Klimatförändring är inget man kan observera ”live”, skriver Bryan Walsh i TIME Magazine. Klimatet förändras som en funktion av tid och effekterna kan först ses efter att en viss tid passerat.
Klimatvetenskapen är enligt Walsh mycket mer precis än väderprognosticering.
”One of the essential facts about climate science is that unlike, say, weather forecasting, the farther ahead we look into the future, the more confident we can be of our predictions.”
En av de platser där klimatförändringen sker ovanligt snabbt, alldeles för snabbt för att vara naturligt orsakad, är Ilulissat på Grönland, hem för den massiva Sermeq Kujalleq-gläciären, skriver Walsh.
”As pressure from the central ice cap builds up behind the glacier, it pushes its way to the sea through the ice fjord. The glacier ends where melting causes icebergs to calve off, and we see that each year the glacier has retreated farther and farther away from the sea. Sermeq Kujalleq is shrinking so fast (on a geological scale) that we can almost see it. This is global warming — as close as we can get to it — in action. There’s no doubt here, no room for skeptics: temperatures have warmed in Greenland, and as they have warmed, the ice has melted. It is as simple as that.”
Tillåt mig att tveka, att glaciärer kalvar är väl fullkomligt naturligt. Det sker oavsett om världen blir varmare eller inte. Men Bryan Walsh menar alltså att Sermeq Kujalleq inte bara kalvar utan dessutom krymper. Alarmerande snabbt.
”What matters is not that change is happening but that it is happening so fast. In Ilulissat, the ice that once covered much of the sea in the winter and allowed hunting, fishing and travel by dogsled comes no longer. In less than a human lifetime — barely the blink of an eye in geologic time — a way of life millenniums old will be lost here. Elsewhere we may see temperate and fertile areas turn dry and barren in the same time period. What we’ve known and lived with may no longer exist — and we may not be able to adapt in time for what is coming.”
Men för bara en månad sedan publicerade Science en holländsk studie enligt vilken den tilltagande issmältningen är ett sommarfenomen. New York Times skrev då följande:
”(…) a new Dutch study of 17 years of satellite measurements of ice movement in western Greenland concludes that the speedup of the ice is a transient summertime phenomenon, with the overall yearly movement of the grinding glaciers not changing, and actually dropping slightly in some places, when measured over longer time spans.”
Så vad är sant och vad är falskt? Kanske dags för en tur till Grönland?
Jag hade nöjet att åka till exakt denna plats med Tällbergsstiftelsen förra våren – jag skämtar inte.
Ca 25 pers, inkl Anders Wijkman och Bo Ekman. Det var fascinerande att se detta utlopp för den 3 km tjocka glaciär som täcker Grönland. Som Maggie skriver är kalvning en naturlig process. Jag har personligen svårt att se hur detta 3 km tjocka istäcke (motsv. en 6 m havshöjning ?) skulle kunna påverkas så snabbt av den temperaturförändring man diskuterar. Det måste ha en enorm tröghet – temperaturgradienter bevaras bevisligen i 10.000-tals år – och såvitt jag är uppdaterad (Zwally, J Glaciology 2005(?)) så växer istäcket (motsv. en havssänkning på någon 100-dels mm) för närvarande.
Men man kan ju lura i folk vadsomhelst – man gjorde samma med FN’s generalsekreterare i december 2007 – som efter en tripp till Antaktis hävdade något i stil med att Antarktis smälter framför våra ögon (vid samma tid som havsisen där var extremt utbredd). Givetvis fick detta refereras i media.
Peter, det är riktigt att Zwally 2005 hävdar att Grönlands isar vuxit med 11 Gt/år mellan 1992 och 2002. Å andra sidan hävdar samma artikel att Antarktis is minskat med 31 Gt/år under perioden. Zwallys artikel i Science 2006 påstår dock att Grönland under 2003-2005 förlorat 100 Gt/år.
Peter och Thomas,
rätta mig om jag har fel, men jag får 100 Gt/år i avsmältning att motsvara en ökning av havsnivån med 0,1 mm/år. Sitt inte vid stranden och vänta…
Lars, det intressanta är att balansen ändrades från +11 till -100 Gt/år på något år (om nu båda studierna är korrekta). Det motsäger Peters påstående om att glaciärerna är så stabila att inget kan hända annat än på mycket lång sikt. Exakt vad som kommer att hända med Grönland är bara en gissning, vår förståelse av glaciärers dynamik är fortfarande bristfällig. Somliga väljer att ta det som argument för att allt är lugnt tills vi har bevis för att det går åt pipan, andra anser att vi måste ta med även worst case scenarier.
När det gäller isbalansen för både norr och söder finns det en uppsjö uppskattningar med olika metoder. Det finns en mängd olika resultat också, både positiv och negativ massbalans, i båda fallen.
En någorlunda balanserad betraktare kan lugnt konstatera att förändringar så otydliga att det inte går att enas om tecknet på dem knappast kan vara något att ligga vaken om nätterna för.
Det finns nog annat i världen att oroa sig för. Inlandsisarna har sessutom överlevt betydligt högre temperaturer förr, som helt riktigt konstateras ovan.
Christopher, under förra interglacialen var det varmare, men havsytan låg också ca 4-6 meter högre.
Sant, Thomas, men jag tänkte mest på de allra värsta syndaflodsskildringarna där hela inlandisar kollapsar.
Vi har en vindkraftslobbyist här som brukar hota med havsytehöjningar på 72 meter om vi inte omedelbart fyller västkusten med vindsnurror…
Christopher,
jag hoppas att han då planerar att bygga på land och inte 70m höga torn till havs?