150 år sedan klimatkatastrofen i Sverige

Folk i allmänhet och media i synnerhet tycks ha glömt bort hur extremt vädret var långt innan bilarnas tid. För drygt 3 år sedan skrev jag ett inlägg på denna blogg om sveriges senaste klimatkatastrof. För nytillkomna läsare av denna blogg vill jag därför påminna om denna extrema klimatkatastrof som hände för bara 150 år sedan.

Kura upp er i soffan i höstmörkret och titta på denna dokumentär om riktigt extremväder, och påminn er om hur bra ni har det i dagens fossil-eldade värld:

https://www.oppetarkiv.se/video/10083223/ett-satans-ar-ett-satans-ar

Sen kan ni läsa lite mer om klimatkatastrofen i inlägget gjort för 3 år sedan:

https://www.klimatupplysningen.se/2014/06/10/sveriges_senaste_klimatkatastrof/

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Johan M

    Enligt denna artikel så kan man sammanfatta att orsaken var…. väder. En ovanlig kombination av låg och högtryck som fick ishavsluften att pressas ned över norra Skandinavien.

    http://www.geophysica.fi/pdf/geophysica_2000_36_1-2_069_jantunen.pdf

  2. Lasse

    Klimatkatastrofer är väl när det oväntade inträffar?
    Klimat är väl en längre serie av väder.
    Så sommaren 1867 kan väl knappast kallas klimatkatastrof-snarare väder dito!
    Den kan kanske kopplas till AMO som hade en kort kall period runt det året.
    https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/1b/Amo_timeseries_1856-present.svg

    Fö så hade SVT igår ett reportage om Södra Sudan och deras prekära försörjningsläge. Torka nämndes men de visade bilder som inte stämde med den bilden. Snarare var det som vanligt många unga som svalt pga att de var många och inte kunde få hjälp utifrån.
    Sveriges befolkning ökade kraftigt under 1800 talet pga att fler överlevde och kunde få hjälp utifrån. Hemmanen blev för trånga. Folk flyttade.
    Reportaget från igår nämnde åsnor som saknades , eftersom de med dem skulle kunna ta sin familj till Etiopien.

  3. Ingvar i Las Palmas

    Intressant. skall kolla på filmen senare.
    Och nu?
    http://notrickszone.com/#sthash.0FmofTYD.dpbs
    In stark contrast to the sharp decline in Arctic sea ice, there has been a steady increase in ice extent around Antarctica during the last three decades, especially in the Weddell and Ross seas. In general, climate models do not to capture this trend

    https://wattsupwiththat.com/2017/10/17/fast-regrowth-in-arctic-sea-ice-outpaces-recent-years/
    Fast regrowth in Arctic sea-ice outpaces recent years

    http://antigreen.blogspot.se/
    Penguin chicks dying because of unusual and unpredicted cold in Antarctica

  4. Lasse Forss

    Medeltemperaturen för Uppsala 1722-2011 är 5,42 grader. Året med lägst medeltemperatur var just 1867 med 2,52 grader och året med den högsta temperaturen var 1723 med 8,02 grader. Detta enligt Celsius, Uppsala Universitets hemsida för geovetenskaper.

  5. Lennart Bengtsson

    För svenskt vidkommande bör man glädja sig åt den ökning som vi hittills har haft av växthusgaserna ty detta har med stor sannolikhet mildrat ”klimatkatastrofer” av det slag som inträffade 1867.
    Att förklara vädret för ett enskilt år är inte möjligt, knappast ens i efterhand, än mindre förutsäga det hela. Det svenska klimatet domineras av markanta väderhändelser ( jämför sommaren 1901 och 1902 till ex)* som kan påverka medeltemperaturen för ett enda år och även för en 10-årsperiod – år 1867 är här det mest extrema exemplet. Huvudorsaken är extrema regionala vädercirkulationer. De har mycket lite med solen att skaffa eller växthusgaserna eller med vulkanutbrott utan bör betraktas som slumpartade händelser ungefär som vi har vant oss att betrakta jordbävningar och vulkanutbrott eller för den delen vinster på Lotto.
    Jag förväntar mig dock inte att kunna övertyga klimatupplysningens läsare eller skribenter och helt säkert inte kommentatorn ”Björn” som säker har hittat någon osynlig solfläck som förklarar allt. Det vore som att förneka tomtens existens.
    * Den som förklarar och i efterhand förutsäger detta med en reproducerar metod lovar jag att bjuda på Operakällaren.

