Skanör-Falsterbo – vem tjänar inte på klimathotet?

I de två första inläggen om Vellinge kommuns planer på att bygga en skyddsvall mot hotande imaginära havsnivåhöjningar så hoppas jag att på att ha lagt fram argument för att vallen är överdriven. Det finns ingenting som pekar på att vallen skulle behöva vara 3 meter, hälften skulle var fullt tillräckligt.

Boven i dramat pekade jag ut som den uppskattning som IPCC i sina mest överdrivna prognos, RCP 8.5, gör. Den gick via SMHI, MSB och Vellinge kommun och har nu resulterat i ett förslag att bygga en vall som till stora delar är helt meningslös. Fråga som jag inledde förra inlägget har dock inte riktigt besvarats, även om vi peka på en siffra i en rapport från IPCC så undrar man fortfarande varför ingen har dragit i handbromsen. Detta inlägg skall handla om det kanske viktigaste man skall lära från denna cirkus – det handlar inte om centimeter, det handlar om människor och människors intresse.

Doggerbank 12 väst-sydväst 5 m/s …

Vem på SMHI har inte sett hur klimathotet inneburit nya möjligheter för en karriär. Från att bedriva en verksamhet där en lång och trogen tjänst kunde krönas med att sakta läsa upp sjörapporten i radio så kunde man bli expertkommentator i TV-soffan och svara på frågor som rörde världens framtid. Vem vet, om man spelar sina kort rätt kanske man kan ta sig ända till Bryssel.

“– Om 20 år kommer vi förmodligen inte åka till Medelhavsområdet på
sommaren för att semestra. Det kommer att vara för varmt.”
(Per Holmgren 2007, Studiefrämjandets tidskrift Cirkeln) 

Det fanns säkert ett antal anställda som för tjugo år sedan ställde sig tveksamma till rapporterna om en hotande klimatkatastrof.  När det blev frågan om att tillsätta en ny avdelningschef så var valet mellan någon som var lite tveksam till siffrorna och någon som ville rädda världen enkelt. Inom SMHI är det samma process som pågår som vi hittar inom universitetsvärlden. Det sker ett naturligt urval som främjar de som tar till sig en politiskt hotbild. Inte för att det finns en explicit politisk styrning men den indirekta styrningen genom anslag gör att personer eller grupper som är tveksamma till hotbilden försvinner eller krymper.

När SMHI blir tillfrågade om att ta fram en prognos för vattennivåerna längs våra kuster så är det dessvärre rätt naturligt att de levererar en rapport där stigande havsnivåer framstår som ett hot. De som skriver rapporten sammanställer de data som de tror på och de “tror rätt” eftersom det var ett av kriterierna när de anställdes.

Om kriget kommer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB bildades 2009. Arbetar man för en myndighet för skydd och beredskap så lär man se till att det finns saker att skydda sig emot. Att ifrågasätta ett hot måste i det närmaste anses som tjänstefel och om nu inte Ryssen bankar på dörren lär man se till att hitta någonting annat att sysselsätta sig med.

beredskap
Lyssna på Sveriges Radio (foto: Försvarsmakten)

Man skulle kanske önska sig att MSB tog som sin uppgift att värdera olika hotbilder och lägga pengarna där de bäst behövs, men om mängden pengar står i proportion till mängden av hot så finns inte mycket incitament att “kolla en bra story”. Ibland blir det dock lite komiskt som i denna rapport jag hittade:  “MSB Framtidsstudie år 2030”. Rapporten är från 2016 och sammanställdes av en konsultgrupp från Kairos Future.  Detta är vad styrgruppen från MSB säger i förordet:

“Vi ville ha någon som med ett externt öga – utan tidigare kunskap eller erfarenhet av skydd mot olyckor – kunde sätta sig in i vår bransch och komma med tips och kloka ord om fram-tiden.”
(MSB Framtidsstudie år 2030)

Ja, vad skall man säga, okunskap är tydligtvis en merit när vi skall spendera skattepengar på att avgöra vilka hotbilder som MSB skall rikta in sig på. Att Kairos Future presenterar en rapport där stigande havsytenivåer är ett allvarligt hot är inte så förvånande.

MSB ber dock även sakkunniga att ta fram rapporter och vem skulle inte vara bäst på att avgöra framtida extremvattennivåer om inte SMHI.  SMHI vet vad som skall levereras och sätter en av sina konsulter på jobbet; en konsult som har den rätta tron.

“En annan följd av uppvärmningen är att vattenståndet kommer att höjas med någon meter på hundra år, med det utsläpp av växthusgaser som verkar troligt.”
(Ålands Sjöfart, 2019 En oceanograf med stenkoll på havet)

Rapporten för Falsterbo och flera andra rapporter finns att  hämta hem från MSB.

Direktiven från MSB (kanske på förslag från SMHI) är att rapporten skall basera sig på IPCC:s värsta scenario RCP 8.5:

” RCP8,5 ska användas för 100-, 200-års återkomstvärden och extremnivå.”

