Se, hör och känn där du går omkring!
Life is a many-splendoured thing!
Flickor är vackra båd fram o bak.
Liv är en mångfasetterad sak!Synen är noll på de långa distanserna!
På nära håll finns de många nyanserna!Tage Danielsson – Tankar från roten
Dagens inlägg tänkte jag skulle handla lite om Långe Erik, om nyttan av perspektiv och hur man får något obetydligt att verka skräckinjagande.
Långe Erik
Långe Erik är naturligtvis fyren på Ölands norra udde. En ståtlig fyr byggd 1845 och ursprungligen upplyst med rapsolja. Den har naturligtvis uppgraderats sedan dess och är sedan 70-talet helt automatiserad. På 90-talet togs stora linsen ur bruk och det som återstår idag är en lykta på räcket.
Den observante ser till höger på bilden en mast och en inhägnad väderstation och det är den vi skall titta närmare på i dagens inlägg. Ölands norra udde är en av SMHI:s långtidsstationer och om vi vill få en bra bild av vad som hänt med temperaturen så är en fyr inte så dumt att börja med. Stationer som ligger nära städer är mycket svåra att tolka eftersom deras närområde förändras. Effekten av bebyggelse, Urban Heat Island (UHI), är svår att får grepp om eftersom det ofta är ont om referensmaterial i närområdet. En fyr lång ute på en udde har däremot, om man bortser från den absoluta närheten, stått i en oförändrad miljö.
SMHI tillhandahåller en mängd temperaturdata som man kan ladda ner från deras websidor. Man bör dock vara lite av en kalenderbitare för att tolka dem eftersom allt finns som textfiler som man själv måste bearbeta för att få ut diagram eller statistik. För stationer finns: uppmätta timvärden, min och max, medel under ett dygn och månad. Det är dock inte alltid som alla data finns med i serierna så det gäller att se sig för när man skall ta medel över ett år till exempel.
På Ölands norra udde finns två stationer, den ursprungliga med data från 1880 och den nybyggda (troligtvis den som syns på bilden) från 1995. De data som jag arbetat med är från den äldre stationen. Likt fyren har den naturligtvis genomgått flera uppgraderingar genom åren. I de filer man kan ladda ner ser man att observationsplatsen flyttats 1975, troligtvis i samband med automatisering, men även dessförinnan har den säkert förändrats. Nåväl, dagens inlägg skall inte handla om stationers tillförlitlighet utan vilket perspektiv man skall ha.
Vinter och sommar
Vi börjar med att titta på grafen nedan. Här har vi plotta de data vi har sedan 1880-talet. I grafen har vi två röda linjer som är årets högsta respektive lägsta uppmätta värden. Det finns bara data från 1924 så den är lite rumphuggen men tjänar sitt syfte. Vi har också två gula linjer som visare de högsta respektive lägsta dygnsmedeltemperaturerna. Dessa är naturligtvis uppskattade med de data SMHI har. På 1800-talet betyder det kanske två eller tre mätvärden under en dag. Från 1924 finns det även min- och maxvärden och från 60-talet finns även mätningar var tredje timme. Hur som haver kan man nog inom rimliga gränser räkna fram ett jämförbart dygnsmedelvärde vilket SMHI gjort.
Som vi ser ligger de varmaste sommardagarna rätt så jämnt strax över 20 grader, även om de högsta uppmätta temperaturerna sticker iväg allt emellanåt. De kallaste dagarna varierar betydligt mer och man kan riktigt tänka sig hur det var att vara fyrvaktare 1942 med snudd på 30 minusgrader och tyska ubåtar i farvattnet. Man kan notera att de kallaste temperaturerna inte skiljer sig så mycket från de kallaste dygnsmedelvärdena, är det kall så är det och det är troligtvis i januari/februari då solens klena strålar inte hjälper dygnsmedlet på traven.
Jag har även tagit de månadsmedelvärden som SMHI sammanställt och räknat ut ett årsmedelvärde (alla månader lika värda även om januari 28 alen). De små förändringar som vi ser, blå kurvan, är det nog ingen som riktigt har brytt sig om. Det folk kommer ihåg från 1942 är nog inte att årsmedeltemperaturen var någon grad lägre, det de kommer ihåg var att det var minus 28 grader den 27 februari.
Det svarta strecket som syns i mitten är medelvärdet under löpande trettio år (egentligen 31 år, första värdet är alltså för perioden 1895 +/- 15 år). Om man vill ge en målande beskrivning av livet på Ölands norra udde så är förändringen i det strecket nog det sista man skulle komma till … men vi kan ju skruva lite på diagrammet.
