Vindstilla i Almedalen

Burgsviks hamn2

Jag var på torsdagsmorgonen på ett s.k. frukostmöte i Almedalen (Visby) där SNF bjöd in till ett samtal om ”Mer Vindkraft i väst” med Svante Axelsson, generalsekreterare i SNF som föredragande. Han redogjorde för föreningens ”rungande ja” till vindkraft och hur det skulle gå till att få in 30 TWh vindkraft i västra Götaland. SNF har arbetat på en rapport som ännu inte offentliggjorts, och som får anta skall vägleda exploatörerna, från de mer känsliga områdena. Jag är övertygad att SNF slutligen insett att stora naturvärden står på spel och känner av det lokala motståndet, i elfte timmen måste de stämma i bäcken. Jag är rädd att de redan befinner sig i floden. Som samtalspartner var Annika Melker Lundström, vd Svensk Vindenergi och Stefan Edman, miljödebattör inbjudna. SNF har tydligen i samarbete med O2 arbetat fram en något som kan liknas vid en parallell översiktsplan där man som brukligt är lägger filter på filter av områden som inte passar, typ Natura 2000 områden, bostäder, områden med för svag vind etc. på en karta och i slutänden funnit att där fortfarande finns områden som skulle kunna producera 30 TWh vindel i regionen. Det största hindret fann Axelsson i flygvapnets skyddszoner. Hans egen slutsats var att Jaz skulle vara svårt att sälja om det var så klumpigt att det inte kunde manövrera bland vindkraftverken. Han hänvisade till försvarsutredningen som listade klimatet, pandemier och krig i nu nämnd ordning som Sveriges största hot. Det vore intressant att höra någon med insikt i frågan huruvida detta fortfarande gäller bland den högre militärledningen? Han såg i alla händelser inte skyddet av natur som den största bromsklossen för en fortsatt utbyggnad. Jag är övertygad om att många lokala SNF föreningar i Västergötland och Bohuslän inte delar hans åsikt i denna syn. Lundström talade allmänt om de besvärliga tillståndsprocesserna som måste bli smidigare och tog åter upp frågan om det kommunala vetorätten. Hon efterfrågade en återgång till det gamla systemet för att i slutändan kunna få en juridisk process. Hon pratade också om ”smart grids”, förståss. Edman svarade på en direkt fråga från Axelsson att han fortfarande gillar vindkraft men att han var orolig för de Bohusländska ”fjällen” ( http://bohuslaningen.se/nyheter/bohuslandal/1.753593-kvartett-kampar-for-fjallen). Edman har om än lite sent insett att vindkraftsindustrins framfart har ett pris, och försöker nu delvis mota olle i grind. Kanske är det delvis Edman som manat ut Axelsson i floden. Det fanns en tid att stämma i bäcken, för mer än tio år sedan talade jag med SNF´s ordförande Mikael Karlsson att de när en orm vid sin barm, att de i vindkraften släpper lös ekonomiska krafter som kommer vara svåra att stoppa när de gör anspråk på naturlandskapet – där befinner vi oss nu. Edman var naturligtvis tänkt som en motvikt för att ge sken av debatt, men jag tyckte att han negligerade problemen, han ansåg att forskningen visar på att vindkraften inte skapar problem för fåglar, fauna och flora, ”fågelsträcken flyttar – inga problem”. Han efterfrågade dock att vi ”här och var skall ha tysta områden, avskildhet, med vår välfärd borde vi kunna behålla vilda områden”. Men en stor vindkraftpark i inloppet till Göteborg, som relief till Vinga såg han i sin vision som ett vackert inslag. Sedan inbjöds till kommentarer och ett fåtal hann på den korta tid som återstod ge sina synpunkter. Owen Laws från Krokom kommun varnade för att tubba på det kommunala självbestämmandet, han prisade ”översiktsplanen” som det instrument som man kan och bör använda. Måns Hagberg från Länsstyrelsen västra Götaland påpekade att tillståndsprocesserna är svåra, att detta är kontroversiellt. Han berättade att intressegrupper kräver oberoende MKB trots att det saknar stöd i lagen och många kommuner ger vika, projektörer ger upp. Även etableringar i industriområden som t.ex. på Preems raffinaderi skapar motstånd.