Man kan här stanna upp lite och fundera över om SMHI eller MSB har något incitament att tona ner riskerna med påstådda havsnivåhöjningar. Jag säger inte att någon medvetet far med osanning i denna processen men de personer som arbetar med dessa frågor kanske har en starkare tro på att hotet verkligen finns – det är kanske delvis därför de sitter på de positioner som de har. Den som förväntar sig att någon inom SMHI eller MSB skulle dra i handbromsen om det fanns tveksamheter i hotbilden skall nog inte hoppas för mycket.

Drivande personer

När kommunen väl får rapporten från MSB på sitt bord så skall man naturligtvis hitta någon som kan ta tag i problemet.  Om frågan ställs så kan man fundera på vem som nappar, den som tror att hotet är allvarligt eller den som tror att det är lite överdrivet. Det finns ett naturligt urval som gör att personer som ser faror, ofta blir ansvariga i sådan här processer helt enkelt för att de är betydligt mer drivna att ta itu med problemet. De som för fem år sedan fnös åt problemet har naturligtvis hittat någonting mer meningsfullt att arbeta med vilket gör att de som är mest övertygade snart fyller alla stolar.

Vellinge kommun tillsätter en driven person som projektledare för “Skydd mot höga havsnivåer”.

“Risken finns att dessa översvämningar kommer att få ännu större konsekvenser i framtiden på grund av klimatförändringar, …

Hittills har kommunen lagt ned ungefär 7,9 miljoner kronor i utredningskostnader och genomförandet förväntas kosta 160 miljoner kronor. ”
(Vellinge kommun , 29 Juni 2018)

Den ansvarige ser framför sig är följande:

  • Får man igenom vallen och det blir en översvämning så är man för evigt byns frälsare;
  •   blir det ingen översvämning så är man i alla fall någon som sätter innevånarnas säkerhet främst.
  • Bygger man en för låg vall och det blir en översvämning så vet alla vem som skall rullas i tjära.

Det fjärde alternativet är att man driver igenom en lagom hög vall och den vallen visar sig räcka. Man ses dock inte som en frälsare för att man sparar pengar; man kommer istället att beskrivas som den som lekte med vår säkerhet.  Att en driven projektledare skulle dra i handbromsen med dessa val är lika troligt som att det skulle snöa i helvetet.

Det finns ett visdomsord inom databranschen som har viss bärighet även här:

“Nobody ever got fired for buying IBM.”

first the con’ you, then they insult you

De som verkligen skurit guld men täljkniv de senaste 20 åren är de konsulter som villigt står till förfogande när det gäller att sätta ihop rapporter med klimathotet som utgångspunkt. Uppdragsgivarna vill gärna att det finns en hotbild och en hotbild blir enkel att leverera. Att det man levererar inte har med verkligheten att göra är inte så farligt eftersom den dagen rapporten konfronteras med verkligheten ligger hundra år fram i tiden.

När processen kommer närmare till att verkligen sätta spaden i jorden så finns det naturligtvis även här hugade konsulter som står i kö för att göra fina planer. Det bolag som har varit mest synlig i den här processen är nog Sweco som har ställt upp med resurser.

“Falsterbonäset i Skåne ligger lågt i förhållande till havsnivån, redan idag finns risk för översvämning av bebyggda områden och risken kommer att öka med klimatförändring och en stigande havsnivå.”
(Sweco)

Vellinge lär vara den första kommunen som driver ett så stort projekt för skydd mot framtida havsnivåförändringar och man kan tänka sig att Sweco här ser en mjölkko som promenerar förbi. När Sweco blir kontaktad av en driven projektledare från kommunen som har en rapport från MSB baserad på en sammanställning av SMHI som utgått från IPCC:s fantasier… då är den konsult som reser ett frågande finger snart utan ett jobb; om  kommunen vill ta höjd för 3 meter så är det någonting som skall uppmuntras.

Sweco må ha hur skickliga ingenjörer som helst men deras uppdrag är inte att säga åt en kund att de säkerhetsmarginaler som kunden vill ha nog är lite i överkant.  Det man istället gör är att ta fram en reklamfilm som får vallen att nästan försvinna. Är det något man har lär sig på kursen för digitalt skapande så är det hur man får stora byggnader att smälta in i landskapet.

Villaägarna

Varje villaägare i området har nog gjort ett överslag och funderat över om en vall för att skydda mot framtida översvämningar är något bra eller dåligt. Det snabba svaret för säkert 95 procent är nog – bra. Det är de 95 procent som inte har en tomt som får utsikten förstörd av en 2 meters mur, utan bara ser fördelar med att risken för översvämningar minskar. Att det skulle räcka med en hälften så hög vall är inte ens en fråga – 3 meter är säkrare än 2 meter och det finns väl massor av ingenjörer på Sweco som har räknat på det där.

Att kostnaden ligger på 160 miljoner istället för 80 miljoner är inte ett argument eftersom kostnaden skall delas på kommunens alla innevånare och förhoppningsvis till viss del vältras över på staten eller EU. Den villaägare på näset som inte får utsikten förstörd har all anledning till att vara positiv till förslaget. Villaägaren i Vellinge (4 km från kusten) har annat att tänka på än hur mycket en mur på näset kommer att kosta.

