Svenolof Karlsson menar att SvD vilseleder grovt i en nyligen publicerad artikel om Stora barriärrevet utanför Australiens kust. Han skriver en klargörande artikel om denna fadäs i Näringslivets Medieinstitut https://naringslivets-medieinstitut.se/missvisande-om-utvecklingen-for-stora-barriarrevet/ :
Att döma av Svenska Dagbladets gårdagsartikel (17/3 ) om Stora barriärrevet verkar det vara svårt för journalister att hantera klimatfrågan utan att spela med alarmistiska ingredienser. SvD avstår ifrån att redovisa i sammanhanget relevanta fakta, till exempel om den starka återhämtning av korallreven som skett och om att antalet cykloner i regionen avtagit tydligt under lång tid.
Svenska Dagbladet fortsätter att uppmärksamma hotet mot Stora barriärrevet, genom ett stort reportage på plats från Australien. Rubriken i papperstidningen (17 mars) är Feberchock hotar paradiset under ytan, medan nätversionen frontar med två mer neutrala rubrikvarianter: Går det att rädda havets regnskog? och Hur hotade är världens korallrev?
Artikeln kan uppfattas vara grundad i en ambition att fördjupa bevakningen av klimattemat utan att ägna sig åt alarmism på ett programmatiskt sätt. Det påpekas att klimatets trösklar, tipping points, är ”omstridda” och att de flesta forskare ”vill nyansera bilden av att korallreven riskerar att försvinna helt”.
På liknande sätt uttrycker sig den intervjuade forskaren vid barriärrevet också i artikelns slutrader: ”…på lite längre sikt kommer korallreven tillbaka i en form eller annan, i stort sett oavsett vad vi människor än hittar på. Jag tänker att moder natur alltid vinner, eller hur?”
Trots detta är artikeln belysande för hur svårt det verkar vara för journalister att hantera klimatfrågan utan att spela med alarmistiska ingredienser och undvika att referera till observationer som ifrågasätter det alarmistiska budskapet.
Ett exempel på det sistnämnda är att artikeln inte alls uppmärksammar en nära till hands liggande faktakälla, det statliga australiensiska institutet för havsvetenskaper, AIMS, vars två senaste årsrapporter – här och här – visar att återhämtningen för korallen (coral recovery ) nu är på den högsta nivån under de 37 år som mätningar gjorts.
Ett annat exempel på bristande grundresearch, eller redovisning av sådan, aktualiseras av artikelns uppgift att två cykloner träffat Stora barriärrevet på kort tid, vilket skadat korallerna. Det går visserligen inte, påpekar artikelskribenten, att säga att enskilda cykloner beror på klimatförändringarna, men tillägger samtidigt att ”sannolikheten för den typen av extrema väderhändelser har ökat som en konsekvens av [den globala] uppvärmningen”.
Enligt den statligt finansierade The Earth Systems and Climate Change Hub har antalet cykloner i regionen emellertid avtagit tydligt under lång tid, som nedanstående sammanställning visar. Trots den globala uppvärmningen. TC står för tropical cyclones, den bruna delen av staplarna betecknar cykloner som klassificerats som severe.
Anmärkningsvärt nog förutspår denna samma vetenskapliga rapport att antalet cykloner till och med ska fortsätta att minska ytterligare i antal om temperaturen fortsätter att stiga. En intressant frågeställning att bita i för en undersökande klimatjournalist.
Strängt taget sticker också ett annat element i SvD-artikeln ut, nämligen de uppfordrande utsagorna om hur allt nu handlar om att minska växthusgasutsläppen – utan att någon övertygande koppling ges till koralltemat.
Forskare 1: ”Det enda som på allvar hjälper är att begränsa den globala uppvärmningen.”
Forskare 2: ”Korallerna kan med stor sannolikhet kan återhämta sig, även efter upprepade blekningar, om vi bara lyckas med kraftfulla minskningar av växthusgaser samt lösa problemen med överfiske och övergödning.”
Forskare 3: ”Redan vid 1,5 graders uppvärmning riskerar upp till 70 procent av korallerna att dö. Om vi passerar 2 grader kommer 99 procent att vara borta.” Vilket återges två gånger i artikeln, den andra gången som en slutsats av klimatpanelen IPCC.
