För några månader sedan skrev jag detta som en debatt-artikel som jag skickat till några olika tidningar och någon tidskrift. Det är kanske inte förvånande att de inte velat publicera den.
Corona-pandemin kommer att förändra världen, hur vet nog ingen, men det är många som har mer eller mindre grundade förhoppningar om hur världen kommer att se ut om 2, 5, 10 eller 50 år. Pandemin ger oss också en möjlighet att tänka om och tänka nya tankar. Ett område i stort behov av nya tankar är klimatpolitiken. Till att börja med finns det ett stort behov av ett större perspektiv.
Alla inser att ett varmare klimat bara är gynnsamt för länder långt från ekvatorn. En grad varmare i Sverige motsvarar att vi alla flyttar 10-15 mil söderut. Vi skulle få våren en vecka tidigare och vintern en vecka senare. Den enda anledningen till att vi för en klimatpolitik som skadar Sverige är att vi tror att en uppvärmning på några grader skulle bli en katastrof för människorna i länder som redan nu är mycket varmare än vårt.
Så vad står det i vår makt att bidra med? Vi kan ju börja med att notera att Sveriges andel av världens användning av fossila bränslen är ungefär en tusendel. Det land som använder mest är Kina, som ensamt använder mer fossila bränslen än de fyra närmast följande länderna, Förenta Staterna, Indien, Ryssland och Japan tillsammans. Kina har visserligen skrivit på Paris-överenskommelsen, men enligt denna har de rätt att öka sin konsumtion av fossila bränslen fram till år 2030. Det kan påpekas att Kina idag konsumerar mer än 250 gånger så mycket som Sverige vilket också innebär dubbelt så mycket per capita.
Det är väl känt att Kina bygger kolkraftverk i ett flertal länder världen runt, och att även Indien satsar på nya kolkraftverk. Allmänt kan sägas att i många fattiga länder satsar man stora summor på fossil-eldade kraftverk.
Den vanliga reaktionen i den rika världen är förundran – förstår de inte vad de håller på med? Det är ju de själva som kommer att drabbas värst. Vi förutsätter ju att det är vi som vet bäst.
Men är det verkligen vi som vet bäst? Både Kina och Indien är vetenskapligt framstående – kan det möjligen vara så att de vet något som vi inte vet. Svaret är både ja och nej. Den vetenskap de stödjer sig på är tillgänglig även hos oss, men i väst har man valt att lyssna mer på andra klimatforskare.
Det första de vet i Kina och Indien är att uppvärmningen är ojämnt fördelad. Det är inte värmen som ökar, det är kylan som minskar. Det är de kalla platserna, framför allt i norr, och de kalla tiderna, vintrar och nätter, som blivit mindre kalla. De ser därför inte denna uppvärmning som ett hot.
Men haven då, kommer inte havsnivåerna att stiga? Det kommer de förmodligen att göra, men frågan är hur mycket. Sedan 1900-talets början har haven stigit ungefär 2 mm per år, d.v.s. 2 dm på 100 år. De som mäter havsnivåförändringar vid kuster ser ingen acceleration, och även 3 mm per år blir bara 3 dm på 100 år. Det är ingenting som de fruktar.
Och “försurningen” då? Svaret på det är att haven är basiska, d.v.s. har ett högt pH-värde. Den ökade mängden koldioxid har hittills möjligen sänkt ett genomsnittligt pH från 8,2 till 8,1, varvid man ska veta att ett pH-värde på 7 är neutralt.
Men om det är där det är kallt som det blir varmare så smälter väl isarna? Ja, exempelvis Grönland har vissa år förlorat nästan en 10 000-del av sin ismassa. Andra år har det snöat så mycket att ismassan ökat. Det anses att avsmältningen från landisar bidragit med ungefär 1 mm av de 2 mm per år som havsnivåerna höjts.
Dessutom vet man i Kina och Indien att det åtminstone delvis är på grund av att koldioxidhalten i atmosfären höjts som deras skördar har ökat. Kanske kallar de t.o.m. de höjda koldioxidhalterna i atmosfären för koldioxidberikning.
Hej Sten, lugnt och bra. Vi är många här med samma erfarenhet. Varför tas det inte in? Det finns nog inga roliga svar.
