Här kommer Rutger Staafs andra inlägg om stormar och orkaner på Atlanten:
Orkaner som gör ett landfall
Vi skall nu titta på de orkaner som gör ett landfall. Statistik finns här. Tabellen sammanställd av Chris Landsea.
Diagrammet nedan omfattar endast orkaner/hurricanes. Ljust färgade staplar är de olika kategorierna 1 – 5, brun stapel är det sammanlagda antalet orkaner under 20-årsperioder.
Sista området är omräknat med antagandet att orkanerna fortsätter i samma takt som mellan 2001 till 2014. En av orsakerna till den höga stapeln är den stora energiurladdningen 2005.
Under 1900-talet, sedan lilla istidens slut har vi haft en ökande medeltemperatur på knappt 1 grad.
Bland de stora orkaner som gör ett landfall ser vi ingen ökande trend. Senaste diagrammet från Chris Landsea, om orkaner som drabbar USA, visar en sjunkande trend.
Fig 1. Continental U.S. hurricanes from 1900 through 2014. The time series is derived from the updated format of the Atlantic hurricane database (HURDAT2; Landsea and Franklin 2013) with results from the reanalysis (Landsea et al. 2008, 2012, 2014; Hagen et al. 2012) incorporated through 1955. The red curve provides a 1–2–1 filter applied twice to smooth interannual variability. The black line provides the linear trend.
http://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-13-00211.1 Volume 96, Issue 7 (July 2015)
Nu tillbaka till orkaner i Atlantic Basin.
Första diagrammet är orkaner kategori 3 till 5, Major Hurricanes. En anhopning kring 1950. Samtidigt måste vi ha i minnet att en säker statistik går endast tillbaka till 1972. Det som lättare missas är de mindre ovädren ute till havs.
Andra diagrammet är kategori 1 och 2. Tydlig topp 2005.
Tredje diagrammet är stormar, små och stora (inte orkaner). Tydlig topp kring 2005 och en uppgång till 2005.
Ett sätt att jämföra antalet orkaner och intensiteten i dessa är att jämföra ACE, Accumulated Cyclone Energy. ACE är sammanlagd vindenergi under cyklonens livstid. Den mäts var sjätte timma. Under en säsong läggs energin samman från alla cyklonerna. Då bör vi också tänka på att innan 1972 var inte studiet av orkanerna i Atlantic basin fullständigt.
Nedan är ett ACE-digram från hela världen med de största orkanerna respektive alla orkanerna. Detta diagram visar inte på någon stigande trend på längre sikt. Det sträcker sig något längre fram än indexet ovan. Denna typ av diagram är inte möjligt att göra före satelliteran.
http://policlimate.com/tropical/
PDI ett alternativt index till ACE
Detta index (PDI) föreslogs av Kerry Emmanuel i en artikel med rubriken ”Increasing destructiveness of tropical cyclones over the past 30 years” år 2005
http://www.nature.com/nature/journal/v436/n7051/abs/nature03906.html
Kerry Emmanuel vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, USA, är kanske den person som i första hand ligger bakom uppfattningen om att den ”robusta” uppgången av orkaner i norra Atlanten sedan 70-talet skulle vara knuten till den uppvärmning som är en följd av ökande utsläpp av växthusgaser.
Han skrev att teori och modellstudier förutspår att orkanintensiteten ska öka med en ökande medeltemperatur och att arbetet med att upptäcka trender tidigare har fokuserat mest på frekvensen av orkaner. Här föreslår han ett index som baseras på orkanernas förödelse och på deras energiutveckling integrerat över orkanens livstid och detta index visar en tydlig uppgång sedan mitten av sjuttio-talet.
Vi ser en uppgång sedan 70-talet men sedan inser vi att det tycks mer vara frågan om ett cykliskt förlopp. Efter en uppgång kommer det ofta en nedgång.
Slutsats:
Vad ska vi säga om Atlantens stormar och orkaner under 1900-talet temperaturuppgång?
De stora orkanerna tycks inte öka i antal eller intensitet. ACE tycks variera runt en medelnivå. Här behöver vi dock en längre period för att vara säkra.
