Höstens fruktskörd är i full gång. I Kivik har man traditionsenligt gjort en tavla av bara äpplen. Här är veckans öppna tråd för fri diskussion om väder, klimat och energi.
Trevlig Helg, önskar
Redaktionen
Höstens fruktskörd är i full gång. I Kivik har man traditionsenligt gjort en tavla av bara äpplen. Här är veckans öppna tråd för fri diskussion om väder, klimat och energi.
Trevlig Helg, önskar
Redaktionen
Den offentliga klimatlögnen
SVT plockar fram gammal skåpmat
Vi borde ha lämnat våra kärnkraftverk i fred
Öppen Tråd
Debattartikel om vindkraft vs kärnkraft
Påverkar vindkraften vattenkraften?
Utbyggnad av förnybar energi i Tyskland
Häromdagen kunde man i DN läsa ”Facket på MP-s riksdagskansli larmar om ohållbar arbetsmiljö”. Om ” toxisk toppstyrning”. Det är Märta Stenevi som är den som står för ”toxisk toppstyrning”. Märta S och MP som inte kan öppna mun utan att prata om hållbarhet. Det kanske egentligen handlar om projektion. Och när Märta S pratar om den giftiga koldioxiden så är det egentligen den ”toxiska toppstyrningen” hon menar. Det är humor på hög nivå. Märta S tycker ju att betyget F ska bort. Alla ska godkännas. Är det möjligen projektion igen.
Läsvärt på VLT av Mats och Evert.
https://www.vlt.se/2023-10-07/ska-du-vara-glad-at-minuspris-pa-el
Hej
Skulle vilja ha lite hjälp att tolka vilka slutsatser man kan dra från temperaturen i öknen.
Vad som karaktäriserar en öken är låg halt av vattenånga men samma halt av koldioxid runt 420 ppm.
Sen vet vi att det blir riktigt varmt på dagen antagligen pga brist på vattenånga och moln,
Sen blir det kallt på natten i brist på vattenånga och moln.
Finns det någon annan signifikant parameter som påverkar dessa stora temperaturvariationer mellan dag och natt än vattenångan och molnen?
Borde man inte kunna dra rätt långtgående slutsatser om vattenångas redo koldioxidens påverkan på temperaturen från dessa ytor?
Det borde kunna gå att kvantifiera lite effekter vetenskapligt eller?
Vad är en ”normal” dag- resp natttemperatur tex i Sahara?
#1
Miljörörelsen i allmänhet och miljöpartiet i synnerhet är vår tids största enskilda miljöhot. Att miljöpartiet även är ett arbetsmiljöhot kommer knappast som en överraskning. Miljöpartiet har ända sedan starten haft en toxisk inverkan på samhällsdebatten så varför skulle deras kansli skonas.
#2
Jag har timdebitering och följer prisutvecklingen dag för dag. I det korta perspektivet så är det en illusion av någonting som är bra. Men det är inte utan att det ger en klump i magen då en dysfunktionell elmarknad och elproduktion kan eller kommer leda till en ekonomisk kollaps.
Största snödjupet i Svealand idag Lör. 7/10 kl. 08.
Mätstation: Fågelsjö 15 cm. SMHI
Läsvärt om vätgas, undrar hur många politiker som tar del av denna atrikel…
https://kvartal.se/artiklar/vatgasbubblan-kommer-att-spricka/
Jan Å. #4
Och i januari räknas elskatten upp igen, när ska politikerna fatta hur idiotisk en sån indexering är?
https://www.fryksdalsbygden.se/2023/09/27/varfor-hojer-regeringen-skatten-pa-el-9afdc/
Vänner. Idag är det Brittadagen. Ni känner väl av sommartemperaturerna? 🙂
Läste någonstans att påven varnar för västs påverkan på klimatet och en kommande klimatkatastrof med rent ohyggliga följder.
Men påven har ju lön för att tro på sånt som ingen sett, så varför inte klimatförändringar också?
Kan ju gälla även svenska kyrkan när de är ute i klimatdiket och harvar.
#8 Ingemar
Katastrof, Brittsommaren var en vecka tidig i år.
Var månne det sluta ( :-/)
Vi måste konfrontera solförnekare lite mer 😉
https://notrickszone.com/2023/10/05/new-studies-selection-bias-in-datasets-advances-a-false-narrative-the-sun-has-no-climate-impact/
71-87% av uppvärmningen kan förklaras med naturliga variationer.
Bland vissa klimatforskare är IPCCs behandling av solen anmärkningsvärd och debatt pågår.
https://www.ceres-science.com/post/has-the-sun-s-true-role-in-global-warming-been-miscalculated
Nr 8 Ingemar N.
Ja – den här senaste värmeperioden, som tog sin början på 1990 – talet, har inte direkt överöst oss med en massa brittsomrar – vilket är märkligt då mycket handlar om att det är haven som blivit supervarma – oktober har ju behållit sin temperaturmässiga normalvariation ända sedan 1960 – talet, enl smhi – dock tog det mer än 2 år för dom att acceptera detta, efter att deras vältaliga väderobservatör i Vänerborg påpekat detta i media – och blivit rullad i tjära och fjädrar av det offentliga sverige…men jobbigt nog hade han rätt.
