Varför håller man på

Jag är tillbaka som skribent här på TCS efter en längre tids uppehåll i samband med förberedelserna inför min pågående utställning på Waldemarsudde i Stockholm. Dessutom har jag passat på att fylla sextio och rest bort 14 dagar till Västindien. Därför blir min nystart något spretig och lättsam. Det slår en när man kommer hem från ett klimat där temperaturen växlar mellan 24 och 28°C att ordet global uppvärmning räknat i tiondels grader Celcius känns mindre skrämmande då det i princip faller ut längst i norr och vintertid. Fem grader ”mildare” vintrar i nordöstra Sibirien kanske inte är jordens undergång i alla fall? Jag tänker inte framföra några spektakulära nyheter i denna lilla framställning heller utan bara redovisa hur somrarna har tätt sig i Frankrike de senaste femhundra åren.
Rubriken ovan är hämtad från Fredrik Sjöbergs senaste essäsamling, och jag hoppas han ursäktar. Han är för övrigt också kritisk till miljörörelsen klimatagenda. Boken som varmt rekommenderas har för övrigt en essä som tidigare publicerats i min bok “Bilder från en nära horisont” med titeln “Om skönhet”. En konstfilosofisk essä som bland annat berör svårigheten att i samtidskonsten förhålla sig till just skönhet. Det är svårt att skapa rubriker som konstnär om man söker harmoni och skönhet, lättare då att vara en Lars Vilks (rondellhunden) som trycker på de förutsägbara knappar som garanterat ger medial uppmärksamhet. Skönhet som estetisk grundval för konsten är på något vis minerat område på samma sätt som skeptikernas argument, undvik de som pesten om du vill befinna dig i värmen av den rådande klimathegemonin. Det verkar vara svårt för många som har en stark religiös tro på CAGW att erkänna att det finns vetenskapligt väl underbyggda skeptiska argument som är Ok att diskutera, om så bara i marginalen. När Bengt Olson gick ut och sa att man inte nödvändigtvis måste vara vänster om man arbetar inom kultursvängen var det som att öppna en dammlucka. På samma sätt kändes det väldigt skönt att Tommy Hammarström i Expressen också vågade lätta på trycket, bara för att man är naturmänniska behöver man inte automatiskt avfärda varje skeptiker som fossillobbyist och förvillare.
Så varför håller man då på och bloggar om klimatet? Kanske låter det pretentiöst att tala om sanningspatos och respekt för vetenskapen, speciellt som vi inom SI ständigt blir anklagade att vara vetenskapsförnekare. I mitt fall är det dock så, jag tycker rätt skall vara rätt. Många av oss som läser denna blogg reagerar säkerligen precis som jag att det inte borde vara OK att programledare och kommentatorer på SVT kan påstå som om det vore ett ovedersägligt faktum att extremväder, typ stormen Sandy, kan kopplas till den globala uppvärmningen. Det är för övrigt ett mysterium för mig hur vissa debattörer fortfarande försöker argumentera för att den medeltida värmeperioden inte var lika varm som den innevarande, det visar tycker jag på ett tunnelseende av skrämmande slag. Det kommer aldrig bli möjligt att få en bild av hur den globala temperaturen såg ut under 1000-talet, med sina olika geografiska variationer, men den grundläggande hållning måste vara att de gågna femtio åren väl matchas av likartade perioder under perioden kring det förra millenniumskiftet, allt annat är att blunda för fakta.
Jag brukar ibland roa mig med att leta efter udda temperaturuppskattningar som samlats ihop i helt andra syften än att bevisa AGW.  Fann tidigare en artikel i Climate of the Past som använde skördetider för vindruvor i centrala Europa som ett sätt att försöka bedöma den atmosfäriska cirkulationen under den lilla istiden. Resultatet var att man bör ta hänsyn till att det kunde vara kontinentala luftmassor som blockerade atlantens milda luftströmmar under perioder av den lilla istiden. Mest spännande tyckte jag dock var de grafer över sommarhalvårets temperaturer som kunde utrönas av skörden av druvor i tre skilda delar av nuvarande Frankrike, norra, västra, östra och södra. Statistik som noggrant förts av de stora vingårdarna i en viniculture som ändrats föga under århundraden ger en bild av hur somrarna tedde sig under perioden från 1500-talet och framåt. Mest anmärkningsvärt är den gula grafen från Rhone och Orange där man kan skönja en varm period under perioden 1550 till 1600 men som sedan sakta dalade mot botten kring 1810 för att sedan stiga med en tydlig topp under senare årtionden, dock utan att matcha den långa varma perioden på 1500-talet. När man betraktar samtliga kurvor framgår den temperaturökning som vi alla noterat sedan 1980 och fram till det tidiga tvåtusentalet. Åren kring 2000 visar på en tydlig spike men generellt verkar knappast tiden exceptionell vad beträffar varma somrar. Men detta är ju enbart en begränsad del av världen. VI hör ju ofta om den franska värmeböljan i Frankrike 2003 som skördade så många liv, typ en förvarning om vad som komma skall. De franska vinbönderna verkar dock ha lite att frukta av värmen, den kan glädjas över att de återkommande kalla somrarna kring lilla istiden lyst med sin frånvaro de senaste trettio åren. 2000 var en riktigt bra årgång. Och värmen har hållt sig hyggligt under de senaste tio åren, till glädje för oss som tycker om ett glas Bourdaux understundom.
garpes
Källa:
Clim. Past, 8, 577–588, 2012, P. Yiou et. al

Continental atmospheric circulation over Europe during the Little Ice Age inferred from grape harvest dates

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. bom

    Välkommen tillbaka! Jag håller med Dig om att rätt skall vara rätt! BBC-gate är ju ännu en påminnelse om att det handlar om rent kriminellt betende – och när man beaktat SVT så får man ju för sig att de värsta borde inmanas i fängsligt förvar snarast. Igår visade man på K film om den franska expeditionen med båt (Mauritius och ön i Madagaskarsundet bl a) och översättaren översköljde oss hot och dom i varenda mening. Sedan fotsatte man med det Svanska frågeprogrammet som knappast dög till att hota med men duellanterna var å ena sidan en miljöpartist och å andra sidan en militant aktivist Med grava omdömesbrister och hot om att ge sig på bisaker). Nog fan har man egendomliga kontakter/vänner i Public Service. Men det är väl förenligt med “vår världsledande roll” att SVT skall slå BBC med hästlängder när det kommer till att lura och bedra de stackars tittarna!

  2. bom

    PS Lycka till med utställningen! DS

  3. Ann L-H

    Välkommen tillbaka! Inom familjen har vi sedan Du blev lite småkändis för Dina fågelbilder njutit av dem och gör så än idag! Lycko alla Storstockholmare som på ett lättvindigt sätt kan njuta av Din utställning. Det är lååååångt mellan Waldermarsudde och Bohusläns skärgård.

  4. tty

    Att använda datum för vinskörden som index på sommarvärme är ingen ny idé. Pionjär på området var Le Roy Ladurie, en av Frankrikes största historiker genom tiderna. Hans ”Times of feast, times of  famine: A history of climate since the year 1000.” är med rätta en klassiker. Den skrevs fore AGW-propagandans tidevarv (1971), så han kände inget behov av att dölja att det är de kalla perioderna som är “times of famine”.

  5. Gaupa

    Hej igen Lars Jonsson!
    Jaa, jag vill också att rätt ska vara rätt. 
    Människan har ju skapat skriftspråket för att kunna nedteckna handel och skörderesultat m.m, så det finns naturligtvis mängder av dessa data från hela världen.
    Skörderesultaten från Sverige skiftar ju från år till år och från ort till ort. Det har inte förändrats. Det är “olika år”. Det känner de flesta till och många känner till historia och arkeologi, också. 
    Att alarmism får så stort genomslag i media och politik är tragiskt men begripligt. Det är som med konsten, det ska vara spektakulärt. Braskande rubriker är underhållning. Ett mått på hur bra och bekvämt vi faktiskt har det, kanske.
    Tack för de vackra vinjetterna här! 🙂
     

  6. Bengt

    AGW är i första hand ett politiskt projekt, vetenskapare följer med för att få sin försörjning. Tyvärr är den sanningssökande, idealistiske, omutbare vetenskapsmannen en sällsynthet. De flesta är som folk är mest, ganska fogliga och anpassar sig efter vart vinden blåser. Så småningom segrar sanningen.
    Men mer än ett land har gått under pga korkade politiska projekt. Politik blir lätt sina egna lögners fånge.
    SVT och andra tror på AGW utan att tänka efter, man följer bara med i flocken.