Jag efterfrågar fortfarande den enskilda människans perspektiv. De som bor i områden som värnar om sitt närlandskap, de som verkligen berörs och som ofta avfärdas med begreppet NIMBY (så även denna morgon). De liksom finns inte i SNF´s värld. Axelsson hänvisade till tyska och danska undersökningar som visar på att motståndet minskar i takt med att vindkraften etableras. I Sverige säger SOM undersökningarna tvärtemot, motståndet är störst i de län som har mest vindkraft. Han menar antagligen att acceptansen ökar efter att vindkraften etablerats. Han kanske förväxlar uppgivenhet inför feta compli (fait accompli) med acceptans. Jag ville säga både ett och annat men plötsligt var tiden 09.00 och jag bilade hem genom den vackra stilla sommarförmiddagen. En låg dimma höll på att lösas upp och över Näs hängde de jättelika propellrarna orörliga över dimbankarna – overkligt. Igår tillförde de inte mycket energi, varken SNF´s vindkraftsmöte eller de stålskelletten i det gotländska landskapet. Dagen innan hade jag tagit bilden ovan från badplatsen i Burgsvik.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Björn

    Med 30 TWh vindkraft reser sig frågan: var skall reservkraften tas? Den som bygger vindkraft borde också räkna in reservkraftanläggningarna i sina kostnader, för man får väl anta att dessa anläggningar är icke kraftproducerande, när vindkraften snurrar. Hur ser sådana kostnader ut? Om man betänker att vindkraften är så instabil och kostnadskrävande, är den fullständigt redundant. Och beträffande miljöförstöringen, så borde folk i berörda områden, gå samman och totalt neka till det industriella intrånget. Det verkar som om politikerna inte förstår vad som håller på att hända med vårt land som håller på att bli ett industriområde med 100 meter höga torn, vilka miljömässigt bullrar och förfular landskapen.

  2. bom

    Hur ser det ut med Gotlands elförsörjning egentligen? Kommer all el från fastlandet när vindkraften som vanligt strejkar? 30 TWh som man snackar om blir väl i verkligheten ca 6 TWh eller hur? Ta upp de två SNFpåvarna i var sin skolJAS och kasta dom som vantar mellan snurrorna. Mannen från Krokom tål väl att lyssnas på. Självbestämmande är bara besvärligt när centralbyråkraterna vill annat. Hur många hundra miljarder kommer nätägarna att råna oss på ytterligare för de smarta Gridsen. Nog är dessa smarta för nätägarna alltid.

  3. Helge

    Varför krävs inte mer forskning på hur mycket vindkraftsparker påverkar miljön, att de gör det är det ingen som ifrågasätter, det är hur mycket och mycket lite forskning finns. De som finns visar på klart negativa konsekvenser.
    Ddet är en viss skillnad att husera några 100 totalt i landet, till 10.000 tal kanske >200 m höga torn. Reglerkraften som behövs var kommer den ifrån? Hur påverkar det turistnäringen? “Fågelsträcken flyttar sig”, vart då? Om vindkraftsparkerna finns överallt?

  4. bom

    Björn
    Senaste utvecklingen är att man vill upp till 250-300 meters höjd för att vinna ett par procent drifttid till. Så länge som elkunderna står för fiolerna rullar vansinnet vidare.

  5. Kerstin

    Nu har Sverige haft anskrämliga fyrar i 150 år, men nu är ju de flesta av dem överflödiga, så nu är det hög tid att kräva att alla fyrar som inte används aktivt omedelbart rivs. De förfular de öppna horisonterna, och varje år dör tusentals fåglar som krockar med och lockas till fyrljusen. Samtidigt bör naturligtvis också alla gamla vindkvarnar också rivas.

  6. Helge

    Ju mer jag tänker på vindkraftverken ju mer inser jag att detta måste vara en av de största bluffar som svenska folket utsatts för näst efter koldioxidöverdrifterna, men å andra sidan hänger de ihop.
     
    Vi har en politiker som agerar ansvarslöst, någon annan slutsats kan inte dras. För det går inte längre att gömma sig bakom FN m.fl. Någon gång måste man ta eget ansvar och stå för de konsekvenser man är med om och beslutar.