Årsmedeltemperaturen
Eftersom allt tal om högsta och lägsta värden bara förvillar så skapar vi ett nytt diagram där vi bara visar årsmedelvärdet och det flytande medelvärdet. Nu framträder en mer dramatisk bild.
Med detta perspektivet så ser vi hur Ölands norra udde kastat sig mellan otroligt kalla och varma år. Vi ser också att det löpande medelvärdet sakta kryper uppåt även om det är en beskedlig förändring i relation till de årliga förändringarna.
Något man kan tänka på är hur man tolkar ett diagram med årsmedelvärden. Man tror, med viss rätt, att åren med djupdykningar var år med kalla vintrar där folk huttrade i kylan. Man kanske även har bilden av folk de ”varma” åren låg och solade på badstranden från maj till september. Det visar sig dock att varma år, likt kalla, mest reflekterar hur vintern var. De varma åren har ofta en helt normal sommar men vintern var ovanligt mild.
Ta en titt på diagrammet nedan. Det är medeltemperaturerna för januari, juli och året. Om man lever i förhoppningen att en varmare värld kommer ge oss en så mycket varmare sommar så får man kanske sig en funderare. Vi kan visserligen ana en viss uppgång sedan 80-talet men det är inte så att de varmaste julimånaderna har blivit så mycket varmare.
Om man jämför med januari så är det en stor skillnad i hur mycket medeltemperaturen förändras. Här är det inte heller så att de varmaste månaderna blivit så värst mycket varmare men det är tydligtvis så att vi sedan början av 90-talet varit befriade från köldknäppar.
Det vi ser i temperaturserierna från Öland är ingen gradvis förändring där temperaturen sakta krupit uppåt. Det vi ser är en förändring i vädermönstret vintertid. Orsaken till att medeltemperaturen i januari 1942 var minus 7 C när den 2019 var plus en grad är inte på grund av koldioxid, det är (som i år) en fråga om nordan ligger på eller inte.
Nordan är kall, oavsett vilket väderstreck den kommer från.
Skall vi bli oroliga så måste vi förändra perspektivet lite och plocka bort alla detaljer, det är trots allt bara sånt som förbryllar och gör budskapet tvetydigt. Vi gör ett försök med att bara visa det trettioåriga medelvärdet.
Klimatkris!!!!
Ok – släpp vad du har för handen, vi kommer alla att dö om vi inte gör något nu. Det är helt klart så att vi går mot jordens undergång, kolla på den grafen!
I början på seklet var medelvärdet ca 7.2 C, hundra år senare så spränger vi 8.1 C …. 0.9 C på hundra år. Mycket?
Det beror kanske på vilket perspektiv vi har.
Visa gärna graferna för någon bekant, börja ömsom med den översta grafen ömsom med den understa. Om man ser den understa grafen först får man naturligtvis en bild av att det blivit otroligt mycket varmare. Bilden av uttorkade åkrar och Ölänningar som hukar sig under en gassande sol är inte långt borta. Ser man däremot den översta grafen först så får man bilden av att det förutom de kalla krigsåren inte har hänt speciellt mycket på Öland under hundra år. Vilken bild beskriver verkligheten närmast?
Lektor inom datakommunikation, KTH.
I <3 CO2 – Koldioxid är kanske inte världens viktigaste gas men den kommer som bra tvåa efter syre.
![Långe Erik: byggd 1845 och i bruk än i dag (kanske mest för turister)](Av%20This image was produced by me, David Castor (<a href="//commons.wikimedia.org/wiki/User:Dcastor" title="User:Dcastor">user:dcastor</a>). The pictures I submit to the Wikipedia Project are released to the public domain. This gives you the right to use them in any way you like, without any kind of notification. This said, I would still appreciate to be mentioned as the originator whenever you think it complies well with your use of the picture. A <a rel="nofollow" class="external text" href="mailto:epost@pastorcastor.se">message</a> to me about how it has been used would also be welcome. You are obviously not required to respond to these wishes of mine, just in a friendly manner encouraged to. (All my photos are placed in <a href="//commons.wikimedia.org/wiki/Category:Images_by_David_Castor" title="Category:Images by David Castor">Category:Images by David Castor</a> or a subcategory thereof.)<a href="//commons.wikimedia.org/wiki/File:David_Castor_Wikimedia.jpg" class="image"></a> - <span class="int-own-work" lang="sv">Eget arbete</span>, <a href="http://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.en" title="Creative Commons Zero, Public Domain Dedication">CC0</a>, <a href="https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=16096543">Länk</a>){kind=link}
Dessutom envisas stationen med att ha en sjunkande havsnivå. Linjär trend är -1,09 mm/år sen 1887 enligt NOAA:s sida.