  7. Olaus

    I Klimatbloggen fanns 2006 ett intressant inlägg om det baskiska torskfisket i Atlanten under medeltiden. I baskernas fångstjournaler kan man läsa, var de största fångsterna skedde. Där bör det då ha varit 4-7 grader varmt, vilket är den optimala temperaturen för torsken vid fortplantningen. På så sätt fås en grov uppfattning om rådande klimat.
    http://klimat.wordpress.com/2006/08/15/torsk-bde-handelsvara-och-klimatindikator/

  8. Gunbo

    Hm, ser ut som ännu en hockeyklubba. 😉
    Skämt åsido, bilden av sommarhalvårets temperaturer i Frankrike stämmer rätt väl med den bild man får från anteckningarna i Storbritannien under samma århundraden. Det var väl vintrarna som var kallare under LIA men det förekom många varma somrar, liksom ruggigt kalla vintrar under MWP.
    http://booty.org.uk/booty.weather/climate/1000_1099.htm
    Men som sagt, detta gäller bara Mellaneuropa. 

  9. Slabadang

    Gunbo!
     
    Så du tror fortfarande att MWP bara var “lokal” ? 🙂
     
     
     

  10. Staffan

    #6:  Den livsåskådning man har från annat håll påverkar ens tolkning av omvärlden (”vetenskap” eller ej).  Tillåt mig upprepa (eftersom väl få läser igenom kommentar-massorna här):
    Ur Uppsala-initiativets 12-mannastab:
    1__A.M.:  Engagerad i Humanisterna, förbundsstyrelseledamot, samt i Vetenskap och Folkbildning. Tog initiativet till Uppsalainitiativet.
    3__P.L.:  Är flitig skribent på Humanistbloggen och i media, främst i frågor rörande religion och vetenskap. Har skrivit ungdomsboken Gud finns nog inte.
    5__A.E.:  Medlem i Humanisterna
    10__P.E.:  Liberal feministisk skeptisk ateist. 
    http://uppsalainitiativet.blogspot.se/p/om-oss.html

  11. Hans H

    Vi börjar närma oss slutet för klimatalarmismen, jag märker det på att många som förut argumenterade för CAGW, numer håller låg profil, börjar säga, -Jag har ju alltid lyssnat på bägge sidor ..media börjar känna vart det blåser,politikerna oxå. Att döma av hur såna här domedagssekter avfolkats så kommer det att gå fort,en dag finns plötsligt inga anhängare utan bara en ilsken skara som skyller på de ledande att de blivit lurade..så kommer historien att sluta nu oxå…sen går det en vecka och mediafokus är nån helt annanstans.

  12. Gunbo

    Slabadang #9,
    “Så du tror fortfarande att MWP bara var ”lokal” ?”
    Nej, varför tror du det?

  13. Slabadang

    GRNs affärsidè: Hur man bygger en organisation som silar mygg och sväljer kameler! eller GRN = Sanningsministeriets lokalkontor.
    De som byggt regelverket runt vårt propagandainstitut SR och SVT har varit grundliga när de byggt in och skyddat det inbyggda indoktrineringssyftet. Bland alla formuleringar och efter nogsam analys av vad som skyddas/straffas/ och vad det lämnas öppet för, så är det vad de utlämnat öppet för som är mest intressant att dissikera. För det går en RÖD tråd genom hela regelverket som är mycket medveten. Om vi tar hur reglerna för straffavgift (kallas särskild avgift) ser ut så är det formulerat så här: 
     
    Särskild avgift
    Vid överträdelse av reglerna om otillbörligt gynnande, reklam och sponsring kan nämnden ansöka hos Förvaltningsrätten i Stockholm om att programföretaget ska betala en särskild avgift. Den särskilda avgiften kan vara lägst 5 000 kronor och högst 5 miljoner kronor. Avgiften betalas till staten.
    .

    De hänvisar till reglerna för “otillbörligt gynnande” när den gynnade parten är ett företag så är regeln hyllad omtalad och intill nednötning söndertjatad och en t-shirt med tryck kan falla under regeln. JÄTTEVIKTIGT!! 🙂
    .
    Sen har vi en annan definition av vad som är otillbörlig påverkan:
    Åsiktsannonser
    6 § I sändningar för vilka villkor om opartiskhet gäller får det inte förekomma
    meddelanden som sänds på uppdrag av någon annan och som syftar
    till att vinna stöd för politiska eller religiösa åsikter eller åsikter i intressefrågor
    på arbetsmarknaden.
    Att sådana meddelanden ska anses som annonser framgår av 3 kap. 1 §.
    Miljöfrågor är tydligen inte att anse som politik och vad gäller “intressefrågor” så är det begränsat till arbetsmarknaden? Ni ser själva vad de medvetet uteslutit och “glömt bort” att sortera in särintressen som WWF SNF Grinpiss FN EU miljörörelsen vindkraftsindustrin under denna paragraf. Smart va?? 🙂 Eftersom de tydligen inte är vare sig politiska religiösa eller lägger sig i arbetsmarknadspolitiken och heller inte utgör ett särinresse.
    Vidare anges i radio-tv-lagen :
    4 § Uppgifter som förekommit i ett program i tv-sändning eller i sökbar
    text-tv som inte är reklam och som sänts på något annat sätt än genom tråd,
    ska beriktigas när det är befogat.Även uppgifter som har förekommit i ett program i tv-sändning och i sök- SFS 2010:696
    bar text-tv som inte är reklam och som sänts genom tråd bör beriktigas när
    det är befogat. Vem avgör när det är “befogat”?
    Så hur tillämpas och tolkas då dessa regler och vad skiter man totalt i? Vi hittar fortfarande på SVT påståendet om att 40-50% av havens plankton försvunnit … NOT!! Att antarktis värms upp ifrån Stiegs totaldebunkade artikel i nature. Ja hur mycket desinformation som ligger kvar på SVTs webb kan mätas i drivor.
    Läs GRNs motivation till sitt beslut att släppa igenom klimatpropagandan:
    Granskningsnämnden konstaterar att IPCC:s slutsats att det pågår en global
    uppvärmning som med stor sannolikhet är orsakad av människans utsläpp av
    växthusgaser har ett mycket brett stöd bland såväl klimatforskare som ledande
    politiker. Att SVT sänder program och inslag som utgår från denna grundsyn
    kan inte i sig anses strida mot kravet på opartiskhet. Krav måste dock samtidigt
    ställas på att klimatfrågan, liksom andra viktiga samhällsfrågor, blir
    föremål för en kritisk granskning och bevakning från SVT:s sida. Programföretaget
    har i sitt yttrande i ärendet uppgett att det i den löpande nyhetsbevakningen
    både inför och efter Köpenhamnsmötet förekommit inslag om
    det så kallade Climategate och andra ifrågasättanden av IPCC-rapporternas
    underlag. Nämnden finner mot den bakgrunden inte grund för slutsatsen att
    rapporteringen som sådan skulle strida mot de bestämmelser som gäller för
    SVT:s programverksamhet.
    Här förklarar sig GRN lojala till FNs sanningsministerium och motivationen är väl ett bästa exempel på hur ett “Goddag yxskaft” kan formuleras. Tillämpningen av “policybeslutet” har vi fått genomlida. FN kan alltså inte ha fel!!! 🙂 🙂 och den kritiska granskningen har fått sin tydliga spärr och begränsning.
    Vidare så saknas tvärs igenom alla reglementen lagar och inre policys det faktum att vi alla är partiska som individer och skall därför i synnerhet inom public service avkrävas att privata lojaliteter och ideologi redovisas öppet.
    Snacket från SVT “vi sysslar inte med åsiktsregistrering av våra anställda” Mitt svar. ” Då är det nog fan bäst att börja när det visar sig att ni har en hysterisk snedrekrytering med 81% rödgröna inom företaget” och sanningen och motivet bakom att inte syssla med “åsikstregistrering” är det rakt motsatta, nämligen att rekrytera just med det syftet så att snedvridningen i rekryteringen blir så sjuk som den är. Utan kontroll så har SVT inget som helst skydd från invasion av ideologiska särintressen och aktivism. varför ska det hemlighållas om politisk läggning och politisk aktivitet och historik? Varför är det inte tvärtom självklart att man är öppen med vad man företräder när man skall bevaka och granska samhället? varför har vi ingen debatt i SVT där vi har en Norberg på ena sidan och Belinda på den andra vid utfrågningar och som moderatorer för debatter?
    Vi vet svaret.. då försvinner hela den dolda idèn med SVT/SR och det sanna opartiska intrycket och informationen når tittarna. Utrymmet att styra åsikter och opinion försvinner helt enkelt om man ska helga idén om att de helt olika synpunkterna och analyserna av ett ämne skall få stångas på lika villkor.Att inte kunna styra över villkoren och privilegierna i debatten är som att skjuta konstruktörernas idè bakom hela TV/radioreglementena direkt i pannan. De som förvaltar och brukar missbruket av SVT/SR är de som styr de “självständiga” bolagen. Där “självständigheten” i verkligheten betyder “med risk att istället styras av ledning genom ideologisk rekrytering till samhälle och nyheter”.
    Har man skaffat kontrollen över några centrala nyckelbefattningar inom SVT/SR så kan vare sig styrelse GRN eller tittare göra något åt saken. Jan Axelsson har nu haft den informella uppgiftens budkavle under många år.I styrelsen så genomfördes en liten kupp när Enquist ersattes av en ny sosse.
    Moderaterna trodde i sin enfald att de skulle kunna få del av missbruket av SVT/SR. Nu står Mats Johansson och Svegfors där som två nakna idioter och de har fortfarande inte fattat att styrningen och makten över SVT/SR är informell.Mats Johansson blev så grundlurad så man kan bara skratta åt det när Enquist säkerställde till vem han skulle överlämna sin budkavle. Mats Johansson är verkligen en klockren naiv idiot! 🙂 SVT/SR styrs sedan 68 av sin personal STUPID!
    Mats J är bara en pappfigur utan makt och inflytande och när han söker jobb som nyhets eller samhällschef så kommer han inse vilken makt han skulle få och samtidigt svaret på varför han aldrig skulle få jobbet. För där får han den makt han trodde sig få genom styrelsen. I styrelsen så är Mats Johansson inte ens “connected” och tror i sin enfald att det inte har någon betydelse.
    När Mats J till slut ställer sig frågan vem/vilka som har den operativa makten över redaktionerna och hur de rekryterats så kanske kanske tioöringen till slut ramlar ner i skålen? Sportredaktionen kanske inte är den första redaktionen att fokusera på … kanske.
    Till Mats J kan jag bara säga att jag är glad att de lurat upp dig på läktaren, vi har redan nog med särintressen på redaktionerna och nån som verkligen är intresserad av opartiskhet saklighet och oberoende på redaktionschefsposten vore en sedan länge efterlängtad utnämning.
    När vi får en granskning av vad ST/SR INTE sänder så kan fasaden börja rämna och vem som är ansvarig för dessa överväganden bri tvungen att motivera och visa sig. Det finns många underlydande politruker och gatekeepers inom PUBLIC SERVICE som inte vill komma fram ur skuggorna.
    Jag verkligen föraktar denna förbannade teater och det tillhörande manipulativa hyckleriet om opartiskhet och saklighet när de endast sätts upp som fasad för det rakt motsatta. Till för att lura tittare och lyssnare att ta ner den skeptiska garden och oskyddade bli smittade av propagandan.
     