  7. ThomasJ

    Tack för inlägget Lars!
    Men kan det verkligen stämma med 30 TWh i Västra Götaland allena??
    Det är (har iaf. varit) det totala ‘målet’ (20 på land & 10 till havs) för hela landet.
    Sedan har jag en hel del att säga om hrr. Axelsson, Edman & Karlsson, för att ej glömma fru Lundström, men att uttrycka det torde innebära en prompt portning från TCS…  😉
    Ingen av dem – kan la få sägas(?) – är speciellt trovärdiga, milt sagt.

    Vad avser FSL vidtaga vs. detta ‘utspel’?

    Mvh/TJ

  8. Mats Geijer

    Vilken “försvarsutredning” refereras till? Jag jobbar i Försvarsmakten och kan inte alls hålla med om att det skulle vara någon koncensus att klimatet skulle vara något hot. Lika lite pratar vi om de enorma flyktingströmmar som var på tapeten för några år sedan. Då är nog den kraftiga ryska upprustningen en mer påtaglig fråga – vilket ju Jan Björklund oxå tog upp i Almedalen.

  9. Labbibia

    Det är verkligen full fart på vindkraftverken på Gotland nu……..inte.

    http://www.gotlandsenergi.se/geabgraf/default_1.htm

  10. Jonny Fagerström

    Ja, 30 Twh i Västra Götaland verkar allvarligt. Kanske bara SNF:s utspel eller…
    Tyvärr vet jag heller inte vad FSL avser göra ifrågan. Jag aviserade till valberedningen redan i våras att jag inte stod till förfogande för ytterligare en valperiod varvid jag efter årsmötet förra helgen inte längre är styrelseledamot. Två år av antivindkraftsarbete i FSL får räcka. Mitt föredrag och efterföljande debatt med Vd för Svensk Vindenergi och GD för Energimyndigheten samt Näringsdepartementet under seminariet “Tillståndet i miljön” på Hotel Rival den 3 maj inför 350 miljö- och hållbarhetsmänniskor var nog det mest intressanta och det jag är mest nöjd med under dessa två år. Men nu tackar jag för mig. Nu är det TCS som gäller. Gud bevare oss!

  11. Erland

    Är det inte lite konstigt att Vattenfalls utmärkta diagram över Gotlands vindkrafttillskott inte fungerat alls under Almedalsveckan? Pinsamt, kanske?
    http://www.vindstat.nu

  12. Kristoffer Lager

    Jonny #10
    Är det detta föredraget du menar.
    https://www.klimatupplysningen.se/2011/03/01/tillstandet-i-miljon/
    Jag skrev då följande kommentar som jag aldrig fick svar på.
     
    Kristoffer Lager { 06.05.11 at 16:31 }

    Tittade på Jonnys PDF från föredraget. På sidan 3 finns det bilder på en skylt från en byggarbetsplats . Osäker på vad han vill säga med bilden, men så vitt jag förstått så är det lag på att byggarbetsplatser måste ha varningsskyltar, samt att man måste bära skyddsskor, skyddshjälm och varselkläder på en byggarbetsplats.
    Nu är bygget avslutat, vindkraftsparken i drift, och skyltarna togs ner för ett par veckor sedan.

    Jag var inte på mötet, så jag vet inte vad Jonny sade. Men jag har svårt att tänka mig att han visade bilderna och berättade hur duktiga byggarna var som följde lagen och satte upp varningsskyltar.

  13. Björn

    Kerstin [5]; Det där lät lite väl ironiskt. Fyrar och gamla vindkvarnar går inte att jämföra med det som nu håller på att hända med vår natur. Du verkar sakna förmåga till en realistisk föreställningsvärld eller är du ute för att bara störa debatten? Tänk att kanske aldrig mer kunna gå ut i naturen utan ett snurrande vidunder i horisonten som stör stillheten. Vindkraften behövs inte därför att kärnteknologin är så mycket mer effektiv och vars anläggningar begränsas till ett fåtal platser.

  14. Labbibia

    OT

    Statsminister Reinfeldt och några andra kändisar utfrågas just nu lite mer avslappnat i TV 1. (repris från förra veckans “sommarkväll”) utfrågningen går till så att intervjuarna drar ett slumpvis valt kort, och ställer frågan som är nedskriven där.

