I december 2009 kom en bok av Fredrik Charpentier Ljungqvist med titeln ”Global nedkylning, klimatet och människan under 10 000 år”. Boken beskrev hur klimatet varierat under Holocen och hur olika kulturer drabbats och gynnats av dessa förändringar. Ingen som läst boken kunde undgå att där fanns en underliggande kritik mot de forskare som försökte framställa klimatet under Holocen som stabilt, och att den innevarande värmeperioden var unik för den period som vi har haft en skriven historia. Enbart titeln, global nedkylning, borde ha väckt agg hos en och annan, speciellt som publiceringen sammanföll med klimatmötet i Köpenhamn.
Ljungqvist är historiker, med medeltiden som specialintresse, och hans fokus verkar vara hur människans sociala relationer och samhällens utveckling påverkas av det rådande klimatet. I boken balanserade han intelligent mellan att både kritisera försöken att tona ner tidigare värmeperioder utan att helt sälla sig till klimatskeptikernas skara. Han lyckades med konststycket att upplysa om att klimatet varierat förr och att den medeltida värmeperioden, numera benämnd, MCA (Mediveal Climat Anomaly) verkligen var lika varm som den nuvarande. Han har senare publicerat en rad arbeten om klimatet i ett historiskt perspektiv, se referenslistan på hans hemsida.
Ljungbergs arbeten har gett stark auktoritet till att det även varit varmt förr och vikingatiden i norra Europa verkligen var lika varm som den under slutet av nittonhundratalet, ett faktum som försökt tonas ner av åtskilliga kimatforskare. Nu föreligger ett nytt arbete, ”European summer temperatures since Roman times”
Artikeln är resultatet av ett internationellt projekt som försöker belysa hur Europas klimat utvecklats och förändrats under två tusen år, arbetet går att ladda ner kostnadsfritt. Tidigare refererade Ljungqvist enbart till den historiska institutionen vid Stockholms universitet, men i och med detta arbete även Bolin Centre for Climate Research i Stockholm, vilket kanske kan vara värt att notera. På deras hemsida presenteras arbetet med orden ”Recent summer temperatures in Europe are likely the warmest of the two last millennia”, Varför inte använda artikelns egentliga titel, det kan man undra över.
När jag läser hur arbetet presenteras på Bohlin centret känner man med viss oro hur även Ljungqvist trocklats in i det rådande paradigmet. I engelska tidningar blev det rubriker av typen ”Europa varmast sedan Romartiden” Arbetet har dock givit förvånansvärt lite genklang i svensk dagspress, eller har jag missat något? I Daily Mail, uttalade sig en av de engelska författarna, Danny McCarroll vid Swansea Universitetet.
”Vi förväntade oss att temperaturerna nu skulle vara likartade med de under medeltiden och romartiden, men det är faktiskt varmare. Det kom som en stor överraskning….Det finns inget annat än som kan förklara denna anomali än växthusgaser, enligt min åsikt, det mesta av nittonhundratalet liknade de tidigare varma perioderna, därför att det tog tid för människans påverkan att sparka igång (kick in)”
Min tolkning av resultaten efter att ha läst artikeln är dock något annorlunda. Artikeln är resultatet av ett större forskningsprojekt som innefattar 43 olika författare. Hur och vem som slutgiltligen skrivit pressreleaser eller sammanfattning vet jag inte men huvudförfattare är J Luterbacher vid Justus Liebig Universitetet i Giessen, avdelningen för geografi, klimatologi och klimatdynamik. Han har bland annat forskningsmedel från German Research Foundation (DFG) och The Met Office. Han har även likt Ljungqvist publicerat arbeten kring den medeltida värmeperioden och den lilla istiden. Jag ser Ljungqvist som en mycket seriös forskare med stor integritet och vill inte kritisera honom för de rubriker som andra satt.
Om jag utifrån att ha läst artikeln skulle sätta en egen rubrik för en svensk tidning kunde den låta som följer ”Somrarna i Nordeuropa var varmare under vikingatiden och romartiden än under modern tid”. De sammantagna slutsatserna av arbetet så som det ordagrant lyder i sammanfattningen är:
”Bägge rekonstruktionerna (BHC och CPE, se fotnot nedan #) indikerar att medelvärdet för sommartemperaturerna under nittonhundratalet inte signifikant avvek från några tidigare århundranden, exempelvis under 100-talet, 200-talet, 800-talet och 1000-talet. Det första århundrandet, (och för en av rekonstruktionerna även tusentalet) kan ha varit något varmare än nittonhundratalet, men skillnaden är inte statistiskt signifikanta. Om man jämför alla femtioårsperioder, med åren 1951 till 2000 får man samma resultat. Somrarna under senare tid har däremot varit ovanligt varma i en kontext av tvåtusen år, och det finns ingen period om trettio år i någon av rekonstruktionerna som överstiger medeltemperaturen på somrarna (juni – augusti) under de senaste trettio åren (1986-2015).