     
     

  14. OR

    Hörde ett inslag på SR/P1 idag där man frågade sig vilken användning av plastkassar i hushållet som kunde vara “bra för klimatet”. Tygkassar kanske inte var så bra för miljön iallafall, och bästa rådet var kanske att återanvända plastkassarna så mycket som möjligt – God illustration till dagens rubrik, VARFÖR HÅLLER MAN PÅ?
    Den avgud som miljöaktivisterna tillber (är det termodynamikens andra lag?) gör ju inte någon som helst insats för klimatet om så hela svenska folket stod på knä och bad; och inte ens om det vore sant att människosläktet bestämmer klimatet på jorden.

  15. Olaus #7
    Torskfångsterna i Norge har en liknande tydlig statistik. Vattentemperaturen utanför Lofoten har följts mycket noga och man kan se en tydlig böljande kurva med en topp under 30-40 talet och sedan nu igen, men jag har ingen referens till hands här och nu till just den.

  16. OR

    Lars Jonsson
    Tack för tipset om Fredrik Sjöberg, och en gång till för dina bilder här på bloggen. 

  17. OR

    Lars Jonsson
    Tack för tipset om Fredrik Sjöberg, och en gång till för dina bilder här på bloggen. 

  18. bom

    Ja varför håller man på? Åsa Romson håller på. Jag hittade i gårdagens SvD sid 13 en trespaltare skriven av Jenny Stiernstedt. Hon har intervjuat Romson-(dom kanske bor i samma bostadsrättsförening på Södermalm?). Romson vill “internationalisera svensk forskning” genom att underlätta för svensk forskning att “etablera sig utomlands”. Sedan vill hon ta bort kravet på svenskspråkighet för rektorer för “hon vill ha en “uppfriskning av den svenska rektorskåren”.
     
    Den senaste floskeln kanske antyder att våra svensktalande rektorer lider av klimat- och genussjuka. I så fall håller jag med henne för första (och kanske sista?) gången. Hon är så dum att uppfriskningen kanske skulle innebära att Tokhansen (Jim) bleve rektor magnificus vid något av våra bättre lärosäten. Eller varför hockeyklubbebanditen The Mann (den borde gå att lura med så lite som ett tusendels fredspris kanske?).
     
    Åsa Du blir visst snart mamma (om nedkomsten inte redan skett?). Det är ett heltidsjobb – ägna Dig åt det och sluta med att försöka föröda vårt fosterland! Bort med klibbfingrarna ur forskningen. Du är lika dålig på forskningspolitik som Du är på miljö- och energipolitik. Hjälp oss alla och Dig själv – försörj Dig som jurist och rädda alla (utom Dina klienter!).

  19. Staffan

    AlGore uppmanar Obama att handla djärvt mot klimatförändringen:  ’Sandy visade oss ju hur farligt karbonet är.  En karbon-skatt är vad USA behöver!  Då kan vi på en gång undvika det fiskala stupet – och klimat-stupet!  Obama bör handla djärvt nu, för att lösa klimat-krisen!’
    Och Keystone XL-pipelinen från Canada ned till Houston ska naturligtvis stoppas!  ’Olja från tjär-sand!  Smutsigast av allt!  Så’nt kan de sälja till Kina!  Men inte till oss!’
    http://www.guardian.co.uk/environment/2012/nov/13/al-gore-barack-obama-climate-change
    – Den här klimat-krisen – det handlar fortfarande om +0,74ºC per sekel, eller hur?   Det är väl +2º som är gränsen för vad vi kan tåla?  Vintertemperatur i Nunavut, eller så?

  20. Staffan

    I natt kl 02 svensk tid börjar Al Gore’s stora internetprogram!   The Dirty Weather Report!  24 timmar!  Sista timmern, dvs kl 0100 natt mot fredag, ser och hör ni mästaren själv!  Profeten!
    http://climaterealityproject.org/
    Stackars Gore [nå, Climaterealityproject] tror att UK (England) nu är på GMT +1h.  [Tryck på United Kingdom så får du se det!]
    Svårt med så’na där komplicerade beräkningar…  (Men det kommer en sommar!)

  21. Peter S.

  22. Lars!
    Din utställning är helt fantastisk! Jag kan inte säga att jag egentligen har tänkt något särskilt på fåglar men du plockar fram individen och kontexten på ett imponerande vis.
    Det gör ju heller inget inget att lokalen är ett byggnadshistoriskt smycke som ligger i en otroligt vacker miljö.
    Jag hoppas att du är stolt och glad, det har du rätt att vara!
    🙂

  23. Lars igen
    Har du målat klart jättetavlan förresten? 

  24. Tack Lena,
    Nej den är inte klar än, men jag skall fortsätta i helgen 

  25. Håkan Sjögren

    OR # 14 : Termodynamikens andr lag kan formuleras som att oordningen i universum tenderar att öka. Det, som sker i miljöaktivisternas hjärnor är ett exempel på detta. Mvh, Håkan.