  6. Björn

    Ja, det här temat var ju uppe 2014 och då nämnde jag att det året 1867, var det enligt NOAA statistik, ett år med solfläcksminimum. Självklart och oundvikligt måste någon del av världen märka av ett sådant fenomen, men ingen har satt detta i samband med solaktiviteten. Det är kanske dags att inse att vår polnära jetström bestämmer gränsen mellan kallt och varmt. Kanske något att tänka på nu när solaktiviteten återigen går mot ett solfläcksminimum, men ett som kanske övergår till ett solar grand minimum. Det kanske är dags att omvärdera både klimat- och energifrågan innan det är för sent.

  7. Guy

    Lennart B # 5

    Johan M # 1 har en länk som berättar hur det var. Vad konfigurationen berodde på är en annan sak. Slumpen? ”En fjärils vingslag i Brasilien”? Kanske jetströmmen? Men vad fick jetströmmen att gå som den gjorde?

  8. Svempa

    #5 Lennart B. Man blir ju lite intresserad av sommaren 1901. Den verkar har varit ovanligt het (liksom 1914). Religiösa föreställningar och järtecken ligger ju ofta nära i klimatfrågan. Kanske kan det ha något att göra med att vår polarhjälte Nordenskiöld gick ur tiden denna sommar?

  9. Allan Forsling

    Lite OT

    Men när många tror att allt elände kom med koldioxiden, kan det vara bra att förstå att mycket hände även lite längre bort i tiden. Sillfisket på västkusten var tidvis mycket stort
    http://popularhistoria.se/artiklar/sillen-gjorde-bohuslan-till-ett-klondyke

  10. Johan M

    #5 Lennart Bengtsson

    ”För svenskt vidkommande bör man glädja sig åt den ökning som vi hittills har haft av växthusgaserna ty detta har med stor sannolikhet mildrat ”klimatkatastrofer” av det slag som inträffade 1867.”

    Sanningen är nog snarare den att den lilla skillnaden som koldioxid gör är helt betydelselös. Inte ens den naturliga förändringen i klimatet har särdeles stor påverkan på extremhändelser. Extrema händelser kommer att inträffa med samma frekvens i framtiden; om dessa råkar vara en halv grad kallare eller varmare kvittar.

  11. Johan M

    #7 Guy

    ”Men vad fick jetströmmen att gå som den gjorde?”

    Om det är möjligt för jetströmmen att gå där den gick så vore väl det mest otroliga vara om den aldrig gick där? (oj det var en klurig mening)

  12. Lars-Göran Eriksson

    Efter att ha läst igenom alla kommentarer till både den ursprungliga artikeln och denna så upplever jag att det saknas en viktig pusselbit. CO2 halten.
    Anledningen till att först kylan ett år och sedan hettan året därpå fick sådana fruktansvärda konsekvenser måste till stor del vara den extremt låga halten av CO2 i atmosfären. Med en halt på ca 280 – 290 PPM lever växterna, i synnerhet säd, nära svältgränsen. De har mycket sämre förmåga att klara kyla och torka än vid mycket högre halter. Med så låg halt av CO2 har växterna väldigt låg förmåga att klara frost och parasitangrepp pga klenare cellväggar eftersom det är CO2 som växten använder för att bygga upp cellulosastrukturerna i cellväggarna. Dessutom så måste bladen ha fler och större klyvöppningar för att kunna få i sig tillräckligt med CO2 från atmosfären. Det medför i sin tur att växten förlorar mera vatten till atmosfären och därför blir känsligare för torka.
    Dessa grundläggande kunskaper i växtfysiologi som man lär sig på högstadiet i klass 8 och 9 har tydligen Agronomie Doktor Johan Rockström helt glömt bort.

  13. Guy

    Johan M # 11

    Så sant som det är sagt 🙂

  14. Johan M

    #12 Lars-Göran Eriksson

    ”Med så låg halt av CO2 har växterna väldigt låg förmåga att klara frost och parasitangrepp…”

    Jag tror ingen halt av CO2 i världen skulle kunna ha räddat skörden i norra Norrland 1867; det var inte frågan om frost, det var snötäcke vid midsommar. En högre CO2-halt skulle vara som att ge magnecyl till de som svalt ihjäl.