Så bra. Ingen borde kunna lämna detta utan att ha begripit hur det står till i världen och att inte alla ser Parisavtalet som något tvingande och seriöst.
Det är skandal att du inte hittar en tidning som vill publicera artikeln.
Jag tror den stora skillnaden mellan Kina och västvärlden är möjligheten för politiker att måla upp klimatförändringar som ett hot. I ett land med en BNP per capita på en tredjedels av Sverige så är en förändring i klimatet inte något som man kan koka en soppa på. Det kvittra lite hur mycket man än drar på så kommer nog folk i gemen inte att lyssna. I Sverige däremot är det största problemet vad vi skall fylla livet med och ett erbjudande om att rädda världen är där lättsålt.
https://data.worldbank.org/indicator/NY.GNP.PCAP.PP.CD?locations=SE-CN
Synd att du inte fick in den i tidningen.
Kinas problem är luftkvaliten.
Du kanske hade kunnat komplettera med detta.
Kanske tom vågat dig på en hyllning till västvärldens allt bättre luft. Något som även givit oss ett antal fler soltimmar vilket påverkat temperaturen.
Betydligt mer påverkan än CO2 teoretiskt har bidragit med.
Som vanligt larmar man om av människan orsakade klimatförändringar när det är sol och värme. Hörde just på radion Marie-Loise Kristola kåsera från södra Frankrike där det tydligen varit varmt att klimatförändringarna är här nu. De var väl här på 1930-talet också då de ännu gällande temperaturrekorden för Sverige slogs. – Frågan är hur man kopplar klart väder och solsken till koldioxid. Det är solen som värmer, när det är mulet är det inte lika varmt.
Ett par synpunkter på nya sidan:
1. Grå (ljusgrå?) text på vit bakgrund är inte bra. Texten bör vara mörkare, vilket gäller både själva inlägget och kommentarerna. Jag installerade ett insticksprogram som gör texten mörkare, men det borde inte behövas.
2. Trådade kommentarer är en styggelse, jobbigt att hitta nya kommentarer när man besöker samma inlägg flera gånger. Den förra varianten med numrerade inlägg i kronologisk ordning är bättre.
Sten, en liten detalj bara.
Perioden 1960-1990 var medeltemperaturen i Malmö 8 C och i Haparanda 1 C. Avståndet är 125 mil. Jag tror därför att en temperaturhöjning av 1 C snarare motsvarar att vi flyttar 15-20 mil söderut.
Kinas årliga ökningstakt av koldioxid är fem hela Sverige, stämmer ?
Hej Lars-Eric Bjerke,
du har säkert rätt. Min siffra om 10 – 15 mil baserar sig på en banal parallell. Det är ungefär 90 temperaturgraders skillnad mellan ekvatorn och polerna och det är 90 breddgrader. Det ger i genomsnitt en temperaturgrad per breddgrad.
Naturligtvis stämmer detta inte någonstans, men det ger ett hum om vad man kan vänta sig.
En intressant information tror jag att man kan få ifrån grottor världen runt. När jag var i Lummelundagrottan sommaren 1972 talade man om för mig att där är temperaturen 8 grader. Det vore intressant om någon kunde tala om ifall temperaturen där stigit sedan dess.
Förr var det smidigt att följa kommentarerna. Börja uppifrån, och lätt att hitta nya. Och lätt att hitta nya, tack vare numreringen.
Nu får man börja nedifrån, och lite jobbigt att följa nya. Men fint med redigeringsmöjlighet, vilket jag nu gjort.
Om havsnivåerna stiger eller sjunker, så är det bara fakta, men om man påstår att det beror på mänsklig faktor, då är påståendet falskt, eftersom det är en omöjlighet att avgöra något så komplext. Om tusen år kanske man kan avgöra frågan.
Apropå temperaturskillnaden mellan Malmö och Haparanda. Det är väl därför som så många skåningar flyttat till Norrbotten. Och ännu fler från länderna runt Medelhavet.
Sten Kaijser – Lars-Eric Bjerke
Om temperaturdifferenser i Sverige, se länken:
https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur/normal-arsmedeltemperatur-1.3973
Man kan avläsa att i vårt ca 150 mil avlånga land så är årsmedel längst i norr minus 3 grader och motsvarande längst i söder plus 7 grader, dvs diff 10 grader, så 15 mil per grad stämmer väldig bra.