Ifall detta sistnämnda är korrekt, står i dagsläget redan 70 procent av korallerna inför dödshot. Enligt EU:s jordobservationsprogram Copernicus låg den globala temperaturen under den senaste rapporterade tolvmånadersperioden (februari 2023 – januari 2024) 1,52 grader över IPCC:s referensmått. Enskilt för januari 2024 låg temperaturen hela 1,66 grader över måttet.
En annan problematisering av koralltemat kunde handla om att de varmaste vattnen i världen har den största mångfalden av varje taxonomisk klass av de marina arterna, enligt en artikel i Nature. Liksom det faktum att koraller under miljoner år uppenbart överlevt en rad naturkatastrofer som varit långt mer extrema än någon vi sett i modern tid.
Svenolof Karlsson
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Som journalist är det nog väldigt tacksamt att skriva om klimatet. Tack vare cancelkulturen kan de i stort sett hitta på vad som helst. Eventuella kritiker avfärdas enkelt som klimatförnekare. Lögnen går alltid att justera så den passar men sanningen är som den är.
Jag har alltid lärt mig att havet blir varmare när solen får fritt tillträde. Om nu också atmosfären med sin blandning av gaser, där spårgasen CO2 av vissa påstås vara den mest kraftfulla, så kan man ju försöka ställa sig frågan hur långt under själva havsytan som som energiöverföring från atmosfären når … 1 mm … 1 cm … 1 dm … Har någon här sett några uppgifter på hur långt ner i havsvatten som sekundärstrålning i IR spektrat från CO2 överhuvudtaget når? Når denna extremt elaka strålning överhuvudtaget ner till korallreven … ?
Jag har svårt att tro att dess påverkan ens är mätbar på 10, eller 50, meters djup.
Att däremot en varm atmosfär kan fördröja vattnets avsvalning och att blandning av ytvatten och djupare vatten kan ske, framförallt när havet rörs om av kraftiga vindar är en annan sak. Dock sägs ju dessa kraftiga vindar härja mer sällan nu för tiden …
Att däremot solens kortvågiga strålning når ett flertal meter ner under havsytan torde vara oomtvistat, fast det är ju en helt annan sak.
Framförallt är det djupt tragiskt när representanteter för media tar på sig rollen att välja en aktivistisk linje utan stöd i riktig forskning – stort tack för klimatupplysningens enträgna arbete i upplysningens anda!
Nedan länk till en rapport som också visar att det inte är någon fara med Stora Barriärrevet. Koraller har funnits i flera miljoner år och har därför genomgått stort antal värmningar till mycket högre temperaturer än idag.
Larmen om tipping points är mot denna bakgrund minst sagt korkade, enbart klimathotsfloskler.
https://www.thegwpf.org/content/uploads/2023/09/Ridd-State-of-Coral-Reefs.pdf
Mycket bra och välformulerad granskning, så skall man hantera klimatalarmism!
Påminner mig om en artikel av Sven Olof Andersson Hederoth i ” Energinyheter ”.
Där utgick Andersson från Becket och hans sammanställning över dom tidiga mätningarna, från 1800 – talet, av koldioxidhalten.
Det otroliga med Beckets kurva ( 2006 ) över koldioxiden i atmosfären, med en topp första halvan av 1800 – talet på 450 PPM och en topp första halvan av 1900 talet på 410ppm och nedgångarna däremellan och efter – är att dom sammanföll perfekt med dom skarpa temperturökningarna i havet runt Grönland ( som finns återgiven i fiskeindustrins utveckling och förändringarna hos fiskarterna däruppe ).
Det är även väl känt hur viktigt havet vid Grönland är som avgivare av koldioxid i olika tidsperioder.
Så som Andersson och nu även Karlsson dyker ner i vetenskapsmetodiken och kritiken är exakt rätt – vi måste bort från den förödande vetenskapskonsensus som nu påtvingats forskarvärlden, den är inte värdig oss själva som art på 2000 – talet.