# Here we provide a new proxy-based, annually-resolved, spatial reconstruction of theEuropean summer (June–August) temperature fields back to 755CE based on Bayesian hierarchical modelling (BHM), togetherwith estimates of the Europeanmean temperature variation since 138 BCE based on BHM and composite-plus-scaling (CPS)
Vad som är intressant är att arbetet har för avsikt att se hur klimatet varierat över tid, med början år 138 före vår tideräkning och fram till år 2003. Där har man framförallt årsringar från träd (dendrokronologi) som proxy för sommarklimatet och i Centraleuropa även historiska dokument. Slutsatsen är då att klimatet varierat mer än vad klimatmodellerna visat och att vare sig hela nittonhundratalet eller dess senaste hälft har varit unika i jämförelse med romartiden eller vikingatiden. Kalibreringen mellan trädringar och uppmätt temperatur stämmer mycket bra för åren 1860 fram till 2003. År 2003, med den kraftiga värmeböljan i centrala Europa skall på så vis vara unik och kunnat avläsas i årsringarna, något som framgår av de figurer som artikeln visar (se ovan hur staplarna far genom taket kring år 2000). Jag har egentligen ingen anledning att ifrågasätta resultatet att de senaste trettio åren är varmare än någon motsvarande period på tvåtusen år, men det slog mig att vad man gjort är att delvis föra in termometernoteringar från 2003 fram till 2015 i denna jämförelse. Det ligger på sätt och vis utanför projektets grundläggande fråga, och är det överhuvudtaget möjligt att göra en sådan jämförelse, även om den period av överlappning 1860-2003 pekar på en god samstämmighet mellan dendrokronologin och uppmätta instrumentella värden. Om man tagit prover på ett träd i Centraleuropa som fortfarande växer (så det knakar) den varma sommaren 2003 borde det då rimligen ha börjat spira efter den varma medeltiden. En del cederträd i alperna kan ju bli våldsamt gamla så jag utesluter inte att de borrat genom eller fällt ett tusenårigt träd. Kan den ökande halten av koldioxid ha något med detta att göra? Jag tycker dock att om man anser att det är viktigt att göra en jämförelse med de senaste tjugo eller trettio åren, kunde man inte då även utsträcka det dendrokronologiska materialet fram till 2015, det skulle ge större tyngd åt den slutsatsen, dvs att de senaste somrarna är unika i ett perspektiv av 2000 år. Eftersom det finns en slutsats om 50 och 100 år som utgår från slutdatumet 2003 i det egentliga undersökningsmaterialet , blir utblicken mot 2015 och de senaste somrarna inte riktigt relevant. Kan de ha lagts till ad hoc i ett senare skede för att resultatet skall passa in i den gängse bilden, jag vet inte? Diskussionen om hockeyklubbor och trädringar är ju åter aktuell på Climate Audit, någon som kan se närmare på trädringsmaterialet från Centraleuropa?
Jag skickade några frågor till Ljungqvist angående artikeln och fick tydliga svar nästan omgående. Ljungqvist bekräftar som följer nedan, mina fetningar att
”Ja, som det framgår i artikeln (eller i dess supplement) bygger perioden 2004–2015 endast på instrumentella mätningar”
och att:
”Perioden 1986–2003 bygger både på instrumentella mätningar och trädringsdata och de två datatyperna visar närmast exakt överensstämmelse”
vidare att:
”2003 är den varmaste sommaren i större delen av Centraleuropa med god marginal sedan mitten av 700-talet (då den goda datatäckningen slutar) och med stor sannolikhet till 100 f.Kr. (sämre/mindre data så detta är osäkrare). Eftersom Centraleuropa upptar en så stor del av Europa blir rekordvärme där också rekordvärme i Europa som helhet.”
Samtidigt så gäller enligt Ljungqvist svar på mina frågor att:
”uppvärmningen i Nordeuropa faller inom ramen för de naturliga historiska variationerna i klimatet medan de i Sydeuropa de senaste 20 åren eller så verkar falla utanför ramen för de naturliga variationerna de senaste cirka 2000 åren.”
Jag ställde en fråga om vad som händer och om det är möjligt utifrån resultaten vända på jämförelsen och ta en historiskt varm period om trettio år och jämföra med de senaste tre decennierna. Ljungqvist svarade att:
”Ja, det går att säga att de varmaste 30-årsperioderna på vikingatiden/medeltiden var varmare än någon annan 30-årsperiod fram tills de senaste årtiondena. Men det är inte så förvånande eftersom vi har Lilla istiden däremellan. 900-talet var också i Europa lika varmt som 1900-talet i sin helhet. I Skandinavien var 900-talet faktiskt varmare.”
En viktig slutsats av arbetet är att klimatet historiskt varit större än vad klimatmodellerna indikerat. Någon direkt förklaring till detta ges inte utan författarna ger en rad olika möjligheter till att modellerna fallerar på denna punkt, i original från artikeln:
”This may indicate inflated variability of the reconstructions, a lack of sensitivity and processes to changes in external forcing on the simulated European climate and/or an underestimation of internal variability on centennial and longer time scales.”
