Världsbankens klimatrapport – igen

Gästinlägg av Tage Andersson
I november 2012 kom världsbanken med en konsekvensanalys av en 4oC höjning av den globala medeltemperaturen under detta århundrade (Turn Down the Heat.Why a 4o Warmer World Must Be Avoided).
Väl tajmat för det stora klimatmötet i Doha. Man byggde på ett scenario från FNs klimatbyrå IPCC, som dock gav en så stor höjning låg sannolikhet. Världsbanken spädde emellertid på med att den kunde inträffa redan om ett halvt sekel. ”Gefundenesfressen” för alla media som odlar klimatskräcken. I TV och dagspress märktes Johan Rockström, som oemotsagd deklarerade att: ”Jorden blir självvärmande”….”Svåra stormar blir allvarligare”…..”Orkanen Sandy hade inte varit möjlig om inte jorden blivit en grad varmare”.
Först i slutet av januari släppte de stora drakarna fram kritik av världsbankens rapport. DN hade 21/1 en sansad artikel av Lennart Bengtsson m.fl: ”Misstolkad klimatrapport hotar forskares trovärdighet”. Två genmälen tog de snabbt in.
Den globala medeltemperaturen är ett abstrakt och svårtolkat begrepp. Den varierar omkring 0,1oC från år till år. Själva upplever vi sådär 100 gånger större temperaturvariation under ett vanligt dygn. Dock är den globala medeltemperaturens ändring den dominerande parametern i klimatdebatten. Sedan mitten av 1800-talet, då observationerna blev tillräckligt många för beräkningar, har den stigit knappt 1oC.
Vi upplever ju ständigt lufttemperaturen och uppfattar instinktivt om en längre period, som en månad, är varm eller kall. Den lokala månadens medeltemperatur är mycket mindre abstrakt än den globala medeltemperaturen. Figuren visar hur temperaturanomalierna (uttryckt som temperaturanomali=skillnaden mellan aktuellt och referensmedelvärdet) för jorden som helhet och en svensk ort, Uppsala, varierat. För oss individer drunknar globaltemperaturen i den lokala variationen. I och för sej skulle den lokala variationen kunna styras av globaltemperaturen, men så är det inte. Korrelationen mellan lokal och global temperatur är mycket låg, t.ex. för Uppsalas februaritemperaturer 0,15.
Följande slutsatser kan dras:
1. Om den globala temperaturen ska stiga 4 grader C de närmaste 50 åren måste dess hittillsvarande tendens brytas dramatiskt
2. Även om så sker dröjer det flera år innan en enskild ort märker en lokal temperaturändring
3. Frekvensen av kalla februarimånader visar ingen tendens att ändras med tiden
Inte ens IPCC väntar en så dramatisk ändring av den globala medeltemperaturen som världsbanken. Den redan läckta rapporten från IPCCs fifthassessment (AR5) väntar långsammare global temperaturökning än deras tidigare AR. Och långt lägre än världsbanken.

Fig 1
Temperaturanomalier för Uppsala och den globala medeltemperaturen för februari samt världsbankens prognos. Referensperiod 1961-1990.
 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

    Tack för ett tydligt diagram.
    Världsbanken gjorde väl ingen större skada, annat än att de fick alarmisterna att ställa sig själva i skamvrån för ett tag, detta eftersom de nappade direkt ovetande om deras kollegors nya försiktigare attityd.
    Vad världsbanken kunde koncentrera sig på är väl kostnadsbilden och hur  Sternrapporten förvaltade sina siffror för att överdriva vinsten av stor slösaktighet redan nu. 1 kr sparad om 100 år räknades som en sparad krona idag!(om jag förstått det rätt)
    Överdrifter och riggade kalkyler ger felinvesteringar (som i Northlands gruva i Pajala)

  2. OR

    TA: ”Korrelationen mellan lokal och global temperatur är mycket låg, t.ex. för Uppsalas februaritemperaturer 0,15.”
    Det var en bra siffra att få reda på! Det är ju vad man har på känn. Är korrelationen av samma storlekordning på andra platser? och hur kan den utläsas? 15 av 100 Uppsalafebruaritemperaturer skulle komma att motsvara larmen? Några år skulle det vara värre/bättre, om man visste vad en bra temperatur i Uppsala är?  