De enda som orkar protestera är de som får en mur utanför tomtgränsen och även de förstår nog nyttan med att hålla vattenmassorna borta. En villa som ligger i ett översvämningsområde blir kanske svårsåld och om nu kommunen vill gå in och bekosta ett skydd så är det välkommet. Vilken villaägare som helst i Sverige skulle gärna få sitt hus säkrat från översvämningar men får naturligtvis själv stå för kulorna;  andra skattebetalare skall inte belastas för att man köpt ett hus en meter ovanför havet.  När kommunen står för fiolerna så är det bara att tacka och ta emot.

Politikerna

Det sista hoppet i denna cirkus står till politikerna men vad är smartast att göra om man vill bli omvald. Att ta kommuninnevånarnas oro för den stundade klimatkatastrofen på allvar eller att påpeka för dem att oron är en smula överdriven?  Går man emot drivande tjänstemän som backas upp av en tung ingenjörsfirma så har man en uppförsbacke framför sig.  De få som opponerar sig mot kostnaderna eller att utsikten blir förstörd, är lätträknande. De som högljutt kräver att kommunen agerar “hållbart” är desto flera. Skall man som politiker bli omvald så finns det bara en väg att gå.

Den som betalar

Det måste väl ändå finnas någon i den här processen som är förlorare? Det kan väl inte vara så att alla tjänar på att man bygger en meningslös vall för 160 miljoner istället för 80 miljoner? Det vi ser är en effekt som jag tror Hayek hade känt igen. De få som tjänar på att vi slänger 80 miljoner i sjön är betydligt mer högljudda än de miljoner som under en tioårsperiod får betala en krona om året för att driva projektet. Incitamentet för de som i slutändan skall betala är i det närmaste noll.

Verkligheten

I hela processen är det lätt att man glömmer bort vad man talar om. Det kan väl inte vara fel att skydda näset från översvämningar? Nej – det är inte fel, men när man gör det skall man beräkna höjden på den vall som skall byggas efter fakta, inte efter fria fantasier. Den mur som nu planerar är beräknad efter IPCC RCP 8.5, ett värsta scenario som jag tvivlar på att någon egentligen tror på. När man ser hur det ser ut i jämförelse med de mätningar vi har från Kungsholms fort så ser man proportionerna på denna galenskap.

Är detta troligt?
Är detta troligt?

Att grunden för projektet är fria fantasier tror jag inte är någonting som kommer hindra det från att gå igenom beslutsprocessen. I veckan fick projektet grönt ljus av Miljödomstolen och konsulterna samlas kring grytan då upphandlingen börjar – man undrar vem som står längst fram?

 

Nästa inlägg

När jag grävt i denna processen så tror jag mig sett hur beslutsprocessen har sett ut, och där är Länsstyrelsen och dess beslut centrala. Tanken på en vall kom först efter ett utslag från Länsstyrelsen på en förfrågan från Vellinge kommun om ändrar detaljplan.  Hoppas får tid men det är lite mycket nu i slutet av terminen, och sen har ju kajaksässongen börjat 🙂

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Tack Johan M. för en (som vanligt) både djuplodande, satirisk och humoristisk analys om “muren” och människorna bakom besluten. Läste den med Lars Cornel’s underbara men tragiska beskrivning av SMHI och MSM alarmistiska lögner i minne (se Demokrati och Vetande från KU från 20 maj inlägg 42, http://www.tjust.com/2020/klimat/tribbhult202005.pdf ). Med Din analys om vad som driver dessa alarmister som bakgrund skulle någon med Din typ av penna kunna göra ett speciellt inlägg där man “klär av” de som far runt i media med sina överdrifter och vad de själva tjänar på sitt handlande.

  2. Lars Cornell

    Ett obefogat hot är också ett hot.
    Grunden i problemet är att man utgår från RCP8.5 som aldrig var tänkt att vara ett scenario utan ett räkneexempel för att prova hur dataprogrammen klarade extremvärden.
    De fysiska förutsättningarna för RCP8.5 saknas.
    – Historiskt 300 —> 400 ppm gav en grads höjning (efter det kalla 1800-talet)
    – Under 2000-talet 400 —> 500 ppm som ger 0,6° till 0,8° uppvärmning.
    – Fram till år 2300 går det inte att komma över ca 600 ppm (RCP4.5) på grund av ny jämvikt.
    Därför är RCP8.5 ett omöjligt scenario.

    Tack för att du så insiktsfullt beskriver hur utnämnings- och anställningsmakten fungerar.

  3. Jonas

    Intressant att läsa om beslutsprocessen bakom.

    Jag tycker artikeln sätter fingret på nåt väldigt viktigt. Min gissning är att ingen av de inblandade egentligen tror på nån större havsnivåhöjning. I alla fall inte de närmaste årtiondena. Tittar man på artikelns diagram över östersjöns havsnivå, så borde även den mest okunniga inse att risken för snabb höjning är liten.