Tack Johan. Det är en nyttig lektion i att förstå statistik.
#1 Henrik. Ja, men enligt länstyrelsen i Kalmar (klimatsamordnare Lars Ljungström med SMHI som källa) skall havsnivån i Kalmar – Västervik poppa upp en meter till år 2100.
Lysande Johan M.
Hoppas att plastpåseförbudet åtgärdar denna uppvärmning!
Studerade SMHIs temperaturredovisning ”året 2019-lufttemperatur”
100 stationer med mätvärden från 1901 eller kortare.
Roade mig med att se antalet stationer där högsta årsmedelvärdet slagits på 2000 talet: 72 (100)
Även lägsta årsmedel har slagits : 7(100)
Eller där maximitemperaturen slagits på 2000 talet: 25 (100)
Mintemperaturen slogs endast på 1station-men räknas 1999 med så blev det 14
Normalfördelat hade de 20 åren givet ett utfall på 20år/(110år) eller 18% eller 18 stationer av 100.
Så ja det verkar ha blivit varmare! På marginalen!
http://www.smhi.se/pd/klimat/pdf_stats/year/SMHI_vov_temperature_19.pdf
Är färre köldknäppar en klimatkris? Klimathotsaktivisterna kan demonstrera med mottot: ”Vi vill ha fler köldknäppar”.
Det var nog främst de kalla vintrarna under Lilla istiden som drog ner temperaturen. Det kunde säkert bli somrar även då som den vi hade 2018 med ett blockerat högtryck och stark solinstrålning under en period. Jag vet inte men kanske skilde sig inte somrarna så mycket då från nu.
En lägre medeltemperatur under Lilla istiden gjorde nog att vårarna kom någon vecka senare och höstarna några veckor tidigare, vilket försköt odlingsgränserna.
#4 Sören
Solen skiner allt fler timmar. Det är en tydlig förändring och påverkar vårt klimat mycket.
Tidigare vår , senare höst och högre medeltemperatur.
Klimatförbättring!
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.143989.1548428766!/image/allsack_1983-lastyear.jpg_gen/derivatives/Original_1256px/image/allsack_1983-lastyear.jpg
Jag är förvånad över att detta inte har nått fram till media!
Klimatpositiv 😉
OT
Ett inslag i Svenska Dagbladet igår av Jesper Sandström:Miljöpartiets drömmar om klimatdiktatur.
Heja Sverige!
Håller skeppet på att ändra kurs. Ett citat fanns i HBL som minsann inte tar in negativa saker om den heliga kon – klimatet.
Tack Johan!
Helt underbart inlägg!
Om det var meningen att avdramatisera så funkade det inte på mig.
Men jag är väl trög som vanligt.
Under 50 år så steg medeltemp 0.3 grader C
Sedan under 25 år så sjönk det 0.3 grader C
Sedan under 45 år så steg det 0.9 grader C
Jag tycker det är vatten på klimathetsarnas kvarn. Resonemanget blir utan poäng.
– att man drar ut och ser på 100 år istället för sista 45?
Annat jag såg på kunskapskanalen för 6-7 år sedan var en föredrag där man visade hur fint temperaturändringar följde solens instrålning. Sedan 1980 så minskade instrålningen men temperaturen steg istället.
Det deklarerar inte att co2 styr det, då kraftig ökning co2 från kriget till 1975 ändå sjönk temperatur.
Men ändå – vad orsakar 1980 tills nu?
Men om vi tar fördröjningar till att haven reagerar – såsom grafer miljoner tillbaks osv visar att uppvärmning hav och 700-800 år efter ser man co2 ökar. Sedan tvärtom då.
Ibland tycker jag vi bortser från tänkbar fördröjning även i kortare perspektivet.
Men det är jag det….
Är det ett önsketänkande att sunt perspektiv-tänkande kan nå ut till allmänheten via någon redig journalist eller på annat sätt.
Mitt sätt att få ett realistiskt perspektiv är att inkludera 1 000-års-perspektiv
https://www.thepostemail.com/2019/06/11/natural-cycles-not-co2-control-earths-climate/
https://principia-scientific.org/watching-weather-waves-but-missing-climate-tides-2/
..forts #8 och flera parametrar i motfas/medfas i olika cykellängder
Alltså att fram till 1950 så var naturlig variation en aning i motfas till den ökade co2 den perioden – så lindrig uppgång. Naturlig variation liten bit i sin nedåtcykel.
Sedan att naturlig variation tilltog 1950 och det blev avkylning totalt.
Sedan att naturlig variation växlat fas mot stigande tillsammans med co2 ökning driver på.
Det skulle väl tyda på att naturlig variation är lika stor som delen co2 skulle stå för sådär grovt.