Man kan också notera att om vi tar Stockholm som referens så är enligt SMHI årsmedel plus 7 grader och skillnaden mellan årshögsta och årslägsta avlästa temperatur 27 grader. Så vem märker ca 1 grad varmare till sekelskiftet? Ingen eller de som märker gläds åt kortare vinter med lite högre mintemperatur och därmed en längre odlingssäsong. Allt blir bara bättre!
Jan-Åke,
det stämmer väldigt väl vad du säger om det som gäller Kinas ökning av utsläpp av koldioxid jämfört med Sveriges. BP:s Statistical review anger Kinas årliga utsläpp 2018 till 9429 Mt, vilket motsvarar 27,8% som andel av de totala globala utsläppen. Ökningstakten 2018 var 2,2%, dvs en ökning med 207 Mt . Att jämföra med Sverige som 2018 släppte ut 44,8 Mt. Kinas ÖKNING är då 207/44,8 = 4,6 ggr större än Sveriges årliga utsläpp
Detta förhållande, som varje läskunnig politiker i regeringspartierna kan få bekräftat, borde få dem att inse det obegripligt meningslösa i att jaga koldioxid i Sverige när det är Kina de måste ge sig på om jakten ska kunna ge någon form av avtryck i rymden. Men det kanske är just läskunnighet och grundläggande mattekunskaper som fattas?
Tack Mats!
Jag ska väl förtydliga att Sveriges 44,8 Mt motsvarar
en promille av de globala utsläppen. Och enbart skogens årliga tillväxt varje som koldioxidsänka betyder att vi redan nått målet om netto-noll. För de som tror på koldioxidens skadliga klimatpåverkan borde det därför vara ändå tydligare att de måste ge sig på Kina. Lycka till i det uppdraget säger jag!
Kina och Indien har ökat växtligheten på jorden med 16% de senaste 20 åren enligt NASA!
https://www.nasa.gov/feature/ames/human-activity-in-china-and-india-dominates-the-greening-of-earth-nasa-study-shows
Kina tycks ha en hel del framstående klimathistoriker. Sådana begriper naturligtvis att ingenting märkligt, onaturligt och ovanligt händer med klimatet nu. Klimatförändringarna går inte snabbare än vad som är vanligt och det är inte ovanligt varmt. Snarare är det ovanligt kallt. Åtminstone i ett perspektiv på 550 miljoner år, den period som klimatförändringarna är någorlunda väl kända.
@ Mats Kälvemark
27⁰C differens mellan årsmax och årsmin låter väldigt lite. Eller missförstod jag dig? är det medeltemperaturer du menar?
foliehatt,
jag har en annan idiotregel som går ut på att skillnaden i medeltempertur mellan januari och juli är ungefär 26 grader så att med en grad varmare pervecka under våren och en grad kallare per vecka under hösten så stämmer det ganska bra
foliehatt
Relevant fundering. Värdena avser månadsmedelvärden. För juli, maxtemp 22 gr.
För januari och februari mintemp minus 5 gr.
Om temperaturen ökar med två grader, så innebär det att odlingszonen förskjuts norrut med 30 mil. Detta skulle också innebära att enorma ytor i Skandinavien, Ryssland och Nordamerika då kunde öppna upp för odling av spannmål och andra livsmedel. Dessutom skulle odlingsmöjligheterna förskjutas 300 m upp längs fjällsluttningarna. Ett varmare klimat skulle således gynna livet på Jorden och inte vara skadligt som det felaktigt påstås av allehanda alarmister.
Elsa Widding har varit inne på kvantiteter vad gäller utsläpp av koldioxid. Även jordens inre släpper ut koldioxid via vulkaner i hav och bergstoppar. Det är alltså inte enbart människan i produktion och konsumtion som släpper ut denna gas. Hon angav ingen exakt jämförelse vad gäller människans utsläpp och vulkaner utsläpp, men gav en vink om att människans utsläpp är ringa gentemot vad vulkaner släpper ut. Jag tycker denna jämförelse är intressant och hoppas att det kommer fram nya vetenskapliga rön i denna statistiska jämförelse. Någon som vet ?