Förövrigt håller jag med Nr 2 Magma – just det är en viktig betraktelse – jorden har i långa perioder haft extremt höga koldioxidnivåer i atmosfären, utan att haven dog eller kokade.
Återstrålning värmer havet dåligt, vad jag vet är den uppmätta uppvärmningen obefintlig på några 100 meters djup och då är det värt att komma ihåg att medeldjupet i haven är flera kilometer.
Nu blir det gäddfiske, 2,5 grader i Trollhättan och ruggigt – så här i slutet på mars och början på april skall normal dagshögsta vara 10 – 12 grader, enl statistiken – men idag ser det ut att bli max 5…..Det är väldigt långt under det normala och imorgon blir det ännu kallare med minus på morgonen.
Korallerna påverkas nog mer av massturism ökad befolkning och de påfrestningar, föroreningar det medför än andra faktorer som media desperat försöker lyfta fram? Koraller frodas bäst i varma vatten även om de också finns i kalla vatten så varför man inbillar sig att mer sol och värme skulle skada korallerna är bara konstigt? Men visst, det finns alltid lättlurade som läser propagandablad som SvD.
# 3 Mats K. Tack för den snabba leveransen av den vetenskapliga rapporten från GWPF.
Den visar tydligare än någonsin hur klimataktivister agerat för att skapa exempel på ett så kallat antropogent klimathot.
Jag minns när detta ickehot var som hetast i media under Obamaadministrationens tid. Då gick Obama ut i media och meddelade att han skulle ta med sina döttrar på en flygtur (!) över Stora Barriärrevet innan det var för sent eftersom det snart skulle ha dött ut på grund av den globala uppvärmningen.
Rapporten är ett exempel på värdefulla, trovärdiga och lättlästa rapporter från den skara av vetenskapsmän som finns i deras vetenskapliga råd. En liten vetenskapligt trovärdig guldgruva som våra politiker inte verkar intresserade av att besöka.
Jag läste också den artikeln i SvD och reagerade på att den tycks har två författare. Den första hälften verkar vara skriven av någon okunnig agendadrivande journalist. Den andra hälften står på betydligt bättre vetenskaplig grund.
”Redan vid 1,5 graders uppvärmning riskerar upp till 70 procent av korallerna att dö. Om vi passerar 2 grader kommer 99 procent att vara borta.”
Ursprunget till det tror jag är ett möte som hölls i Korea år 2019. Sveriges representant var Markku Rummukainen, se sid 3 i
http://www.tjust.com/2019/brev/manifest.pdf
Då tappade jag förtroendet för Rummukainen som vetenskapsman.
#4 Magnus
”Det är även väl känt hur viktigt havet vid Grönland är som avgivare av koldioxid…”
Så är det väl ändå inte. Det är de ekvatoriella haven som avger koldioxid när de värms upp och de kalla polnära haven som suger upp koldioxid som därefter försvinner ofta mer än 5000 m ned i havsdjupet. Mest sannolikt verkar det för mig vara att kallt regn och snö för med sig koldioxid från atmosfären till haven. Men jag kan inte påminna mig att jag sett någon artikel om det.
”Forskare 3: ”Redan vid 1,5 graders uppvärmning riskerar upp till 70 procent av korallerna att dö. Om vi passerar 2 grader kommer 99 procent att vara borta.” Vilket återges två gånger i artikeln, den andra gången som en slutsats av klimatpanelen IPCC. ”
Vetenskapsradion den 13 september 2021:
”Men 70 till 90 procent av reven riskerar att försvinna vid en global uppvärmning på 1,5 grader. Och hela 99 procent vid 2 graders uppvärmning.”
https://sverigesradio.se/artikel/genbank-ska-radda-koraller-som-hotas-av-klimatkatastrof?fbclid=iwar1bnvnfe-_plczfjpcpug7t8whd98jyyc3qwv2imtzufxeb0sehl3wby7i
Här är en intervju i ämnet med Patrick Moore
https://m.youtube.com/watch?v=fYDA1wK8tSM
#7
Lustigt nog är det faktiskt relativt kallt vatten som svarar för en stor del av koldioxidavgivningen från havet, nämligen kallt och koldioxidrikt vatten som kommer upp i uppvällningsområden. Det värms då upp och avger en stor del av den lösta koldioxiden.
