Den så kallade globala temperaturen steg kraftigt i början på 1900-talet precis som den gjorde i slutet av 1900-talet. Med hjälp av data från de globala temperaturserierna GISS och HadCRUT version 4, gör jag här en liten analys av hur lika eller olika de båda uppvärmningsperioderna egentligen är. Och det visar sig också att dessa båda globala temperaturserier inte är så globala som man kan tro.
Fig 1 – Den globala temperaturen enligt GISS och HadCRUTv4 (årsmedelvärden).
Jag har valt ut 30-års-perioderna 1910 till 1939 och 1970 till 1999 i den här analysen. Under båda dessa perioder gick uppvärmningen ungefär lika fort. Nedan visas temperaturtrenden för GISS under båda dessa perioder.
Fig 2 – Regionala temperaturförändringar. Figuren visar den linjära temperaturtrenden (°C per 10 år) för GISS under perioderna 1910 till 1939 och 1970 till 1999.
Det finns alltså väldigt få likheter. Iallafall kan inte jag hitta några direkta likheter. När jag började göra den här analysen så var hypotesen att jag skulle visa hur lika dessa båda uppvärmningsperioder var. Men det visade sig att mitt antagande var helt fel. Uppvärmningsmönstren skiljer sig väldigt mycket åt.
Det är även tydligt att Arktis hade en betydande uppvärmning under 1910 till 1939. Men då ska vi även komma ihåg att GISS har “fuskat” och justerat ner temperaturen kring t ex Island (länk) under första hälften av 1900-talet. Därför ska förmodligen kartan för 1910 till 1939 egentligen vara ännu “rödare” längst uppe i norr.
Men isen har ju minskat vid Arktis på sista tiden. Alltså måste det ha blivit varmare. Och det har det också, men en stor del skedde efter att den globala temperaturen slutade stiga vid slutet av 1900-talet. Nedan visas temperaturtrenden för de senaste 30 åren (1984 till 2013).
Fig 3 – Den linjära temperaturtrenden (°C per 10 år) för GISS under perioden 1984 till 2013.
Temperaturen vid Arktis steg alltså kraftigt i början på 1900-talet precis som den har stigit nu. Men hur kan man kunna koppla ihop detta med ökningen av koldioxidhalten? Man skyller ju ofta på att minskningen av isen vid Arktis beror på koldioxiden. Men varför steg då temperaturen så kraftigt i början på 1900-talet utan att koldioxiden ökade? Jag kan inte dra någon annan slutsats än att det handlar om naturliga processer som inte vetenskapen har koll på.
I kartan ovan är det en väldigt stor del som är röd längst uppe i norr. Men då måste man komma ihåg att kartprojektionen gör att polerna dras ut. Tittar man istället på jorden från ”rymden” ovanför nordpolen ser det ut som följer.
Fig 4 – Den linjära temperaturtrenden (°C per 10 år) för GISS under perioden 1984 till 2013 sett från ”rymden” ovanför nordpolen.
Visst är det en inte försumbar del av jorden som har haft en stor uppvärmning kring Arktis. Men eftersom det inte blivit varmare på jorden som helhet sedan c:a 1998 måste denna uppvärmning kring Arktis ha kompenserats av nedkylning någon annanstans.
Låt oss titta på HadCRUTv4 visar istället.
Fig 5 – Den linjära temperaturtrenden (°C per 10 år) för HadCRUTv4 under perioderna 1910 till 1939 och 1970 till 1999.
Det är helt uppenbart att det finns alldeles för lite mätpunkter för att överhuvudtaget dra några slutsatser från HadCRUTs data. För att en “ruta” (grid box) ska visas har jag satt upp kriteriet att det ska finnas värden för 10 av 12 månader per år och minst 25 av de 30 åren. Det är alltså väldigt få platser som uppfyller detta kriterium för HadCRUT.
Därför har jag räknat ut hur stor area av jorden som GISS och HadCRUT egentligen täcker.
Fig 6 – Täckningsarea för GISS och HadCRUTv4. Jordens totala area är ca 510 miljoner km².