    Ingen tror på nåt katastrofscenario – ändå bygger man för det ? Det blir lite av Kejsarens Nya Kläder. Alla ser att de inte finns, men ingen kan säga det. Det gäller att lalla med, annars kan det få negativa konsekvenser för en själv. Man kan bara förlora på att “säga ifrån”.

  4. Lasse

    Tack Johan M
    SMHI har en attityd till detta som bör granskas.
    Det som saknas i mätningarna är en acceleration av förändringen. Men de är så övertygade om att det finns en sådan att de hittar på data och visar upp det. Vid påkomst påpekade oceanografen-men vi kommer att..
    Min kommun klimatsäkrade kajer och bryggor vilket gav badande lång väg till dagens vatten.
    Nu har de kompletterat bryggbadandet med en flytande brygga ! Den lär följa med nedåt också!

  5. Ivar Andersson

    SMHI har beskrivit de fyra RCP:erna se https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatmodeller-och-scenarier/rcp-er-den-nya-generationen-klimatscenarier-1.32914
    Enligt RCP 8.5 ska utsläppen öka från dagens 8 miljarder ton kol till 30 miljarder ton kol 2100. Detta tror jag inte är i överensstämmelse med Paris överenskommelsen som MSB, SMHI och Vellinge kommun verkar ha negligerat.

  6. Thorleif

    Tack Johan! “Couldn’t agree more”

    En strålande beskrivning av hur oppurtunismen kan fungera och fungerar. Detta exempel är därför extra bra eftersom det baseras på “fakta” som ej kan vederläggas även om det handlar om en prognos. Varför? Jo för att etablissemanget bestämt så och att väsentliga företrädare för “fakta” unisont säger att “science is settled”. Så snart vi har en ny värdegrund och därmed ett paradigm med efterföljande diskurser kommer oppurtuna krafter att utnyttja detta till sin fördel. Precis så fungerar t.ex affärsmodeller i näringlivet för att ta ett exempel. Företagare vågar inte gå emot konsumenter som börjar efterfråga t.ex “inga eller låga koldioxidutsläpp” utan de börjar snarast hitta på olika argument och diminutiva och delvis falska åtgärder genom att anpassa sin produkt till t.ex klimatkompenserande. Men det viktiga är i sammanhanget att de inte ifrågasätter eller framför kritik mot rådande diskurs etc. De kan förlora inkomster och därmed anpassar de sig trots “bättre vetande”. En åsiktkorridor är etablerad. Media och särskilt det största av dem, det statligt ägda (SVT/BBC) här störst ansvar för att kritiska vetenskapliga resonemang inte får framföras. TV har alltid störst genomslagskraft.

    Vi måste förstå att liknade opportunistiska processer pågår ständigt i samhället i större eller mindre skala och på olika nivåer. På den statliga sidan hittar vi inom sjukdom och hälsa exempel som “kolesterol-bluffen”. Hur en helt ny livsmedelsbransch (nya produkter t.ex) kan utvecklas tack vare obevisade “fakta”. Opportunismens krafter är oerhörd när den medges utrymme.

    Jag kommer omedvetet plötsligt att tänka på “The broken window-theory”. Den politiska makten önskar tillväxt på kort sikt. All BNP är bra. Även den som innefattar problem och då särskilt om man kan flytta problemen långt in i framtiden. När man själv inte behöver ta ansvar.

  7. jax

    Mycket bra sammanfattning av hur alarmismen tar över på alla positioner. Alla är ju inte alarmister, tror jag. Utan de agerar som sådana för att rädda karriären.
    Speciellt intressant är det som sägs om Kairos Future. ”MSB Framtidsstudie år 2030. Rapporten är från 2016 och sammanställdes av en konsultgrupp från Kairos Future.” Kairos Future har ju varit lite av älsklingar under 2010-talet. Var på en föreläsning med dem, ordnad av en stor svensk branschorganisation, för några år sedan. Precis som Johan säger framstod deras förutsägelser som ”fria fantasier” tyckte jag och skämdes lite å deras vägnar. Efter föreläsningen, däremot, under kaffepausen förstod jag att jag var rätt ensam om den åsikten. De flesta åhörarna var mycket fascinerade av de förutsägelser som presenterats och pratade allvarligt om hur de skulle inverka på vår bransch. Jag höll tillbaka mina synpunkter, ville ju inte förstöra de andras ”haleluja-moment”. Förstod i alla fall då att uppförsbacken kommer att bli monumental för förnuft och sansade bedömningar, då jag i normala fall uppfattade alla åhörare som både sansade och förnuftiga, och därtill med naturvetenskapliga/tekniska högskoleutbildningar.

  8. AG

    Det finns faktiskt peer-reviewed artiklar som starkt rekommenderar att inte använda RCP8.5 som grund för policies. Jag har vidarebefordrat detta till SMHI och frågat varför de ändå använder scenariot. Tror ni jag har fått svar?

  9. Jonas

    #Jax

    Den som inte är “positiv” åker ut. Det gäller nog både i företag och offentlig sektor.

    Jag upplever att vi fått ett samhälle där människor är rädda för att råka illa ut om de säger vad de tycker. Tyvärr finns det fog för denna rädsla.