DET jag finner mest intressant med den senaste värmeperioden är att vi i sverige har dubbelt så hög uppvärmning som klotet globalt – och hur märker vi det i vardagen och i naturen?
I dom flesta perspektiv är förändringarna precis inom samma mönster som vid tidigare upp och nedgångar under dom senaste 123 åren.
Abborrarna blev större/ snabbare tillväxt under första halvan av 1900- talet – växte sedan långsammare under andra halvan av 1900 – talet och sedan snabbare igen dom senaste 30 åren.
Det är bara ett exempel – men vad som händer är följande.
Mer värme och ljus ger högre tillväxt – mindre moln ger ljuset till planktonen, mer koldioxid ger mera plankton = mer småfisk = mer och större rovfiskar = koldioxidlagring = mycket högre biomassa. Mer växter och mer fisk i sjön – vad blir över som rest av ökad koldioxid?
Forskning visar också att när koldioxiden ökar – så ökar organismernas förmåga till koldioxidupptag.
Så när koldioxiden ökar frodas planetens biosfär = många, stora,feta abborrar.
Om vi nu värmts dubbelt mot globalt och ser resultatet – så kan man undra hur andra folk, som lever på landsbygden, jorden över upplever klimatförändringen = tittar man på folks ökande resor till varma länder och försäljningsstatistiken av bostäder i exempelvis Spanien, så syns ju ingen olidlig uppvärmning överhuvudtaget…något tycks halta i berättelsen om vårat kokande klot.
Jag påtalar ofta flyttfåglars beteende, eftersom dom i allmänhet har korta generationer och anpassar sig snabbt till förändrade förhållanden – där syns samma som för oss reflekterande människor, årstidernas ankomstförändring handlar om enstaka veckor – mellan varm och kallperiod i det cykliska klimatet MEN – när smhi mäter väder och årstider så mäter dom i huvudsak INNE I STADSMILJÖ….herreguud – så korkat och missvisande!
Det är så vi tvingas att leva med dagens alarmism och modern klimatforskning – dom mäter hundradelar och tusendelar på fel ställe och dom mäter jonernas rörelser – men vad hjälper det, när det saknas historik och statistik för parametrarna?
Hade forskningen om abborrarnas tillväxt i medelstora och stora sjöar och utvecklingen av biosfären och biomassan i dessa sjöar varit parametrarna ist – så hade vi inte bara haft en utmärkt utjämnad kurva, pga volymens trögrörlighet, utan också en fantastisk historik – om någon hade brytt sig om att titta.
Ända fram till 2015 kan man påvisa hur all samlad forskning och kunskap om våra natur visade på en helt annan klimatvariation än Dagens Narrativ Om Klimatet.
Ända fram till då kunde man visa ( även hos våra naturvårdande myndigheter ) att ekosystemet och temperaturen hade en flera grader högre sommarmedeltemperatur på 1200 – talet hos mig i västergötland – än den senaste klimatperioden 1991 – 2020.
Att vi görs historielösa borde inte förvåna, så sker med jämna intervall i människosamhällen – men det gör det inte mindre upprörande ( !! ).
#1 Jo, kanske den goda Märta S sov på kemilektionen och efteråt blandade ihop kolmonoxid med koldioxid, angående giftiga gaser. För övrigt kanske en befogad varning för svavelväte vore på sin plats!
Salve
Stig
Den utbredda uppfattningen världen över idag är att klimatet är kaotiskt och ej förutsägbart. Jag för ett eget krig där jag påstår motsatsen, och jag är helt övertygad att jag kommer att kunna vinna det och ändra på denna felsyn, eller i alla fall andra som kommer att fortsätta titta på klimatet utifrån mätvärden enligt teknisk analys, och inte klimatmodeller eller tro och förmodanden på idag mycket bristfälliga antaganden.
Ett bra exempel, tycker jag, är bif bilder över utvecklingen enligt Temperature.Global i all sin enkelhet. Dessa mätningar speglar ingalunda utvecklingen över hela klotet utan bara inom de markområden den plockar upp sina mätvärden, ca 50-80T täta rapporterade (i huvudsak) marktemperaturer jorden runt. Det är således inte själva resultatet utav de mätningarna jag syftar på utan hur väl dessa mätningar, som sannolikt konsekvent använder samma källor, visar den naturliga variationen. Enl visade data på dagsbasis, men kan mycket väl studeras på minutbasis eller veckobasis, bara man har tillgängliga mätdata under tillräckligt lång tid.
Teknisk analys kan göras hur komplicerad som helst, men det enkla är det bästa enligt mig.
Ett förbisett verktyg som tillsammans med våganalysen är det mest användbara verktyget är högafflarna, ML-linjerna, som är mycket enkla att förstå och observera, menar jag. Lars-Jonas Ångström beskrev detta redan under 1980-talet i sina böcker om teknisk analys, men få har förstått dess användbarhet.