Jag tycker att man kan dra två motsägande slutsatser om detta. Antingen har HadCRUTv4 och GISS ungefär samma mätdata, men att GISS har extrapolerat fram större områden. Eller så har HadCRUTv4 inte brytt sig om att samla in mer mätvärden och därför täcker de bara en liten del av jorden. Det är även märkligt att arean har minskat för HadCRUT de senaste åren.
Egentligen är det konstigt att inte GISSs och HadCRUTs temperaturkurva skiljer sig åt mer med tanke på att HadCRUT täcker en så väldigt liten del av jorden. I båda fallen saknas dessutom data från Antarktis helt och hållet för första halvan av 1900-talet. Detta är förståeligt eftersom det var ytterst få människor där då. Men hur kan man då kalla detta för den “globala temperaturen”?
Slutsatser
* De båda uppvärmningsperioderna 1910 till 1939 och 1970 till 1999 visar väldigt olika uppvärmningsmönster enligt GISS. Det tyder på att vi har att göra med slumpmässiga processer som är väldigt svåra att förutsäga. Uppvärmningen i Arkis var också större 1910 till 1939 jämfört med 1970 till 1999.
* Det verkar osannolikt att ena mönstret skulle bero på koldioxid och det andra mönstret pga naturliga processer. Därför bör man kunna dra slutsatsen att den största delen av temperaturfluktuationerna beror på naturliga variationer.
* Temperaturen vid Arktis steg kraftigt i början på 1900-talet och vid slutet av 1900-talet fram tills nu.
* De globala temperaturserierna är inte särskilt globala. GISS har ingen täckning över Antarktis före andra halvan av 1900-talet. HadCRUT har aldrig haft någon större täckning över jorden.
Fotnot – Kom ihåg att det naturligtvis finns osäkerheter i datat från GISS och HadCRUT.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
INGEN har någon täckning över Antarktis före mitten av 1900-talet. Det finns inga sammanhängande temperaturserier äldre än 1957.
I några områden (McMurdosundet, Valbukten, Commonwealth Bay, norra delen av den Antarktiska halvön) finns sporadiska serier för enstaka eller några få år i taget tillbaka till ca 1900.
Före 1890-talet finns inga data.
I dagens nyhetsflöde gör man ett stort nummer av att de Antarktiska isarna smälter ”snabbare än forskarna trott” (har vi hört det förut?)
Hur är det med det?
”Antingen har HadCRUTv4 och GISS ungefär samma mätdata, ”
Jag tror att det är en stor skillnad här, HadCRUT är stationsdata medans GISS är temperaturskillnader från ”virtuella” stationer som är framräknade från angränsande områden. Med den metod som GISS använder får man sådan uppenbara fel som att den framräknade temperaturskillnaden inte alls överensstämmer med den lokalt observerade.
GISS nästan 90% täckning 1880 är alltså framräknade från HadCUTS ca 50% täckning. Detta tror jag presenteras i GISS som en ökad osäkerhet men den osäkerhet som presenteras tar inte med den osäkerhet som redan finns i de mätvärden vi har.
Att kurvorna är lika beror nog mest på att man vet vad man vill komma fram till 🙂
Bra genomgång.
Det är lätt att dra långtgående slutsatser av det man ser. Eller vill se.
Satelliter ser numera Arktis is , något som inte var möjligt på 30 talet.
I dagens eko tas studier om Antarktis is upp, glaciärerna drar sig tillbaka sig på ett ostoppbart sätt.
Mer om detta här, inkl kritik:
http://wattsupwiththat.com/2014/05/12/the-guardians-suzanne-goldenberg-jumps-the-shark-again-gets-called-out-by-nyt/#more-109037
Wolter #2
Havsisen runt Antarktis är just nu den mest omfattande sedan satellitmätningarna började 1979. Den rättrogna förklaringen är att detta beror på mer smältvatten från inlandsisen. Det kanske är det man syftar på?
Den enda haken med det är att inlandisen i Antarktis inte smälter utan kalvar.