Riktigt stor andel i alla fall.
Det är precis så det ser ut om man tar börsutveckling och glidande medel – en period kan korsande med 5 o 20 premierar t.ex köp och en annan period premierar sälj fast kursutveckling klart är köp ännu. Det hamnar i motfas och ingen bra indikator sas. Men det är nybörjarindikator som kompletteras med andra indikatorer om lång trend osv för att fungera bättre och viktade medel så de närmast i tiden har större inflytande.
Vad jag är ute efter – att perioden 1950-75 är avkylning – betyder inte att co2 är totalt utan verkan. Det är många faktorer som ibland förstärker varandra och ibland försvagar.
Planetens biorytm kan man säga.
forts #10
Francois Gervais pratar om 60 års cykler solen. Det kan mycket väl ligga i dessa ibland motfas och medfas.
https://www.youtube.com/watch?v=wU1PKa0W8Gc
Tack Johan! En nyttig lektion om vikten av vilket perspektiv man ser saker och ting.
”På marken” verkar det ju inte ha hänt så mycket på hundra år. Möjligen har, som påpekats ovan, växtsäsongen förlängts något. Men i övrigt är det vädret som styr vad bonden och fiskaren gör.
Undantagen är svältåren på 1860-talen som innebar sen vår och kall sommar med missväxt ena året, samt en varm och torr sommar året därpå som också innebar missväxt. Katastrofala konsekvenser! Något liknande det sistnämnda var sommaren 2018 här i Sverige – men då innebar det moderna samhället att det inte blev någon svält. Bara en rejäl dipp på skördar och djurfoder, vilket kompenserades med rekordskördar 2019.
Det alarmisterna alltid påstår när de i tidningarna pekar på tillfälliga köldknäppar, respektive värmeböljor, är att det kommer att bli allt vanligare med sådana ”katastrofer”. Men alla seriösa studier visar snarare på en jämnare väderregim. Färre köldknäppar medan värmetopparna ligger kvar på ungefär samma frekvens. Varmare men jämnare överlag. Det låter toppen tycker jag 🙂
#12 Ingemar Nordin
På tal om färre köldknäppar så är perioden från 1895 – 1940 befriad från dylika. Orsak okänd
#13 Guy
Kollar de 100 stationerna och ser att 7 av 100 stationer visar upp lägsta mintemp mellan åren 1901-1940
Södra Sverige hade en kall 1942. 24 rekord från detta år.
Precis som Lasse skriver (kommentar 5) har ju globalstrålningen (den inkommande solstrålningen som når markytan) ökat betydligt sedan 1980-talet. För Sveriges del motsvarar denna ökning 8 % och liknande siffror finns för större delar av Europa (både väst och öst), USA samt vissa andra områden i världen. Detta är relaterat till minskad molnighet vilket i sin tur i varje fall delvis kan vara relaterad till renare luft (minskning av svaveloxider och aerosoler). Det är framförallt under sommarhalvåret som man uppmätt en tydlig ökning av globalstrålningen (statistik finns bl.a. på SMHIs hemsida under rubriken klimatindikatorer-globalstrålning) och det är ju också främst under sommaren som ökad globalstrålning återspeglas i ökade marktemperaturer. Temperaturen under sommarhalvåret är mycket starkt korrelerad till globalstrålning (kurvorna ligger nästan som klistrade på varandra) medans temperaturen under höst och vinter (då ju den inkommande strålningsenergin från solen är låg) främst bestäms av vilka luftmassor som vandrar in över vårt land. För årsmedeltemperaturen verkar det vara det senaste som har störst betydelse. För vidare läsning kring detta rekommenderas att ni kollar Magnus Cederlöfs utmärkta inlägg ” Vädrets makter styr temperaturen i Sverige” som publicerades här på bloggen 2015-01-20.
Det jag är lite förvånad över är att den ökade globalstrålningstrenden inte slår igenom mer i sommartemperaturerna på Ölands norra udde. Jag är också lite förvånad över vissa detaljer beträffande julitemperaturerna för vissa år som jag tycker inte riktigt stämmer med hur jag minns hur somrarna var.
Slutligen vill jag tacka för ett intressant och bra inlägg
Med vänlig hälsning Anders
#8 LarsF
”Om det var meningen att avdramatisera så funkade det inte på mig.”
Låt oss för ögonblicket anta att vi hade följande utveckling:
Under 50 år så steg medeltemp 0.03 grader C
Sedan under 25 år så sjönk det 0.03 grader C
Sedan under 45 år så steg det 0.09 grader C
Skulle du fortfarande vara orolig? Varför?