  26. Thomas

    Håkan #25 Frågan man ställer sig då är om din hjärna bryter mot andra lagen eller om oordningen ökar där också…

  27. Ann L-H

    Angående Fredrik Sjöberg så har han en underbar humor och skriver fantastiskt. Jag har dock varit lite fundersam mot honom eftersom jag har haft för mig att han skrev någonslags förord till den svenska upplagan av Al Gores bok. Hur det än var med det är det skönt att höra att han har bibehållit sin integritet och inte jamsat med kulturmaffian  

  28. Gaupa

    Bom # 1
    Apropå  programmet om Tara oceans expedition. 
    Joo, sista avsnittet var väldigt dystopiskt, men…om man ser till vad de verkligen hittade och förklarade funktionerna av, så tycker jag att det verkar positivt.
    Mikroorganismerna sköter sitt jobb och inga större katastrofer rapporterades. 

  29. bom

    Lodjuret #28
    Just så Tara hette båten. Alla söderhavsöar omgivna av vit sand är försedda med korallrev. Den vita sanden är rester av döda korallers skelett. Koraller lever och dör. Först blir dom vita och sen blir dom sand. Programmet innehöll scener med en gråtande fotograf – helt förstörd av åsynen av små vita fläckar i korallrevet. Jag mindes då mina första timmar i urskogen på Vancouver Island. Ca vart tredje träd var dött och silvrigt vitt. Det tog mig en kort tid av grubbel om vad jag såg att inse att det faktiskt var urskog. Vi har ingen urskog i vårt land och vet inte hur den ser ut. Träd likt koraller har en utmätt livstid. Jag tycker fortfarande att man kolporterade hot i parti och minut. Biten om Comorerna sysslade väldigt mycket med den hotande och farliga människans förbrukande av ögruppen.
    Om man ägnat sig åt riktiga hot mot korallerna så funnes ju rovfiske med sprängmedel att ta till. Det måste stoppas men hur?
     

  30. bom

    Varför håller man på? Den förträfflige Josef Fransson håller på. I NT från i går sid 29 har han fått in en tvåspaltare “Varför har vi för lite sol för solkraft”.
    Slutklämmen är “Enligt mig är det en extrem kapitalförstörelse att investera i elproduktion som nästan uteslutande levererar då vi inte behöver mer kraft, speciellt när priset per kWh är flera gånger högre än marknaden är villig att betala. Resultatet blir ju att svenska medborgarnas pengar subventionerar energiproduktion för att sälja billigt tillutlandet. Det är en mycket dålig politik somjag tänker ställa övriga beslutsfattare till ansvars för.”
    Då får han ta itu med Fortum som på NT-webben skriver “Solcell är bättre än pengar på banken”. Och så naturligtvis Åsa R en jurist som verkar sakna all analys och allt kritiskt tänkande. Det blir kanske så när vänligt stämda journalister överöser en med publicitet hur ogenomtänkt ämnet än är. Regeringen ger tydligen ett 45%igt bidrag till solcellsinvestering. Sluta genast med denna Ebberödska bank.
     

  31. Pelle L

    I dagens Ny Teknik tas samma tema upp av Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå:
     
    http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article3582059.ece
     
    Solceller på villataken är bra – om de installeras på eget bevåg utan särskilda stöd skriver han bland annat.

  32. bom

    Räkna Pelle L
    70000 kr per kW installerat och 10 års livstid med allt sämre verkningsgrad. Det är forskning för effektivitetshöjning och ett genombrott för lagring som måste till. När det är löst då kan det vara dags (fast då har vi både kall fusion och varm fusion och sedan länge riskfr fission – ja förutsatt att sådana som Romson ger upp då).

  33. tty

    Bom #29
    Ett allvarligt problem för många atoller är att man fiskar ut korallfiskarna. Korallfiskar har extremt krraftiga käkar och lever på att äta koraller, tillgodogöra sig det organiska materialet och göra sig av med den osmältbara kalciumkarbonaten i avföringen. Den tjusiga vita korallsanden är egentligen korallfiskdynga.
    Alltså utan korallfiskar, ingen korallsand och utan korallsand inga öar på korallreven. Korallerna själva lever ju bara under havsytan, och utan tillskott av ny sand så kommer de låga sandöarna snart att vara bortspolade av havet.

  34. tty

    Re #33
    En liten rättning, det ska vara papegojfiskar, inte korallfiskar i allmänhet.

  35. Tålis

    Radarparet i dystopi; Skrockström & Swikman, kommer med en ny bok snart: Bankrupting Nature, Denying our Planetary Boundaries.
    De får marknadsföra [sic!] skiten i EU-parlamentet 5:e december. Svängdörr dit för Romklubben?
    Naturligtvis positivt recenserad i “Nature” under rubriken “Divided we save“. Inledningen av recensionen är minst sagt skum:
    Pessimism usually seems smarter than optimism. The pessimist is the ant in Aesop’s fable: the realistic, sage, cautionary voice. The optimist is the grasshop-per: the naive, un-analytical fool. Thomas Malthus was perhaps the most famous pessimistic intellectual…
    Dock anför han att detta är det senaste stora bidraget i denna apokalyptiska tradition, så han (recensenten) är kanske inte helt körd i bollen.
    Det finns väl främst 5 kapitel som är av intresse för denna blogg:
    9. The Weapon of Doubt
    10. The Greenhouse Effect
    11. What Climate Denies Do Not Want To Know
    12. The Arctic: Canary in the mine
    13. Is Sweden a World Champion in Climate Policy
    Det är det vanliga svamlet- alarmismen från det hållet kan man anta: Befolkningskontroll (jag hoppas de gjort sitt i den frågan och är barnlösa, eller lever de inte som de lär?), klimatsvammel, resurstoppar hit&dit, hållbart, etc.
    Snart sitter de i grönkommunistteve och får oemotsagda (som vanligt) göra gratisreklam, för detta torde vara för svårt för megafonerna att avstå när de förmodligen redan fläckat ner underkläderna på bara boktiteln…
    Med anledning av min lilla undersökning av denna bok snubblade jag över något jag inte stött på förr: Planetens gränser
    Ett eget(?) hopkok på nio postulerade “miljöproblem” som var och ett har ett eget gränsvärde, varav tre redan överskriden enligt bidragstagarna på SRC. Ostjesus, vilka lallare!

  36. Slabadang

    tty!
    Jag är snorklingsfantast och något av en åtminstone halvexpert på korallfiskar.
    Det första man hör när öronen kommer under ytan så är det kraschandet från papegojfiskarnas betande av korallerna och man ser de meterlånga sandstrålar som kommer ut den naturliga vägen. Det är stora mängder det handlar dag ut och dag in år efter år pågår knaprandet och det är mest de koraller som är lite redan “luggslitna” som verkar vara favoritfödan och lite lättare att “smälta”.
    Man kan nästan tycka att det utgör ett “buller” när de är många och på många rev är de den dominerande arten. Min favorit är leopardtryckarfisken som också klarar att knäcka hårda saker med sin näbb men gillar mest skaldjur och sjöborrar. Men vacker det är den. 
    http://se.reeflex.net/tiere/514_Balistoides_conspicillum.htm
    Vad gäller tryckarfiskar ska man passa sig för att gå nära deras revir. Titan-tryckarfisken är en ilsk fan som inte räds något i sitt försvar av reviret. Det har många snorklare fått erfara och ett nyp från den blöder illa. Kollar man den rätt i gapet så vill man inte att den tar en tugga, och ofta så visar den ingen förvarning utan går som en torped till attack om den tycker att du blivit ett hot och försöker bita dig. Här är korallstrandens ligist upp till ca fem kg. 99 av hundra kan du passera då de oftast står uppochned och bökar i sin håla/grop men den hundrade kommer och attackerar dig så en tio-femton meters avstånd från deras gropar är inget dumt råd att följa att hålla sig bortom.
    Det är inte hajar du skall ha respekt för det är TITANERNA!! 🙂
     
    http://www.azote.se/index.asp?q=titantryckarfisk&id=31313&p=1
     

  37. Thomas

    Slabadang #36 Själv har jag inte blivit biten av något större än en frökenfisk. De kan blir rätt sura de också om man stör dem, även om nypen inte blir så farliga. Sugfisk har jag också haft väl närgånget besök av, men den lyckades jag skrämma bort innan den sugit sig fast, vilket annars lär göra rejält ont.
     