De tycks i första hand vara de mindre stormarna som gör att uppgången av cykloner i Atlanten har ökat under de senaste decennierna så att IPCC talar om en ”robust” uppgång. Den typen av stormar som tidigare kanske inte registrerades lika effektivt. På längre sikt tycks det ha varit en nedgång.
Undersökningar av sediment i våtmarksområden visar på en större orkanfrekvens längre tillbaka i tiden. Speciellt under det första årtusendet av vår tideräkning.
Själv väntar jag på att kanske få detta bekräftat genom undersökningar på stalaktiter som forskare vid Durham University håller på med, se http://community.dur.ac.uk/hurricane.project/
Dessutom.
Runt Australiens kuster sägs det följande om orkaner ”The present day is the lowest level of cyclone activity in 1,500 years.” Denna slutsats bygger på studier av stalaktiter. Dessutom fick forskarna fram att 1700-talet var det stormigaste århundradet. Se http://www.abc.net.au/local/stories/2014/08/07/4062792.htm
Efterskrift: Vill härmed framföra ett varmt tack till siten Klimatupplysningen för att jag fått lov att föra ut mina rön till en större läsekrets.
Varför håller jag på med detta som lärare? Tycker för det första att det är viktigt att jag har belägg för det som jag säger till mina elever. Vi lärare är också ålagda att lära eleverna att granska sina källor kritiskt och då måste jag som lärare gå före med gott exempel och genom att berätta om mitt granskande kan jag även stimulera elevernas kritiska tänkande.
En annan orsak är att eleverna matas regelbundet med en negativ framtidssyn när det gäller klimat och miljö genom våra medier. Som lärare bör jag istället peppa eleverna inför framtiden och visa dem att de har en möjlighet att göra en bra insats. Eleverna behöver få goda exempel på att miljöinsatser är viktiga och att de lyckas. Våra barns läroböcker är alltför snåla på att ge ex på lyckade miljöinsatser. Jag har försökt påverka läromedelsförlag men har insett att det är lika svårt att påverka läromedelsförfattare som att påverka journalister om vad de ska skriva. Eleverna får veta att de ska göra så och så, och de känner bara till dåliga ting vi gjort i naturen. Jag har prövat en metod med nya klasser jag får. Jag delar upp tavlan i två delar. Ena halvan med dåliga saker människan gjort i naturen, andra halvan med bra saker. Gissa vilken sida som blir fullskriven när jag frågar eleverna och vilken som blir tom! Kan ni inte komma på någonting säger jag. Helt tyst i klassrummet.
Jag brukar visa mina elever goda exempel med miljöarbete i Norden ett par hundra år tillbaka i tiden som är uppmuntrande för dem att ta del av och av detta har jag fått hjärtevärmande kommentarer. Se gärna mailet från Elin http://lagmansnatursida.se/Elin/elins%20brev.pdf Hoppas att fler lärare kan få samma feedback.
I slutet av terminen skrev jag en debattartikel om överdrifterna när det gäller klimathotet och hur jag använder IPCC:s tekniska rapport i undervisningen för att slå hål på överdrifterna. Denna skickade jag till Göteborgsposten. Se http://lagmansnatursida.se/ipcc/tack%20FNs%20klimatpanel.pdf
Innan jag skickade in denna läste jag upp den för fyra klasser, sammanlagt ca 100 elever som jag hade lektion med. Hur blev gensvaret? Jag fick spontana och varma applåder från alla mina elever.
Rutger Staaf
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Än en gång tack Rutger!
Att sprida hopp till unga är en välgärning speciellt när det är ett område där andra media tävlar i att sprida hopplöshet.
Nyss på P1 talade vetenskapsradion om att ökande pH värden är ett hot mot havslevande organismer-men det finns en viktig organism som inte drabbas utan ökar. En encellig partikel som både binder CO2 och bildar kalk. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6336527
Men programmet avslutades med att vi tror det blir sämre om halterna blir högre-vi får inte hoppas för mycket!
Tack Rutger.