Den statistiska uppvärmning som man kan ser under de senaste hundra åren fullständigt drunknar i de variationer som vi ser under året eller mellan år. När man sen inser att det inte ensa är årsmedeltemperaturen som betyder något utan de extremvärden vi har – och att det verkar som om köldknäpparna blivit färre – vad är det då att oroa sig för?
Under de senaste hundra åren har Sverige gått från att bo i timmerskjul och dö i tyfus till att flyga till Thailand på julsemester – om du skulle skriva ner viktiga saker som hänt under hundra år, var på den listan skulle en grads höjning av det trettioåriga medelvärdet komma?
Om jag kunde göra en tidsresa till 2120 och sen komma tillbaks, vad skulle du vilja veta om utvecklingen – vad Ölands medeltemperatur var?
Av bilden att döma ligger nuvarande mätstation nära stranden och motsvarar ”Class 3 (additional estimated uncertainty added by siting up to 1 °C)”. Om en mätstation i landet skulle ligga så nära en sjö skulle mätvärdena tas med viss reservation.
Har SMHI uppgifter om var exakt temperaturmätningarna har gjorts för hela perioden? Har platsen varit exakt densamma under alla år? Har höjden de mäter på varit densamma under hela mätperioden?
Är alla redovisade temperaturuppgifter lika med rådata? eller finns det några korrigeringar som SMHI gjort/gör av uppmätta värden?
Angående helt automatiserade stationer: Hur görs kalibreringen över tid av sådana mätstationer? Först vid övergången från tidigare mätutrustning (troligen 1975) och sedan över tid när bara automatiserad station finns? Är stabiliteten i mätresultaten fullständig och också i all framtid från sådana mätstationer?
Det bör påpekas att Långe Erik faktiskt ligger på en ö med en kort bro över till Ölands norra udde.
https://www.google.se/maps/place/L%C3%A5nge+Erik/@57.3663651,17.0941412,328m/data=!3m1!1e3!4m5!3m4!1s0x0:0xf07d28a00dce7311!8m2!3d57.3663276!4d17.0978772
Hur det påverkat temperaturen genom århundradena är svårt att veta.
#17 Munin
”Om en mätstation i landet skulle ligga så nära en sjö skulle mätvärdena tas med viss reservation.”
Ja, det är nog sant om man vill veta hur varmt det är på landbacken en mil ifrån havet men eftersom vi bara jämför stationens värde med sig självt så spelar det kanske inte så stor/någon roll? Den låg trots allt vid samma sjö för hundra år sedan.
”Hur görs kalibreringen över tid av sådana mätstationer?”
Ingen aning. Det finns nog en felkälla här när man byter från manuell avläsning till automatisk. När det skiftet skedde så var det kanske ingen som bemöda sig med att köra de två systemen parallellt några år för att kunna jämföra dem med varandra så om det i och med teknikskiftet blev en tiondels grad varmare så är det nog svårt att se i efterhand. Jag läste för många år sedan en artikel av en tysk meteorolog som varnade för att en del av den uppvärmning vi ser är pga införande av elektroniska instrument som reagerar snabbare och läses av oftare.
”Har SMHI uppgifter om var exakt temperaturmätningarna har gjorts för hela perioden? ”
Inte mer än de GPS-koordinater som de ger och dessa kan diffa på 100m. Vad jag gissar är att den äldre stationen (den som jag har använt) låg/ligger i närheten av fyrvaktmästarbostaden. Den vi ser på bilden är med stor sannolikhet den nya stationen.
Jag vet inte om den äldre stationen är i drift. Av data som finns så verkar det så och de kanske vill drifta den just för att den tillhör långtidsstationerna.
Brasklapp
De data som man kan ladda ner från SMHI är klassade som antingen:
G = ”Kontrollerade och godkända värden.”
eller
Y = ”Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt kontrollerade arkivdata ”
I de timvärden som finns är hela femtiotalet klassat som ”Y” !
#18 o 19
Närheten till vatten bör jämna ut lägsta temperaturerna, i alla fall isfria vintrar.
Tydligen så saknas de riktigt låga temperaturerna 2019 . Lägst -4,2 grader.
(Rekordet -28 1942)
Det var 42 frostdagar och 18 högsommardagar.
Ljungby hade 2019 105 frostdagar och 22 högsommardagar.
Hur stor del av temperaturökningen försvinner om du (JM) sätter fast värde på den lägsta temperaturen?