Magnus
Fint att Du visar detta. Bra att bloggläsarna får klart för sig detta. Bara en liten kommentar. Tittar vi på Fig 1 så noterar vi att temperatursvängningarna inte kommer tillbaka till utgångsläget utan fortsätter från de högre nivån dvs svängningarna är superponerade på en långsiktig trend. Om vi ex jämför 1910 med säg 1975 (mellan mimima) så har vi en långsiktig ökning med ca 0.3°C och mellan 1945 och 2000 ca 0.45°C (mellan maxima). Huruvida den bakomliggande trenden tilltar är givetvis för tidigt att säga utan här får vi vänta 50 år till.
LennartB
http://www.tjust.com/vit/2013/WashingtonPostLarm.rtf
2
Det är helt klart att havsisen kring Antarktis ökar och det har rått en ökande trend de senaste 35 åren. Isen på Antarktis smälter som sagt inte då is inte smälter när temperaturen är under noll utan den kalvar. Kalvingen är högst oregelbunden och om Antarktis skall bevara sin massa måste Antarktis göra sig av med ca 2500 km3 ( motsvarar 7mm i havsnivån) varje år då detta är den mängs snö som faller varje år
LennartB
#6 lennart bengtsson
”Huruvida den bakomliggande trenden tilltar är givetvis för tidigt att säga utan här får vi vänta 50 år till.”
Tänk om KVA ändå hade sagt att vi skulle vänta 50 år tills vi vet mer, då kanske vi skulle undvikit att kasta miljarder i sjön 😉
Intressant, men jag skulle vilja nyansera slutsatserna. Det verkar konstigt att dra slutsatsen att eftersom uppvärmningsmönstren i de två perioderna (1910-1939, 1970-1999) är olika så kan de inte beror på olika saker (de två första punkterna under slutsatser ovan). Tvärtom verkar det vara en rimlig slutsats att två olika orsaker ligger bakom temperaturförändringen i de två perioderna. Att bara konstatera att ”allt beror på slumpmässiga processer” är att göra det för enkelt.
Jag tolkar din fig 4 som att den ökande trenden för HAFCRUTv4 1850-1970 är en beskrivning av UHI och inte av global uppvärmning. Denna trend korrigeras efter 1970 till största del av satellitmätningar.
Kan det vara en rimlig tolkning?
De är ju helt snurriga på P3 nyheterna idag. Först säger de att Antarktis smälter fortare än forskarna trodde och sen säger de på väderprognosen att molnen skall dra bort men det skulle fortsätta regna!?!
Liten länk
http://www.nature.com/nature/journal/v509/n7499/full/nature13260.html
om nu någon frågar sig varför Arktis inte ser mera is..
sen det med media…. det är ett sorgligt kapitel….
#12
Utmaningen blir väl för dig att hitta ett samband 🙂
Lennart #6:
Det är helt klart att de naturliga variationerna är stora och att det ser ut som att det finns en underliggande trend. Men frågan är hur stor del av denna trend som beror på urbaniseringseffekter. Vi har ju tex sett att om man mäter temperaturen utanför Uppsala istället för inne i Uppsala blir 30-talet lika varmt som nu. I datat från GISS är det däremot en stor skillnad mellan 30 talet och nu för samma område. Alltså har GISS iallafall delvis en varm bias av urbaniseringseffekter.
Gustav #10:
Du har rätt i att man inte kan utesluta att det ena mönstret beror på koldioxiden. Men varför skulle koldioxiden ge just det där mönstret? Varför skulle naturliga förändringar ge ett annat mönster men den totala uppvärmningen bli densamma?
Mats Jangdal #11:
Sista figuren hade fått fel nummer (4 istället för 6). Jag har rättat detta nu.
Jag tror att du har missförstått figuren. Den visar bara arean av jorden som HadCRUT och GISS påstår sig täcka.
#14 Om is kan smälta i minusgrader måste det ju kunna regna från klar himmel. Snart säger de väl att det har siktats en flock med flygande kor i höjd med Måseskär.
