Till fasplansanalysernas försvar

Min bloggartikel förra veckan handlade om klimatkänslighet men inte om fasplansanalyser. Men min replikering av fasplansdiagram med Spencers och Braswells metod kom ändå i skottgluggen för en del kommentatorer. Detta inlägg är en kort respons på framförda invändningar.
Se tidigare artiklar om fasplansanalyser för en grundligare diskussion:
Jordens energibalans, klimatkänsligheten och fasplansdiagram
Spencers och Braswells fasplansanalyser, frågor och svar
Testa hypotesen om låg klimatkänslighet med fasplansmetoden!

Jag har bara gjort en replikering

 
Figur 11
Jag har bara gjort ett eget fasplansdiagram som en replikering av vad som beskrivs i Spencer och Braswell (2010), se figur 1 ovan. Mitt diagram överensstämmer väl med dessas egna. Det enda nya är att jag även plottade utgående strålning med nio månaders eftersläpning jämfört med temperaturen och fick då de långa räta linjerna med upp till två års utsträckning i nedre diagrammet. Dessa räta linjer uppkommer vid La Niña och de bekräftar Spencers och Braswells resultat om en lutning på 6 W/(m2 K) motsvarande en låg klimatkänslighet på 0,6 K.

Min tolkning bygger på tidigare känd teori

Tolkningen bygger på Gregory med flera (2004) A new method for diagnosing radiative forcing and climate sensitivity. Återkopplingen från temperaturen ger enligt dessa författare en utgående strålningsändring som är proportionell mot temperaturändringen. Detta är visat med avancerade klimatmodeller och den lilla eftersläpningen på nio månader som jag infört strider inte mot detta.
Att det blir en rät linje vid just La Niña beror på att temperaturen ändras endast på grund av värmeöverföringen till och från djuphavet så att den observerade strålningsändringen alltså blir proportionell mot temperaturändringen. Att temperaturen under La Niña endast ändras på grund av djuphavet är allmänt känt i klimatvetenskapen och kan illustreras med följande enkla överslagsberäkning.
I fasplansidagrammen kan vi se att temperaturen ändrar sig mer än 0,1 K (först en minskning och sedan en ökning tillbaks till tidigare nivå) under en stark La Niña. Om vi enligt David Andrews lärobok (även här), kapitel 8, antar att klimatsystemets värmekapacitet är 109 J/(m2 K) så kräver en temperaturändring på 0,1 K under ett år en energiöverföring av 108 J/m2. Om detta överförs i jämn takt blir det en ändrad värmetillförsel av 3,2 W/m2 under ett år, men något strålningsbidrag av denna storlek finns inte i fasplansdiagrammet. Huvuddelen av den energi som ger temperaturändringen kan alltså inte ha kommit i form av strålning.

Klimatkänsligheten var låg under mer än en fjärdedel av tiden

Den ena tidsperioden som visar låg klimatkänslighet vid La Niña 2000 är åtta månader. Den andra vid La Niña 2008 är två år. Detta innebär att under mer än en fjärdedel av diagrammets tidsperiod på drygt tio år så var klimatkänsligheten 0,6 K. Självklart väcker detta frågor. Varierar klimatkänsligheten starkt under perioden och har den ett helt annat värde under andra tidsperioder än just dessa två? Är det likadant vid alla starka La Niña eller var dessa två en tillfällighet? Hur blir det vid starka El Niño? Hur blir det om man gör fasplansdiagrammen regionvis, till exempel för norra och södra halvklotet, för tropikerna och så vidare? Kan man få klimatmodellerna att visa dessa fenomen och därigenom ge oss en förklaring? Det finns många intressanta forskningsteman här.

Vetenskaplig publicering?

En del tycker att jag skall publicera det ovan sagda vetenskapligt för att det är bra. Mina kritiker säger i stället att jag måste publicera det för att bli tagen på allvar. Men att publicera i ett nytt vetenskapligt ämnesområde utan att ha tidigare erfarenhet och meriter inom ämnet är inte så lätt, speciellt inte om man är sjuttioårig pensionär. Dessutom är mitt diagram bara en replikering och en tillämpning av redan känd teori. Jag har tagit upp detta som hobby och för att förkovra mig studerar jag läroböcker i atmosfärfysik som de av David Andrews (även här) och Murry Salby. I dagens internetvärld kanske jag kan sprida mina hobbyalster på annat sätt, kanske på någon engelskspråkig blogg, jag får se.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Slabadang

    Du är bäst Pehr!
    Här får du lite mer godis som vi kan mula CAGWfolket med och som väl stämmer med din slutsats ovan:
     
    (Hockeyschtick)
    New paper finds water vapor feedback is strongly negative
     
    The IPCC manufactures climate alarm by assuming CO2 controls water vapor to produce a runaway positive feedback system. Physicist Clive Best has posted his new paper showing that water vapor feedback is instead strongly negative, based on both the Faint Sun Paradox and a comparison of 5600 weather stations in the global CRUTEM4 temperature and humidity database. Peer-reviewed publications by Paltridge and others also find water vapor feedback is strongly negative. Without positive water vapor feedback, the IPCC’s case for catastrophic man-made climate change collapses.