    Om “experterna” hade sagt att man skulle bygga en 20 meter hög mur så hade nog alla hurrat då också. Däremot är jag rätt säker på att de flesta innerst inne tycker att det är idiotiskt att bygga en hög mur.

  10. Lasse

    Med samma riskbedömning skulle de flesta bolag inte finnas.
    Riskkapital lockas till bolag med okända framtidsutsikter.

    I Bangladeshviken så har en orkan dragit in och orsakat stor skada men relativt få dödsfall. De har lärt sig leva med dessa återkommande katastrofer så liv räddats.
    Materiella skador är stora.
    Skanör Falsterbo planerar för en sjöhävning som kanske återkommer vart 100 år.
    Normalt hade det varit en försäkringsfråga. Nu är det hysteri!

    Vi har resurserna-men knappast förståndet.

  11. Thorleif

    Lasse

    Javisst är det så men tyvärr rapporterar inte media om varför detta låglänta kustland liksom t.ex New Orleans-området förstörs genom jordbruks- och anläggningsbyggande (inkl bebyggelse och vad det för med sig). Marken i sig sjunker pga mänsklig påverkan. Inte pga översvämningar per se. Folk vill bo där de får plats eller där det finns utkomst oavsett risker. Varför vill någon på längst ut på Falsterbo-näset? För att det är attraktivt sjöläge etc.

  12. Björn

    Överallt finns det små påvar som vill få makt och klimatfrågan ger oändligt många maktprojekt. Tänk att få nyinrättade tjänster utan någon större kunskap, där endast den ideologiska tron och möjligheten till maktutövande, är ledstjärnan.

  13. Thorleif

    Vi måste alla inse att vi är beroende av vår omgivning. Vi är sociala varelser som ständigt måste förhålla oss till andra men som främst ändå sätter oss själva först. I arbetslivet värderar vi våra möjligheter att nå högre eller i varje fall inte försämra vår position. Samtidigt vet vi att där mönniskor möts finns också korruption. Korruptionen har många ansikten och lager. Alla har vi sett den i olika former. Korruption handlar om motsatsen till allmänintresset (skattebetalarna, aktieägarna osv), dvs ytterst när medborgarnas/ägarnas pengar tillåts gynna andras intressen på bekostnad av denna grupp.

    Man pratar ofta om etablissemanget utan att peka ut denna grupp på individnivå förutom de som då är synliga i det översta lagret. Här rör sig i utkanten ständigt en massa människor ut och in i detta etablissemang över tiden. Särskilt i tider av omvälvningar då nya “värden” etableras. Man ska ha klart för sig att bara för att vissa personer befinner sig i maktpositioner är det givetvis inte självklart att de utnyttjar denna makt i särskilda syften. Lite annorlunda är det inte sällan när det gäller längre ner i hiarkin (mindre formellt ansvar) t.ex som i fallet Pär Holmgren. Någon får tillfälle att agera megafon. Dessa får stöd av andra med samma agenda men det behöver inte vara så. Det kan räcka med att man är en populär person av helt andra orsaker. Personer som skaffat sig ett visst förtroendekapital (att alltid vara trevlig och tillmötesgående t.ex utöver grundkompetens). Vardags-psykopater är annars de bästa exemplen på personer som här är mest framgångsrika i snabb personlig vinning. Personer som utan tvekan (t.ex tvångsmässigt) kan välja bort alternativa perspektiv (en slags brist på empati och objektivitet). Som vi vet av forskning har en större andel människor i ledande ställning dessa psykologiska drag jmf med befolkningen i övrigt.

  14. Tudor

    Att länsstyrelsen har drivit fram detta verkar klart. Bakom länsstyrelsen står regeringen. Länsstyrelserna är regeringens förlängda arm. Ytterst är det alltså regeringen som står bakom vallen i skanör/falsterbo.Det är länsstyrelserna som skall godkänna kommunernas detaljplaner.

    https://www.regeringen.se/myndigheter-med-flera/lansstyrelserna/

  15. Anders

    Återigen en klockren knivskarp analys Johan!
    Tänk att svensk samhällsplanering ska tillåtas bygga på prognoser som antingen använder gravt överdrivna ingångsvariabler eller manipulerade rådata…

  16. Thorleif

    För att inte misstolka hur jag i exemplena ovan använder “opportunismen” som begrepp och drivkraft vill jag för säkerhetsskull klargöra att i opportunism ingår även “överlevnad” som drivkraft. Brottslighet är mao också en form av opportunism. Att “ta tillfället i akt” å ena sidan och “överleva” å den andra.

  17. Ingemar Nordin

    Jag tror att bästa sättet att hantera den här typen av dårfinksprojekt är att sätta upp ett alternativ för 160 miljoner kronor. Inte säga blankt nej utan flagga för t.ex. bättre äldrevård, nya skolor och en ny småbåtshamn. Sedan sätter man alternativen emot varandra och frågar om de hellre vill ha en ful, tre meter hög mur, än att göra något för de gamla och unga? Och för turistnäringen?