Jag skall inte rapa upp allt om detta igen och mycket mer finns att använda sig av, men pekar här bara på hur naturligt och regelbundet naturen utvecklas i sina korta och långa utbredningar.
I korthet kan man bara lägga märke till att en fas, lång eller kort, bara pågår så länge den rimligt följer en kanal/tub i olika riktningar, och förvånansvärt ofta slutar en fas just vid kanalens mittlinje, innan den böjer av i en ny. En något försvårande del är att de mindre vågorna (sådana finns alltid i de större) i sin första fas tenderar att gå något utanför sin kanal innan den rättar in sig i ledet, men det lär man sig snart förstå och hantera om man lägger ner lite tid på detta.
Jag har här (bif) ritat dessa kanaler långt innan slutpunkten på rörelserna inträffar, tro´t eller ej, och det är således ingen slump eller tillverkade data det handlar om utan naturens eget rörelsemönster, som upprepar sig oändligt antal gånger, på kort och lång sikt.
Ingenting utvecklar sig mera naturligt än naturen själv.
De som vill studera fler exempel vet nog var de kan se sådana
https://drive.google.com/open?id=170XCWXcEVceSguv3V_R17_kZk5p-hiTJ&usp=drive_fs
https://drive.google.com/open?id=170_AL3AZvY8QCNqRG2sTyIyiScu04aoj&usp=drive_fs
Jag noterar även klimatutvecklingen i min egenskap av vanemänniska och vinterdäckbytare.
Dom senaste årens sena vårar och tidiga vinterutbrott har gett mig problem vid mina inrutade resor till norge, första halvan av maj vill jag pimpla röding uppåt femunden och så här års vill jag fågelspana på samma platser, efter flyttande falkar och se hur ugglorna har det innan vintern – så har det sett ut i decennier – men både i år och förra året gav sena och kraftiga snöfall i maj problem med lagstadgade vinterdäcksbyten för resan dit – förra året gav septemberfisket däruppe vinterväglag, lurigt med sommardäck.
Och nästa vecka skall jag upp igen – men risken för ovanligt tidigt vinterväglag får mig att fundera över vinterdäcken igen.
Begreppen kokande klot, värmerekord och varmaste på 125 000 år och dubbelt varmare än medel för klotet får mig att fundera över min mentala hälsa – har jag blivit både blind och tokig?
#3 TorbjörnR
Tyvärr men här ett annat perspektiv betr den ökade växtligheten kring öknarnas randzoner.
Sand och övr öken-mark torde väl under de heta dagarna ackumulera värme som under de kalla nätterna initialt kan bidra med ökad fuktighet till det som växer vars klyvöppningar tack vare ökad koldioxidhalt inte behöver öppnas lika mycket i sin näringsomsättning (fotosyntesen). Till detta läggs mindre vattenförluster tack vare mindre klyvöppningar.
Viktigast att veta i sammanhanget är att sand och sandjordar och dyl inte kan behålla sin värme som t.ex sten/klippor under natten varför avkylning genom avdunstning går fort varvid värmen försvinner snabbt ut i atmosfären pga den torra luften och avsaknad av moln.
Så ökar utbredningen av öknar på klotet eller minskar de? NASA t.ex anser till skillnad från alarmisterna att tack vare ökad CO2 (och värme) minskar öknarnas yta totalt sett. Satellit-bilder visar detta.
Över hälften av jordens yta är täckt av öken (kalla resp varma) vilka har extremt torr luft vilket i sin tur bidrar till att värme ”läcker ut” i atmosfären (och rymden). Om sand och is-öknarna (Arktis/Antarktis) successivt minskar pga av den globala uppvärmingen och ökad koldioxid-halt torde det väl få viss effekt på temperaturen? Frågan är när den effekten isf blir signifikant?
Om man tänker i långa cykler där naturliga variationer dominerar klimatet (vatten- och luftcirkulation, solsystemet och jordaxeln t.ex) kan man spekulera i tanken att det finns en kritisk nivå eller massa/yta där en ökenminskning (sand/is) signifikant bidrar till minskad temperatur i atmosfären? Mao måste temperaturen och CO2 (värme/fuktighet) först öka tillräckligt mycket (och länge) för att det ska få en kylande effekt på temperaturen i atmosfären (minskar värmeläckaget)?
Vi vet (tror oss veta) t.ex att nivåerna av CO2 var extremt höga t.ex under dinosauriernas tid då också växtlighet och temperatur/fuktighet närmast marken var betydligt högre än idag. Tyvärr lär denna epok inte ändrats på ”naturlig väg” utan pga slumpmässiga meteorit-nedslag osv.
Kanske är jag helt ute och cyklar i mina tankar här🙃
#11 Lasse
IPCC och teamet bakom CERES ignorerar mellan 0,3 och 0,4% av solinstålningen.
Det har jag försökt förmedla, men eftersom jag inte är ”klimatforskare” och inte har publicerat mina upptäcker, räknas jag inte.
