvis alla de tre folkrikaste länderna, Nigeria, Etiopien och Egypten ligger norr om ekvatorn. I Atlanten är ekvatorn en tänkt linje från Gabon till norra Brasilien.
En anledning till att jag inte hört talas om den är naturligtvis att den inte spelar lika stor roll för vädret jorden runt som sin namne i Stilla Havet. Den har dock ett visst inflytande på nederbörden i både Afrika och Sydamerika. Det som är gemensamt är att de är “undantaget”. Det normala är en stadig men ganska svag östlig vind längs ekvatorn men då och då gäller inte det vanliga.
Eftersom fenomenen är likartade så har det varit naturligt att fråga sig om de hänger ihop på något sätt. Ett första svar tycks vara att tidsmässigt gör de det inte, Stilla Havets niño är vanligen en julklapp (namnet anspelar på jesusbarnet som, som bekant, föds lagom till jul), medan Atlantens niño kommer vid vår sommar.
Men det finns eventuellt ett åtminstone statistiskt samband i det att starka riktiga (Stilla Havs)-niños hade ofta föregåtts av en atlantisk. Jag tycker att det är svårt att veta om statistiska samband under högst 50 år om ett klimatfenomen räcker för att dra säkra slutsatser, speciellt om ett syfte med det projekt som lett fram till uppsatsen förmodligen påstods ha varit att det skulle vara relevant för att förstå klimatförändringar.
Ett begrepp som dyker upp när man läser om el Niño är Walker-cirkulationen. Något som jag tycker är intressant om denna cirkulation är att den till skillnad ifrån de flesta andra cirkulationer är en rent öst-västlig företeelse längs ekvatorn. Längs ytan blåser det från öster och på hög höjd från väster. Det som då är av intresse är att coriolis verkar på olika sätt för en östlig vind och en västlig. En östlig vind som av någon anledning viker av svänger ännu mer bort medan en västlig återförs mot ekvatorn.
Hur som helst efter att ha läst olika uppsaser som dök upp när jag sökte på den ryska modellen så hittade jag så småningom en uppsats som byggde på en rysk modell. Det var intressant läsning bland annat för att den gav en inblick i vilken värld som klimatmodellerare rör sig i. Den uppsats jag läste handlade om 7 körningar av modellen med start 1850 och slut 2014. Det de hade noterat var att 4 av dessa hade träffat rätt när det gällde såväl uppvärmningen från 1910 till 1940 och avkylningen efter 1940, medan tre körningar hade tagit fel på några decennier.
Den slutsats som modellerare då gör verkar vara att något som blir likadant i alla körningar beror på “yttre påverkan” medan sånt som kan slå fel på något decennium hit eller dit beror på klimatets interna variabilitet.
https://www.earth-syst-dynam.net/9/1235/2018/ (körning av en rysk klimatmodellmodell)
https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/2009GeoRL..3620705R/abstract (om eventuell påverkan av atlantisk niño på stillahavisk)
https://www.nature.com/articles/ncomms9895 (om eventuell påverkan av atlantisk niño på stillahavisk)
https://www.sciencedirect.com/topics/earth-and-planetary-sciences/walker-circulation (om Walker cirkulationen)
(efter att ha skrivit ett sånt här inlägg, som kanske kan sammanfattas till att Atlanten vill inte vara sämre än storasyster – jag har minsann också en liten en, en ännu mindre niño än din,
känner jag att jag måste försvara min insats med ett gammalt akademiskt skämt: att skriva av en kallas citat, att skriva av två kallas plagiat att skriva av tre kallas självständigt vetenskapligt arbete)
Tack Sten för ett intressant inlägg. Det var jag som igår i kommentarsfältet till Ann Löfving-Henriksson blogginlägg väckte frågan om den ryska klimatmodellen. Jag skrev:
”Kan vi inte här på KU få ett blogginlägg där den ryska modellen INM-CM4 analyseras och att det visas varför den stämmer med verkligheten vilket inte de andra 101 modellerna klarar av. Man kan ju bara gissa att en del av förklaringen är en nedtonad klimatpåverkan av CO2.” Du har ju delvis besvarat min fråga, tack för det! Men kanske av speciellt stort intresse för KU kan vara att om möjligt få en kommentar om hur klimatpåverkan av CO2 hanteras i modellen. Finns CO2 med som faktor och hur hanteras eventuell förstärkningseffekt av vattenånga.
Klok som du är resonerar du som jämtgubben när han säger – Je tych om styggväre för slåre om så blire fint.
Hej Mats,
jag kom så långt som att åtminstone någon av modellerna heter INM-CM5. På vägen dit såg jag något om INM-CM4 som påstods ha varit ”en bra modell”. Kanske kan någon yngre programmeringskunnig kommentator eller skribent komma närmare själva modellen.
Jag tyckte att det var intressant att läsa artikeln där det tydligt framgick ”vilka antaganden om olika parametrar som bör göras”.