  18. Thorleif

    När det gäller s.k “dåligt underbyggda förslag/beslut” som kan leda till olika former av opportunism får vi givetvis inte glömma den ack så vanliga och naturliga processen som Johan också beskriver ovan, den “byråkratiska logiken” som driver beslutfattare och tjänstemän att “bara göra det som förväntas av dem”. Lite av “katten på råttan och råttan på repet”, allt utan att ifrågasätta. Tjänstemän utan särskild insikt och kunskap (eller för den delen tro t.o.m) plagierar t.ex fraser och text (påståenden) från rapporter och dyl i sin tjänsteutövning. Anses vissa förhållanden legio så för man dem vidare helt enkelt eftersom man då inte antas göra fel (ifrågasätta eller riskera tjänstefel i sin yttersta grad). Personliga uppfattningar hör inte hemma i tjänsten och att börja driva alternativa uppfattningar eller krav/önskemål innebär risker och onödig energi. Obekvämheter!

    Inte sällan är det våra politiker högst upp i hierarkin som är mest utsatta då de tillhör dem som har minst kunskap och därför måste kunna lita på sina sakkunniga, myndigheter och andra maktcentra. När man hanskas med “other peoples money” är nog trösklarna lite lägre psykologiskt sett. Tyvärr!

    Apropå Miljödomstolen kom jag för några år sedan i kontakt med en sådan i Stockholm. Insåg då att domstolen för miljö-avgöranden var en vanlig lokal tingsrätt och som även bestod av vanliga nämndemän och ordföranden. Alla utan särskild erfarenhet/utbildning mer en vad de skaffat sig genom praktiken att leda miljömål. Det kändes lite märkligt eftersom riskbedömning (t.ex tillstånd eller inte att besluta om viss åtgärd etc) inte är en juridisk fråga främst. Till skillnad från att tolka en lagstiftning. Bevisföringen om byggnadslov för en jättemur t.ex.

  19. mattias

    #17 Ingemar,
    Bra idé. Bättre äldrevård, att säkerställa tillgång på dropp, näring, antibiotika, syrgas, (istället för morfin som försämrar andningen) och personal utbildad i smittspridning. Precis som pandemier, 100års regn och jordbävningar vet man att de kommer att inträffa någon gång per sekel. Vet inte om tex. japaner har an annan känsla för försiktighetsprincipen. De tränas för hur de ska agera när en jordbävning inträffar. Och ta New Orleans. Om man bosätter sig där måste man ha i åtanke att det kan komma orkaner som kommer orsaka stor förödelse.

  20. Håkan S

    I Sydsvenska Dagbladet, år 2015, framförde geologen Bertil Ringberg synpunkter som kanske borde beaktas idag:

    Stränderna på Näset är bredare än någonsin
    Näset växer. Aldrig har det varit så stort till ytan som nu, konstaterar geologen Bertil Ringberg. Han är kritisk mot mediernas “domedagsprofetior” om en halvö som dränks i havet.

    Falsterbonäset växer västerut, berättar geologen Bertil Ringberg. Med norrgående strömmar kommer sanden som får stranden att bli allt bredare.
    Bild: Lars Brundin
    Bertil Ringberg står på stranden i Skanör. Han betraktar dyner som är tio meter höga men ändå inte äldre än badgästerna.
    – De där klitterna började bildas på 1970-talet, säger Ringberg som är pensionerad professor i kvartärgeologi och inledde sin forskarbana med att kartlägga jordarterna i sydvästra Skåne.

    Den mest dramatiska utvecklingen pågår dock i vattenbrynet.
    Norr om den punkt där Bertil Ringberg står är stranden ungefär tjugo meter bred. Söderut är är det drygt femtio meter mellan klitterna och vattnet.
    Den breda stranden avancerar norrut hela tiden: trehundra meter enbart under den gångna vintern. Bara på den här platsen har Falsterbohalvön alltså vuxit med niotusen kvadratmeter sedan i höstas och likadant är det på andra håll: Vid Måkläppen som inte längre är en ö utan en del av halvön. På andra sidan hamnen, där Badreveln växer stadigt mot norr.
    Ett hundratal meter ut i havet skymtar ett långsträckt grund som om ett antal år har vuxit till ännu en sandrevel och till slut är torrt nog för framtida badgäster.
    Vad är det som händer?
    – Falsterbonäset växer, svarar Bertil Ringberg.
    Sedan när då?
    – Sedan ungefär fyratusen år. Men alldeles särskilt väldokumenterat sedan 1960.
    Ringberg plockar fram en karta, som han har fått av filmaren Mikael Kristersson, som i sin tur ärvde den av sin far Ove.
    Varje år från 1960 till 2008 noterade Ove Kristersson strandlinjen runt Skanör och Falsterbo. Tack vare hans mätningar vet vi nu hur fort och mycket halvön växer, berättar Ringberg.
    – De laguner, Flommen, som finns innanför dynerna har nu till stora delar torkat till kärr. Och med strandens nuvarande tillväxt kommer Flommens enda till- och avlopp mot havet, den så kallade Slusan, att vara tilltäppt om fem år.
    Varför händer allt detta?
    Till svar böjer sig geologen ner och plockar upp en näve fin sand.
    – Den här sanden består till 95 procent av kvarts. Det är helt enkelt svenskt urberg som under årmiljonernas lopp har vittrat, sköljts ut i Östersjön, drivit söderut längs kusten med havsströmmarna, runt sydkusten, för att slutligen nå Skånes sydvästra spets.
    Det var denna drivande sand som för ungefär fyratusen år sedan började bygga upp Falsterbohalvön, en process som fortfarande pågår.
    Denna tillväxt är något som medierna alltid förtiger när de skriver sina domedagsprofetior om Näsets framtid, säger Bertil Ringberg och ger Sydsvenskans utsända en giftig blick.