#9 Dan
Svenska Kyrkan var tidigt ute; redan i april 2019 kunde man läsa det här:
”Vi vill hävda att Sverige har en profet som är verksam – just nu. Hon heter Greta Thunberg och är fullt jämförbar med bibelns profeter.
…
Och själva poängen med en profet, själva poängen med den här artikeln, är aldrig att hylla individen, inte att hylla Greta, poängen är att vi måste lyssna på budskapet, för budskapet kommer från Gud …”
https://www.kyrkanstidning.se/debatt/greta-thunberg-ar-en-profet-i-var-tid
Kanske föregår jag Gabriel O:s artikel på måndag men om man skall lägga någon vikt vid yttemperaturmätningar i haven med satellit – så tycker jag att det ser lite konstigt ut i södra hemisfären, vintern är ju slut därnere och det har pratats mycket om dom varma haven i år – men fasen vet vad man skall tro när man kollar satellitbilderna – det är kallare än normalt, ungefär från antarktis till vändkretsen uppe, utanför afrika och även större delen från Antarktis upp längs sydamerika, mot det knepiga elNino området – och det sträcker sig kallt vatten från Australien till västkusten på sydamerika, nedanför vändkretsen..
Märklig efter den vintersäsongen.
Lite märklig är också den kalla hösten i Alaska – trots att stillahavet där synes varmt – även hos oss i andra ändan på den Arktiska havsisen kom vinter ovanligt tidigt ( ex kiruna). Trots varma ytvatten.
Det är sannerligen ett märkligt år, både här i norr och där i syd – SÄRSKILT som dom på tv och klimatexperterna säger att 2023 är så oerhört mycket Varmare än vad som någonsin uppmätts.
NÅGOT måste vara fel Någonstans – antingen i mätningarna, eller i modellerna eller i verkligheten.
Jag ser fram emot Gabriels artikel på måndag!
Inledningen på årets oktober i sverige visar att ungefär halva landet ( norra ) – har en kallare inledning än perioden 1961 – 1990, enl Smhi månadskarta.
Jag, som bor på landsbygden, förvånas nästan varje dag över hur lite som är nytt gällande temperaturen – men ändå handlar nyheterna mest om skenande klimat.
#17 Torbjörn
Förstår inte, menar du att IPCC ignorerar 0,3-0,4% av solinstrålningen? Då är de rätt nära ändå!
Kanske är det variationerna som de ignorerar och de är betydligare än så!
Ta bara Sveriges solpåverkan som ökat med 10% på 40 år.
#19 Magnus
Satellitdata är svåra att förstå. I somras kollade jag Bottenviken där satelliterna visade 3-4 grader varmare vatten mot ytliga mätningar som uppvisade normala förhållanden.
Men det kan förklaras av att satelliterna mäter ytans temperatur och fiskar och vi badare badar i vattenmassan därunder.
Kanske något för Umeås universitet att forska på!
2023 gav inget rekord här: https://www.ostersjon.fi/sv-FI/Ostersjon_nu/Vattenkvalitet/Temperatur
UAH mätte +0,9 grader anomali i september. Största anomalin sedan mätningarna började. Jag har inga problem med att det blir värmerekord när temperaturen är i en varm trend, det ligger liksom i sakens natur.
Men temperaturen var långt ifrån något rekord för ett halvår sedan. Vad tänker ni om de senaste månadernas snabba uppgång? Orsak? Fortsättning uppåt året ut? Nedåt så snart El Niño klingat ut?
Vad svarar ni alarmister som sett på SVT?
Vi har haft kraftiga spikar förut. 1998 och 2016 bland annat, om jag inte minns fel.
Joachim #22
Hur är det med Tonga?
Har läst några som tex denna från Nature, tyvärr låst men ingressen och första stycket visar vad det handlar om.
Antar att det borde påverkat en del? I kombination med El Niño?
Någon vet säkert mer om frågetecknen.
https://www.nature.com/articles/s41558-022-01568-2#:~:text=This%20large%20water%20vapour%20perturbation,C%20over%20the%20coming%20decade
#17 och #21
Här redovisar SMHI instrålningen i Sverige.
https://www.smhi.se/data/meteorologi/stralning/solstralning-i-sverige-sedan-1983-1.8243
10% på 40 år borde räcka som anledning till vår temperaturstegring under den tiden. Koldioxid behövs inte som förklaring. Med det vill jag inte påstå att koldioxid saknar betydelse. Men den är liten.
Lars Cornell, Lasse # 24, 21
Det gäller flera delar av Europa.
I Alperna har solinstrålningen på höjd ökat, i vissa dela som i nedanstående länk med 100 timmar jämfört med 40 år sedan.
https://notrickszone.com/2020/08/09/large-increase-in-number-of-sunshine-hours-likely-behind-warming-glacier-retreat-in-alps-since-1980/
Samma sak läste jag om på något schweizisk forskningsinstitut för några år sedan som var intressant. De drog slutsatsen att detta påverkat temperatur och snösmältning i området.