https://www.researchgate.net/publication/313396016_Climatological_mean_and_decadal_change_in_surface_ocean_pCO2_and_net_sea-air_CO2_flux_over_the_global_oceans/link/5e8b3271a6fdcca789f84efa/download?_tp=eyJjb250ZXh0Ijp7ImZpcnN0UGFnZSI6Il9kaXJlY3QiLCJwYWdlIjoicHVibGljYXRpb24ifX0
Som synes varierar det mycket med årstiden, men den kyliga humboldtströmmen dominerar alltid som avgivningsområde.
Det är förresten just dessa ”försurade” vatten som har det rikaste biologiska livet och den största primärproduktionen (=bästa fiskevattnen) tack vare hög CO2- och fosfathalt.
Är det någon av de här klimatskojarna som har en aning om hur stort Stora Barriärrevet är.
Till ytan lika stort som Italien.
Det har tagit sina miljontals år att bygga upp.
Det tål en hel del olika väderförhållanden.
Man behöver inte vara professor för att begripa det, Det räcker med lite logik.
Vilka öar har försvunnit pga havsnivåhöjningen som ”klimatforskarna” larmar om?
Nr 7 Lars C
Du har rätt i din beskrivning – men av någon anledning, sannolikt strömmar, så brukar även ett område uppe vid Grönland beskrivas som viktig avgivare av koldioxid I cykler – kanske inte jätteviktigt för det globala klimatsystemet men en tydlig indikator på variationen I temperatur i detta havsområde – som sedan ger oss här i Skandinavien vårat väder….och som jag ser det har ett väder/klimatskifte redan inträffat i våra nordliga hav och i vädret här I Skandinavien – i ett ström och bassängvattenbyte i dessa nordliga hav.
När nu havsisen vid kanadensiska östkusten slutat växa och istället minskar och havsisen öster om Grönland ökar – finns det goda chanser att vi sett ett avgörande byte – som även avspeglar sig landtemperaturena som sjunkit I 10 år runt Island och i våran fjällkedja.
Något är påväg att hända – bara att se på vårat väder dom allra sista åren, dom ostliga vindarna är tillbaka – som ger ökad risk för kallare vintrar och varmare somrar…
Dom närmaste 10 åren blir hyperintressanta – jag gillar ju Hurrell och hans månteorier, vilka i viss mån även stöds av copernicus inst – som redan oroar sig för kallare vintrar dom närmaste åren….och det är bra, för mer alarmism än hos copernikus får man leta efter….låt dom oroa sig.
Enl Hurrell kan dessa cykler bottna ur efter 2040 och hålla i mot 2060 – så det blir en kamp mellan koldioxid hav och måne…och sol.
Att alarmisterna allt mer börjar lufta oro för kallare väder – är ett utslag från ett svagt eko från vetenskapen…
Framför allt är det inte människan som skapar klimatförändringar.
Det kan vara värt att komma ihåg att Röda Havet och Persiska Viken, de enda havsområdena i världen där vattentemperaturen regelbundet går över 30 grader båda har många och artrika korallrev.
Däremot finns nästan inga rev på den mellanliggande Omankusten som är ett uppvällningsområde, i synnerhet under sommarmonsunen, med ytvattentemperaturer omkring 24 grader. Det är för kallt där!
https://c1.staticflickr.com/1/691/31514358974_70f05fbe66_b.jpg
En annan faktor man måste komma ihåg när det gäller ”döende korallrev” är att detta är något som inträffar i västra Stilla Havet under varje el Nino. Dock inte p g a temperaturen, utan för att havsnivån sjunker upp till en halv meter, varvid koraller som växt upp för nära ytan sedan den förra Ninon dör av uttorkning och UV-ljus. Kolla t ex havsnivån på Kwajalein i Marshallöarna:
https://psmsl.org/data/obtaining/rlr.monthly.plots/513_high.png
De stora el Nino 1982-83, 1997-98 och 2015 orsakade här att havsnivån sjönk ca 30 cm på några månader.
#10
”Det har tagit sina miljontals år att bygga upp.”
