Gästinlägg av docenten, meteorologen och klimatologen Tage Andersson
”Men den märkliga slump som klumpat ihop köldsmällarna under 1900-talet är inte det enda som talar för ännu en kall vinter” skrev Aftonbladet den 7 sep 2011.
På förstasidan lovade man ett nytt fantastiskt prognosindex, men varken i pappers- eller webbupplagan lyckades jag hitta det. Inte heller fann jag särskilt många hopklumpade köldsmällar i deras diagram, som uppenbarligen hämtat data från SMHI.
Vintrarnas (3 månader, föregående decembers, årets januari och december) temperaturanomalier med avseende på referensperioden 1931-1960 visas av figuren. Den omfattar perioden 1860-2011. Även om också en av TV4s meteorologer påstår att de kalla vintrarna klumpar ihop sig har jag svårt att se det. Under 1900-talet förekom 3 riktigt kalla vintrar i följd endast 2 gånger, de ökända krigsvintrarna 1940-42 och 80-talets 1985-87.
Nu kan man naturligtvis diskutera sådana här medelvärdens relevans. Det är tre månader, för ett land som omfattar 15 latitudgrader. Den senaste vintern t.ex., som var kall, inleddes med snöfall redan i november, följt av en extremt kall december. Januari fick nästan normal temperatur, något åt det varma, medan februari blev kall med sträng kyla i Norrland. Men med alla svagheter ger anomalierna dock en översiktlig bild. Klumpat hop sig har inte de kalla vintrarna gjort utan de varma!
För att få en uppfattning om vintrarnas tendenser, den förkättrade trenden, har jag på vanligt sätt beräknat den linjära trenden för perioden 1860-2011. Den blir 0,8 grader C per 100 år. Nära motsvarande storhet för norra halvklotets vintrar. Detta innebär varken att anomalierna är lika stora eller går i takt. Norra halvklotets är ungefär en tiopotens mindre och korrelationen mellan de två är visserligen positiv, men svag.
Lite mer om detta kan läsas i TCS inlägg Ytterligare en kall vinter? (8/9), Våra kalla vintrars geografi (22/9) och TV4-meteorolog: Rent statistiskt möjligt med ny vargavinter (25/9)
När detta skrivs har vi en tidig, härlig brittsommar. Det säger oss inget om den kommande vintern, men prognosmakarna har fattat att vintrarna fortfarande kan bli kalla och Aftonbladet är inte ensam om att spå en vargavinter.
Enligt NOAA: s solfläcksprognos inträffar nästa maximum i december 2013, vilket om man följer tidigare statistik beträffande längden i år mellan föregående minimum, är vi på väg mot ett kallare klimat. Daltons minimum inleddes med ett hopp från 3 till 6 år mellan föregående minimum och följande maximum.
Efter vad jag förstått har vi fortfarande ngativ fas på PDO (Pacific Decadal Oscillation) och NAO (North Atlantic Oscillation) vilket brukar betyda kallare klimat , men å andra sidan har solaktiviteten stigit en del vilket skulle kunna ge en mildare vinter än vi haft de senaste åren. Hoppas på det även om jag planerar att köpa en snöslunga snart, vilket kanske kan hålla snön borta. 🙂
Solens aktivitet kan minska redan om några år och orsaka sänkta temperaturer på jorden. Det hävdar solforskare i USA. Magnetfält som påverkar antalet solfläckar försvagas just nu, menar de.
Perioder med färre solfläckar har under åtminstone två perioder tidigare inverkat påtagligt på temperaturerna i Europa.
Många forskare – om än inte alla – menar att solens aktivitet och klimatet på jorden hänger ihop.
Färre solfläckar leder enligt dem till fler moln på jorden. Det får i sin tur solens instrålning att minska och temperaturerna att sjunka.
Mellan 1645 och 1715 var antalet solfläckar nära noll. Perioden kallas den lilla istiden då temperaturerna sjönk kraftigt med missväxt och annat elände som följd.
http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1245495/Solen-kan-kyla-ner-oss-snart.html
olakron #3, vi har just haft en period med ovanligt låg solaktivitet och inte gick temperaturen ned för det.
Thomas # 4
Ta inte ut din glädje i förväg!
Förklara istället hur tidigare förändringar har gått till.