  15. sibbe

    # Lars Göran 12
    Exakt så !!!!

  16. Björn

    Lennart Bengtsson [5]; Att jetströmmarna ändrar lägen under vinterhalvåret verkar enligt dig också vara en konsekvens av ”slumpen”. Nej, så kan det inte vara för då skulle strålad energi mot jorden vara konstant och så är det ju inte, eller hur? Fakta är att under vinterhalvåret på vår del av klotet, minskar instrålningen och härav förändrad mottagen UV i atmosfären ovanför troposfären. Detta medför att vår polnära jetström vandrar söderut och förflyttar då gränsen för kall och varm luft mot våra breddgrader. På sommarhalvåret stabiliseras normalt jetströmmen, men nu när solaktiviteten minskar efter 1900-talets solar grand maximum, finns det en tendens för vår polnära jetström att få ett beteende som liknar vinterhalvårets. Detta är orsaken till blockerande väderlägen. Att meteorologerna inte förstår solens spektrala förändringar och dess koppling till väder och vind, innebär en fara för delar av mänskligt liv, då snabba nedkylningar kan drabba regionalt. Ensidigheten i den meteorologiska klimatforskningen är skrämmande med tanke på att de invaggar folk i en vanföreställning om att klimatsystemet drivs av antropogen CO2, när det i själva verket är solen som är mastern i systemet.

  17. Björn

    Lars-Göran Eriksson [12]; Intressant implikation! Koldioxiden är och förblir en viktig del av fotosyntesen vilket glöms bort av många och ruskiga tanke, förmodligen är helt okänd bland de obildade.

  18. Lasse

    Vill även framhålla fossila energin som ger oss förmåga att transportera förnödenheter till länder och platser där nöden uppkommer.
    Fossil energi har också frigjort en stor del av befolkningen från matframställningen.

    Det enda de som svälter idag i Södra Sudan ville ha är en väg för transporter.
    Pingskyrkan bygger en sån väg. Hoppas militären håller sig borta från den!

  19. Ingvar i Las Palmas

    Lasse #18
    Men visst. Och självklart är den enda möjligheten att transportera med diesel-truckar eller bygga järnvägar
    Det är därför neomalthusianerna vill stoppa diesel. Eltruckar i Södra Sudan. Mors! De vet mycket väl att det är omöjligt och det ingår i planen. Förhindra att utvecklingsländerna får tillgång till olja/diesel/kol.
    Kollade igår på youtube om de stora ångloken och vilken otrolig inverkan de hade på utvecklingen. Fantastiska maskier. Dåtidens ”Disruptive Technology”

    https://www.youtube.com/watch?v=HR5dEc5VeNw

  20. Lennart Bengtsson

    *16

    Jag utgår från att vi här talar om avvikelser från klimatets årscykel. Att det är kallare på vintern än på sommaren betraktar jag inte som ett meningsfullt samtalsämne. Du måste ju i alla fall någon gång fråga Dig varför ett givet år har ett helt att väder än ett annat. Detta, som jag tålmodigt försökt förklara, ad nauseam, är på våra breddgrader inte förutsägbart då atmosfärens prediktabilitet är begränsad till några veckor. Försök och gör en prognos för den kommande vintern och visa samtidigt hur Du går tillväga. Sedan kan vi validera den någon gång under senvåren 2018. Låt oss förenkla det till ett medelvärde för Stockholm för månaderna Dec 2017, Jan 2018 och Feb 2018. Analogt kan jag tänka mig ett medelvärde för Europa ( 30W-40E, 35N-70N) eller nångat annat valkfritt område,

    Hälsar
    LennartB

  21. jensen

    Att tillmäta CO2 någon större betydelse betr. global warming gentemot solsystemets effekter ter sig bakvänt, när man studerar CO2-nivåerna i början av en interglacial resp. ingången till en ny glacial.
    Det kallas causalitet.
    CO2 har ju flera tusen års eftersläpning. Lag!
    Att kalla CO2 drivande är lika dumt som fiskaren som klagar på tvätterskan nedströms för att hon smutsar ned hans vatten.