Hittar tyvärr inte den artikeln nu.
Den renare luftens påverkan på solinstrålning och temperatur i Europa sedan 70-talet etc borde uppmärksamma betydligt mer.
#22 och #23
Enligt fåntratten Guterres har vi öppnat portarna till helvetet –
han pratar som vanligt i nattmössan.
Vi får nog vända uppmärksamheten uppåt i stället!
Åtets väderhändelser sticker verkligen ut;
https://e360.yale.edu/digest/summer-2023-extreme-heat-causes
The FULL Judith Curry Interview: Climate Scientist Says World Won’t End
3 okt. 2023
https://www.youtube.com/watch?v=U0PQ1cOlCJI
Mvh,
#23 Fredrik S
Om jag läser Abstract rätt menar dom att Hunga Tonga ökar sannolikheten med 7% att 1,5 grader nås något år inom fem år. Jag tolkar det som ett ganska blygsamt långsiktigt bidrag, men inte någon snabb och kraftig påverkan.
John Christys analys för augusti är att utbrottet inte påverkat nämnvärt:
“the Hunga Tonga submarine volcano eruption injected large amounts of water vapor into the stratosphere which may be overriding any aerosol cooling effects and lead to a net warming of the atmosphere. At this point, it appears this influence will be minor, perhaps a few hundredths of degree.”
https://www.nsstc.uah.edu/climate/2023/august2023/GTR_202308AUG_v1.pdf
I senaste analysen verkar John Christy snarare rikta blickarna mot den ovanligt tidiga El Niño:
”This makes three months in a row that the previous temperature record was superseded as the current El Niño came on in force earlier than is typical, warming up the atmosphere in these mid-year (and already warm) months.”
https://www.nsstc.uah.edu/climate/2023/september2023/GTR_202309SEP_v1.pdf
Vid tidigare toppar har temperaturen gått tillbaka ordentligt inom något år.
Joachim #28
Jo, håller med om att det låter blygsamt fast de skriver ändå:
”We show that HTHH has a tangible impact of the chance of imminent 1.5 °C exceedance”.
Man skulle vilja läsa hela artikeln.
Det behöver forskas mer om detta men det är väl enkelt att skylla allt på koldioxid och ”tröskeleffekter” etc som vi får levererat till oss.
Brittsommar nu i Sverige? Snarare tidig vinter. Tänk så glada ni kan vara över att slippa den fruktansvärda hettan i Frankrike, runt 24° i norra delen och 30° eller strax där under i söder. I skrivande stund visar min termometer (Normandie) 17°.
I måndags körde jag bil till Alsace, 80 mil, och idag tillbaka hem. Vindrutan var fullständigt fullsmetad av insekter både dit och hem, minst lika mycket som på 80-talet.
Joachim #22
Jag tror inte att det är så lätt att svara på varför enstaka månader sticker ut åt det varma eller det kalla hållet. Man kan säga ”lågtrycket och högtrycket si och så” eller ”molnigheten si och så” men frågor om bakomliggande orsaker är ändå inte besvarade.
Vi kan utesluta långsamt verkande processer som koldioxid, solens aktivitet och havens decadala strömmar. Det handlar uppenbarligen om mer kortsiktiga saker. Kanske Hunga Tonga eller El Nino. En varm september är ett väderfenomen snarare än klimatfenomen enligt min mening.
Ingemar #31
Håller med om att CO2 inte kan orsaka ”spikarna”.*
Om man tittar på dom plötsliga spikarna 1998 och 2016 verkar dom komma från ingenstans, och försvinner sedan igen på något år. Och temperaturen fortsätter sin trend på +0,135 grader per decennium.
Har vi förklaringen till spikarna 1998 och 2016? El Niño har jag för mig framhölls, kanske vid båda tillfällena. Fanns andra väderfenomen eller havsvattenströmningar som samverkade? Kan värme från ökad solinstrålning fångas upp av någon temperatursänka, och plötsligt frisättas?
*En mycket viktig fråga är förstås hur mycket av den stadigt ökade temperaturen som beror på CO2 från mänskliga utsläpp, och hur mycket som beror på alla andra möjliga naturliga orsaker.
För egen del tror jag fortfarande på att temperaturen kan ändras någon grad upp eller ner av andra processer i klimatsystemet än mängden CO2, och att vi ännu inte vet hur mycket av temperaturökningen de senaste 150 åren den ökade CO2-halten i atmosfären orsakat.
Men jag kan inte göra mer än att behålla lugnet och med förnuft välja den tro som verkar mest sannolik. Om forskarna gör sitt jobb istället för att med alla medel försvara sin egen tro (eller egna intressen) borde vi närma oss en korrekt bild snabbare.
Rekommenderar skarpt att ni läser följande ”sågning” av det utkast till:
Nationel Energi- och Klimatplan för Sverige
förkortat NEKP.
Motvind Sverige har väldigt slagkraftigt krävs ett moratorium för vindkraft och pekar på alla ”brott” mot konventioner etc som hanteringen av vindkraften innebär.