    Vi tar en snabb titt i tidningsarkivet. “Vattnet dränker Falsterbonäset”, berättar en rubrik. “Havsytan kan höjas med 20 meter”, larmar en annan.
    Enligt satellitmätningar har havsytan under de senaste tjugo åren stigit med strax under tre millimeter om året.
    – Det blir trettio centimeter på hundra år, säger Bertil Ringberg och betraktar menande den tio meter höga sanddynen som inte fanns här 1970.
    Men de återkommande översvämningarna då? Självklart ställer de till problem, säger geologen. Men de är tillfälliga, kan stoppas med vallar och har varit sig lika ganska länge.
    – Redan Carl von Linné beskrev det översvämmade Falsterbonäset på sin Skånska resa 1749.

  21. Ivar Andersson

    Muren blir kanske en turistattraktion liksom Berlinmuren blev innan den raserades. Antingen en manifestation över MSBs, SMHIs och Vellinge kommuns klimathotstro eller ett föredöme.

  22. Det finns mycket forskning om IPCCs scenarier. Ett papper från prof. Mikael Höök, UU och Tang Xu, China University of Petroleum-Beijing, har som sammanfattning.

    Depletion of fossil fuels and anthropogenic climate change – a review
    “It is concluded that the current set of emission scenarios used by the IPCC and others is
    perforated by optimistic expectations on future fossil fuel production that are improbable or even
    unrealistic. The current situation, where climate models largely rely on emission scenarios detached
    from the reality of supply and its inherent problems is problematic. In fact, it may even mislead
    planners and politicians into making decisions that mitigate one problem but make the other one
    worse.”
    https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:561259/FULLTEXT06.pdf

  23. Det är en fröjd att läsa det du skriver Johan M. Numera ska ju allt vara hållbart, tom systembolaget har en hållbarhetsutvecklare. Dina artiklar HÅLLER verkligen hög klass. Ser fram emot nästa artikel.

  24. #23
    På tal om systembolaget, handlade där och köpte en plastkasse. Kunde inte låta bli att påpeka det motsägelsefulla i att det är en miljöskatt på deras möljökasse. Allt på systembolaget är klimatsmart och miljövänligt/miljöriktigt utom allt de säljer, undantaget plastkassarna. Det förvånar mig att ingen krävt stopp för alkohol försäljning på grund av dess klimatpåverkan, påverkan är säkerligen större än flygets. Kan det vara så att en stor del av klimatalarmisterna tillhör den så kallade vinvänstern.
    En annan fråga som någon kanske kan svara på? Hur ser enegibalansen ut om man tillverkar vätgas med vindkraft? Blir det tillräckligt med energi över för att ta hand om de gamla verken, tillverka nya vindkraftverk och bygga den infrastruktur som krävs?

  25. Johan Montelius

    Tack för alla kommentarer.

    Jag läser alla och får nya uppslag till saker att gräva vidare med. Just i dagarna så är det dock mycket kajak och halva Kristihimmelsfärd känns det som jag spenderat upp och ner i någon klurig räddningsmanöver. Sitter med morgonfika men det är ut i vattnet både idag och i morgon. Den som oroar sig för att det skall bli varmare i haven borde få känna på vad Östersjön har att erbjuda i mitten på maj – vi lever i ett klimat perfekt för överlevnadsövningar!

  26. Evert Andersson

    Johan är fantastisk. Alltid fakta, som man har nytta av. Presenterat på lättfattligt och dessutom underhållande sätt. Beundrar också arbetskapaciteten. Hur hinner du samla fakta och strukturera dem på det sätt du gör. Tack så mycket. Ladda med kajaken så du orkar stå på. Det behövs. Någon gång måste ju bubblan brista och verkligheten får något att säga till om.

  27. pekke

    En liten undran om den här vallen, har de tänkt på att utöka avloppsnätet för dagvatten ?
    Även om grunden är mycket sandjord så bör väl den naturliga avrinningen vid nederbörd hindras till viss del av vallen.

  28. Sigge

    Skyddsvallen skall ha en höjd på 3 m över havet enligt kommunens lokala höjdsystem och det för att klara havsnivåhöjningarna i c:a 100 år framåt, d v s fram till c:a 2120, enligt värsta scenariot.

    Vid översvämningarna 1872 var vattenståndet mer två m över det normala.