    Tålis #35 Hur går det med ditt vad?

  38. Slabadang

    Thomas!
     
    Senast jag var på Maldiverna hade vi en frökenfisk vi kallade för “Frasse” som bevakade den smala passage till utsidan av revet vi använde oss av. En bortskämd liten fräck rackare. Om vi hade vi en bit bröd med oss att mata honom med så lät han oss vara men utan bröd så högg han med sin lilla trut efter födelsemärken finnar eller rivsår. Han snodde grabbens plåster på höger armbåge och försvann med sin trofê in i revet!! En riktig liten personlighet och helt orädd! 🙂 Dottern kallade honom för “den lilla AIKarn”

  39. Tålis

    Thomas 37
     
    Det gick dåligt med mitt vad! Bara en för mig okänd person hakade på. Var/är inte särskilt intresserad av en sådan uppgörelse, eftersom jag är tvungen att avstå från min anonymitet för att det ska vara/betraktas som ett riktigt vad. Det är jag inte beredd att göra ens för lätt vunna pengar…

  40. Thomas

    Tålis #39 Jag misstänkte väl att du skulle hitta en ursäkt att inte haka på. Du förenar dig med Peter Stilbs i den klassen. Att du som helt anonym signatur klagar på att du inte känner en person som skriver under eget namn, det är ironi det.

  41. Tålis

    Tio lakan är inga stora pengar, ni stora i truten törs inte ens riskera egna tusenlappar på ett vad, men är övertygad att superrbrr om Tkr/år, utan bevis!
     
    Det är kanske ironi att du med stor käft har synpunkter på allt, även du inget/lite kan om.
     
    Hur är det? Får du betalt att lägga motsvarande en halv/heltid på TCS? Är det det TCS som betalar? Eller är du bara en snyltare som aldrig behövt göra ett hederligt handtag för din försörjning? Skulle verkligen vara kul att få läsa hur du/ni försörjer sig er.

  42. Thomas #40,

     

    Vad har du för värderingar egentligen? Skall man behöva be om ursäkt för att man inte vill inlåta sig i vadhållning med okända personer?

     

    Vadhållning är en form för att roa sig som många gillar (själv är jag inte road av vadhållning). Men då bör vadhållningen också göras med gott humör. Ditt sätt att förhålla dig till vadhållningen är ett rent glädjedödande.

     

  43. Christopher E

    Pehr #42
    Intressant att du nämner glädje i sammanhanget. En som går in i vadhållning längtar uppenbarligen efter glädjen att vinna (annars vore det enklare att ge bort pengarna direkt). Så då kan man undra hur en AGW-anhängare resonerar som slår vad om att det ska bli varmare, en värme de anser vara en katastrof. Rimligen känner de då glädje över att det blir varmare… en längtan som både Emretsson och en som brukar försvara AGW här då alltså har. Intressant.
    Själv gillar jag inte heller att spela. Men jag skulle ändå inte slå vad om temperaturen framöver, och särskilt inte med en alamist. Av två skäl:
    1. Jag har ingen aning om vad temperaturen tänker göra framöver i det tidsperspektivet. Och ingen annan heller. Jag kan köpa en lott istället om jag vill spela.
    2. Om jag ändå skulle vinna vadet med en lägre temperaturutveckling, skulle jag nog inte få pengarna ändå. Med tanke på hur alarmisten behandlar data, blir det säkert bortförklaringar som att datat behöver justeras, en faktor x har “maskerat” uppvärmningen som visst var så det räknas inte, instrumentbyte, dataseriens upphovsman röker Marlboro och äger aktier i Statoil, vadet publicerades inte i en journal med kollegial granskning osv osv

  44. Tålis

    Spelar man, så spelar man inte på lotterier. Gammelsossarna bestämde att ett lotteri högst får utdela 50 % och minst 30 % av omsättningen. Extremt dåligt för den som köper lotter och kan snarare betraktas som bedrägeri. Så går det när staten/politiker är rövare. På en fri marknad betalas normalt ut minst 95 % av satsade pengar. Det absolut sämsta(?) spelet i Sverige är förmodligen postkodsidioten, med ynka 30 % ut.
     
    Vill man vinna på spel ska man av sannolikhetsskäl utesluta alla turspel och satsa på kunskapsspel. Välj i så fall något du är intresserad av. Själv spelar jag bara på hästar och det har gått jävligt bra. Spelar dock med små insatser, eftersom jag hatar att förlora pengar och tror därför att jag inte blir spelberoende någonsin.
     
    Dagens spel på V75 var:
    Du har valt V7 – endast vinst vid 7 rätt
    1     5, 10
    2     1
    3     1, 2, 9
    4     4
    5     8, 13
    6     1
    7     2, 10, 11
    36 rader x 1 x 0,50 kr =  18,00 kr
     
    Rätt rad var: 10-1-2-7-13-1-11 och gav:
    Antal rätt      Utdelning        
        7             71 183 kr        
        6             244 kr        
        5             25 kr
     
    Torskade enbart på min spik nr 4 i avd 4 och den blev tvåa. Jag satsade på enbart sju rätt för att det såg lätt ut och fick inte ett öre på det, men satte dagens dubbel till ca 38 ggr pengarna och gick med en liten vinst idag. Normalt förlorar man, men i långa loppet går det att vinna genom att dra in stora vinster då och då…
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     

  45. Thomas

    Pehr #42 Om man som Tålis eller Peter gjorde offentligt går ut och offererar ett vad känns det rätt fegt att sen omedelbart vägra så fort någon ställer upp. Då är det lätt att skryta med hur lätt vunna pengar det vore. Du blir bara så pinsam när du alltid skall ställa upp som stöd för dina meningsfränder. Vad säger du om de värderingar Tålis ger uttryck för i #41?
     
    Tålis “Tio lakan är inga stora pengar, ni stora i truten törs inte ens riskera egna tusenlappar på ett vad,”
     
    Vem är det som inte vågar riskera några pengar? Som backar så fort någon ställde upp på det vad du föreslog? Du är stor i truten men i grunden en fegis som sen fyller på med den gamla vanliga anklagelsen om att jag skulle ha betalt. Jag antar att du är lika övertygad om att de som driver denna blogg har betalt…
     
    Som jag skrev när du först erbjöd vadet har jag redan ett vad med Per Welander. Kan du övertyga honom byter jag dock gärna eftersom du ger mycket förmånligare villkor. Vadet jag har med Per är i princip om ökningen blir större eller mindre än IPCC förutspått. Det var de villkor Per tyckte var rimliga, mer säker än så är han inte på att IPCC har fel även om han på sin blogg skrivit om hur han tror det skall bli kallare.
     
    #44 Jag vet ett gäng som tjänade pengar systematiskt på lotto. Inte vårt svenska utan ett mindre lotto som drevs på ett universitet i USA. Du kan fundera på hur de lyckades med det.

  46. Tålis

    Thomas, jag skrev mitt förslag på ett vad efter att ha vaknat på kvällen/natten och kunde inte somna om. Min tanke var främst att kolla om/vilka som skulle kunna tänkas riskera egna pengar på AGW/CAGW (“det”).
     
    Trodde i min enfald att ni som tror stenhårt på “det” skulle tävla om att slå vad och erbjuda mig odds över 1:1, men ingen var intresserad annat än en för mig helt obekant. Det var er jag ville syna och ingen obekant. Inte vill jag lugga er på pengar heller, men hade tagit vadet om flera här bekanta hade ställt upp. Bekänner att jag inte visste om att det fanns andra vad.
     
    Jag spelar varje år dubbelt 10 lakan, så fegis är jag inte. Jag är bra på att gissa, därför går det bra. Det handlar i trav om att pricka anomalier (skrällar) rätt. Det är jag bra på då och då.
     
    #44 Jag vet ett gäng som tjänade pengar systematiskt på lotto. Inte vårt svenska utan ett mindre lotto som drevs på ett universitet i USA. Du kan fundera på hur de lyckades med det.
     
    Tja, tre rimliga förklaringarna är: Fel på nummergeneratorn, ren tur eller att gänget fick reda på resultatet i förväg.

  47. Thomas. Du klagar över att du fick jämna odds rörande ifall det hamnade över eller under det du ansåg borde ligga i mitten. Och temperaturen baseras på GISS ..
    Du tyckte att IPCC varit för försiktiga, att där finns massor i pipelinen, att villkoren därför gynnande dig. Per tyckte att din tilltro till IPCC var obefogad. Båda trodde att deras förståelse av verkligheten gynnande dem.
    Så vad klagar du över?