På en fråga till Ljungqvist om han personligen har en åsikt om vilken av dessa som är mest sannolik svarar han:
”Om du avser var rekonstruktionen visar på betydligt större historiska temperaturvariationer än klimatmodellerna är detta egentligen utanför mitt expertområde men det är mycket sannolikt att de simulerar alltför lite intern variabilitet i klimatsystemet, modellerar havscirkulation och molnbildning alltför simpelt och eventuellt att de är driva antingen av för lite variabilitet i solaktivitet och/eller har för liten respons till solaktivitet. Denna fråga är det dock ingen i dagsläget som har något bra svar på”
Tolkningen av att modellerna inte lyckas avbilda verkligheten bakåt i tiden i en del engelska dagstidningar är dock att eftersom modellerna underskattar variabiliteten så finns det risk för ännu större extrema värmeböljor i framtiden. Ja ibland kan man få till det. Av detta medföljer även att interna variationer kan vara en delförklaring till den uppmätta temperaturökningen. Att sommaren 2003 var varm i Centraleuropa, vet vi alla, men bevisar det att den var mänskligt skapad?
Texten är redigerad 15:18
Jag får ursäkta att jag tidigare skrivit Ljungberg på flera ställen, det ska naturligtvis vara Charpentier Ljungqvist och att han arbetar på historiska Institutionen och inte fakulteten.
Tack Lars för denna genomgång.
Skillnaden mellan att lägga all temperaturförändring som ett resultat av CO2 ökningen till att helt bortse från dess roll är stor. Sanningen ligger nog däremellan. Detta bör framgå. Vägen ur lilla istiden har givit oss krympande glaciärer som blottlagt trädrester och tom jägare från tider med andra temperatur och isförhållanden.
Lasse
Jag håller med om att det är troligt att en del av den innevarande uppvärmningen, troligen under 0,5°C kan hänföras till CO2, men jag anser att vi med nuvarande kunskap inte kan evaluera omfattningen av AGW, I Sverige kan vi inte knappast skilja den från naturlig variation. SMHI´s lokala prognoser är troligen inte mycket värda, detta till trots används de regionalt för planering.
Jag har väldigt svårt för det här uteslutningsargumentet. Vi känner inte till något som gör att det skall bli varmare därför måste det vara CO2.
Det gör att man misstänker CO2. Det är knappast ett bevis. eller fastställande eftersom en del är allergiska att man använder ordet bevis i dessa sammanhang. Vilket är obegripligt i sig.
”….och att den medeltida värmeperioden, numera benämnd, MCA (Mediveal Climat Anomaly) verkligen var lika varm som den nuvarande.”
Men om den den medeltida värmeperiodens globala avtryck vet vi inget. Det är tex fullt möjligt att en ”värmebölja rör sig fram över hela jordens yta utan att efterlämna förändringar i den globala medeltemperaturen. Iskärnor visar tex att den spektakulära händelse som brukar kallas Yngre dryas
gjorde avtryck i Antarktis först ca 500 år efter Grönland. Det globala medelvärdet påverkades med andra ord möjligen bara marginellt av denna händelse.
”Att sommaren 2003 var varm i Centraleuropa, vet vi alla, men bevisar det att den var mänskligt skapad?”
Naturligtvis inte, ingen påstår något sådant.
Men att den globala medeltemperaturen de senaste 100 åren stigit med nära 1 C vet vi från instrumentella mätningar, att vi under denna period spyr ut ca 100 gånger mer av växthusgasen CO2 per tidsperiod till atmosfären än vad som naturligt tillförs under jordens häftiga övergång från sträng istid till mellanistid vet vi också liksom att växthusgasens koncentration nu är anmärkningsvärt hög. Vi vet också att växthusgasens koncentration är temperaturdrivande. Vi vet med andra ord att vi genom vår livsstil påverkar klimatet.
Den fråga som forfarande kan vara på glänt är hur stor denna vår påverkan är men trots 20 års intensiv forskning finns ingen annan tydlig kandidat till de senaste 100 årens extremt snabba temperaturstegring än att den är en följd av stigande växthusgaskoncentration.
Våra möjligheter att påverka vår fossila livsstil kräver emellertid tid, först om 20-30-50 år kan vi räkna med att medvetna åtgärder nu får tydlig signifikans. Medvetna åtgärder betyder tex i allmänhet inte att fattade beslut rivs upp utan att kommande får ny karaktär, man måste förstå den enorma trögheten hos en samhällskoloss om mer än 7 miljarder människor, de dagliga behoven kan bara sakta, sakta ändras och redan här utgör medeltemperatursförändringen om 0,1 C per dekad ett allvarligt hot i form av de lokal och regionala klimatförändringar som kan bli följden och vad de innebär för människors livsvillkor.
Det är därför mycket bra att världens alla länder nu enats om att göra vad som går att göra dvs att var för sig och efter egen förmåga begränsa de fortsatta utsläppen.
4
LBt
”värmeperiodens globala avtryck vet vi inget.”
Jodå. Jag har berättat det här förut. Du väljer bara att glömma bort det eftersom du har klimatdemens.
Det finns dokumenterat på i Persien, Kina och Japan som vid den här tiden var mer avancerat än europa.
Det var definitivt globalt.
Sedan finns det geologiska bevis och även frön och annat som man kan hitta globalt som visar varmare klimat. Söker man så finner man Lbt. Något du verkar ha missat.
Hide the decline.
Angående din ref. till Climate Audit. Avseende hur väl träringsdata och temperaturdata följer varandra så har Steve McIntyre lyft fram att så inte var fallet i t.ex. Briffas resp Jones serier. Där upphörde korrelationen mot slutet av 1900-talet, vilket man fiffigt löste med att helt enkelt ”glömma” bort träringsdata från denna period.