Lasse #1 Skrivfel: Borde vara … minskande pH …
Rutger, du är ett exempel och en förebild som LÄRARE. Tyvärr är dagens skola i allt för hög grad ett propagandainstitut för vissa politiskt gångbara åsikter, vilket s k lärare anses skulle hålla sig till.
I stället måste lärarkåren återgå från att vara propagandans härolder till att vara just LÄRARE. Eleverna måste få insikt i vikten av att kolla rimligheter och källor, samt söka alternativa källor, innebärande att TÄNKA själv istället för att rätta in sig i för tillfället politiskt korrekta led. Sådan politisk korrekthet kommer att skifta med tiden, medan sunt förnuft, egna slutsatser och ”tankar utanför boxen” leder till ett samhälle av utveckling.
Lycka till i ditt arbete som LÄRARE!
Min personliga slutsats med ledning av det Du framför Rutger, är följande: Första diagrammet visar att de stormar som når land, faktiskt har minskat, till skillnad mot de havsbaserade som tycks ha ökat. Eftersom temperaturen globalt har ökat under samma period som diagrammens tidsaxlar visar, är det förväntat att se ett förändrat stormmönster. Både hav och land har under perioden från slutet av 1800-talet, tagit emot mer solenergi, vilket solfläcksutvecklingen under 1900-talet visar. Temperaturmässigt har det som följd skett en minskning i skillnaden mellan land och hav, vilket därför har minskat landgående stormar. Stormar till havs har ökat något på grund av temperaturhöjningen, men färre av dessa har alltså gått in över land. Min övertygelse är att ökningen av 100 ppm CO2 under samma period, har haft mycket liten inverkan eller kanske ingen alls, jämfört med den kraftigt förändrade solenergin under 1900-talet. Trotts allt är det solen som ytterst bestämmer klimatutvecklingen här på jorden, vilket vi i nära framtid kommer att bli varse när nu solens magnetiska aktivitet minskar, både mellan 11-årscyklerna och amplitudmässigt över tiden. Som slutsats bör då de stormar som når land enligt första diagrammet, framöver ge en uppåtgående trend.
Bra inlägg o motvikt till den korrupta klimatvetenskapen. Noterar speciellt det Rutger skriver om den negativa klimatsyn som presenteras av journalister o politiker.
Bra genomgång Rutger!
Björn #4:
Det finns ingenting som tyder på att det skulle finnas någon korrelation mellan solfläckar o mottagen solenergi. Du får gärna ge en referens till dina påståenden
Björn
Björn
Du får ursäkta min oartighet men vad Du skriver om solfläckar och fördelningen av orkaner i Atlanten etc är faktiskt rent nonsens. En orsak till den förändrade fördelning, där jag faktiskt har skrivit en artikel, (J of Geophysical Research) är helt enkelt en följd av det före satelliterna var lättare att observera orkaner som träffade land än långt ute till havs. Det är med andra ord en ren bias. Numeriska modeller visar faktiskt en minskning av antalet tropiska orkaner i ett varmare klimat och när det blir lika varmt som i de allra hemskaste projektionerna försvinner de nästan helt. Ett problem är den inrotade föreställningen att tropiska orkaner bara är en följd av varmt havsvatten, än viktigare är atmosfärcirkulationen. Det är precis därför som det är färre orkaner i Atlanten under ett El Nino år.
För övrigt är det glädjande med lärare som Rutger Staaf inte minst för eleverna.
Magnus Cederlöf [6]; Magnus, det är märkligt att solens varierande energiflöden mot jorden underskattas på ett rent ovetenskapligt sätt. Solfläcksutvecklingen har koppling till TSI (Total Solar Irradiance) som är en sammanställning av satellitdata. Ett känt faktum är att under Maunder minimum som var den kallaste perioden under Lilla istiden, var solfläcksutvecklingen nästan obefintlig. Under 1900-talet förekom ett som solforskarna kallar för Solar Grand Maximum, vilket innebär historiskt sett högre amplituder vid solfläcksmaximum, än vad som tidigare har observerats från ca 1700 fram till ca 1930. Denna solfläcksutveckling har sammanfallit med den tid som klimatforskarna påstår har värmts upp av 100 ppm antropogen CO2. Är det hederlig vetenskap att utesluta solen som del av den globala uppvärmningen som har skett under 1900-talet, utan att kvantitativt uppge hur stor del som beror på antropogen CO2?