    Reinfeldt fick just frågan: “Vilket hårschampo använder du?”

    Hehehe……han skrattade gott, kan tilläggas. 🙂

  15. Jonny Fagerström

    #12

    Bilden var bara en illustration till föredraget och den kommenterades aldrig. Men skyltarna/skyltning av något slag utgör enligt min mening den allra lägsta nivån när det gäller att varna allmänheten för vindindustriområden.

  16. Labbibia

    Björn # 13

    Ja. Dessutom går fyrar utmärkt att använda som riktmärken för navigering även dagtid.

    Kerstin är nog inte ute till sjöss så ofta?

  17. Björn

    Jonny Fagerström [15]; Har inte tittat på bilden förrän nu. Är det verkligen så illa ställt med Gotland? Det är ju en skog av vindkraftverk i horrisonten. Det är ju frukansvärt att som turist eller fastboende, behöva se och störas av eländet.

  18. Jonny Fagerström

    #17
    Jag vet inte. Lars får svara på det eftersom det är han som gjort inlägget, men jag antar att det är Näsudden?

  19. pekke

    SNF är nog de värsta hycklare jag sett, de gnäller om att vi måste bevara skogen.
    http://skogsbloggen.wordpress.com/
    Samtidigt så stöder de att skogen får skövlas för vindkraften, där de bygger transportvägarna, vändplatserna och fundamentet för tornet kommer det inte växa nån skog på många generationer.
    2 bloggar med klickbara bilder som visar vilken enorm skövling som behövs för att bygga vindparker.
    http://morfarshus.blogspot.com/2011/05/granne-till-fyrtio-vindkraftverk.html
     
    http://forakarepavag.blogspot.com/2009/07/bliekevare-vindkraftverk.html
     
    Ang. flyget och VKV så störs ju planens radar av de roterande bladen, det går ju att korrigera eller ändra radarsystemen men det kostar ju och även kommersiella flygplatser vill inte ha stora VKV i närheten pga radarskugga.

  20. bom

    Snaxelsson-Edman-Lundström. En typiskt sammansatt Svensk panel. Hela gänget har gripklorna nedkörda upp till armbågarna i vindkraftssyltburken.

  21. Björn

    Jag undrar hur det ser ut i händelse av avveckling av ett vindkraftverk. Finns det någon lag som reglerar saneringen av området och återställandet av naturen? Finns dessa kostnader med i glädjekalkylerna? Förmodligen måste ett antal strikta lagar stiftas för att reglera ansvarsfrågan. Det får inte bli så att dessa torn får stå åratal oanvända utan åtgärd.

  22. TomasJ #7
    Talet 30TWh i västra Götaland är nog snarare vad man anser kan få plats om man tar hänsyn till alla restriktioner och naturvärden, inte ett planeringsmål. Jag antar att man inte tagit hänsyn till lokalt boende, men eftersom rapporten ännu inte offentliggjorts kan vi bara gissa, vi får återkomma då och se vad den innehåller

  23. Björn
    Det är utsikten från Burgsviks hamn, min centralort ca 7 km från där jag bor. I horisonten ser man Näsudden mot nordväst som har ca 100 verk och där man för närvarande byter ut ett antal verk mot nyare och högre, samt ställer dem i mer raka led. Det var dock denna delvis planlösa utbyggnad som fick mig att reagera någon gång på 90-talet.

  24. Pekke
    Jag tycker det vore intressant om någon med sinne för skogskubikmeter, arealer och koldioxidekvivalenter att räkna på hur mycket 1100 vindkraftverk i Markbygden i Piteå inklusive vägar, kablagedragning, dränering etc skulle innebära på 100 års sikt i form av minskade koldioxidupptag. Hur många hektar väg och anläggningsytor undandras framtida skogstillväxt. Någon skog eller växtlighet kan näppeligen växa i den halmeter makadam som krävs för att göra dessa skogsbilvägar bäriga. Kanske den är försumbar, men det vore ändock intressant.

  25. Helge

    Kerstin # 5
    De flesta fyrar som inte längre används monteras ner och skrotas, ett fåtal bevaras som kulturminnen.
     
    De står heller inte i hundratal, och att de skulle skada fåglar är ju ett rent påhitt, så vad vill du egentligen med inlägget?