  3. joel

    Apropå såna här ”smältkatastrofexpeditioner”:
    http://heltnormalt.aftonbladet.se/wumo/2013/01/28

  4. Tack för diagrammet!

    Mycket pedagogiskt Tage, en ytterligare en illustration till hur knepigt begrepp ”global medeltemperatur” är. Och som du säger – ändå  är det ett centralt begrepp i kimatdebatten.

    C-G

  5. Jonas B1

    Diagrammet är en pedagogisk pärla. Dels blir det ju uppenbart att Världsbankens 4 grader är fullständigt orealistiska, dels ser man hur stora de naturliga lokala variationerna är jämfört med de små globala ökningar som är realistiska.
     

  6. Camilla

    Det här med kurvor är väl bara kul!? Även om somliga är raka och går ut i geografien – inte ens i någon tangents riktning! När jag var ung, så fanns det en deckare som hett just ”Farliga kurvor”. Kanske hookeyklubban är inkluderad?

  7. Tage Andersson

    Camilla, i min ungdom var bara tjejernas kurvor intressanta

  8. Lasse

    OT: Klimatkompensation tycks ha minskat. Kanske är det tillnyktring hos Svenska resenärer som avslöjade SNVs kompensationshandel där större delen gick till organisationen. En av hundra kompenserar med en miljöavgift. (P1 just nu)
    SAS betalar utsläppsrätter från och med årsskiftet framkom oxå.

  9. Tage Andersson

    OR, man ska tolka det så att så länge den globala medeltemperaturen bara varierar med några tiondels grader påverkar den inte alls enskilda orter eller ens regioner som Skandinavien eller Europa. Vi har Nordatlanten väster om oss och den ryssibiriska kontinenten öster om oss. På sommaren, då solen når högt upp blir kontinenten het. Får vi in denna ryssvärme blir det varmt. På vintern når solen inte högt, kontinenten blir svinkall. Kallt få vi då denna rysskyla når oss.
    På vintern är Nordatlanten mycket varmare än kontinenten. Får vi in atlantluft blir vintern mild. På sommaren är Nordatlanten mycket svalare än kontinenten. Atlantluft ger oss svala somrar.
    Som ”bevis” för att vi nu har det varmt brukar anföras att den globala medeltemperaturen legat över referensvärdet de några hundra senaste månaderna. Om man går på statistik från Climate Research Unit i England blir det de senaste 227 månaderna. Under den tiden har vi haft åtskilliga kalla vintermånader.
    OM den globala medeltemperaturen stiger 4 grader, DÅ kommer det att påverka oss. Än så länge är det bara så i modellerna. De faktiska observationerna pekar inte åt det.

  10. Åke N

    Lasse #8. Tror du att Al Gore klimatkompenserar för sitt privata jetplan?

  11. Sirapsodlaren

    Om man vill påvisa effekten av en temperaturökning med 1 grad i medel i Sverige så är det väldigt illustrativt att använda en karta över årsmedeltemperaturen, tex denna:
    http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.3973
    Så kan man ställa sig två frågor:
    Om medeltemperaturen ökar en grad, på 100 år, var i Sverige måste man åka för att uppleva detta katastrofklimat, dvs ge sig ut på katastrofturism? Det beror ju naturligtvis på var man bor från början. En Stockholmare måste tex åka ända till Nynäshamn för att uppleva en grad varmare klimat. Värre är det då för oss Göteborgare. Vi mådte ju åka ända till Trelleborg.
    Sen kan man ställa sig den omvända frågan. Hur långt måste man flytta inom 100 år för att kunna bo kvar i samma temperaturzon som idag? Här har Göteborgaren det bättre. Det räcker att flytta nån mil inåt land, tex till Mölnlycke. Stockholmaren måste däremot flytta ända till Gävle. 
     

  12. OR

    Tage Andersson #9
    Tack för svar. Det är ju bara fantastiskt hur mycket nyansering det finns plats för. Min fråga gällde också andra delar av jorden. Är det dålig korrelation även i tropiska områden t. ex.? Är det ”vi” som kommer att drabba ”dom”? eller har ”vi” hittills räddat ”dom”?