Det där med nordlig vind är intressant. Boende på oskusten utanför Stockholm har jag som skärgårdsbo och seglare sedan åtminstone 90-talet vant mig med att rådande vindar kommer från sydväst. Särskilt gälller det under sommaren men även under vintrar och då naturligtvis under mildare perioder. Sedan något eller några år tillbaka har jag noterat att vi fått allt fler perioder under särskilt sommarhalvåret med vindar från norr. Förra året tror jag det var väldigt vanligt. Vårarna har kanske också blivit lite kallare under flera år nu vilket märks särskilt iom iordningsställande av segelbåten inför sjösättning osv.
Däremot minns jag minna tidiga år på sjön i Stockholms skärgård under 70-talet. Nordliga vindar var mer eller mindre legio! Kan det stämma? Eller minns jag fel, t.ex att det bara var aningen vanligare eftersom sydvästliga vindar var så dominerande till för ett antal år sedan?
Finns det någon statistik?
Tack Sten K
Alltid bra att påminna om periodiska förlopp i naturen.
Periodiciteten i havsströmmarna ger Svalbard väldigt varierande vintertemperatur, vilket Hans Almann dokumenterat, men som alarmisterna negligerat.
Just nu får de som trodde på smältande arktiska isar kämpa sig fram i Mosaicprojektet.
Polarstern på väg mot besättningsbyte med issvårigheter.
Tack Lasse,
underbart med att vi har en kommentator som följer mosaic-expeditionen
eller ska vi kalla det massais-expeditionen
Tack Sten,
Det är alltid intressant att läsa om alla dessa återkommande väderfenomen som visar på komplexiteten i vädret världen över.
#6
Expeditionen som började som ”ingenis-expeditionen” och slutade som ”massais-expeditionen”. Det är som att segla från en sagovärld till verkligheten. Vi väntar väl alla på att det samma skall hända med CO2-hypotesen.
Intressant betraktelse! Ja, dessa Ninos har naturligtvis betydelse, för det är de subtropiska områdena runt den geografiska ekvatorn som är världens energipump, både i haven och i atmosfären. Solens svepande zenit mellan vändkretsarna är motorn i det hela.
Läst en del av Evgeny Volodin och Andrey Gritsun arbeten (INMCM = insitrute for numerical matematics climate model). Tror att det är lite av en besvikelse om man hoppats på en annorlunda modell. De verkar ha med CO2 på samma sätt som i alla andra modeller (external forcing). Det är inte glasklart hur de hanterar förstärkningen, men genom att titta på referenser så verkar det vara en parameter som man varierar. Intervallet är 0.3-1.2 C per W/m2, d.v.s. rätt mycket.
De säger själva att modellen ger en paus i uppvärmningen 2000-2010. Det beror dels på att de använder ett lägre värde på solarkonstanten (som ju inte verkar vara så konstant), ca 0.3W/m2 men också på att de modellerat en minskning av andra drivhusgaser under den perioden.
Pausen mellan 1950-1975 hänför de till aerosoler (som ingår i programmet)
Uppvärmningen 1920-1940 anser de bero på naturlig variabilitet. De skriver så här:
”Four of seven INM-CM5 model runs simulate acceleration of warming in 1920-1940 in a correct way, other three produce it earlier or later than in reality. This indicates that for the year warming of 1920-1940 the climate system natural variability plays significant role. ”
Om jag tolkar det rätt så anser det tydligen att om olika parameteruppsättningar ger olika resultat så är det en indikation på att det är ”naturlig variabilitet”.
Själv tycker jag att hela modellen är råskum. Man har massor med parametrar. Man vrider på dessa och gör en körning. Man gör olika körningar tills man får en (eller flera) som stämmer med mätdata.
Personligen är jag helt övertygad om att dessa modell-körningar är helt meningslösa. Man kan lika gärna använda kaffesump eller abborrfjäll som prognosverktyg.
Enligt Rapport i kväll är vind- och solenergi nu billigare än energi från kol. Det framgår inte om man har räknat med backupkraften när det inte blåser eller inte är sol. Huruvida man har räknat med subventionerna för vind- och sol framgår inte heller.
Och i Australien har man odlat fram en ny korall som ska tåla högre temperaturer som kan komma att rädda Stora Barriärrevet mot framtida högre temperaturer enligt Rapport.
Så bra att de nu är billiga — då kan staten spara mycket pengar på att ta bort alla subventioner — eller hur?
#11
Absolut, bort med alla subventioner när det är så billigt!
Sedan så får nätanslutningen stå för alla andra kostnader (reglerkraft mm) som vi som konsumenter måste betala.
Näe, nu får det vara nog med vindkraft.
Det enda som verkar vettigt är att villaägare som vill kosta på ett solcellstak med subventioner i tron att de kan minska sina elkostnader under en viss tid (så länge som inmatning till nätet är lönsamt tack vare subventioner och elcdertifikat) så kan de få göra det.