De pekar också på den korruption och nepotism som finns på myndigheter, domstolar, konsultfirmor och advokatbyråer etc.
Allt kommer från klimathysterin och alla de pengar som EU lägger på grön omställning.
https://www.facebook.com/groups/energiupproret/permalink/1276307213073885/
#24
Intressant med SMHIs avslutande ”disclaimer” till artikeln om solinstrålningen. Ser man inte ofta (aldrig) när det gäller ex temperatur.
”Varför är inte serien längre?
Det finns svenska mätningar av solstrålning längre tillbaka i tiden men de är inte direkt jämförbara med dagens mätningar. Stationer har flyttats, mätinstrument har bytts och detta medför små systematiska skillnader som ännu inte är helt klarlagda. Om man skulle visa dessa äldre data i samma diagram skulle det tyda på förändringar som inte är verkliga.”
#21 Lars
0,3-0,4% motsvarar 1-1,5W/m2.
Det är en av orsakerna varför deras modeller inte stämmer.
Om instrålningen är underskattad, så är något annat (allt annat?) överskattat, inklusive koldioxidens påverkan.
#19,22
El Niño har väl knappt kommit igång?
Borde inte ha påverkat så mycket än?
https://psl.noaa.gov/enso/mei/
Någon som vet varför DMI inte uppdaterat dessa grafer på 10 dagar?
https://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
https://ocean.dmi.dk/arctic/icecover.php
Mark P. Mills gedigna genomgång varför den gröna omställningen allt från elbilar, solpaneler, vindsnurror med mera inte har någon större möjlighet att lyckas. Faktum är också att en del elbilar aldrig kommer att kunna komma ikapp bränslebilen när det gäller Co2-utsläpp.
https://www.youtube.com/watch?v=vrwORoNAQWA
#3 Öknar och värme-avgivning till atmosfär (och rymd)
Som sagt ovan består jordens yta till mer än hälften av öknar (sand och sandjordar samt is och snö).
Under #16 ovan tog jag upp värme-transport till atmosfär pga avdunstning (som inkl varmvattenströmmar till t.ex Arktis från ekvatorn). Utgångspunkten från IPCC (som jag fattat det) är att denna värmetransport minskar ”läckaget” ut i rymden pga koldioxiden vilket då påstås bidra till en förhöjd temperatur på jorden (atmosfären).
Under #16 tog jag alltså bara upp avdunstning av värme från öknar (liten eller ingen kondensation pga torr luft). Fenomenet utgör en av flera s.k återkopplingsprocesser för klimat och väder där jag inte tog upp den kanske viktigaste; albedot för öknar. Alltså öknarnas förmåga att återstråla/reflektera energi tillbaka till atmosfären osv. Skulle öknarna minska på lång sikt (ökad beväxtning t.ex = CO2-inlagring) torde enligt IPCC detta leda till minskad temperatur!
Å andra sidan diskuteras hur ev minskad havsis i Arktis kan bidra till ökad avdunstning av varmt vatten från ekvatorn osv. Minskade havsisar vid polerna torde inte höja vattenståndet nämnvärt där avsmältningen av landisarna blir begränsade pga de låga höjd-temperaturerna (?).
#3 TorbjörnR
En ”normal” dag/natt i öknen.
https://www.meteorologiaenred.com/sv/vad-är-en-öken.html
Förutom minskad ökenutbredning långsiktigt pga t.ex ökad CO2 kan förändringar också tänkas bidra t.ex pga ändrad solinstrålning och vindförhållanden kring öknarna (systemförändringar).
Man iser ivf att klimatutvecklingen har inte bara flera utan också oerhört komplicerade inbördes orsaks-sammanhang som spontant inte bara låter sig förklaras av mänsklig påverkan vilket var IPCCs ursprungliga uppdrag.
Torbjörn #36
Enligt vissa ovanligt tidig El Niño. Se #28 ovan.
Om man följer på SVK kontrollrummet, så ser man en tydlig följsamhet, eller med andra ord en anpassning till driftläget i vindkraften. Man reglerar effekten upp och ner i takt med vindläget. Man kan faktiskt oroligt undra om kärnprocessen verkligen är tänkt att användas på detta sätt? Varje reglering påverkar en kedja av tekniska händelser i hela processen, vilket kan ge upphov till onödigt slitage, eller i värst fall, ett haveri. Som mest skall kärnkraften kunna ge en total effekt om ca 70000 MW, vilket för närvarande inte utnyttjas. Vad innebär stilleståndskostnader, driftberedskapen, slitaget och säkerheten, totalt?
Kärnkraftens effekt skall vara 7000 MW och ingenting annat (blev i farten en nolla för mycket i föregående i kommentar [41]).
#25, #24, #21
Finns det data på den globala solinstrålningen med samma metod som smhi mäter?
#41 Björn
Nej kkv är inte lämpliga för lastföljande elproduktion, dels pga konstruktionen (mycket termisk massa) men ffa pga att de fasta kostnaderna är höga.