  48. Thomas

    Tålis #46 Fel förklaringar på lotto. De kunde inte avgöra vilken rad som skulle vinna bättre än någon annan. Vad de visste var vilka siffror som folk tenderade satsa på. De satsade på sådana rader som få andra gjorde så även om de inte vann oftare än någon annan vann de mer de gånger de gjorde det. Det räckte för att gå plus i ett universitetslotto med högre återbäring än kommersiella lotterier.
     

  49. Tålis

    Thomas då var det ändå mest tur. Det räcker inte med att spela nummer andra inte spelar. Ett “universitetslotto” borde dessutom normalt inte ens räcka för att någon ska vinna, det borde inte finnas en vinnare ens.
    Själv har jag testat det åt andra som ville att jag skulle hjälpa dem och jag programmerade en “äkta” slumpgenerator för lotto. Inte vann de något för det…
     
    Om jag inte missminner mig är vinstchansen på lotto för en enkelrad ca 1 på 7 miljoner, ungefär samma som risken för att bli träffad av blixten i Sverige. Inte så långt ifrån att CAGW skulle kunna infrias.
     
    Jo, ekonomin glömde jag i förra inlägget. Hur kan du ha tid att skriva så många inlägg här, på för oss andra normal arbetstid om du inte får betalt för det. Att många som driver sidan är pensionärer ligger inte dem till last…

  50. Thomas

    Tålis #49 I ett kommersiellt lotto där återbäringen är runt 50% räcker det inte. I ett sådant här lotto där typ 80% av pengarna gick tillbaka till spelarna räckte det utmärkt. Att det sen var färre siffror vilket gav större vinstchans  (men naturligtvis i motsvarande grad lägre vinster) hjälpte till att jämna ut resultatet. Någon tur handlade det inte om.

  51. Tålis

    Ostjesus Thomas, kan du inget om sannolikhetsteori? Det är uteslutet att de vann pga det du skriver. Ren tur, med kanske lite ökad chans så som du beskriver det. Om många håller på så som de, kan någon vinna av dem men det är inte orsaken annat än gissningsvis <1 %.

  52. Thomas

    Tålis #51 Jag kan uppenbarligen mer om sannolikhetslära än vad du gör. Man kan vinna med deras metod och det gjorde de också.

  53. Tålis

    Stackare, jag vet/kan garanterat mer om slumpen än du. Prova att räkna på hur lite dina lottospelare kan öka sin chans att vinna med att i bästa/värsta fall utesluta viss nummer de tror andra väljer, klarar du av det, vet du att du har fel!
    Jag behöver inte räkna utan uppskattar det med min förmåga att gissa, och säger att den är mindre än en procent.
     
    med stor käft har synpunkter på allt, även du inget/lite kan om.” Var det inte bra uttryckt? Du anser dig kunna mer än jag även i spel. Du verkar inte ens spela, men jag som spelar i snitt långt över dig, vet ändå inte vad jag skriver om, du vet bättre?

  54. Thomas

    Tålis #53 De ökade inte sin chans att vinna, de ökade vinsten när de vann. I valet mellan ett lyckat empiriskt försök och en gissning av en anonym bloggare, gissa vad jag väljer? Människor är usla på att generera slumptal.
     
    Du hör bara till gruppen anonyma nättroll. Folk som i skydd av sin anonymitet kan låtsas vara experter på allting även om de inte har en susning om i stort sett någonting.

  55. Tålis

    Om du någonsin taget en riktig kamp? Vad som har rätt eller fel i verkligheten? Var har du stått?  Noll koll på allt!
     
    Vill du mäta kuk? Jag har otroliga (för dig) simuleringar, där var temperaturen inte ens en faktor…
     
    Nättroll är du!

  56. Pelle L

    Tålis och Thomas, hur kan man bli så off topic 😉
     
    Men ni verkar skriva om olika saker:
    Tålis koncentrerar sig på sannolikheten för att få sju rätt (är det sju?)
    och Thomas skriver om sannolikheten att vara “ensam” när man väl får en vinst.
     
    Och det är ju faktiskt intressant om människor väljer vissa siffror hellre än andra; ren vidskepelse alltså.
     
    Thomas, vilka är de populära siffrorna,  3 och 7?
     
    Tekniken borde ju gå att tillämpa också på trav, om inte utdelningen var så låg.
     
    Tålis: Sänk garden lite, det är lördag 🙂

  57. Christopher E

    Hmm, anklagelser om att låtsas vara expert på allting är kanske sten i glashus just från Thomas, men det måste ändå vara tillåtet att ha lite åsikter och diskutera utanför sitt yrke. Här är faktiskt Tålis betydligt mindre anonym än Thomas. Tålis har talat om sitt yrke, medan vad Thomas sysslar med är en väl förborgad hemlighet. Jag vet inte om att känna till någons förnamn är så mycket mindre anonymt, och även för dem som känner efternamnet finns det ändå ett femtiotal Thomas att välja på inom landet.
     
    Men hur som helst, Thomas tog upp ett kul lottoexempel. Jag tänker inte låtsas vara expert alls, utan funderar så här och lyssnar gärna på om jag har fel:
     
    Lottot ifråga delar tillbaka 80% av insatta pengar i vinst per spel. I idealfallet skulle en spelare om han var ensam om att vinna de gånger han gjorde det alltså få tillbaka 80% efter en stor mängd spel. Det går alltså inte att vinna mer än detta utan att förklaringen är tur.
     
    Nu finns det ju möjlighet att vinsten delas i lotto vilket minskar utfallet för individen. Om det är så att de flesta inte väljer slumpmässigt utan utesluter vissa nummer så är det givetvis en fördel att välja dem för att slippa dela om turen skulle råka vara framme.
     
    Det finns docks lite komplicerande faktorer. Om majoriteten undviker vissa nummer så kommer det bli fler dragningar utan någon vinnare alls, och om då vinsten förs över till nästa dragning så kanske det jämnar ut sig? (lite förenklat är det samma sak att vinna en summa ensam och dela en dubbelt så stor summa på två).
     
    Min magkänsla är att talet om delade vinster här bara förvirrar. I ett slumpspel är det mesta man vinner statistiskt sett återbäringen. Hur många som delar vinsten de gånger man inte vinner är utan betydelse. Studenterna i exemplet vinner i bästa fall mer än de spelare som undviker vissa nummer, men de besegrar inte lotteriet och går med vinst med statistisk säkerhet.
     
    Förklara gärna varför det inte är så om jag har fel, alltså.
     

  58. Jag tycker också att Thomas berättelse om att ‘slå’ ett lotteri med 80%ig återbetalning låter mer än tveksam. Dels pga att dessa odds fortfarande är dåliga men dessutom för att där krävs ofantliga volymer (många omgångar) för att metoden öht skulle kunna ge en någorlunda säker positiv avkastning även om övriga spelare så tydligt unvek vissa nummerkombinationer. Alltså att spelande på just dessa kompenserade ett underläge mot den som anordnade och där ge en åttebäring som vore tydligt(!) högre än 25% över normalutfall och väntevärde (enbart pga att övriga undviker vissa nummer och kombinationer)!?
    Jag är mycket mycket tveksam till att Thomas påstådda ‘ett lyckat empiriskt försök’. Och även till hans självhävdade expertis i sannolikhetslära som ju skriker med sin frånvaro när han vill bedöma det mesta inom ‘klimatforskningen’ (för att inte tala om ’empiri’) 

  59. Thomas

    Jag borde väl inte vara förvånad över att ert sunda förnuft om statistik ligger på samma nivå som det om klimatvetenskap.

  60. Christopher E

    #59
    Aha, då har vi rätt om lotteriet alltså. 🙂 

  61. OK, Thomas. Då återstår det ju bara att visa upp beläggen för påståendena. Ja, lite samma som den däringa klimatvetenskapen. Du vet den som visar alla de saker som påstås. Ja, det räcker jtill en början med hur CO2-halten skulle styra alla de andra variablerna.
    Här är det närmsta jag hittade din beskrivning, och den artikeln styrker båda mina aningar: Svårt att förbättra oddsen så mycket att det överstiger lotteriets avbränning, samt ffa att där behövs väldigt stora volymer/lång tid

  62. Varför håller man på?
    Det är en lönsam födkrok.

  63. Oops fel tråd

  64. Thomas

    Jonas #61 Den där artikeln bekräftar ju utmärkt vad jag skrev. Du kan inte riktigt knäcka oddsen i ett kommersiellt lotto, men i ett lotto med betydligt högre utdelning och mindre spelplan som gör att man inte behöver hålla på lika länge för att nå ett genomsnittligt resultat så går det bra.