    Vid stormen 2017, som inte var så kraftig, var vattenståndet 1,53 m över normalvattenståndet och det var många hus som skadades. Det var kombinationen högt vattenstånd och höga vågor som gjorde att byggnader som låg högre än 1,8 m över havet skadades. Det hade behövts en skyddsvall på lite mer än 2 m över normalvattenståndet för att kunna undvikit de flesta vattenskador som blev på byggnader.

    Nästan alla som bor i Skanör, Falsterbo och Höllviken är överens om att det behövs en skyddsvall för att i framtiden undvika skadorna som uppstod 2017. Det har kommit in medborgarförslag om att skyddsvallen skulle byggas lägre, men kunna byggas på varefter havsnivån ökar. Att börja med en skyddsvall/mur som är 2,4-2,5 m över havsnivån och sedan bygga på den vid ett eller två tillfällen för att nå upp till tre meters höjd över havet.

  29. Rolf Mellberg

    Stort tack Johan för denna högklassiga serie inlägg.

    Undrar bara om du har kollat “trätobrodern” Uppsalainitiativet?
    Det senaste inlägget där är från november 2019 ?!?!?
    Och där orerar man rappakalja baserat på … Jo Jo RCP 8.5, ha ha.

    Försök ta dig igenom texten om du orkar, kanske ett bemötande här inriktat mot just denna smörja. Sparka lite på UI så de vaknar till liv.

    Med sådana fiender behöver vi inga vänner.

  30. Thorleif

    Sigge

    Varför väljer vi att bo på olämpliga platser? Är det inte också så att lobbyismen via välsituerade personer alltid påverkar lokalstyren.

    Det allmänna bör ivf slippa att finansiera privata åtgärder! Ett ev byggnadslov bör därför grundas utifrån gällande regler och praxis och inte utifrån privata önskemål baserat på hypotetiska riskbedömningar.

  31. Sigge

    #30 Thorleif

    Det där är en politisk fråga som jag inte ger mig in på.
    Vellinge Kommun har gett bygglov på lågt liggande tomter ganska nyligen. Det kan ju ha påverkat beslutet om vem som skall bekosta skyddsvallen.

  32. Thorleif

    Sigge

    Ok! Uppfattat

    Värdegrund = politik

    Tjänstemannastyre kan ibland uppfattas som politik men utgör i själva verket korruption eller i varje fall odemokratisk verksamhet (tjänstefel som i praktiken avskaffats som straff). Ofta är det svårt för allmänheten att avgöra vad som är vad! Att det “fuskas” med byggnadslov både här och där vet vi kring uppdagade skandaler. Dessa leder dock sällan till mer konsekvenser än skam….tyvärr.

  33. Sigge

    #32 Thorleif

    Det formella beslutet om att bygga en mur/skyddsvall fattas av politiker. Men det är ju tjänstemän som bereder frågan.

    I Vellinge Kommun har det bland politiker och tjänstemän diskuterats i säkert 20 år om skyddsvallar skulle behöva byggas på Falsterbonäset eller inte. Översvämningen 2017 verkar ha fått de som varit skeptiska mot skyddsvallen att ändra uppfattning.

  34. Thorleif

    Sigge

    Hur det fungerar i Vellinge kommun t.ex har jag ingen aning om men tack för input. Har f.ö. inga direkta misstankar att rikta mot kommunens sätt att besluta i ärendet.

    Självklart är annars praktik och formella regler två olika ting. Starke män och kvinnor finns överallt och ibland går de samman tvärs genom hierarkiska demokratiska strukturer på tveksamma sätt.

    Lyssna gärna på intervjun med ekonomen Lars Calmfors på Kvartal. Där berättar han (återigen!) om hans upplevelser från förr hur falanger inom socialdemokratin på tjänstemannabasis (sossehögern) använde sin tjänstemannamakt till att styra utformningen av viktiga beslutsunderlag för regering och riksdag. Utredningsuppdrag som begärts på parlamentarisk nivå. Beredning i all ära!

    https://kvartal.se/artiklar/fredagsintervjun-lars-calmfors/

    Hur många fastigheter drabbades av översvämningen 2017? Av hur många?

  35. Kan man inte bygga en mur tunt miljöpartiet.

  36. PK

    Tack för intressant och faktaspäckad läsning Johan! Monumenten över dumma människor är många. Är ni i Malmö så begrunda de fem fontänerna på Gustav Adolfs Torg. Dåvarande stadsträdgårdsmästarens monument över sig själv strax innan pension. Hade räckt med en max två fontäner. Ser öststatslikt ut. I valet mellan eld (flammor mha naturgas) eller vatten, valdes båda. Efter några år med höga kostnader kopplades gasen bort. Till saken hör att alla fem fontänerna står längs med ena sidan av torget med max 10 m avstånd. Mänsklig dumhet – nästan lika dumt som att bygga mängder av villor på Falsterbonäset.

  37. PK

    #35 Daniel
    Bra idé! Där går det verkligen nedåt. Vore intressant med en ny mätning hur många på SR och Svt som sympatiserar med MIljöpartiet Kommer jag ihåg rätt angav någon undersökning 52% år 2013.

  38. Claes Forsgårdh

    Tack Johan!
    Du är ljuset i mörkret på KTH vad det gäller klimatvetenskap!