Ett stort problem med att mäta temperaturen globalt är väl att före 1900-talet fanns det ganska få stationer, från 1900-talets början steg antalet mätstationer rejält fram till 70-talet för att därefter sjunka ganska mycket.
http://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2013/02/coop_station_count.jpg
WUWT har tagit bilden från det här papperet.
http://www.ncdc.noaa.gov/oa/climate/research/Peterson-Vose-1997.pdf
Angående Antarktis så visar RSS en svagt negativ trend på temperaturen.
Gick inte att få fram bilden.
Men det finns ju en del om Arktis och Antarktis isläge och temperatur hos WUWT.
http://wattsupwiththat.com/reference-pages/sea-ice-page/
Magnus#16
Jag tror du missförstod tankegången i mitt inlägg. Jag förstår att grafen visar täckt jordyta. Min tanke var att innan satellitmätningarna fanns termometrar huvudsakligen där folk bor och att grafen över täckt jordyta visar hur termometrarna spridits till bebodda trakter. Tycker grafen liknar de som beskriver temperaturökningarna.
Så min undran är om den redovisade stigande temperaturen fram till 1970 egentligen redovisar ett ökat mätande där folk bor och åstadkommer UHI. Samt om det utplanande mönster vi sett de sista decennierna visar att satelliterna även börjat mäta kalla platser där ingen bor? Satelliterna mäter väl så att säga utan diskriminering med avseende på var folk bor?
Någon utav er kunniga som kan skriva ett inlägg som förklarar de olika temperaturmätningarna, HadCRUT , GISS, RSS, UAH, etc.? Metod, täckning, tid, styrkor, svagheter för de olika.
En ovanligt bra film som visar på det viktiga i klimatdebatten, eller vad som borde vara det.
https://www.youtube.com/watch?v=0gDErDwXqhc
Tack för mycket intressanta fakta att ta till sig
Vad gäller Antarktis så verkar det som att forskarna menar att isen trycks ut i havet snabbar och liksom ”flyter ut” till tunnare is som i sin tur kan brytas sönder och flyta iväg för att så småningom smälta. Den smälter alltså inte så länge den är kvar i Antarktis.
Om de har rätt eller inte vet jag inte plus att det är svårt att veta vilka mängder man egentligen pratar om totalt sett. Visst kan det vara så att just de här glaciärerna ger en havshöjning men om den kompenseras av ackumulation blir det väldigt lite totalt sett ändå.
Men är inte det här som pågår hela tiden men kanske lite snabbare nu?
#23
”Forskarna menar att isen trycks ut i havet”
Låter som normal kalvning i mina öron.
Nu är jag knappast någon expert och inte läst några vetenskapliga rapporter. Lite artiklar då och då.
Men..
Man kan ju tänka sig att kalvning kan ske i vågor så att säga. Tänk er att det snöa så in i bomben för 1000 år sedan. Och det har tagit 1000 år att ta sig till havskanten. Då blir det naturligtvis mer kalvning under en period. Det bedrägliga är att koppla det med klimathotet. Men som vi alla vet vi det här laget. Inget klimathotsperspektiv inget forskningsstöd.
Det finns något i forskningsrapporter som kallas för SSW, Sudden Stratospheric Warming, som vad jag förstår uppträder speciellt kring Nordpolen. Det finns en länk nedan till Met Office som beskriver fenomenet. Tyvärr tycks det inte ännu finnas någon belagd orsak till denna plötsliga uppvärmning högt upp i atmosfären. Men vissa tolkningar finns som pekar mot att solens UV-strålning kan kopplas till fenomenet. Visst är det märkligt att när det ännu finns så många outforskade fenomen som hänger samman med en variabel solaktivitet, att AGW-hypotesen får fortfarande nästan stå oemotsagd. Vem och vilka är det som vill behålla denna vetenskapliga anomali?
http://metofficenews.wordpress.com/tag/sudden-stratospheric-warming/
Isen i Antarktis får uppmärksamhet. Glaciärerna drar sig tillbaka. Tydligen har detta studerats med nivåmätning från rymden med stor noggrannhet. Vad jag förstår så har de studerat tidvattenrörelser på istäcket och dragit slutsatser om isen flyter eller ej. Där de konstaterat att den punkt där isen börjar flyta drar sig bakåt.