  26. Riva fyrar är nog ganska onödigt,dessa står som igenkännings
    märken i naturen och är mest till glädje för de som bor i dessa
    trakter.
    Dessutom kan fyrar byggas om till bosättning i en lugn och av-
    skild plats,bra för stressade nutidsmänniskor.
    De som byggt om dessa fyrar till bostad brukar vara mycket nöj-
    da med resultatet.
    ALI.K..

  27. Jonny Fagerström

  28. Obetalabar:
    Hans egen slutsats var att Jaz skulle vara svårt att sälja om det var så klumpigt att det inte kunde manövrera bland vindkraftverken
    Vad tror han? Att JAS flyger med en hastighet av 50 km/timme?  Och det är väl också en fråga om radarstörningar och dem “kompenserar” man inte enkelt för.
    Gammal radarobservatör
     

  29. Björn

    #27;
    Bra artikel i ämnet ansvar vid avveckling av vindkraftverk. Markägarna luras att tro att det bara är att håva in kulorna, men det finns något som heter ansvar. Det vore bra med ett fall i högsta domstolen för klargörande hur ansvaret skall utformas i praxis. Kanske ett retroaktivt ansvar skulle utdömas om det kommer fram att kraftägarna har lurat markägarna.

  30. Ingemar

    Jonny F #27,
     
    Från Metroartikeln:
    – Bara deponiavgiften för 1 300 ton betong som ett fundament består av kostar närmare tre miljoner kronor när jag kollade med kommunen. Men det kan landa på mycket mer i slutändan eftersom kostnader tillkommer i samband med bortforsling av betongen, säger en markägare i Lycksele kommun som vill vara anonym.
    Hoppsan, undrar vad detta gör med markvärdet? Hur många vill köpa (eller belåna) mark som är behäftad med enorma skulder?

  31. Kristoffer Lager

    #15
     
    Jag förstår inte riktigt vad du menar. På vilket sätt kan skyltar från en byggarbetsplats vara en illustration till ett föredrag om vindkraft? I princip skulle du kunna ta bilder på exakt likadana skyltar utanför bygget av nya nationalarenan. Och de skulle betyda samma sak: Här är en byggarbetsplats, enligt lag gäller dessa regler för att vistas här.
     
    När bygget sen är avslutat så kan man fritt röra sig i området.

  32. Pehr Björnbom

     
    Kristoffer Lager #31,
     
    Din kommentar väcker en fråga hos mig.
     
    Vid mobilmaster finns det skyltar som varnar för nedfallande is.
     
    Finns motsvarande vid vindkraftverk?
     

  33. Kristoffer Lager

    #32
     
    Inte vid alla vindkraftverk i Sverige, men i den här parken. I de allra flesta fall så står det även som villkor i tillståndet att det ska finnas skyltar. Det finns också såna skyltar vid den parken som bilderna var tagna vid. De står på ett sånt avstånd att de ske kunna ses innan man är inom ett riskområde
     

  34. Helge

    OT
    I Norge får man gå 110 år tillbaka för att hitta en rekordsommar.
    http://www.yr.no/nyheter/1.7703192

  35. Jonny Fagerström

    #31
    Angående skyltar:
    Det är rätt att det ska finnas skyltar vid en byggarbetsplats. Dock så är inte vindkraftverk ett byggnadsverk i egentlig mening utan ett fritt uppställd maskin enligt EU:s maskindirektiv. Byggnation av vindkraftverk borde därmed inte gå under tex plan- och bygglagen (PBL). Ett vindkraftverk är en maskin och det är ofrånkomligt att det enligt maskindirektivet i framtiden kommer att krävas skyltning och/eller inhängnad av ett vindindustriområde. Det var det som bilden ville illustrera. Detta kommer att avgöras i EU-domstolen. Bilden med vindkraftverken och skyltarna är bara en föraning om hur det kommer att se ut överallt framöver i vårt vackra land.

  36. Peter Stilbs

    OT – men kanske värt att pusha för – kl 18 på TV2 går en 50 min dokumentär i repris om icke-sommaren 1816 – dvs sommaren som aldrig kom. Jag har inte tidigare sett programmet, men kanske det kan vara tänkvärt. 