Dessutom var inte minst Briffa selektiv i vilka träd som fick var med. Några stackars martallar i Yamal fick stjärnstatus medan andra ratades.
Bra jobbat Lars! Mycket intressant, inte minst utifrån historisk synvinkel.
FCL tillhör en yngre generation av historiker som inte är rädda för att ta med andra källor än de traditionella textkällorna. Vid sidan av trädringar, och andra biologiska proxis, så är de arkeologiska fynden alltfler och framträdande. Han verkar jobba sant tvärvetenskapligt och behärskar både naturvetenskapliga och humanistiska forskningsmetoder. På senare tid har ju också DNA-spåren börjat bli en viktig historisk källa.
#4 LBt
”Men om den den medeltida värmeperiodens globala avtryck vet vi inget.”
Utmärkt läge för lite bildning då! Massor av referenser samlade på en interaktiv karta-vassego!
https://www.google.com/maps/d/viewer?mid=zvwgQ0tAjx_k.keO5eR4ueHXE
Lars J. Stort tack för den här genomgången. Det är så skönt befriande med perspektiv och sant vetenskaplig skepticism.
Om språkbruk…
Är det någon slags medveten ansträngning att döpa om medeltidsvärmen till MCA (Mediaeval Climate Anomaly) och tvätta bort det obekväma ordet värme? Ungefär som när ”global warming” blev ”climate change”? Eller få bort det ännu förhatligare” medeltida optimum” som ju upprörande nog dessutom antyder att värme är positivt.
I #4 får vi också lära oss att vi ”spyr ut” koldioxid av någon som verkar upprörd över detta. Spyr? Varför inte ”släpper ut” helt enkelt? Så den koldioxid som är en oundviklig följd av vår framgång att föda över 7 miljarder människor, bota deras sjukdomar och höja deras standard genom global handel och transporter… det är att ”spy”? Spyr man åt tanken att människor är friska och slipper svälta? Märkligt och lite obehagligt.
En övergång från glacial till interglacial beskrivs som ”häftig”, också i #4. Där håller jag med, skillnaden mellan 3 km is och vårt nuvarande behagliga Sverige är onekligen häftig. Men jämförelsen syftar ju till att mena att de senaste 100 åren är ännu häftigare. Alltså den period när få människor om någon verkligen kunnat urskilja någon skillnad i vardagslivet över en mansålder, även om vissa hävdar att de klipper gräset lite längre på hösten eller skördar jordgubbar någon vecka tidigare i snitt.
Sedan är temperaturuppgången senaste 100 åren ”extremt snabb”, heter det. Jaha, jämfört med vilken tidigare 100-period då, kan man undra?
Om värmeböljan 2003…
Vi läser i #4: ”Att sommaren 2003 var varm i Centraleuropa, vet vi alla, men bevisar det att den var mänskligt skapad?”
”Naturligtvis inte, ingen påstår något sådant.”
Ingen påstod att den var mänskligt skapad? Verkligen ingen? I själva verket trummades det budskapet ut från horder av alarmister som lever och trivs med att hota och skrämmas med vårt fossila bruk. Ja, inte ens Nature kunde inte avhålla sig från sådana försök:
http://www.nature.com/news/2004/041129/full/news041129-6.html
#10 Christopher Det är bara ena halvan av temperaturökningen under 1900 talet som var extrem.
Det syns tydligt här: http://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/from:1957/to/plot/hadcrut4gl/from:1900/to:1956/offset:0.4
Den är ju rödare!
Artikeln förefaller för mig vara tendentiös. Jag har Ljungbergs bok och har läst den med intresse. Antingen har han tappat stinget, eller så har han tvingats under protest för att synas, medgivit att hans namn finns bland de undertecknade till artikeln eller rapporten.
Lars, en fråga,
Gör man en uppdelning mellan norra och södra Europa i artikeln såsom FCL gör i brevväxlingen ovan?
Gediget och genomlysande, Lars.
Själv har jag alltid undrat över denna tro på dendrokronologiska rådata (trädringar). Tillväxten beror ju på vattentillgång och konkurrens om denna med omgivande växtlighet och träd, skuggning via omgivande träd, sjukdomar, skadeinsekter – förutom ”temperaturen”. De förstnämnda faktorerna kunde väl jämnas ut, om man hade ett stort och geografiskt spritt jämförelsematerial, men det kan ju i vissa fall vara fråga om ett enda träd?
Nutida skog i exempelvis Sverige växer mest på våren och försommaren – så det finns ju även där en bias i avläsningarna – en snedfördelning under året.
Nu kör jag bara på. Kanske det blir rena snurren men det är ju fredag och dax för party.
Trädproxies.
Det här är ju lite intressant. Som Peter S skrev så är det inte bara värme som får träd att växa.
Det kan också vara CO2.
Det skulle ju vara en skoj miss om det var CO2 istf värme som gav de trädringar de ger.
#11 Lasse
Snyggt skapad graf. Tjusigt.
Observera dock att det enligt vissa endast är koldioxid som kan ”förklara” både röda och gröna delen. Alltså den gröna del som ligger före sådär 80-90% av koldioxidutsläppen ens ägt rum. Måste vara någon okänd naturkraft de tror på som får koldioxid att lösa upp rumtiden och påverka före halten steg.