  22. Ingvar i Las Palmas

    Och efter ångan kom dieseln
    https://www.youtube.com/watch?v=wCA5pInfPpM

    Ersätt det med el!

  23. Björn

    LB [20]; Nej, årstiderna behöver vi inte diskutera, men det är väl inte helt oväsentligt att diskutera jetströmmarnas förändrade beteenden nu när energin i solens UV-spektrum reduceras. Det blir helt enkelt kallare i atmosfärslagren ovanför troposfären. Att sen det blev kallt 1867 i norra delen av vårt land kan vara en slump, men solfläcksminimum samma år kan väl knappast vara en slump. Det råkade av slumpfaktorer bli delar av vårt land som det året drabbades. Men den utlösande faktorn var med största sannolikhet solens lägre aktivitet. Det är alltså oundvikligt att någon del av vårt norra halvklot drabbas när jetströmmen behagar dyka ner och dra med sig kalluft. Att sen gissa väder och vind är väl knappast meningsfullt om det nu är så att dessa uppträder slumpvis. Man skulle väl kunna uttrycka det som så, att väder och vind uppträder slumpvis i takt med årstidernas förändrade energinivåer.

  24. Björn #23:
    Du är hopplös. Det finns absolut ingen korrelation mellan varma/kalla år och solfläckarna. Iallafall inte för Sverige. Bara för att det slumpar sig att solfläcksminimum ibland inträffar på kalla år betyder inte det att det finns en korrelation.

  25. Björn

    Magnus Cederlöf [24]; Som Du uttrycker dig kan det finnas ett visst missförstånd här. Solfläckarna påverkar ingenting. Namnet har uppstått på grund av de mörkare fläckarna på ytan, men däremot så är dessa ett tecken på magnetisk aktivitet som sträcker sig utanför fotosfären. Alltså när solen går mot ett minimum avtar dessa fläckar och kan över flera dagar helt vara borta och t.o.m i månader. Att påstå att det inte finns någon korrelation med väder någonstans är väl att ta i. Menar Du att Lilla istiden skulle vara fake? Då fanns det inga fläckar under nästan 70 år, vars tid benämnes Maunder minimum. Nedan kan Du följa den dagliga utvecklingen. Just nu inga fläckar.

    http://www.solarham.net/regions/map.htm

  26. Lennart Bengtsson

    8

    Därtill var sommaren 1902 exceptionellt kylig. Se Uppsala eller Stockholmsserien. Detta är just ett utmärkt exempel på den stora slumpartade variationen i klimatet. Vad skulle tidningarna säga om sommaren 2018 skulle bli lika varm som1901? ( säkert skulle det inte gå en dag utan tal om att klimatkatastrofen har kommit till Sverige) Och vad skulle de säga om det blev lika kyligt som 1902? ( Med dagens föreställningar om klimatet sannolikt ingenting)

    10

    Vad jag avsåg här var inte extrema väderhändelser ty dessa ändras mycket långsamt, om de ändras överhuvudtaget. Stormar och oväder har inte förvärrats. Vad jag menade var den dokumenterade uppvärmningen sedan åren 1600-1800. Med en växthuskoncentration som rådde 1800 skulle vi med stor sannolikhet ha ett mer miserabelt och besvärligt klimat i Europa än vad vi har i dag. Jag tar här gärna emot sakliga och fysikaliskt rimliga argument.

  27. Lasse

    #26 Lennart B
    Med all respekt men har du lyssnat på din kollega: Joe Bastardi https://www.weatherbell.com/

    Han kör med minnesbilder av vädersituationer från två generationers väder och drar sen långa slutsatser.
    Är detta bara underhållning?
    Han visar på ett vädermönster med olika perioder och ett diagram :Mandulian? oscillation.
    Tyska vädertjänsten får kritik för att de inte lyssnar på honom!
    http://notrickszone.com/2017/10/18/veteran-meteorologist-slams-german-media-for-poor-warnings-as-storms-reveal-reporting-incompetence/#sthash.CSmLxQfw.dpbs

  28. Lasse

    OT Såg först nu dokumentären från 1977 om nödåret 1867.
    Gripande. Tidsandan från 1970 talet går igen i kommentarerna om skillnader i levnadsvillkor.
    Visst var en av berättarrösterna bekant från andra sammanhang?
    Var det inte en ung Göran Persson?