  37. bert

    Lite märklig diskussion denna om vindkraft. Om den vore effektiv, nödvändig  och tekniskt riktig så skulle man kunna ha fördragsamhet med nackdelarna, framförallt de miljömässiga. Men hur mycket har inte människor i norr drabbats av vattenkraftsutbyggnaden? Var det inte värt att förstöra Stora Sjöfallets prakt för att få de kilowattimmarna som det har gett? OK, kan diskuteras och det skulle kunnat göras med större hänsyn om det gjorts idag. Men det tillskott som vindkraften ger är inte värt det priset i form av störd miljö. Sedan har vi de tekniska nackdelarna med vindkraft som diskuteras alldeles för litet. Det är faktiskt det starkaste argumentet mot vindkraft, om man bortser från det ekonomiska…

  38. anna

    Jag tycker det verkar som om de här gröna utopisterna inte är särskilt bra på att analysera helheter utan mest hoppar på något som känns bra. Tror de att vindkraftverk uppstår ur tomma intet och sedan bara står och snurrar kontinuerligt i eviga tider? Eller ska vi inte bry oss om de allvarliga ingrepp som blir i naturen både för att gräva fram råvaror till materialet och att sedan utvinna de värdefulla ämnena? S e t ex http://www.newsmill.se/artikel/2011/03/31/den-gr-na-energins-m-rka-undersida och metrobloggen.se/faktavetdu/karnkraftshatarna-ar-inte-hallbara/ 
Här framgår det rätt tydligt den gigantiska miljöförstöringen och de radioaktiva utsläppen (!) i samband med gruvbrytningen.
På följande länk tas bl a upp skador på fåglar och fladdermöss, riskområde för flygande isbitar, etc: notrickszone.com/2011/06/01/alternative-energy-wind-power/ 

    Sol och vind har inte tillräckligt hög verkningsgrad för att vara effektiva, vilket bl a framgår här: notrickszone.com/2011/06/29/the-great-solar-swindle/ och
andaslugnt.blogspot.com/2009/11/fran-kol-till-vind-en-gron-tankeovning.html 
”Andaslugnt” har räknat på hur många vindkraftverk som behövs för att ersätta fossileldning. Beräkningarna gäller enbart utvunnen energi, men vad jag skulle önska är att någon med tid och förmåga kunde göra en helhetsberäkning på olika energislag. Hur mycket energi, “grävvolym”, kemikalieutsläpp, skogsskövling, ytareal, etc, går åt för att framställa och driva ett “kraftverk” i relation till hur många kWh man sedan kan få ut? Även CO2-utsläpp kan med fördel beräknas (avskogning, markarbeten, framställning, etc). Om uppgifterna i #30 stämmer om 1300 ton betong per fundament så innebär det ju att det krävs en hel del energi och genereras en hel del CO2-utsläpp för att framställa all cement som behövs (både från energikällan som används för upphettning av kalkstenen, men även från kalkstenen i sig när dess CO2 drivs ut). Och hur framställs den glasfiber som används till propellrarna? Antagligen från fossila kolväten? 
Det säger ju sig självt att det inte är hållbart om det behövs två vindkraftverk för att tillverka ett…

    När det gäller solenergi så känns det som att här finns större potential än i vindkraft för teknikutveckling för att öka verkningsgraden. Solceller kan fylla en viktig och bra funktion på rätt breddgrader, men varför slösa pengar och energi på att smälla upp dåliga solceller istället för att satsa en bråkdel av pengarna på att forska fram effektivare celler först? Det är ju trots allt energi och naturresurser vi måste hushålla med (och pengar) och då är det inte acceptabelt att slösa på dessa bara för att eventuellt minska CO2-halten från 0,039% till 0,038%, dvs halvera människans bidrag till den totala halten CO2 i atmosfären… (http://www.geocraft.com/WVFossils/greenhouse_data.html)

  39. Björn

    Det är inte bara Maskindirektivet som gäller utan vi har även EMC-direktivet som reglerar elektriska störningar. Vid åska så fungerar vindkrafttornen som åskledare och är tacksamma objekt för blixten. Dåligt utförda jordningar kan förflytta problemen till lågspänningsnäten med följdverkan som transienta pulser som kan slå ut hushållsapparater och datorer och dessutom öka brandrisken. Det finns mängder av problem kring nya maskiner som vindkraftverk som inte ingår i vindsnurreivrarnas hjärnor.