Ingemar #15
Ett stort material finns från Centraleuropa, både trädringsproxies och skrivet material, men enligt kartan är den Iberiska halvön enbart representerad av ett område. Jag vet i ärlighetens namn inte hur de kunnat skapa de kartor som finns i fig 2. Där en jämförelse med 11 år och 51 år och det framgår klar att Skandinavien och nordöstra Europa inte varit varmast under tiden närmast 2003 (11 eller 51 år). Man gö ingen specifik uppdelning, utan resonerar enbart utefter resultatet. Refernslistan är lång, och där finns bland annat en artikel om lärkträd i alperna vars trädringar undersökts, med tidsspannet 778 till 2004 (om jag minns rätt). Uppskattningarna före 700-talet skall man nog ta med en nypa salt, och det framgår av Ljungbergs svar att det är osäkert, dvs Romartidens värmeböljor, om någon låg i paritet med 2003.
LBt #4
Om man antar som du att CO2 är skyldig till uppvärmningen så kan du förklara vart CO2 försvann i slutet av den medeltida vämeperioden för att övergå i lilla istiden?
Vore ju braq att veta hur människorna gjorde då så att vi kan upprepa det idag när somliga tycker att det skulle vara mycket viktigt.
17
Lars Jonsson
”700-talet skall man nog ta med en nypa salt”
Well, de odla vindruvor i England i alla fall.
Kanse det är forskare man skall ta med en nypa salt.
Mats G #15
>Det skulle ju vara en skoj miss om det var CO2 istf värme som gav de trädringar de ger
Ha!
Inte så dumt tänkt!
# 17 -19
http://www.english-wine.com/history.html
…Framförallt på 900-talet var det på dessa platser minst 1 grad Celsius varmare än idag. I England odlades återigen vin.[14] Tarr, Robert. ”The History of English Wine”. Läst 26 juni 2010
Slarvigt naturligtvis, jag borde skrivit ”avtryck i globalt medelvärde”. Kanske missade ni att det är fullt möjligt att en värmeperiod sveper runt jorden utan att den avsätter något nämnvärt avtryck i globalt medelvärde. Och det är just uppgången om nära 1 C i globalt medelvärde som är oroande och grunden för hela klimatfrågan, inte vad temperaturen råkar vara då och då i tex Uppsala. Visste ni inte det? Tänk dessutom gärna på att i det globala medelvärdet ingår bla inverkan från en havsyta som täcker ca 70% av aktuell yta. Det har sin betydelse av skillnaden i värmekapacitet mellan vatten och luft är väl bäst att tillägga.
Om för övrigt blott hälften av temperaturuppgången skulle vara en följd av vår påverkan så råkar det vara just den halvan vi kan påverka genom minskade utsläpp. Sett över en längre period kan det innebära hela skillnaden mellan 2 C i förhöjt globalt medelvärde och 1,5 C.
Nu finns just ingen annan kandidat till denna halva så detta saknar kanske intresse. Men ändå.
LBt
Nu finns just ingen annan kandidat till denna halva …
Två frågor:
Hur gjorde du för att förkasta alla orsaker som bevisligen vållat tidigare liknande klimatvariationer? Förnekar du helt sonika deras existens?
Och varifrån fick du att det var just ’halva’ som (enl dig) skanade kandidater? Hitte-på som alltid?
Mats G #19
Jag avsåg att rekonstruktionerna före 700 kanske är mindre tillförlitliga, som även Ljungqvist skriver.
Jonas N
Jag tror att jag nämde ”halva uppvärmningen”, men enbart som ett exempel. Det kan vara rimligt att anta, om uppvärmningen1910-1950 är naturlig, och den efteråt är antropogen. Så förenklat är det ju inte. Men om man utgår från en grads uppvärmning sedan 1850, så ser det ut som om återhämtningen från LIA åtminstone står för hälften av densamma, i alla händelser har jag svårt att se att mer än 50% av densamma kan vara antropogen.
#14, Peter S!
Har tänkt precis den tanken som du beskriver många gånger, när jag efter dagens slut vandrat över hygget och tittat på alla nytillverkade stubbar. 🙂
Variansen i trädringarna kan vara förvånansvärt stor. Vill man bevisa vad som helst är det fullt möjligt, det är bara att välja ”rätt” stubbar att såga en trissa ur.
Tänkt flera gånger att kommentera den observationen här, men tänkt att då är det väl någon tjatig f-n som tycker man är ovetenskaplig.
Så jag har låtit bli, tills nu!
min #26.
Alla var kanske att ta i, många skulle det stått.
Peter #14 Jag borde kunnat säga något om detta du jag gick på en föreläsning av Karlén som skulle handla om dendrokronologi. Tyvärr ägnade han hela denna åt att angripa ”hockeyklubban” så det kan jag inte.
Thomas P , Skogsmannen, Peter och andra
En bra genomgång av vad detta är finns här
https://www.google.se/search?q=finnsih+tree+ring+dendrocronology&ie=utf-8&oe=utf-8&gws_rd=cr&ei=-uC0VsXQCYXgPdCvs9gC
Jeg holder med kommentarerne fra #14 og 26.