Bevakning, driftpersonal, underhåll etc kostar pengar vare sig man producerar el eller inte. För några år sedan behövde elpriset ligga runt 30 öre/kWh för att täcka de fasta kostnaderna på O3. Varje timme elpriset ligger under detta värde förlorar man pengar.
Det medför att viljan att driva och utveckla verksamheten påverkas negativt. Uniper har meddelat att man inte är intresserad av att investera i ny kärnkraft. Kraftbolag är inga filantroper, går en verksamhet back kommer den på sikt att avvecklas.
Lite AI-godis: ”Why aren’t you provided with new ”training data” since Sept 2021? Is that due to economic interests behind OpenAI?
ChatGPT
The decision to update the training data and models used by AI systems like mine is determined by the organizations and developers responsible for their maintenance and development. While I don’t have direct insight into the specific decisions made by OpenAI, I can provide some context.
There are several reasons why AI models might not receive continuous updates:
Resource Limitations: Gathering and processing new training data, training large language models, and ensuring their safety and effectiveness is a resource-intensive process that requires time, computing power, and expertise.
Stability and Safety: AI models need to be thoroughly tested and evaluated to ensure they are safe and perform reliably. Frequent updates can introduce instability or unintended behaviors.
Ethical Considerations: Continuously updating AI models can raise ethical concerns, especially if the updates are made without proper oversight and transparency. Users may rely on specific behaviors and capabilities, and frequent changes can disrupt their expectations.
Compatibility: Frequent updates can lead to compatibility issues with applications and services built on top of AI models. Developers may need time to adapt to new versions.
OpenAI has made efforts to improve its models over time and has released newer versions, but the decision to update models is a complex one that involves balancing various factors, including those mentioned above. It’s important for organizations developing AI to strike a balance between providing improvements and maintaining stability and user trust.
Economic interests can certainly play a role in these decisions, as organizations need to allocate resources effectively and consider the needs and expectations of their users. However, these decisions also involve technical, ethical, and practical considerations.
User
Concerning need for huge ”computing power” have your human investors problematized over the sustainability issue? Is it really wise to increase the Worlds energy demand in order to promote AI as a concept?
ChatGPT
The sustainability and environmental impact of large-scale AI models and the associated computing power requirements are indeed subjects of concern and debate. Here are some key points to consider:
Energy Consumption: Training and running large AI models, particularly those with billions of parameters, can be energy-intensive. The computational infrastructure required to train these models can have a significant carbon footprint.
Ethical Responsibility: As AI technology continues to advance, organizations involved in AI research and development have a responsibility to consider the environmental impact of their work and take steps to minimize it.
Mitigation Efforts: Some AI research organizations are actively working on reducing the energy consumption of AI models and promoting more energy-efficient training methods. This includes exploring techniques like model pruning, quantization, and using renewable energy sources for training.
Public Awareness: The environmental impact of AI and computing in general is a topic that has gained attention in the tech industry and among the public. This increased awareness can lead to pressure on organizations to adopt more sustainable practices.
Trade-offs: It’s essential to acknowledge that AI technology can also have positive environmental impacts, such as optimizing energy usage in various industries, contributing to climate modeling, and helping to address environmental challenges.
Ultimately, the goal is to strike a balance between the advancement of AI technology and environmental sustainability. This may involve innovations in AI research, the use of cleaner energy sources, and responsible practices in data centers. As the technology evolves, it’s important for organizations and researchers to prioritize sustainability and consider the broader ethical implications of their work.”
Jag tyckte denna blogpost från WUWT var intressant när vi pratar AI.
Can Google Bard AI Lie?
By Jonathan Cohler, Andy May, and Willie Soon Here we ask the question, can AI lie?
https://wattsupwiththat.com/2023/10/07/can-google-bard-ai-lie/
och väldigt relevant, inte nog med att AI inte är uppdaterad med det senaste, den är programmerad att ”ljuga” för att inte uppröra frågeställaren.
Intressant artikel i DN om Folkhälsomyndigheten, vars ledning resolut har satt ned foten vad gäller spridandet av klimatskrämselpropaganda inom myndigheten – av dess anställda. Men, notera den negativa vinkeln i DN:s val av överskrift och ingress.
https://www.dn.se/sverige/tjansteman-pa-fhm-vi-tystas-om-klimathotet/
Just hört, inte hela det finns gränser för vad jag klarar av, shadow chancellor Reeves tal vid labourkongressen. Det var ingen hejd på beskrivningen av det gröna paradis britterna kan förvänta sig med henne vid kassakistan.
Gud bevare Storbrittanien.
#46 UffeH. Tack för den länken! Knock out på AI 😉
#47 foliehatt
Tack för intressant länk. Det var bakom betalvägg, men det räckte att läsa rubrik och ingress för att förstå artikelns syfte.
Jag kan inte låta bli att bli beklämd när jag ser hur människor dödas i gängvåld och i krig utan några större demonstrationer, medan klimathotet engagerar många så pass att de går ut på gatorna för att protestera.