Här är nog den äldre stationen. Inte så opåverkad som man skulle vilja 🙂
https://www.google.se/maps/place/L%C3%A5nge+Erik/@57.3664032,17.0971342,3a,75y,72.78h,86.81t/data=!3m8!1e1!3m6!1sAF1QipMsjb2P61XlMX7py7Xa1xn3tL6Cs1kCsOCRbkjH!2e10!3e11!6shttps:%2F%2Flh5.googleusercontent.com%2Fp%2FAF1QipMsjb2P61XlMX7py7Xa1xn3tL6Cs1kCsOCRbkjH%3Dw203-h100-k-no-pi-0-ya23.34294-ro-0-fo100!7i13312!8i6656!4m5!3m4!1s0x0:0xf07d28a00dce7311!8m2!3d57.3663276!4d17.0978772
”Hur stor del av temperaturökningen försvinner om du (JM) sätter fast värde på den lägsta temperaturen?”
Jag återkommer med lite fler grafer där man kan se hur mycket olika månader spelar in mm.
Gammal sockenkarta över Norra öland från 1829 där man tydligt ser geografin runt området där Långe Erik står, jämför det med nutiden.
Dåtid 1829: https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&mapTypeSelected=false&mapType=&archive=LMS&nbOfImages=2&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f47392d313a33&p=2
Nutid: https://www.google.se/maps/place/L%C3%A5nge+Erik/@57.358427,17.0708874,13z/data=!4m5!3m4!1s0x0:0xf07d28a00dce7311!8m2!3d57.3663276!4d17.0978772
Man ser tydligt hur landhöjningen påverkat området så att viken blivit en lagun.
Från 90-talet och framåt har SMHI automatiserat flertal mätstationer som tidigare avlästes manuellt, i många fall var de tvingade att flytta mätstationerna då de ofta stod på privat mark.
Lasse # 14
Jag skrev detta redan för en stund sedan, men det verkar inte gå fram.
Lasse, jag syftade på inlggsförfattarens nästsista graf och januaritemperaturerna där. En sak som träffade mitt öga då Johan Montelius nämnde köldknäpparna i texten innan grafen.
Det är en saka att redovisa temperaturer över tid och en annan att försöka tolka dess orsaker. För mig är den dominerande orsaken, en variabel solaktivitet över tid. Temperatur är bara ett sekundärt fenomen beroende på värme, som i sin tur orsakas av energi från solen. Flera här har nämnt att globalstrålningen har ökat, vilket också har sina orsaker. Ett är minskad molnmassa, men en annan faktor som inte nämns, är att i solens flöde, har intensiteten i ljusvåglängderna ökat något, samtidigt som intensiteten i UV har minskat. Se citat från nedanstående länk.
”However, SIM suggests that ultraviolet irradiance fell far more than expected between 2004 and 2007 — by ten times as much as the total irradiance did — while irradiance in certain visible and infrared wavelengths surprisingly increased, even as solar activity wound down overall.
The steep decrease in the ultraviolet, coupled with the increase in the visible and infrared, does even out to about the same total irradiance change as measured by the TIM during that period, according to the SIM measurements”.
https://www.nasa.gov/topics/solarsystem/features/solarcycle-sorce.html
Intressanta uppgifter i perspektiv.
Kanske dessa kan dämpa oron för klimatiskt nödläge
Kanske man kan vänta tills flodhästar börjar uppträda i Tyskland för att tala om nödläge.
https://www.nbi.ku.dk/english/news/news13/greenland-ice-cores-reveal-warm-climate-of-the-past/
#16 Johan – tack. Med risk för att låta uppblåst kommer en radda tankar.
Varken artikeln eller din respons till mig kan ju knappast användas för att övertyga någon – ingen fara – av de som nu tror att det är allvarlig utveckling vi ser – som etablissemanget pluggat in. Man skickar ingen hit sas av de man har kontakt med som svalt propagandan och försöka få dem att tänka till och lita till eget omdöme – inte detta expertvälde några försöker få till som har sådan tilltro till auktoriteter.
Inte heller för min del hjälpte det då jag väger mellan att co2 har ingen betydelse till att såpass betydelse att några politiska åtgärder som försäkringspremie är ändå att föredra – framför inget alls. Lite mer åt Lennart Bengtsson-hållet som värst.
Resonemang jag för med mig själv —————
Dela in sverige i tre delar – skåne, mellansverige, norrland.
Våren i skåne kommer ungefär 1 månad tidigare än i norrland.
Temperaturer över året
– i skåne – sådär -20 på vintern till +35 på sommaren.
– mellansverige – sådär -25 på vinternl +30 på sommaren
– norrland – sådär -35 på vintern och +25 på sommaren
lite grovt sådär.
Temperaturer över dygnet
– i skåne – sådär 10 grader(t.ex -20 -> -10 eller liknande)
– mellansverige – 10 grader
– norrland – sådär – 10 grader
Att då som domedagsgänget påstå hur stor katastrof det är om detta förändras till
Temperaturer över året
– i skåne – sådär -19 på vintern till +36 på sommaren.