Hmm-de mäter genom 1000 m is-med mm precision. Tidvattenrörelser skapas av månen-kan det även påverka isen?
Ok-var finns havsvattennivån-där finns svaren!
# 17 Patrik K
Eller så kan det bli kalla dagar i helvetet…
http://petterssonsblogg.se/2014/05/07/imponerande-logik/
Oh my God!
What is happening in Antartica, enligt Josh.
http://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2014/05/antarctic_alarm_joshscr.jpg
Lena Krantz #23
Som jag uppfattar det händer detta oavsett ev uppvärmningen eller inte. Och det kommer att hända under 1000 år. Har lagrats upp is tidigare och nu åker det ut eftersom inget finns som kan hejda rörelsen. Gäller delar av Antarktis. Glaciärer lever alltid.
OT
DN
Maud(mitt tillägg) ”Olofsson kände sig vuxenmobbad”
Detta ang KU förhör om Nuon. Det kallas för att ta ansvar Maud. Kanske ett okänt begrepp.
Det finns en skillnad mellan de två utpekade perioderna och det är ju naturligtvis den totala mängden CO2-utsläpp. Den tidiga perioden har inte alls lika stor antropogen, total utsläppsmängd som den senare ändå liknar tempökningen – i stort – varandra. Förutom att den första perioden kan vara naturliga processer finns det en faktor till, för samma mängd CO2 (OBS!) ger den första perioden en högre tempökning eftersom responsen i klimatsystemet är logaritmiskt. (Dvs. har en relativt sett högre tempkänslighet för CO2-ökning). Det är väl en del av förklaringen till varför vi nu inte upplever en extrem tempuppgång eftersom det ”krävs” alltmer CO2 för samma tempökning som tidigare? Eller vad tror ni?
Dessutom, INGEN IPCC-rapport har definierat begreppet ”global”. (Eller hur, Lennart Bengtsson?!). Man skriver MYCKET om olika globala händelser och faktorer men INGENSTANS finns ”GLOBALT” definierat. Uppenbart är att 100% inte är möjligt, så hur mycket är globalt? >50% >75% ? Och av vad, jordytan, havsytan? Och sedan tillkommer tidsaspekten. Hur mycket ”ur fas” (motgående trend med avkylning eller ingen uppvärmning) får regioner ha för att ändå ett fenomen ska räknas som globalt? 10 år? 30 år? 50 år? 100 år? Svaret ligger nog i att man nogsamt har undvikit en strikt definition för då skulle, med all tillgänglig kunskap, den medeltida värmeperioden klassas som ”global”. (Den var inte 100% men en bra bit över 50-60% av jordytan iallafall). Nu kan man avfärda den som ett icke-globalt fenomen (på politiska grunder) UTAN att tala om vad som krävs/saknas för att MWP ska klassas som global. Flera klimatforskare jag varit i kontakt med håller med om att det är märkligt att man inte kan definiera ”global”.
Magnus C,
Jag instämmer i tacket för din genomgång. Alltid lär man sig något nytt!
T.ex. hur fördelningen skiljer sig åt mellan de båda uppgångarna. Om det inte varit så förbålt oförändrat på södra halvklotet så hade det ju legat nära till hands att tänka sig att den tidiga uppgången under 1900-talet stämde bättre med CO2-hypotesen än den andra uppgången. (Uppgången större vid polerna.) Fast å andra sidan så var ju CO2-utsläppen rätt små då 🙂
Lennarts hypotes att CO2 ger oss en förklaring till den mer långsiktiga uppvärmningen sedan LIA kan ju verka slående. Problemet är väl att det också finns andra faktorer som haft samma långsiktiga genomsnittliga uppåtgående trend, t.ex. solaktiviteten.