Når man tænker på hvor lidt temperaturen har ændret sig de sidste 100år, kan man næsten få hvilket rsultat man ønsker, særligt når træringe afhænger af en mængde andre forhold.
Det eneste de viser er, hvordan klimaet i al sin mangfoldighed var for træer. At kunne skille temperaturen ud fra alle de andre påvirkninger er mere voodo end videnskab.
Deres højere skoleridt i statistik og de få træer gør mig mistænkelig til resultatets robusthed.
Jeg venter på at McIntyre tager det under behandling.
Från Jo Nova
-)
If climate change is solved and beyond debate, who needs climate scientists?
CSIRO has announced it will axe 300 to 350 climate jobs, which will “wipe out” the climate division. The head of the CSIRO wants to focus on climate adaption and mitigation instead. Suddenly a lot of Profs who told us the debate was over are squealing that it needs more research. Climate science was “beyond debate” and in need of action, but now we “need to know more about the basic operation of the climate”. Oh the dilemma!
LBt #4
” Iskärnor visar tex att den spektakulära händelse som brukar kallas Yngre dryas gjorde avtryck i Antarktis först ca 500 år efter Grönland. Det globala medelvärdet påverkades med andra ord möjligen bara marginellt av denna händelse.”
Jag tror du har missuppfattat det hela. Det finns något som kallas ”bipolar seesaw” som innebär att temperatursvängningarna i Arktis och Antarktis går i motsatt riktning (med en fördröjning av 100-300 år i Antarktis). Under Yngre Dryas blev det alltså varmare i Antarktis. Detta dämpar naturligtvis i någon mån svängningarna i globalt medelvärde. Dock inte mycket eftersom det bara gäller Antarktis (och troligen Södra Ishavet söder om den antarktiska konvergensen), alltså mindre än 10% av Jordens yta. Överallt annars är Yngre Dryas som du säger en spektakulär händelse.
Om nu någon undrar hur det då kommer sig att Antarktisisen minskar under mellanistiderna så är svaret att den faktiskt inte minskar särskilt mycket, och troligen t o m blir tjockare i Östantarktis inland. Totalt är minskningen hittills under den innevarande mellanistiden bara av storleksordningen 10-15% och beror troligen främst på att havsnivån stiger när inlandsisarna i norr smälter. Av rent mekaniska skäl är en inlandsis inte stabil när isbräckan blir högre än ca 50 m (=havsdjupet överstiger ca 500 m).
Jonas N #23
Det är fattigt med andra klimatförändringar som vi vet avsatt globala medeltemperatursförändringar om nära 1 C på 100 år. Känner du till någon? Yngre dryas kan möjligen vara i närheten men där finns sannolika skäl som definitivt den tidens forskare identifierat om de haft dagens resurser. Dagens forskning bör med andra ord respekteras i förhållande till ogrundade fantasier. Att något skett tidigare innebär tex inte per automatik att det sker igen.
Den andra frågan har du redan fått svar på och Lars J det känns bra.
tty,
det känns inte som att jag i denna del missförstått något.
Sibbe #21
Det odlades vin inte bara i England. Det finns flera fynd av druvkärnor från Sydnorge under vikingatid. I och för sig kan man väl alternativt tänka sig att det är norska vikingar som härjat i England och i triumf hemfört en säck russin, men särskilt troligt verkar det ju inte.
Under neolitisk tid odlades det även vin i sydsverige, men från MWP/MCA finns det vad jag vet inga fynd i Sverige.
Lbt
Så du är alltså tillbaks till att försöka räkna in temperaturhöjningar som skett innan CO2-halten började stiga påtagligt, såsom vållade av att denna skulle stiga efteråt? Dvs ’vålla’ det som då redan hade skett?
Du har tidigare förnekat att du försökt med just den speciellt idiotiska alarmistbluffen, efter att jag påtalat om att du länge försökte med just den. Och nu är du alltså tillbaks till sådant nonsens?
En femteklassare brukar ha ett bättre minne om vad den försöker bluffa med. Men mest troligt är väl att du inte har en susning om vad du pratar/pratat om. Och det stämmer ju också bra på många femteklassare …
Och du försöker alltså utvidga ditt ’halva’ till att eg gälla ’hela’!?
OK, de flesta femteklassare brukar ha bättre koll på vad de faktiskt försöker med. Men alla femteklassare kan ju inte vara lika insiktsfulla … det får man väl ge dem!
Samling grafer på hisoriska temperaturer.
http://www.c3headlines.com/temperature-charts-historical-proxies.html
Grönland idag är kallare än för 1000 år sen.
http://wattsupwiththat.com/2016/01/19/debunking-the-vikings-werent-victims-of-climate-myth/
Jätteintressant Lars, två reflektioner:
Att på det hela taget paleosamhället tycks delat i två lite grovt: en del håller fram hur unik moderna uppvärmningen skulle vara; där har också svenske kvartärgeologen Svante Björck skrivit detta: https://lup.lub.lu.se/search/publication/2062988 – den hamnar i ungefär samma krux som hela klimatkrigets atmo/hydrosfärsida, pekar till sist på arktisuppvärmningen som avgörande. Del två å andra sidan håller fram sol-klimatkopplingen i sekelskala, att den finns och att dess proxies Be10 och C14 minskat på samma sätt under 16-1900-talet som inför romartiden och medeltiden.