  65. Som sagt Thomas. Om där finns ’empiri’ om “ett gäng som tjänade pengar systematiskt på lotto” och att det “räckte utmärkt” är det ju bara att visa upp det exemplet.
    Men berättelser om vilka fiskar andra har fångtat, och som man hört från en kompis som känner någon vars kusin kan bekräfta det .. osv. Dom smäller inte högt här

  66. Christopher E

    Det gäller ju inte bara att undvika populära nummer, svårt men kanske fullt möjligt, utan påståeendet är ju att man kan lotteriets odds på detta vis. Det är betydligt svårare att förklara. Man kan ju inte få mer än full pott som ensam vinnare, och efter en lång (mycket lång) rad sådana vinster är återbäringen 80%, vilket är inbyggt i lotteriet. Hur skulle det faktum att man mer sällan behöva dela vinsten kunna överbrygga det?
    Sedan är det väl inte busenkelt att undvika populära nummer. En studie som denna visar visserligen att människor inte väljer slumpmässigt, inte så förvånande egentligen, men dramatisk är skillnaden inte.
    http://www.amstat.org/publications/jse/secure/v7n3/boland.cfm
    Men visst, jag är öppen för att ha fel, men då vill jag veta varför, inte en bara en historia som låter som en vandringslegend.
    Själv träffade jag en gång en man i Panama som påstod att han livnärde sig väl på pokermaskiner, då han funnit ett mönster som gav honom positiva odds. Hur sann hans historia var vet jag förstås inte. 

  67. Thomas

    Jonas #65 Skall vi pröva lite enkel matematik? I din artikel står att man genom att gå från slumpvisa till optimala val av rader kunde öka sin vinst från 45 pence till 95 pence per pund, dvs en ökning med 111%. Om du istället har ett lotto där man med slumpvis satsning får tillbaka ca 80 pence per pund bör du kunna öka detta till 170 pence per satsat pund, dvs en bra vinst. Det är lite förenklat resonemang eftersom allt inte är lika, men storleksordningsmässigt stämmer det.
     
    Christopher #66 Det är inte bara den som får alla rätt som vinner utan även rader som kommer nära får mindre vinster.
     

  68. Christopher E

    Thomas #67
    Småvinsterna är väl inräknade i de 80 procenten också? De är ju så att säga tagna ur högvinstpotten så att den är lite mindre. Jag förstår inte vilken skillnad det skulle göra.
    Det står också i Jonas artikel att det kräver miljoner år eller orimliga antal lotter för att se den maximala effekten av välja impopulära nummer, så även nedskalat till ditt universitetslotteri låter det osannolikt att några studenter haft framgång med detta.
     

  69. Njae Thomas
    Det står lite motstridigt. Den siffran 95 tillbaks av 100 verkar referera till den i efterhand konstaterat bästa raden. Men strax under står det att ifall man spelat systematiskt med metoden hade man fått tillbaks 67%, om man satsat 75tusen rader varje gång, under lotteriets hela existens.
    Och linjärt skalat med 1.6 ggr bättre återbäring kommer du då upp i just över break even. Och som sagt, där behövs offantligt antal statsningar, så att man (statisktiskt säkert) har fått iaf säg 20 ggr högsta vinsten. Och man hade på förhand behövt veta vad andra gillar att satsa på.
    Och nej, man kan inte leva på småvinsterna däremellan. Man tappar pengar hela tiden.
    Men där finns en annan hake (inte tydligt beskriven i artikeln). För att högvinsterna skall vara extra gynsamma för dig behöver där finnas en överföring från tidigare omgångar utan högsta vinst (sk Jackpot). En stor Jackpot (dvs ej utbetald vinstumma från flera föregående omgångar) förbättrar oddsen just den omgången, men fortfarande extremt låga odds för egna raden.
    Men om lotteriet är mindre (färre nummer) minskar den möjligheten att (tillfälligt) få bättre odds snabbt.
    Ytterligare en detalj är att ifall man nu skulle göra så stora satsningar systematiskt så ändras odds och utbetalningar en smula, och till det sämre. Dvs den lilla glipa där det iaf teoretiskt innan fanns en möjlig vinstmarginal att utnyttja minskar ytterligare.så fort man siktar in sig på den. (Teoretiska vinster, som alltså aldrig utbetalas, gör det inte. Varför det nästan alltid är sådana man får höra dessa berättelser om)
    Bottom line:
    Lotteriet tar sin andel 50% (eller 20%) helt oavsett. Och skall du komma upp till break even måste du hela tiden lyckas ta lika mycket till, dvs två ggr (resp 1.25 ggr vid 80%) den väntade vinstsumman och ta den skillnaden från övriga spelare (genom skeva odds er emellan). Och du måste göra det konsistent för varje vinst.
    Teoretiskt finns det säkert sådana skevheter. Men att faktiskt utnyttja dem är nästan alltid omöjligt. I detta fall främst pga volymen som behövs.
    Men Thomas, du talade om ’empiriskt och systematiskt räcka till att tjäna pengar’.
    Får vi se denna ’empiri’ någon gång!? För innan dess är det ju bara hörsägen från Thomas. Och du tror väl inte att dina betygelser räcker för att övertyga någon här!? 
    Christopher #68. Ett lotteri betalar inte ut (tex) 80% av motsvarande fair-bet vinst, utan 80% av vad alla betalat in enligt en vinstplan. Skevheten i odds gentemot övriga är vad man försöker uttnyttja. Vinstchansen för varje rad är samma. Vinstsumman är större för rader du är ensam om. Och det är produkten av de två som man alltså måste dubbla, resp öka med 25% visavis fair-bet berräkningar för att sådant skall gå.

  70. Pelle L

    Bra summering av läget Jonas N!
     
     
    En sista fråga till Thomas då:
    Thomas varför försörjer du dig inte på lottospel?
    Det verkar ju vara en lätt väg till rikedom  😀

  71. Thomas

    Jonas #69 Det var ca tio år sedan jag läste om det där exemplet. Jag har ingen aning om huruvida det går att återfinna på nätet idag och det behövs inte, mekanismen är klar även om du inte anser oddsen är tillräckligt goda. Jag antar att du inte heller tror på de där som tjänat pengar genom att räkna kort i blackjack och liknande spel?  Man ändrar ju oddsen så lite…
     
    Pelle #70 Christopher klagade ju nyss på att ni inte vet hur jag försörjer mig 🙂
     
    För att sen gå tillbaka till Christophers argument i #57:
    “Lottot ifråga delar tillbaka 80% av insatta pengar i vinst per spel. I idealfallet skulle en spelare om han var ensam om att vinna de gånger han gjorde det alltså få tillbaka 80% efter en stor mängd spel.”
     
    Här blandar du ihop olika saker. Det är 80% av *samtliga* spelares pengar som delas ut. Låt oss renodla för enklast möjliga fall. Ni är tio personer och spelet är att singla slant. Ni satsar en krona var och de som gissar rätt delar på 8 kronor i vinst, arrangören behåller de sista 2. Nu råkar du veta att de nio andra alltid satsar på krona så själv satsar du på klave. Du har 50% chans att vinna och får då alla 8 kronorna själv, dvs för en satsad krona får du 4 tillbaka i genomsnitt, medan de andra får en genomsnittlig vinst niondelen så stor, dvs 44 öre.
     
    Principen blir detsamma för lottospelet även om matematiken blir långt jobbigare. I praktiken är det enklast att ta till en montecarlosimulering.