Jag kommer dock att fortsätta att köpa kärnkraftsel så länge det är möjligt.
”Och i Australien har man odlat fram en ny korall som ska tåla högre temperaturer som kan komma att rädda Stora Barriärrevet mot framtida högre temperaturer enligt Rapport.”
Behövs inte. Det finns gott om koraller i Röda Havet och Persiska Viken som har mycket varmare vatten än Queensland. Däremot kan korallerna behöva byta zooxantheller (=symbiotiska alger).
Problemet är att koralldöd på Barriärrevet oftast sker vid extremt lågvatten (vilket hänger ihop med ENSO), och koraller som tål att torrläggas finns däremot inte. Det finns ett skäl till att korallrev växer upp till strax under lägsta tidvattennivån, men inte högre.
#4 Jag har faktiskt räknat på vindriktingsdata från Sveriges hetaste plats – Jokkmokk, åtm i SMHI:s anomalimasserande värld. Till skillnad från såväl års- som månadsmedelvärden för temperatur 2 m över marken, hade vinden vridit signifikant under den långa mätperioden! Återkommer när jag sitter vid datorn och kan ta fram data.
Att föreslå djupgranskning av den ryska modellen var kanske en återvändsgränd… Tack ändå Sten K för att du nappade!
@13 tty
Däremot kan man fråga sig hur mycket skatter som i olika länder stöder dåliga projekt?
Borde man inte istället stödja upplysning när det redan finns kunskap?
@14 Anders
Väntar med spänning!
Lovade ge lite siffror om vindriktning kopplat till temperatur.
1) Jokkmokk: 1949-2000 (inte någon fpl alltså) : årsmedelvärdet för vindriktning visar en signifikant (R2=0,822) förändring från i genomsnitt 200 grader (SSV) till ca 105 grader (E). Under samma tid ligger vindhastigheten konstant kring 2,2 m/s (R2=0,0012). Och, intressantast av allt, lufttemperaturen 2 m över mark kring -0,5C (R2=0,0005).
Det var dessa enkla analyser av SMHI:s rådata jag tyckte kunde vara av intresse.från den plats där man påstår att temperaturökningen varit högst i Sverige . Det är väl bra märkligt att SMHI måste ”homogenisera” fram något som inte vanlig mätutrustning registrerat?
Åtminstone hoppas jag fler här på KU/KR sätter sina tänder i detta med VINDENS betydelse för temperaturen och i förlängningen då klimatet.
Lite extra intressanta uppgifter kommer här från Point Barrow, Alaska 1973-2029: vindar från nordsektorn gav medeltemp -13,5C, från sydsektorn -10,4C. Skillnaden var störst avseende högre maxtemp; 22,8C vid sydvind jfr med vid nordvind 18,2C. Minvärdena var dock aningen lägre för sydvind -49,1C jfr m nordvind -47,3C.
Point Barrow ska förstås vara 1973-2019, inget annat.
@17 Anders
Tack för dina data. En tydlig vindvridning mao. Kan du även utan större arbete se förändringar från typ 70-talet samt 10 år tillbaka. Här på ostkusten kring Stockholm har det på t.ex försommaren sedan några år blivit ”vanligare” (hur vanligt?) med rena ostvindar! Just nu t.ex med ett spel mellan NV till O. Eftersom man inte för statistik så är dock lätt att ”tillfälligheter” styr ens medvetande.
Kan jag själv hitta statistik i allmäntillgängliga databaser hos t.ex SMHI?
@17 Anders
En annan icke vetenskaplig uppfattning upplever jag också kring vindstyrkan. Som seglare boende längst ute nära öppet hav är min minnesbild att den genomsnittliga vindstyrkan under dagen (inkl sjöbris) är på väg att minska lite på senare år jmf från 2012 och framåt. Antagligen är antalet soltimmar också på väg ned sommartid (här ligger vi annars nära toppen i landet) men sjöbris-effekten bör kunna påverkas lite negativt om den baseras på lite mer nordligare (svalare) vindriktning givet oförändrade soltimmar. Men som sagt är dessa iakttagelser bara baserade på ”upplevelser” utan systematiska anteckningar eller så!
Under högsommar (mitten juni till mitten aug) har man varit van med t.ex sjöbris runt 6-8 m/s från SV.
#19 Thorleif. Här kan Du själv gräva i SMHI:s rådata: https://www.smhi.se/data
Jag har inte tid att gräva mer där för tillfället, då jag inte är pensionär.
@21 Anders
Tack för info.
Ang t.ex ostliga vindar så förstår jag att dessa i allmänhet förekommer under vår och försommar hos oss. Alltså årstypiska klimatberoende vädersystem. På samma sätt som nordliga vindar är mer utbredda på vintern och sydliga på sommaren. Men det är ändå intressant om man kunde se andra vindbanor pga större klimatförändringar som Little Iceage eller för den delen en 70-tals ”kyla” ev kan medföra?