  13. Camilla

    Tage i post # 7.
     
    Har du tappat greppet om kurvorna? Dessa finns ju i alla sammanhang?! Se bara på ett grönt blad. Försök att sätta en bra formel på oss kvinnor med våra kurvor, så har du också gjort det (lätt som en plätt!!) med klimatet!

  14. A lukewarmers ten test  Matt Ridley
    http://www.thegwpf.org/content/uploads/2013/01/Ridley-Ten-Tests.pdf
    från GWPF

  15. Tage Andersson

    Camilla, en berömd matematiker, John von Neumann, lär ha sagt

    With four parameters I can fit an elephant, and with five I can make him wiggle his trunk.
    Med det menade han nog att med tillräckligt många parametrar kan man avbilda hur komplexa fenomen som helst utan att begripa dem.

  16. Missade vi det fredagsroliga, eller var det bara jag?
    http://www.dn.se/nyheter/sverige/dn-reportrar-pa-listan-som-miljomaktigaste

  17. Staffan Lindström

    { 28.01.13 at 18:21 }
    Sirapsodlaren , om Stockholmaren bor i innerstan räcker det med att flytta till någon plats i yttre förorterna/stadsdelarna typ Spångas yttre delar… Tullinge anses vara ett köldhål men det finns väldigt många sådana inom 25 km från Sthlm City 1,5 grad kallare än innerstan…

  18. Staffan Lindström

    { 28.01.13 at 21:43 }
    Perfekt … Karin Bojs underlät att nämna att hennes klättring på listan sammanföll med plötsligen väldigt få klimatalarmistiska artiklar från hennes sida… En rent sammanträffande förstås. Hon låter meddela att hon inte låter sig styras av lobbyorganisationer…. [För att travestera Piet Hein kan Karin Bojs säga: ”Jeg er sku min egen lobbyorganisation”]

  19. Joel

    OT: Nya norgehistorier?
    http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/arise-satsar-pa-norsk-vindkraft_7866658.svd

  20. Frågan är vad Tage vill ha sagt. Är den globala temperaturen ointressant? Tittar man på en enskild ort måste man givetvis medelvärdesbilda över några år om man ska kunna se den långsiktiga trenden, för Uppsalas del har årsmedeltemperaturen ökat dramatiskt de senaste 30 åren, så att Uppsalas temperatur kan ligga 4 grader över förindustriell temperatur år 2100 är inte svårt att föreställa sig. Så visst hänger globalt medel och enskilda orter ihop. Men det krävs lite kunskap för att urskilja ”signalen i bruset”. Det här inlägget verkar vara mer inriktat på att förvirra än att förklara. 

  21. HenrikM

    IE #14
    En helt lysande sammanfattning. Jag skulle kunnat skrivit den själv! 🙂
     

  22. Pelle L

    Stig M #20
    Du läste väl artikeln till slutet?
    Tage Andersson har sammanfattat det i tre punkter.
     
    Det kanske känns ovant att läsa något som inte är alarmistiskt?
    Som inte är ”värre än vi tidigare trott”?
     
    Varför blir ni inte glada och lättade?
    Gå hem och berätta de goda nyheterna för barn och barnbarn!
    Öppna något gott och skåla för sjutton!

  23. Henrik M #21
    🙂

  24. HansH

    TCS får väl göra en Wall of Shame med citat från domedagsprofeterna…det svåra blir ju urvalet då det är så många chockbesked genom åren…det kan alltid vara sedelärande med en sådan..för framtida vetenskapare…och Ryckströms CV kunde berikas med en topplats…vi är givetvis inte sura och bittra på alarmister utan gör detta av godhet inför framtidens forskning. 🙂
     

  25. Inge

    Om världen skulle värmas med i medeltal 4 grader är det ju så att vi på våra breddgrader skulle få känna av den största förändringen. För att medelökningen ska bli 4 grader bör vi få 8 graders ökning! På 50 år! Har någon märkt något ännu?  🙂