  72. Thomas,
    Det har gått att tjäna pengar på black jack (genom att räkna kort). Men det är väldigt mycket svårare nu. Men där finns långt långt fler som hävdar att man kan tjäna pengar på spel än exempel där detta faktiskt görs.
    Du har alltså läst om detta. I någon tidning får man förmoda. Och du säger att där hävdades att man ’empiriskt och systematiskt kunde tjäna pengar’ på det viset.
    Jag tror ju inte det. Man kan förbättra oddsen lite, man kan kanske få en vinst någon gång och tom ligga plus om den infaller tidigt. Men du beskrev en metod.
    Nu vet vi ju tyvärr inte vare sig hur korrekt du återger ur minnet vad du tror dig ha läst, eller hur korrekt tidningen beskrev vad de nu rapporterade, och ifall där fanns verklig ’empiri’ bakom. Dvs om folk som  aktiskt gjorde det som påstås, och tjänade pengar, gjorde det systematiskt pga den beskrivna metoden. Tidningsartiklar som rapporterar om folks spel och vinster är ju inte ovanliga, och hur sådana brukar vara upplagda har man ju sett ofta ..
    Men jo, du behöver visa upp detaljerna för vad du påstår, innan dess är det hörsägen och dessutom från en ökänt överdrivande Thomas Palm.
    Nyss hävdade du ju tex att man kunde få tillbaks 95% i ett lotteri som betalade 45% åter, och det läste du bara minuter innan. Emedan artikeln bara var en beräkning av vilket som i efterhand hade kunnat ge det resultatet om man spelat under miljoner år, och allting förblivit lika under tiden.
    Det är orden ’empiri’, ‘räcka till’ för att ‘systematiskt’ ‘tjäna pengar’ som jag finner tveksamma. Och numera också dessa ‘klara mekanismer’. Utan åskådliggörandet av erforderliga volymer, samt hur dessa då påverkar oddsen låter det hela bara som en teoretisk seminarieövning. 
    Dessutom rapporterad och filtrerad av ngn tidning/murvel. Och därefter av Thomas.
    Så mycket var det ‘förnuftet’ angående saonnolikhetslära värt, Thomas.

  73. Pelle L

    Thomas #71
     
    Du visar knappast upp någon spelarmentalitet.
     
    No risk och försiktighetsprincip verkar vara ditt motto, inte lotto  😉

  74. Christopher E

    Thomas #71
    Det var en bra förenklad förklaring du gjorde där, då ser jag principen.
    Som sagt, spel är inte min grej, och där kom invändningen mot mitt resonemang jag efterlyste ii början. Så då förstår jag varför det helt väsentliga för ditt exempel som återstår är skalan på lotteriet.
    På Mauritius tidigare i år blev jag faktisk övertalad att spela i Nationallotteriet (ett lotto) av min svägerska. Det hade varit två dragningar utan vinnare och jackpoten var ca 70 miljoner rupier (ca 15 miljoner kronor). Mer pengar där än det låter här, förstås. Köerna var långa till säljställena. Jag är ganska nöjd med mina slumptal, dock, för min ovana till trots gick jag inte i någon av de fällorna som listades i Jonas länk. Vinsten blev delad på två personer (nej, inte jag), varav en till min glädje bodde på Rodrigues, en liten ö under Mauritius styre sexhundra kilometer österut. De är rätt fattiga, men vänliga och gästfria mot mig vid mina två besök därute, så det värmde mig. Hoppas bara inte så mycket pengar blir till en förbannelse, som det ofta är.

  75. Ny bliver det spændene hvornår den danske reagning bekæfter den nye solcelle lov. udefra det man høre, ville den træde lov fra mandag eller tirsdag af. Så handler det om at skynde sig, hvis man ønsker at beholde en gammel lov

  76. Tålis

    Thomas är helt ute och cyklar. Det finns inget sätt att påtagligt öka chansen vinna på ren tur. Det finns säkert de som påstår att de vunnit på lotta mha skonummer och andra påhitt. Det betyder inte att de vunnit av den orsaken. Du kan inte påverka utfallet att utesluta nummer  på lotto, utan du minskar din chans att vinna.
     
    Hans rent  teoretiska spel på krona och klave är fel. Ingen spelar så, utan väntevärdet är ren förlust. Teoretisk kan man  vinna på ren tur, men kan inte upprepas i långa loppet. Du kan spela på typ röd bricka i roulette och dubbla din insats varje gång och sluta när du vann. Problemet med den teorin är att du riskerar att sätta insatser du inte kan betala…

  77. BjörnT

    Givetvis har Thomas rätt.  Antag att det finns ett enkelt spel där man kan satsa på ett av hundra nummer 1 till 100. Inga avgifter till administration, det sköts ideellt. Antag att ca 1000 personer brukar spela en hundring var och satsa på ett nummer. Då finns ca 100.000 att dela på. Antag att dessa spelare av vidskepliga skäl inte spelar på 13.  Om nu någon modig själ ändå gör det, ensam av alla så vad är hans odds då?  Ja oddsen att vinna i sig är ju inte större för honom än någon annan. Men vinner han så är han ensam om att vinna ca 100.000 kr på en satsad hundring.  Han har alltså 1 procents chans (som alla andra) att vinna men han får alltid ca 100.000 kr i vinst så skulle han spela många ggr och får vara ensam om nr 13 ca tiodubblar han sina pengar i längden. Alla andra spelare kommer att förlora pengar i det långa loppet eftersom de kommer att få igen bara ca 99 procent av sina satsade hundringar i det långa loppet. Jag skulle vilja säga att om detta hänt i verkliga livet så har det varit ett litet lotto men hyfsat stor chans att vinna och att den som spelat och vunnit haft tillgång till statistik så att h*n kunnat satsa på de minst spelade numren. Fullt tänkbart för ett litet lott i för ett begränsat antal människor.

  78. Christopher E

    Tålis #76
    Jag ändrade mig när jag fick en bra förklaring. Det som gör att det ser ut som om “slumpens lagar” sätts ur spel är principen om vinstdelning i kombination med att sitta inne med information om andras val. Om alla valt slumpmässigt istället i Thomas myntkast hade det varit som du säger, en säker förlust i längden. Eller plus/minus noll i BjörnT:s exempel.
    Alla kan vi olika saker. Det gör mig inget att inte vara så insatt i spel och dobbel. Det fanns ett annat exempel på slumpspel som initialt sa emot förnuftet som har varit uppe här på bloggen som också är kul:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Monty_Hall-problemet
    Gick man bet på den är man i gott sällskap så det är inget att skämmas för.

  79. BjörnT “Givetvis har Thomas rätt” !?
    Du behöver komma ihåg att Thomas påstående var att ‘detta räckte för att systematiskt tjäna pengar, empiriskt demonstrerat’. Du behöver också komma ihåg att lotteriet själv tog 20% (eller så) av insatsen. Och framför allt måste man veta om storleksordningar på lotteriet, deltagare, vinstplan osv för att kunna uppskatta voymer och hur länge detta poåstådda schema måste följas för att ge en statistiskt säker vinst.
    Personligen är jag ganska övertygad att hans påstående är felaktigt. Och jag har ovan förklarat varför. Och Thomas har unvikit att svara på alla relevanta frågor (bara kvarhållit att teoretiskt finns en sådan möjlighet).
    Men även den är tveksam iom att så fort man med lite större volymer försöker utnyttja en sådan (teoretisk) felprissättning på en risk, så påverkar man den själv. Kom ihåg att du behöver stora insatser för att faktiskt tjäna pengar, att du behöver spela otroligt många ggr för att din metod skall teoretiskt kunna ge ett litet plus. Och att fair-bet (utan skevade satsningar) gör att du förlorar 20% av insatsen varje gång!
    Så nej, jag tror det är värt lika mycket som andra tidningsartiklar om folk som ‘blivit rika’ på nya sätt.
    Och jag menar dessutom att problemet är av samma art som varför Thomas hamnar fel så ofta även i klimatdiskussionen:
    Nämligen att han  stenhårt håller sig fast vid en liten teoretisk möjlighet om att något skall vara på ett alldeles visst sätt. Att han tar det skrivna ordet om sådana påståenden som ‘sanningsvittne’ närmast. Och att han inte är varse vare sig under vilka begränsade förutsättningar ens dessa påståenden är uppställda, att han saknar ‘kritiskt tänkande’ för att värdera begränsningar, felkällor, osäkerheter, andra påverkande faktorer osv och deras inbördes relevans. Och gällande både det, och de större frågorna: Vilka storleksordningar saker har och måste ha för att det skall utmynna i någon relevans.

  80. Liten korrigering: Banken tar 20% av fair-bet återbetalningen totalt, dvs utan kännedom om skeva satsningar (av andra) förlorar man 20% i varje omgång!