Lennart Bengtsson [7]; Om Du uppfattar det som så att solfläckarna i sig påverkar orkaner etc, kan jag förstå din reaktion. Men din tolkning kan jag inte vara ansvarig för. Solfläckarna som är ett mått på solens magnetiska aktivitet och som har koppling till TSI (Total Solar Irradiance), varierar mellan solfläckscyklernas 11-årsperioder. Det finns även perioder med s.k Solar Grand Maximum, där 11-årscyklernas amplituder vid maximum, blir högre än normalt, som de var under 1900-talet. Högre solaktivitet och därmed ett förändrat TSI, leder till högre energiflöde mot jorden, vilket som resultat ökar den långvågiga utstrålningen (IR). Variabla temperaturer mellan land och hav är den naturliga drivkraften för vinden. Är det inte då tänkbart att denna vindens potential kan förändras med ett variabelt flöde från solen över tiden?
Björn #8:
Jag önskar att du hade ett mer vetenskapligt förhållningssätt till solfläcksfrågan. Bara för att man kan få några punkter att stämma innebär det inte att man har korrelation. Tyvärr gör du dig skyldig till grov sk ”cherry-picking”. Jag har hittills inte sett någon korrelation mellan antalet solfläckar och en temperaturserie. Motbevisa mig gärna, men att säga att två ggr i historien sammanföll en kall/varm period med låg/hög solaktivitet är verkligen inget vetenskapligt bevis.
Tack för kommentarerna.
Lennart B tack för din kommentar ”En orsak till den förändrade fördelning, där jag faktiskt har skrivit en artikel, (J of Geophysical Research) är helt enkelt en följd av det före satelliterna var lättare att observera orkaner som träffade land än långt ute till havs. Det är med andra ord en ren bias”.
Du bekräftar min tanke att den robusta uppgång som vissa talar om när det gäller Nordatlanten, Atlantic Basin, inte är en sådan robust uppgång utan ett resultat av satellitmätningarna sedan 70-talet. Tack.
Rutger,
Har du förresten sett att Judith Curry har ett gästinlägg på sin blogg av Greg Goodman om mätningar av orkaners samlade energi (ACE)?
http://judithcurry.com/2016/01/11/ace-in-the-hole/
Det är två intressanta saker i inlägget: 1) Att man vågar sig på att göra uppskattningar av ACE ända tillbaka till mitten av 1800-talet, samt 2) att det finns en korrelation med Atlantens yttemperatur och en 60-årscykel: ”There is a strong similarity in the ACE and SST data, both at inter-decadal and inter-annual scales. The much discussed 60 year pseudo-cyclic variability is clearly seen in both SST and ACE. ”
Magnus Cederlöf [10]; Korrelationen gällde mellan solfläckar och TSI, alltså ett högt antal solfläckar ger ett högt TSI och tvärtom. Däremot är det svårt att se en direkt koppling mellan solfläckar och temperatur. Men eftersom solen styr klimatutvecklingen globalt över tiden, finns det trotts allt en koppling på många plan, om än svårfångat.
#10 Magnus Cederlöf
”Jag har hittills inte sett någon korrelation mellan antalet solfläckar och en temperaturserie. Motbevisa mig gärna, men att säga att två ggr i historien sammanföll en kall/varm period med låg/hög solaktivitet är verkligen inget vetenskapligt bevis.”
Vad sägs om en studie där solaktivitet (proxy från kosmisk strålningsintensitet) med hög korrelation stämmer med ca 10 värme/kyla-cykler under de senaste 12000 åren? Se speciellt figur 3E.
http://www.essc.psu.edu/essc_web/seminars/spring2006/Mar1/Bond%20et%20al%202001.pdf
Korrelationen med medeltida optimumet, lilla istiden och moderna värmetiden fortsätter alltså bakåt i tiden i en ungefärlig 1500-årscykel. Du finner dessa tre senaste i diagrammet i vänster. Tiden går mot vänster, klimatproxyn innebär att kallt är uppåt och varmt nedåt. Korrelationen Björn beskriver är alltså knappast en tillfällighet.