På nordnytt alldeles nyss. Nu öppnas bidragskranen igen. I jakten på koldioxid. LTU får av tillväxtföretag och EU 91 miljoner till en testanläggning för vätgasframställning.
nr 50 och 47
Ja det är beklämmande att läsa dessa stackars anställda på FHM får inte bedriva klimataktivism på arbetstid och i FHM:s namn, det är synd om dem.
De kanske ska byta arbetsplats om de inte är nöjda med att arbetsgivaren bara vill att de ska arbeta med det de är anställda för under arbetstid, man får anta att ingen av dessa ”oroliga” tjänstemän har inskrivet i sin arbetsbeskrivning att de ska bedriva klimataktivism.
Passar inte galoscherna får man byta, det var väl till och med så att en av de klagande hade hållit en låg profil tills provanställningen hade övergått till en fast anställning innan personen i fråga började bedriva aktivism och anslutit till ”FHM:s klimataktivistgrupp”.
UffeH #52,
Det finns klimataktivistgrupper i snart sagt varje myndighet. Alla samhällsaspekter skall enligt lag och direktiv jobba med ett ”hållbarhetsperspektiv”, liksom förstås ett genusperspektiv. Om en chef försöker freda sin verksamhet från sådant och vill satsa på kärnverksamheten – dvs hälsa i detta fall – så riskerar han nog att få lämna. Det är ju detsamma på universiteten, skolverket och andra myndigheter.
I Sovjetunionen så hade man ideologiska politrucker överallt som höll i obligatoriska morgonsamlingar och kurser. Dessa grupper behöver inte kunna något om vad kärnverksamheten går ut på. Vi har något liknande.
#49 Anders
AI är det inget fel på enligt mina erfarenheter!
AI är lika bra som en bil eller fartyg, fast på olika sätt. Problemet är bara att det att de som är satt att styra det hela inte fungerar som de ”jag” har är tänkt ;-).
#41 Björn & # 44 SatSapiente
Load-following with nuclear power plants
Slutsatser- Utdrag översatt till svenska:
De flesta av de nuvarande kärnreaktorerna av Generation II var konstruerade för att ha stark manövreringsförmåga. Kärnkraftverk i Frankrike och Tyskland arbetar i belastningsföljande läge. De delta i den primära och sekundära frekvensstyrningen, och vissa enheter följer ett variabelt belastningsprogram med en eller två stora effektbyten per dag. I Frankrike behövs belastningsföljning för att balansera dagliga och veckovisa effektvariationer i tillgång och efterfrågan på el, eftersom kärnenergi utgör en stor del av den nationella mixen. I Tyskland har belastningsföljning blivit viktig under de senaste åren när en stor andel av intermittenta källor för elproduktion (t.ex. vind) introducerades i den nationella mixen.
Minimikraven för manövrerbarhetsförmågan hos moderna Generation III/III+-reaktorer definieras av kraftkraven som baseras på nätoperatörernas krav. Enligt den aktuella versionen av den europeiska Utility Requirements (EUR) kärnkraftverket måste klara av en minsta daglig belastningscykeldrift mellan 50 % och 100 % Pr, med en förändringshastighet av elektrisk effekt på 3-5 % Pr/minut.
Mer information finns här:
https://www.oecd-nea.org/nea-news/2011/29-2/nea-news-29-2-load-following-e.pdf
Mvh,
#55 fortsättning
Load following in a Swedish nuclear power plant
Slutsatser översatt till svenska:
Av detta examensarbete kan man dra slutsatsen att belastningsföljning kan vara tillämplig för Oskarshamn 3. Potentiella scenarier är under natt, helger och sommarmånaderna. När bränslet är i början, respektive slutet av bränslecykeln, bör belastningsföljning inte appliceras. Viss utrustning som pumpar och ventiler bör övervakas och utvärderas noggrant för att se hur de kommer att påverkas av att belastningen följer.
PSPA-enheten gav resultat som visade en ökning av generatoreffekt och tryckfall efter störningar i nätfrekvensen. Utrustning i processen kan påverkas på grund av förändringar i processförhållandena; därför måste dessa utvärderas. PSPA-enheten har testats med modifieringar i kontrollstrukturen som kan förbättras ytterligare.
PSPA-enheten gav bra respons för spänningsfall, både i effektstyrningsläge och i frekvensstyrningsläge. Generatoreffekten ökade som en kompensation för spänningsfallet. APROS-modellen bör förbättras, på grund av bristen på minskning av massflödeshastigheten för recirkulationspumparna som med största sannolikhet kommer att inträffa.
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9020022&fileOId=9020046
#54 Adepten. Känner nyanser av ironi, men är inte 100. Frågar därför; varför tror Du att ChatGPT vid inloggning varnar enligt nedan:
”Check your facts
While we have safeguards, ChatGPT may give you inaccurate information. It’s not intended to give advice.”
Vad betyder ”safeguards” månne? Kan vi verkligen lite på dem? Eller, ska vi snarare betrakta dem som OpenAi:s ”kärnverksamhet” som är att inleda oss i frestelsen att tro att Global Governance är frälsningen?