Detta är en vanlig uppfattning men felaktig. Det nuvarande barriärrevet är mindre än 10 000 år gammalt. Under den senaste istiden låg området långt uppe på land. Det nuvarande revet är i och för sig byggt ovanpå eroderade rev från tidigare mellanistider, men borrningar här och i flera andra stora rev visar att inga rev tycks vara äldre än 800 000 – 1 000 000 år.
Detta hänger ihop med ”the Mid Pleistocene Climate Transition” och övergången från ”små” 41 000-års istidscykler till ”stora” 80-120 000 års cykler.
Interglacialerna i ”41 000-årsvärlden” var troligen för korta och variabla för att stora barriärrev skulle hinna uppstå. ”Numera” varar interglacialerna 10-30 000 år, och har dessutom alla ungefär samma havsnivå så att reven kan ”byggas på”.
Det funkar dock inte alltid. Florida Keys är ett torrlagt barriärrev från den förra mellanistiden, medan det nuvarande revet ligger några kilometer längre söderut och några meter lägre.
Och där landet höjer sig kan det bli en ”koralltrappa” med ett steg för varje mellanistid:
https://www.researchgate.net/figure/One-of-the-scenic-wonders-of-the-world-the-coral-terraces-have-formed-as-the-NE-Huon_fig2_265293831
#7 L.C. Jag skrev fel sida där. Det skall vara sid 6,
http://www.tjust.com/2019/brev/manifest.pdf
Tack tty # 15
Din gedigna kunskap är alltid väldigt uppskattad av mig och alla andra här, förmodar jag
Nu blev jag lite klokare igen.
10.000 tusen år är inte så dåligt det heller. Många väder -variationer hinner passera under den tiden.
tty, ja man ser ju hur snabbt koraller och annat marint liv tar över skeppsvrak så det är inte alls förvånande att toppen på Barriärrevet inte är äldre än ca 10.000 år. Ett skeppsvrak på rätt djup i varma hav är närmast oigenkännligt som ett skepp efter bara ett par årtionden i tropiska vatten, så snabbt bygger reven upp sig.
Vet någon varför korallrev nära land bara verkar finnas på östsidor. Australien – öst-sydöst, USA – på västkusten finns inga korallrev men på östsidan finns. Jag dök i Israel 1977 och 1978 när Sinaihalvön tillhörde Israel. I Akabaviken på Israels sida fanns det korallrev men inte på Jordaniensidan. Vi dök på en ö på Israelsidan som hette korallön och på denna inte alltför stora ö var förhållandet detsamma – på östsidan korallrev men inte på västsidan. Samma förhållande verkar det var i övriga världen. Vet någon vad detta beror på?
Varm vatten, koraller växer fortare.
Kallt vatten, koraller växer långsammare.
Korallreven vid the Florida Keys kan beses från glasbottenbåtar, som utgår från Key Largo. Orten är även hemvist för The African Queen, känd från filmen med samma namn med Humphrey Bogart och Katharine Hepburn (som skrivit en bok om filmen, The Making of The African Queen).
Sandstränderna på The Keys är inte helt behagliga, då de består av ganska vass korallgrus.
Om GBR: Professor Peter Ridd har skrivit boken ”Reef Heresey? Science, Research and The Great Barrier Reef”. Den utgavs 2020.
Enligt Jennifer Marohasy är GBR ett ekosystem som består av nästan 3 000 individuella rev och har en utsträckning av 2 000 km.
#9 tty ”Lustigt nog” Varför lustigt?
Kallt vatten kan man värma. Det är inte temperaturen utan temperaturförändringen som medför avgång av CO2.
Redan varmt vatten värmer man inte lika lätt och lustigt.
#19 Sören. Det var intressant. Även jag har den erfarenheten men min erfarenhet i ämnet är inte så stor. Jag har satt igång med att tänka vilket med min gamla hjärna tar tid. Kan det ha att göra med coriolis, strömmar och jordens rotation kanske?
Växer korallöarna lika mycket på alla sidor?