Mats Jangdal #19:
Ursäkta då missförstod jag dig. Ja en del av temperaturuppgången beror säkert på urbaniseringseffekter. Men det är väldigt svårt att bedöma hur stor del. Även satellitmätningarna har ju visat att temperaturen ökat, iallafall fram till 1998. Så det är nog sannolikt att temperaturen faktiskt har ökat. Men det har den ju gjort många gånger förut också.
Håkan #20:
Det är nog väldigt få som vet hur tex GISS och HadCRUT har kommit fram till sina resultat. Det är verkligen inte glasklart hur metoderna går till. Jag har försökt att titta på GISS källkod. Men som programmerare kan man nästan börja gråta när man ser sådan kod. Koden är skriven i Fortran, har i princip inga kommentarer och de flesta variabler är 2 eller 3-bokstaviga förkortningar utan förklaringar.
Ingemar #32:
Tack! Det är verkligen märkligt att den mesta uppvärmningen skett på norra halvklotet. Man skulle ju kunna tänka sig att vatten har en stabiliserande effekt och eftersom det är mer hav på södra halvklotet blir uppvärmningen mindre där.
Men det stämmer inte med polerna. Vid antarktis har det ju i princip inte skett någon uppgång, men vid arktis som består av hav/is, där har den stora uppgången skett. Om vatten skulle ha en stabiliserande effekt skulle ju de smältande polarisarna (mer hav) vid arktis stabilisera temperaturen. Eftersom antarktis består av land borde ju ha den stora uppvärmningen skett där. Men så är alltså inte fallet.
Magnus C!
En mycket bra artikel. CO2 hypotesen har nu så många identifierade uppenbara motsägelser både i data modeller och resonemang att de ter sig allt mer ologiska och verklighetsfrånvända. Jag tror helt enkelt att de som riggat och planerat propagandan tog sig en för stor tugga från början. De var inte lika professionella som till exempel matberedningsindustrin när de fejkade ihop kolesterol larmet tillsammans med läkemedelsindustrins intressenter. Det funkade betydligt bättre att ha läkarkåren som lydiga till kolesterolhypotesen som nu är bevisat helt fel. Att förlita sig på den rabiata delen av miljörörelsen och byråkrater i samklang med vänsterextrema rörelser var att be om kaos och misslyckande.
Jag kände lukten av klimatlurendrejeri när jag förstod att det fanns ett samband mellan påståenden om ”dramatiska förändringar” var kopplat främst till de områden där vi har de sämsta kortaste och glesaste mätdata att utgå ifrån. Jag hävdade mer som skämt redan för ett par år sedan ”att nu har de bara havsdjupen kvar” att bortförklara den uteblivna uppvärmningen eller klimatförändringarna för där har vi ju inte heller några data och där bor inte heller en käft om de inte är försedda med gälar förstås. Det var inte svårt att med den profetian i ryggen sedan hånskratta när sedan Trenberth med försök att hålla masken nu ett par år senare försöker hävda just detta ”att värmen var försvunnen i havsdjupen..!” 🙂 Lite för mycket ”Lorry” över det hela.
#33 Magnus
OK, så beräkningsprogrammen för GISS är svårtydda.
Men om man tar det på en mer grundläggande nivå: var kommer datan ifrån? Är det väderstationer på land och till havs som är input för GISS och HadCRUT, och satellitmätningar för RSS och UAH?
Till alla er som inte besökt Doris i Krokek, ta och titta in på http://www.friavindar.se så får ni ta del av eländet!
Antarktis på SVT:
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nedsmaltning-av-glaciarer-ohejdbar
Googla gärna på journalistens namn!
Neutral rapportering?
Håkan #36:
Ja ungefär så långt har jag förstått det. Du kan läsa lite mer om du går till länkarna för GISS och HadCRUT längst upp i inlägget. GISS verkar använda satellitmätningar av ljus från jordytan nattetid för att kunna se vilka områden som är tätt begyggda och på det sättet kunna kompensera för urbaniseringseffekter. Men den metoden lär ju bara fungera under satellit-erans tid.
Martin #38
Extrem muppvänster! Hur länge skulle Eva Hamilton få ha någon av alurörsmännen från SD anställd som journalist med bevakning på invandringsfrågor?