Att den kanske än mer intressanta parallellen till moderna uppvärmningen kan vara den som ägde rum mellan europeisk järnålder och romartiden, som Bas van Geel skrivit en hel del om, med övergången till vad som myntade en senare tid, den ”subatlantiska”, med hallstadt-periodiciteten vars parallell till LIA visat sig vara just en liknande serie grand maxima.
Jonas N,
i vanlig ordning substanslösa, ounderbyggda eller förvrängda påståenden. Dessutom ologiska.
Hälften av 1 C är 0,5 C och hälften av nästa 1 c är också 0,5 c vilket alltså ger oss ett totalt utrymme om 1 C om bara hälften av temperaturstegringen är en följd av vår påverkan dvs något vi kan påverka fast åt andra hållet. Man kan också säga att hälften av 2 C är 1 C.
Vi behöver alltså bara klara hälften av hälften för att begränsa uppvärmningen till 1,5 istället för 2,0. Men nu tillhör ju hälften förgången tid eller vad vi redan missat och då återstår bara hälften eller 0,5 C, hela skillnaden mellan 2 C och 1,5 C.
Hänger du med på 5:te-klassnivån?
Men visst, det blir naturligtvis svårt att klara hälften av den halva som återstår. Vi får nog vara mycket nöjda om vi klarar hälften av denna halva dvs kan begränsa uppvärmningen till 1,75 C.
LBt, jag förstår att du har det svårt. Jag upprepar:
Två frågor:
Hur gjorde du för att förkasta alla orsaker som bevisligen vållat tidigare liknande klimatvariationer? Förnekar du helt sonika deras existens?
Och varifrån fick du att det var just ‘halva’ som (enl dig) saknade kandidater? Hitte-på som alltid?
PS Det är glädjande att du vet ett hälften av ett är en halv, och även att hälften av 2 är 1. Det är vad man kan förvänta sig av femteklassare. DS
Jonas N
Det är naturligtvis dags att avsluta detta meningslösa bludder men ändå:
Vilka är dessa ”tidigare liknande klimatvariationer” som förorsakat en global temperaturstegring om nära 1C på 100 år.
Och vilka är de orsaker som ”bevisligen vållat” dessa klimatvariationer?” och som jag förkastar?
Lars J har redan haft vänligheten att förklara varifrån jag fick ”just en halva”. Intresserade läsare kan själva få detta bekräftat ovan i #25 och därmed lägga ännu en typisk ”jonas N”-kommentar till de övriga.
Sandlåderetorik saknar avslut men vanligtvis blir man så småningom vuxen, reser sig och går därifrån.
LBt avslutar alla diskussioner på samma sätt när det kommer på käften och argumenteb tryter.
Intresserade läsare får det bekräftat var gång 🙂
LBt, jag förstår att du inte har det lätt. Vi har haft samma slags förändringar halvseklet före ~1940 som det därefter. Och ville du nu räkna in hela 1 C i ditt ’argument’ igen? Alldeles nyss hävdade du ju motsatsen, efter att just innan försökt med ännu en gång.
Bludder är förstås det enda en naturvetenskapligt fullständigt obildad och obildbar pladdrande klimatzombie förmår prestera.
LBt #43,
”Det är naturligtvis dags att avsluta detta meningslösa bludder”
Jag har min sedvanliga kommentar till LBT: Äsch, du bara lovar och lovar …
Peter Stilbs #14 och Skogsmannen #26
Det är värt att notera att uppriktiga forskare poängterar att trädringar ger information om sommartemperaturer.
Jag har tillbringat dagen med att fälla träd på en tomt i Storvreta nordost om Uppsala. Den största granen hade ca 100 årsringar och det var inte svårt att se att de 40 senaste var bredare än de tidigare och stod för nästan hela volymtillväxten. Vi enades om att detta var antropogent , eftersom det var på 1970-talet villasamhället började byggas och denna gran sparades, när övriga höggs ned för att skapa tomter.
Eftersom länken behandlar historia vill jag tillägga att ingen jag träffade i Storvreta hade kännedom om att för studenter på tidigt 1970-tal var bryggeriet det man talade om.
Gunnar S #47
” Vi enades om att detta var antropogent , eftersom det var på 1970-talet villasamhället började byggas och denna gran sparades, när övriga höggs ned för att skapa tomter.”
Träringar kan visa på bättre växtmöjligheter. Det kan vara både värme, sol, regn eller lämplig kombination av dessa.
Vi har på stugan en lönn som var omkring 4meter hög i tjugotalet år. Jag tyckte synd om den för den stod i skuggan av både granar och buskar. För några år sedan blev vi tvungna att gallra bort ett par granar och buskarna. Lönnen fick mera ljus och växte på ett par år till dubbla höjden. Den 0,01 graders uppvärmnkngen trorjag inte hade betydelse i det här fallet men nog var det på grund av antropogent ingrepp.
Guy #48
Roger Pielke Senior har sedan länge hävdat att människans förändring av landskapet leder till att klimatet förändras, lokalt naturligtvis, men också i större skala i takt med hur stora ingreppen är.