  40. Björn #13, Labibia #16, Helge “25,

    jag uppfattade Kerstins inlägg som en fin ironi. Det finns en nostalgi runt gamla fyrar och gamla väderkvarnar vilket visar att inte allt som sticker upp en aning över omgivningen är hatat.

    Det enda som saknades var, tror jag ett  🙂   efter nlägget
    (och om det var så så är det en god illustration till att man kan alltid bli missuppfattad – det som för  den som skriver är ett skämt är för någon annan blodigt allvar

    skål på er 🙂

  41. Håkan Bergman

    Fyrar tillhör det här landets kultur- och industri-historia, frågan är hur framtiden kommer att se på en massa uppochnervända aktersnurror i kolossalformat? Kommer det nånsin en sillburk med texten ABBA-VindSnurran på?

  42. Staffan D.

    Ironin i #5 gick inte fram… “Om man tar en rund cirkel”, började läraren, men avbröts:  “Men magistern, är inte alla cirklar runda?”  “Jo, men här kan man inte uttrycka sig nog tydligt.”
    –  Man vill bara uttrycka förhoppningen att någon i vindkraftsägarfamiljen är känslig mot bullret… Man hör inget på dagen, och egentligen hör man inte på natten heller, men sömnen far illa och man blir spänd och stressad…  (Sagt utan all ironi.)

  43. ThomasJ

    Om & över fyrar rekommenderas:
    “Beskrifning övfer Svenska Fyraren”
    Antikvariatbokhandeln Hans Cederberg AB, Box 2130 Partille,
    S-433 02 Partille.
    ISBN: 91-7810-334-7

    En underbart fin bok med dito avbildningar, info m.m.!  😀

    Mvh/TJ

  44. pekke

    Lars J.#24
    Jag har kollat runt lite men det är svårt att få några siffror på hur mycket skog som måste tas ner för en vindpark, men det finns lite siffror i en slutrapport för Havsnäs i Jämtland.
     
    Det byggdes 35 km. väg i parken och behövdes avverka 85 hektar för det.
     
    http://www.natverketforvindbruk.se/Global/Arbetskraftsforsorjning/Projektet%20Arbetskraft,kompetenser%20och%20faciliteter%20f%C3%B6r%20storskaligt%20vindbruk.pdf

     
    Såg även att Jonny F. hade en bra länk om betongfundament och hur utsatta markägarna är om de inte synar kontrakten noga.
     
     

  45. Gösta Walin

    Bilden från Burgsvik är verkligen skräckinjagande. Värre än i Bohuslän.
     

  46. John Silver

    “Hans egen slutsats var att Jaz skulle vara svårt att sälja om det var så klumpigt att det inte kunde manövrera bland vindkraftverken.”

    Hur kan en sådan person överhuvud taget ha ett jobb?

  47. Ivh

    Ingemar #30
     
    När man river större betongkonstruktioner idag så brukar man använda en mobil betongkross om det finns plats att ställa upp den. Den gör det möjligt att separera armeringsstålet från betongsten. Armeringsstålet går att sälja som skrot och det armeringsfria betongstenen brukar inte kosta något att bi av med, då den används som fyllnadsmaterial.
     
    Björn #39
     
    Det är inget större problem med att åskskydda ett vindkraftverk. Kunskapen finns sedan lång tid tillbaka då alla stora kraftledningar med ställverk i Sverige har åskskydd.

  48. Kerstin #5,
    Du kan ju inte på allvar jämföra denna skog av monster vid landhorisonten med de fåtal fyrar som man sällan ser, och som inte heller rör sig? Och inte heller med väderkvarnar som är mycket mindre. Du har dock en liten poäng i att människor vänder sig mot det nya, men är vana vid det gamla. Jag tror dock inte människor kan vänja sig vid vindkraftskogar. Bilden ovan från Gotland är ju absolut vedervärdig. Men, föralldel, om du gillar utsikten så mycket: Varför inte slå upp lika många fabriksskorstenar på Gotland? Eller stora kraftledningar längs alla horisonter? Och fler raffinaderier längs kusterna. Folk kommer ju ändå att vänja sig. Det är inga problem.