Jan. 8, 2013: In the galactic scheme of things, the Sun is a remarkably constant star. While some stars exhibit dramatic pulsations, wildly yo-yoing in size and brightness, and sometimes even exploding, the luminosity of our own sun varies a measly 0.1% over the course of the 11-year solar cycle.
There is, however, a dawning realization among researchers that even these apparently tiny variations can have a significant effect on terrestrial climate. A new report issued by the National Research Council (NRC), ”The Effects of Solar Variability on Earth’s Climate,” lays out some of the surprisingly complex ways that solar activity can make itself felt on our planet.
http://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2013/08jan_sunclimate/
http://leonclifford.com/2014/08/08/blog-time-to-reassess-the-role-of-the-sun-in-climate-change/
http://www.populartechnology.net/2009/10/peer-reviewed-papers-supporting.html#Solar
Lite läsning om ni har tråkigt med trollens framfart på denna site…
Tänk om de kunde vara lite mera kreativa..
Rutger Staaf for President!
Du ger hopp om framtiden.
Christopher E #14:
Det skulle kunna finnas en svag underliggande trend som beror på solaktivitet, men mer forskning krävs. Däremot visar de kortsiktiga temperaturmätningarna (100-tals år) ingen korrelation med antal solaktiviteten.
Kenneth Mikaelsson [5]; Den här workshopen eller seminariet som artikeln handlar om, är ett exempel på de världsomfattande studier som är på gång om solens inverkan på klimatet. Problemet är att klimatforskare inte har den insikt eller kunskaper som behövs för att bedöma solens långsiktiga inverkan på klimatutvecklingen. Man behandlar helt enkelt fortfarande solen som om den är en konstant lampa som lyser över oss. Denna okunskap skapar en farlig utveckling, eftersom vi på så sätt inte kommer att ha tillräckligt med preventiva åtgärder, i form av exempelvis tillräckligt med energi, när en avtagande solaktivitet främst drabbar norra halvklotet. Fokus på CO2 som drivande av klimatet är ett intellektuellt haveri som kan komma att kosta världen mycket lidande. Forskning kring solens alla aspekter och inverkan på klimatet är vad som måste inkluderas i klimatforskningen, för som det är nu, saknas all kunskap om solens variabla irradians på klimatutvecklingen.
#19 Magnus Cederlöf
Över hundratals år finns en korrelation med solen, bland annat i studien jag hänvisade till ovan.
Det är i tidsskalor på årtionden det blir så stökigt att det är svårt att få fram en signal från solaktivitet i klimatstudier.
http://www.sciencebits.com/sites/default/files/pictures/climate/SolarActivityProxies.png
Skall vara kommentar till inlägg [15] i det föregående.
Ta då och studera denna snubbe om ni inte tror man hittar en korrelation på sol kontra väder i det kortare tidsspannet .. med en träffsäkerhet på över 80% så slår han mettoffice och andra pantskallar med hästlängder, mycket pga att han har solen i sina beräkningar..
http://weatheraction.com/
Hoppas att de flesta födda på dinosauriernas tid börjar dö bort så det finns plats för lite riktig forskning..
börjar bli less på detta gubbdagis..
Kenneth Mikaelsson #23:
Du har en tråkig attityd i dina kommentarer!
Finns det någon oberoende som har gjort en utvärdering av weatheraction’s prognoser?
Är väl gubbe själv …. därav attityd….
Kanske missuppfattat denna site har nästan trott i min enfald att den går ut på att mata TP…
men..men..
Vidhåller dock att det är dags för nya tuppar på gödselstacken…
För som det är nu så inte händer det mycket… allra helst när folk gått på lögnen om CO2..
Och jag kan garantera att inom en snar framtid kommer folk att prata om klimatforskningen i samma termer som om ras biologiska institutets forskning.. en forskning i ideologins tjänst..
lovar att det är många som har mycket att skämmas för..