Bland dem som vill se fossil CO2 som den viktigaste faktorn är hans idéer förstås trams, men i takt med att klimatförändringarna inte slaviskt följer CO2- halten dyker det upp ”nya” förklaringar i form av skogsavverkning t.ex.
Jag tycker att det är sorgligt att det politiska intåget i klimatvetenskapen faktiskt gör att vetenskapens framstegstakt bromsas på grund av att de resurser de får tillgång till kopplas till ”utredningsdirektiv”.
Det senaste dök upp i Paris då Figueres sade att IPCC ska uppdras att vaska fram vad som krävs för att nå 1,5 gradersmålet.
Gunnar #49 Enligt senaste IPCC-rapporten har albedoändring från ändrat landanvändning en kylande effect på ~0,15 W/m2.
Jag kan nu göra Ingemar N till lags och lämna detta meningsutbyte noterande att ingen kunnat redovisa någon annan historisk klimatvariation motsvarande den vi nu upplever och därmed naturligtvis inte heller någon annan förklaring än den forskarna är överens om dvs att den förorsakas av en stigande koncentration av växthusgaser en förklaring som också har ett tydligt naturvetenskapligt stöd till skillnad från svaga solaktiviteter, ”tillståndsåtergångar” vad nu det skulle vara eller okända spöken.
Bra vinår i Norge bla var åren 2003-07 ,sedan blev det mindre solinstrålning,och vinet därefter.
Ali.K
Thomas #50
Nog vet väl du bättre än IPCC i det fallet?
För du har väl hört talas om att ändrad luftfuktighet, H2O i gasform, som kan kondensera och ge upphov till moln, påverkas av hur vi människor använder markytan?
Du borde fråga dig varför IPCC inte känner till detta och kanske upplysa dem, istället för mig. 😀
#51 LBt
Man undrar naturligtvis vilka 50-årsperioder i förindustriell tid du jämför vårt moderna globala snitt av termometerdata med när du tvärsäkert hävdar att det inte funnits liknande variation i det förgångna?
Eftersom jag som ändå läst paleoklimatologi på akademisk nivå inte känner till att sådan data finns tycks du ha tillgång tillgång till någon okänd datakälla? Eller är det bara i din fantasi? Då är det väl lite oförtjänt av dig att utmåla dig till vinnare då ingen annan visar denna data?
Det kan väl aaaaaaldrig vara så att du igen gjort samma misstag du brukar, och som nog inte ens en femteklassare skulle göra, nämligen att jämföra mycket långa genomsnitt av grova proxies med en kort period av termometerdata från din egen livstid?
Men du, det finns faktiskt en nära period som förstör din dröm, nämligen några årtionden i början av 1900-talet. Då steg temperaturen trots obetydliga koldioxidutsläpp lika mycket fort som under sent 1900-tal. Måste vara jobbigt för dig som påstår att bara koldioxid är ansvarig för uppvärmning. Du brukar fräckt räkna in denna period som koldioxidorsakad och hoppas väl ingen ska märka det, men när tex Jonas påpekade detta ovan då blev det bara anklagelser om ”bludder” (efter eget rekordbludder om hälften av hälften mm som inte gick ihop för fem öre) och sedan flydde du fältet.
>en liknande serie grand maxima
själv#40: förlåt ”grand minima” skulle det ha stått
Thomas P # 50
Kan du berätta mer om albedoförändringen? Så där snabbt tänkt skulle man tycka att utvidgad asfaltering och byggnation skulle ha en värmande verkan. Var tänker jag fel?
24
Lars Jonsson
”rekonstruktionerna före 700 ”
Det här kan Christofer E bättre än jag men..
Det man oftast glömmer bort i sammanhangen är geologiska fynd. Som frön och pollen och andra organismer i Jordlagren och kan får en bra bild av klimatet för tiden. Jag är skeptisk och kritisk att det underlaget skulle bli korrupt så snabbt. Pratar vi miljontals år så kanske….
Det låter mer som vilja än kunnande.
#57 Mats G
Jag håller nog med dig. Det finns en mängd proxies, varav många biologiska, som fungerar alldeles utmärkt i många tusentals år före AD 700 (eller ska jag vara modern och skriva 700 CE? 😉 ).
I synnerhet de biologiska är i två grupper; de som ger en jämförelse i absolut gradtal (tex trädringar med reservation för alla osäkerheter) och de betydligt fler som ger en relativ uppgift. De relativa kan alltså säga, tex utifrån en värmeälskande art, att det var varmare än nu, men oklart hur mycket.
En nackdel är att de relativa uppgifterna, även om de är mycket viktiga, av naturliga skäl inte kan ritas in i tjusiga multiproxykurvor. Men de slår ändå trädringar, även om trädringar visar svalare än nu (kanske för att man missat andra trädpåverkande faktorer än temperatur) så vet vi ändå att det varmare om man tex funnit sköldpaddor som bara kan klara sig i varmare förhållanden.
Att värmeperioder som Romanska och Minoiska funnits och varit varmare än nu i många områden får anses helt klarlagt.
Tack Lars!
Det är svårt för mig att begripa hur man systematiskt inom det klimathistoriska fältet friskt blandar äpplen med päron när de för in moderna termometer data i analyserna. Totalt ovetenskaplig metod!