– mellansverige – sådär -24 på vinternl +31 på sommaren
– norrland – sådär -34 på vintern och +26 på sommaren
lite grovt sådär.
är ju absurt som man menar att insekter, växter och olika djurarter utrotas och försvinner och gör planeten obebolig. Konflikter uppstår och kamp om vatten och naturresurser – detta kör just statsministern hårt med numera. Människan har alltid flyttat på sig efter hur betingelser förändras. Påtvingat förändring för påstådd klimatåtgärd är snarare direkt orsak till konflikt vi komner att se.
En enda grad skulle inte orsaka detta – och inte 4-5 grader heller – snarare att fauna vi har i skåne också rör sig och blir mer vanlig mer norrut.
Det spannet hanterar ju alla arter redan idag över dygnet och över året – varför skulle globalt medel rasera allt detta med några grader hit eller dit?
Så som svar på frågan – nej, jag tror inte en grad är fara å färde för någonting, inte ens mycket mer. Finns någon art som kräver frysgrader som försvinner och är helt nödvändiga för mångafalden – svaret är nej igen. Det är massor av arter som försvinner och kommer till vilket det blir varmare eller kallare – efter hur de har en uppgift på planeten.
Det som behöver avdramatiseras är politiska åtgärder man tänker sig nu – som baseras just på kurvan från 1980 till nu. Därav min kommentar att artikeln inte hjälpte mig avdramatisera. Handfasta slutsatser som hjälper vilken besökare som helst att tänka till – artikeln lämnar för mycket öppet. Inga poletter ramlade ner för mig. Saknar stöd för slutsats att dra. Kanske Mensa-gänget forumet gjorde det utan problem – men inte jag och tror jag är som kanske den vanlige besökaren.
Att få folk att inte bara svälja färdigtuggade åsikter utan att tänka – och lita till eget sunt förnuft. Forskarrapporter startar eller slutar ofta med slutsatser att dra – någon summering ”v.s.b” typ.
Hörde någon i ”tankar för dagen” eller så på SR i morse – en tjej som fabulerade om ung. samma som Greta körde på konferensen vad det nu var. Det var undergång, undergång och undergång. Det verkar som SR väljer ut de som har manus som speglar och förstärker sådant hela vägen.
En sådan person skulle man vilja skicka en länk till något tankeväckande. Att varje artikel har den ambitionen – leda hästen ända till vattnet så den bara behöver dricka.
Johan Montelius # 16
”Om jag kunde göra en tidsresa till 2120 och sen komma tillbaks, vad skulle du vilja veta om utvecklingen – vad Ölands medeltemperatur var?”
Johan
Helt rätt frågeställning. Vad tusan gaggar vi om.
Vi borde be Martin Hultman på Chalmers om hjälp med skall-undersökning på Miljöpartister.
Johan M. #22
Intressant bild.
Bild från 1939, se vad som finns där, fast det verkar glesare mellan träden då.
https://fyr.org/wiki/images/0/06/%C3%96lands_norra_fm_hus_1939.jpg
Bild från 1892, är det inte en Stevesson-låda strax till höger om mitten på den öppna gräsytan och hela ön verkar ha glesare växtlighet än nutid.
https://fyr.org/wiki/images/1/1e/%C3%96lands_norra_1892.jpg
Känns som att det hänt lite med geografin, växtligheten och även stationens exakta placering.
Angående närheten till sjön, jag har runt 15 km till sjön här på Södertörn och kan ofta känna av den närheten, sydosten är ofta rätt kall ända till slutet av juni, resten av sommaren klarar den för det mesta av att pressa undan lågtrycken från sydväst och det är omöjligt att nå upp till 30⁰ på sommaren. På hösten drar den in råkyla från sjön tills den senare blir hyfsat kall, och får vi isläggning blir det ännu bättre. Jag tror det kallas klimat.
#30 pekke
Inte ens en fyr är förskonad. Jag har förut pekat på Falsterbo fyr, där ser man också en rejäl förändring av närområdet.
https://fyr.org/wiki/images/thumb/a/ab/Falsterbo_vykort_tidigt.jpg/500px-Falsterbo_vykort_tidigt.jpg
https://www.google.com/maps/place/Falsterbo+Lighthouse+-+anno+1796/@55.3837114,12.816018,115m/data=!3m1!1e3!4m5!3m4!1s0x46530e4d17a2a291:0xcc916be587cd924b!8m2!3d55.3837094!4d12.8163611
Hur mycket skillnad gör en skogsdunge? Kan lätt tänka mig var jag skulle ställa mig om det blåser kallt men det är ju mest för att komma bort från vinden. Luften i sig kanske inte är så mycket kallare. På sommaren har det väl mest en svalkande effekt?