  2. Hans

    Pehr Björnbom: Jag måste verkligen ge dig stort beröm och stor
    credit för att du orkar försöka föra klimathotsdebatten på en saklig och vetenskaplig nivå med såna som Thomas Palm m fl… Det är ju dock som att diskutera invandringspolitik med Anders Behring Breivik.
    Problemet är att Thomas Palm och alla övriga klimathotsreligiösa inte betraktar klimatfrågan ur ett sakligt, vetenskapligt och rationellt perspektiv utan i deras fall så handlar det i grunden om politisk och ideologisk övertygelse.
    Det är tragiskt för vetenskapen att en sån kompetent person som du, Pehr, måste sänka dig ner till Thomas Palm’s och hans alarmistkompisars nivå. 
    Jag tror dessvärre att vi måste upphöra med det och istället föra klimathotsdebatten på samma villkor som alarmisterna, alltså på en ideologisk/politisk nivå, inte vetenskaplig, det är tyvärr lönlöst eftersom dom redan, på förhand, bestämt sig för vad som är “sant”. Här handlar det nu faktiskt om att vinna det politiska kriget mot dom destruktiva krafter som är på god väg att förstöra Sveriges och våra barns framtid. 
    Jag har sagt det förr och jag säger det åter igen; det MÅSTE startas eller dyka upp ett politiskt parti/alternativ som kan kliva in och röra om i grytan. 

  3. 2#
    Klocka ord!även om inga nya partier bildas,så får man se ‘transienta
    klimatet ur längre tidsperspektiv,att politiker alltmer frångår det
    ‘alarmistiska synsättet’ panik eller snabba lösningar på klimatet ej
    finns.
    En breddning av klimatfrågan av faktorer som vi ej vet tillräckligt om.
    att inte falla i paniktillstånd är inte fruktbart,modet av politiker att
    vara skeptiska till påståenden om klimatet som man inte vet till-
    räckligt 0m.
    Väder och klimatet i detta, är ‘kaotiska’.
    Det finns alltid ‘hot’för mänskligheten ,men låt inte detta förmörka
    framtidssynen och möjligheter.
    ALI.K.

  4. Ingen Klocka ,kloka,sorry!
    ALI.K.

  5. Energin som orsakat temperaturförändringen kommer inte från strålning, men problemet med fasplansmetoden är fortfarande att den antar att ingen förändring av radiative forcing förekommit. Det värde på feedbackparametern (6) som man kan tycka sig se kan lika gärna vara (1.5) eller varför inte 3 som LB föreslår i sin TCS artikel. 

  6. Pehr Björnbom

    Stickan #5,
     
    Det värde på feedbackparametern (6) som man kan tycka sig se kan lika gärna vara (1.5) …
     
    Men då måste vi ha en radiativ forcing som ökar med 4,5 W/(m2 K) i ena riktingen ungefär från maj 2007 till mars 2008 men som sedan minskar med samma värde ungefär från mars 2008 till januari 2009. Totalt skulle ändrad forcing bli mer än 0,5 W/m2 först som en ökning första året och därefter som en minskning.
     
    Detta verkar mindre sannolikt. Det är en stor ändring i radiativ forcing på ett väldigt systematiskt sätt under kort tid. Vad skulle denna systematiska ändring i strålningsförhållandena i så fall bero på? Varför är den dessutom synkroniserad med strålningsändringen på grunda av återkopplingen som ju har en nio månaders eftersläpning gentemot temperaturändringen.
     

  7. Det är inte orimligt att en slumpmässig variation i RF kan ge denna effekt. Spencer själv påpekar ju också hur osäkert det är att skatta känsligheten från denna typ av mätningar. Testa din metod på UAH_MT istället för HadCrut så  kommer du inte närheten av  fdb 6. Eller testa på UAH_LT eller någon annan temperaturserie. Mycket osäker metod, men det passar ju bra för de som vill plocka körsbär 🙂

  8. Stickan, det är inte orimligt men osannolikt enligt min mening att en slumpmässig variation i RF kan ge denna effekt. Jag kan inte se någon sannolik orsak till att en radiativ forcing (som skall vara oberoende av temperaturändringen) skulle uppträda på detta sätt.
    Att man kan beräkna klimatkänsligheten från denna typ av mätningar följer av teorin enligt Gregory med flera som omnämns i artikeln ovan. Osäkerheten har att göra med att i mätresultaten för utgående strålning hitta de tidsperioder där dessa avspeglar återkopplingen. Det finns speciellt goda argument för att detta skulle kunna ske under starka La Niña och El Niño.
    Det mest logiska valet av temperatur är temperaturen vid jordytan som återfinns i HadCRUT3 eftersom det är yttemperaturen som teorin av Gregory med flera bygger på. Men UAH-MT och HadCRUT3 skiljer sig inte särskilt mycket åt speciellt om man använder 13 månaders löpande medelvärden och tar hänsyn till att det kan finnas fasförskjutning.
    Spencer och Braswell 2010 använde UAH_MT i sina fasplansanalyser varvid man ser tydliga tecken på återkopplingen 6 W/(m2 K) men inte under så långa tidsperioder. Min spetsade replikering av Spencer och Braswells resultat visar 6 W/(m2 K) under två olika La Niñaepisoder, och i det ena fallet under en tvåårsperiod. Ju längre och ju fler tidsperioder som ger samma återkoppling som vi hittar desto lägre blir osäkerheten.
    Jag har ytterligare diskuterat frågan om osäkerheten ovan i avsnittet ”Klimatkänsligheten var låg under mer än en fjärdedel av tiden” där jag ger förslag till hur man bör gå vidare för att med hjälp av fasplansmetoden få fram säkrare information om klimatkänsligheten.