  49. Staffan D.

    Stockholms skärgård är ju (nästan) fritt från vindkraftverk.  Utö har ett.  Ljusterö har ett till.  Men sedan är det nog slut.  Självklart, egentligen.  Det är ju eliten som bor där på somrarna. 
    –  Ett andra verk på Ljusterö blir nog inte av.  “Motståndet blev stort”, sade SR 18/4.
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4461970

  50. Inge

    Apropå Gotländsk vindkraft: De verk som byggs idag är inrymda i den kapacitet som nu finns via kabel till fastlandet. År 2017 beräknas en ny kabel tas i drift med 500 MW kapacitet och då kan man bygga mer vindkraft. Ytterligare en sådan kabel ska nog byggas senare så det finns risk att delar av Gotland kommer att se ut som Näsudden. Här på Gotland projekteras för flera medelstora projekt i skogsmiljö vilket gör att man måste upp i höjd för att få bort turbulensen och få starkare vindar = mer störningar för omkringboende. Dessutom blir det sämre lönsamhet för ägarna vilket sammantaget gör att alla bli förlorare om inte elpriserna hålls uppe vilket också gör alla till förlorare.
    Varje verks magneter innehåller numera ca 200 kg neodym, tidigare hade man ett ton.

  51. #24  Lars Johnsson,
    Pite Markbygden med sina 1100 snurror är utspridda över ett 50 km x 10 km stort område. Av det 50000 ha stora området blir 3000 ha skogsmark skövlat och obrukbart för skogsbruk. Inom området finns det bästa av kungsörn, falkar (även pilgrimsfalken) och en mängd andra fågelarter. Sveaskog beräknas tjäna 150 milj. kr/år i markarrenden i 30 år motsvarande avkastning av 3 miljarder kr produktivt skogskapital med en alternativ normal avkastning på ca 4%/år eller 2500 kr/år per ha – alltså 7.5 milj kr/år för 3000 ha skövlad skogsmark mot 150 milj. kr/år från arrendena.
       Kostnad för återställning  av Pite Markbygden framgår av Föreningen Svenskt Landsskapsskydd, där ekon  Perssons utvärderingsrapport finns på deras hemsida – 82 miljarder investering, 42 miljarder i infrastruktur, underhåll, reglarkraft är siffror jagminns. Avveckling/återställning kostar gissningsvis 10 miljarder kr. 

    Jonny F kan kanske lägga ut rapporten

  52. Tack Holmfrid, jag skall kolla på Persson sida. Problemet är just detta, att vindkraften i Norrland är mest lönsam i fjällen, på skogsåsar eller i skärgården där de också gör mest skada.

  53. Jonny Fagerström

  54. Skogsmannen

    Holmfrid #51!
    En avkastning på 2500 kr/ha för skogsmark låter som lite av en glädjekalkyl i området kring Piteå. Med en bonitet på 1,5-3 m3sk (bonitet är medeltillväxten i ett bestånd då den har sin maximala tillväxt), kommer man knappast upp i en avkasting över 1500 kr/år.

    Lars #24.
    En rimlig gissning är att skogen krig Piteå efter hundra år har uppnått en volym på ca 100-150 m3sk/ha. Att jämföra med vissa områden i Skåne där tillväxten (boniteten) kan vara upp till 8 ggr högre!

    http://www.slu.se/Documents/externwebben/webbtjanster/statistik-om-skog/Kartor/Svenska/05-09/bonitet.pdf   

    (Tyvärr lite svårtolkad presentation)  

  55. Skogsmannen 54,
    Uppgiften 4% avkastning är hämtad från chablonvärde för regionen. Budskapet är ju att drivkraften för skogsägaren att öppna sina marker för vindkraftexploatering ju är enorm.  Denna avkastning tillfaller i huvudsak skogsbönder som ju äger en stor del av kustnära skog, där vinden blåser bäst.  Centerpartiet driver här en typisk intressepolitik, som inte uppmärksammats tillräckligt.  Arrendet 4% av värdet för energiproduktionen är bestämt av myndigheten (näringadepartementet genom energimyndigheten)

  56. Skogsmannen

    Holmfrid!

    Blev lite syftningsfel min kommentar. Syftade snarare till att förstärka ditt påstående i #51.   

    I övrigt – helt överens! 🙂