#32
Skog i vägen för temperaturmätningen.
Stor skillnad i utstrålning kalla klara vinternätter!
Kolla på bilen, där frosten inte lägger sig om bilen står skyddad.
Johan M #32
Tack för utmärkt inlägg!
Angående skogsdunge kom jag tänka på temperaturstationen i byn i södra Frankrike som registrerade rekordtemperaturen där. Om man utgår från bilder på stationen kan man fundera på vilken temperaturen som uppnåtts i skogspartiet hundra meter bakom eller på fältet emellan, istället för som nu precis vid en större väg på ett betongfundament med ett högt metallstaket precis intill?
#25 Guy
”Jag skrev detta redan för en stund sedan, men det verkar inte gå fram.”
Ett tekniskt påpekande! Säkerligen välkänt bland de ”flitiga” skribenterna här men nog förvånande för nya! Och så vitt jag vet ännu inte explicit ”påpekat”
Systemet vi använder här (WordPress?) håller uppenbarligen reda på MAC-identifieraren av den PC som ett bidrag kommer ifrån. När man öppnar WEB-sidan laddas olika data ned beroende på om MAC-identifieraren motsvarar ett just uppladdad kommentar eller inte! Om man använder en annan PC bakom samma router (alltså samma IP-adress) får man ”en annan generation” av kommentarerna! Det kan ibland dröja rätt länge innan denna ”skillnad” försvinner!
#35 Mats Rosengren
”Systemet vi använder här (WordPress?) håller uppenbarligen reda på MAC-identifieraren av den PC som ett bidrag kommer ifrån.”
Tror nog det är en cookie i browsern. MAC-adressen lär inte vara synlig utanför routern (om nu inte browsern plockar upp den och skickar med den den HTTP-request somgår iväg).
Mats Rosengren #35 och Johan M # 36
Speciellt ny är jag inte här, men olika datasystem är ganska obekanta för mej. Jag konstruerar dom inte jag bara försöker använda dom. En förklaring till vad som menas med MAC -adressen ni talar om vore intressant. Hjälper mej knappast att jobba med datorn, men jag är alltid nyfiken på hur något fungerar.
Guy #37
MAC-adress är en unik adress på 12 hexadecimala tecken som skrivs in i nätverkskortet vid tillverkning på allehanda nätverksutrustning typ datorer, routrar servrar etc.
Tror Johan är på rätt spår.
Mats Rosengren #35
Nej det där styrs av kakorna comment_athour_xxx… och comment_author-email_xxx…, så länge dom är satta är allt frid och fröjd, man ser det på att namn och email finns kvar för kommentarsfältet. Tyvärr har dom bara en livstid på, vill jag minnas, 30 minuter sen hamnar man i en annan ”session” tydligen och kommentarsfältet är inte längre uptodate. Det här förklarar också varför man måste ladda om sidan för att den egna kommentaren ska visas i de fall där man måste fylla i namn och mail, inte alltför betungande eftersom webläsaren sköter det, men det ligger sannolikt bakom många dubbelpostningar. Misstänker att det är cache-programmet som är orsaken men kan inte peka på nån lösning för bloggen, dock kan man lösa det som användare men behåller den lösningen för mig själv, det är upp till bloggen att lösa det eller ge mig fritt att publicera lösningen. Varför? Jag kan inte avgöra om min personliga lösning skulle påverka trafikvolymen. Min lösning kan också enkelt implementeras på bloggen.
Såhär skriver TT om i en notis om hur sommarvarmt det varit i januari, Citat;
”Varmast blev det i småländska Oskarshamn, där termometern visade 12,1 grader den 15 januari – den högsta januaritemperatur som uppmätts i Sverige.”
Enligt vad jag kan se på SMHI är 12,1 den tredje högsta uppmätta januaritemperaturen i Sverige, varmast var det i Allgunnen i Småland 1973 med 12,4 grader.
Antar att de kan mena högsta i år i Sverige, men varför inte skriva det då?
Vilka förebilder har de på den redaktionen när det gäller att sprida budskap?
Fredrik S #40
Jo det är ju alltid säsong för årshögsta-årslägsta, var god välj, i Januari. Varför inte slå till med milleniets högsta januaritemperatur, någonsin?!
Håkan Bergman#41
De kanske gått på kurs hos stasiofficeren Horst Kopp som ägnade sig åt sofistikerad fake news långt innan ordet var uppfunnit, på den tiden ordet extremväder var något man råkade ut för om man åt för mycket kålsoppa på torsdagarna.