Vi får inte försumma den viktiga omständigheten att koraller behöver
– kalkbildande ämnen (Calciumjoner – är det rätt formulerat?),
– CO2 som är även korallernas ’mat’,
– fotosyntes för den energi som omvandlingsprocessen behöver,
– vatten, högtryck och lågt vattenstånd är ett hot för korallerna.
Om en av dessa fyra faktorer saknas även en kortare tid så får korallerna svårt att överleva.
F-n också att jag som är amatör skall vara tvungen att redogöra för det här som är svårt när det (borde) finnas många experter (*). Gösta Walin, professor emeritus i oceanografi vid Göteborgs universitet var bra vetenskapsman och pedagog, tyvärr finns han inte mer. Vem har förmåga att rakryggat och orädd fylla hans tomrum?
Några synpunkter på kolsystemet i havet och effekter av högre kolsyretryck i atmosfären. Gösta Walin, fd professor i oceanografi vid Göteborgs universitet.
https://klimatupplysningen.se/om-ph-haven/
(*) Till experterna räknas varken Markku Rummukainen (SMHI), Greta Thunberg, Rockström eller FN-chefen António Guterres som är vänsterorienterad politiker.
.
Sören Gustavsson #19
Det beror huvudsakligen på starka strömmar utmed kontinenternas västsidor.
Det största utmed en västsida på en kontinent är Ningaloo Reef norr om Perth på Australiens västkust. Det är dessutom världens största ”fringing Reef”, dvs rev som växer direkt ut från kustlinjen.
På en stor del Sydamerikas västkust begränsas rev av sötvatten från Amazonfloden.
#15tty
Det borde vara enklare att göra en modell för när nästa istid kommer. Har det gjorts sådana beräkningar eller modeller??
#23 Fredrik. ”Sydamerikas västkust”? Du menar nog ostkust?
Lars Cornell #25
Tack. Japp, det blev ett F på avslutningen.
Dessutom är nog strandlinje bättre ord än kustlinje i föregående mening.
#19
”Vet någon varför korallrev nära land bara verkar finnas på östsidor. Australien – öst-sydöst, USA – på västkusten finns inga korallrev men på östsidan finns. ”
I huvudsak är det en fråga om temperaturer i haven. På norra halvklotet går strömmarna i huvudsak medsols, på södra motsols.
Alltså på norra halvklotet varm ström norrut på östra sidan av kontinenten (Kuroshio, Golfströmmen) = Korallrev, på västra sidan kall ström norrifrån (Kaliforniaströmmen) = inga korallrev.
På södra halvklotet kall ström norrut på västra sidan (Humboldtströmmen, Agulhasströmmen) = Inga Korallrev.
Stora floder med mycket sötvatten och sediment kan också hindra korallrev. Mississippi, Amazonas och Ganges-Brahmaputra är exempel på detta.
Det är intressant att notera att revbildande koraller och tropiska orkaner båda kräver vattentemperaturer om ca 28 grader för att bildas. Korrelarionen är rätt tydlig:
Korallrev:
https://images.encounteredu.com/excited-hare/production/uploads/gallery-map-world-coral-reefs-hero.jpg?w=1200&h=630&q=82&auto=format&fit=crop&dm=1631569936&s=1d5fdf740e4f7a308dd4a9794140c321
Orkanbanor:
https://www.bwsailing.com/cc/wp-content/uploads/2016/05/hht.jpg
Dock har korallrev naturligtvis inte någon ”död zon” vid ekvatorn. Att orkaner inte kan uppstå eller överleva där beror på att Corioliseffekten är nära noll.
Sören Gustafsson, tty #19, 27
Värt att notera och som inte skrivs så mycket om är de artrika reven utmed Mexicos Stilla Havskust som sträcker sig från södra änden av Baja California, Cabo Pulmo National Park till delstaten Oaxaca i söder.
Utanför Huatulco i Oaxaca är finns det ett antal kanonfina rev med kanske bästa snorklingen i Mexico.
Åtminstone när undertecknad var där men det var före Greta var född och sedan dess har det drabbats av båtar och solkräm.
WMO har i sædvanlig alarmistisk stil opfundet noget de kalder marine hedebølger.
Hvad er det og hvordan defineres en sådan hedebølge?