I mitt förra inlägg gjorde jag ett försök att utifrån ”allmänt vedertagna data” gör en uppskattning av hur snabbt jorden kan värmas upp. Min första beräkning kom fram till att det skulle ta ungefär 180 år med de antaganden som jag gjorde om ”i stort sett konstant strålningsobalans” och en relativt jämn uppvärmning av hela havet.
Den diskussion som följde ledde fram till att det finns två möjligheter till en snabbare uppvärmning, en kraftigt förändrad strålningsbalans, som leder till en snabbare ökning av ”värmeinnehållet i klimatsystemet”, eller en tydlig skiktning av haven som innebär att djuphavet inte behöver värmas lika mycket.
Den slutsats jag drar av diskussionen är därför att de som tror på en snabbare uppvärmning alltså tror att någon av möjligheterna ovan kommer att ske.
I detta inlägg vill jag återgå till en fråga som intresserat mig länge, baserat på min motvilja mot flytande biobränslen. Vad det handlar om är begreppet energitäthet, varvid jag kommer att nöja mig med energitätheten hos olika bränslen. Som jag skrivit tidigare så har jag ingenting emot biobränslen, så länge som biomassan inte utsatts för kemisk bearbetning. Det enda kemiska jag accepterar är ”soltorkning”, medan mekanisk bearbetning till pellets eller flis går hur bra som helst.
Min motvilja mot biobränslen, förlåt, förnybara bränslen ska det ju heta, beror i första hand på att om en substantiell del av de fossila ska ersättas med biobränslen så kommer det att kräva så stora arealer att antingen människor eller vilda djur, och förmodligen båda, får mycket snävare livsbetingelser. All satsning på biobränslen är både människo- och djurfientlig.
Men eftersom det är många som tror att i framtiden så kommer bilar att gå på antingen biobränslen, väte eller på el, så ville jag ta reda på lite mer om vad detta skulle innebära. En självklar utgångspunkt för mig har då varit att man skall inte i onödan släpa med sig syre i sitt bränsle, detta gäller naturligtvis i ännu högre grad i flygplan än i markfordon, men även på marken tycker jag att det är onödigt.
Tittar man på hur mycket energi man får ut ur olika bränslen så är detta också tydligt. Medan 1 liter dieselolja innehåller ungefär 10 kWh och 1 liter bensin innehåller 9 kWh så innehåller en liter etanol knappt 6 kWh och 1 liter metanol ungefär 4,5 kWh. (Detta är ungefär vad man kan vänta sig om man istället för att skriva C2H5OH skriver C2H4 H2O, vilket innebär att man släpar med sig en extra vattenmolekyl alldeles i onödan.)
Vätgas kommer kanske att bli ett bra alternativ den dag vi dels har tillräckligt billig energi, dels hittar ett bra sätt att förvara vätgasen på ett säkert sätt.
Och hur är det med el? Den stora fördelen är naturligtvis att verkningsgraden för en elmotor ligger på över 90 % (något som ibland i det kalla norden kräver extra uppvärmning av kabinen), men nackdelen är att ”bränslet är tungt”. Inget batteri förefaller ha mer än mellan 0,1 och möjligen uppemot 0,2 kWh per kilo. Eftersom det för närvarande är Tesla som gäller om man ska ha en ren elbil så ville jag se vad de har för batteri, och det jag hittade var att de talade om ett batteri på 85 kWh, motsvarande 8,5 liter dieselolja. Ett sådant batteri borde väga över 400 kg, och räckvidden skulle kunna vara uppemot 40 mil (om det är varmt ute).
Jag försöker att förstå vad 85 kWh innebär och kommer ihåg att när vi hade eluppvärmning så hade vi som mest patroner på sammanlagt 10 kW, och med en ”värmetank” så gick den hela natten. Den som kan ladda batteriet på 12 timmar hemma, skulle behöva ett aggregat som ger 7 kW.
Det, åtminstone för mig intressanta med dessa siffror är alltså att om man kan omvandla ett bränsle direkt till el, utan att använda en motor, så skulle alltså 85 kWh räcka för att köra 40 mil. Enkelt uttryckt: ju bättre verkningsgrad, ju mindre krav på energitäthet. En bränslecell med 90 % verkningsgrad skulle alltså få ut 85 kWh ur 20 liter metanol (som lär vara ett av de bränslen som man kan komma att använda).
Det speciella med bränsleceller är väl att man ”bara använder vätet”, så att näst rent väte och möjligen metan så är antagligen metanol ett av de bästa bränslena.
Tack Sten – följande Wikipedia-artikel uppger förvånansvärt låga verkningsgrader fuel—>wheel för de system som testats https://en.wikipedia.org/wiki/Fuel_cell
….In practice[edit]
In a fuel-cell vehicle the tank-to-wheel efficiency is greater than 45% at low loads[59] and shows average values of about 36% when a driving cycle like the NEDC (New European Driving Cycle) is used as test procedure.[60] The comparable NEDC value for a Diesel vehicle is 22%. In 2008 Honda released a demonstration fuel cell electric vehicle (the Honda FCX Clarity) with fuel stack claiming a 60% tank-to-wheel efficiency.[61]
It is also important to take losses due to fuel production, transportation, and storage into account. Fuel cell vehicles running on compressed hydrogen may have a power-plant-to-wheel efficiency of 22% if the hydrogen is stored as high-pressure gas, and 17% if it is stored as liquid hydrogen.[62] Fuel cells cannot store energy like a battery,[63] except as hydrogen, but in some applications, such as stand-alone power plants based on discontinuous sources such as solar or wind power, they are combined with electrolyzers and storage systems to form an energy storage system. ….
MEDIA KVÄVER KRITIKEN
Ytterligare ett par tydliga exempel på medias censur av sanningen om det inbillade klimathotet:
SvD:s kultursidor hade en artikel, som kritiserade kulturarbetarna för att vara alltför passiva i klimatdebatten. Ett svar från två ledamöter av Venetskapsakademien KVA fick inte plats:
http://klimatsans.com/2015/10/10/laestadius-odesfragan-elefanten-och-svd/
I Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad fick Rockström breda ut sig på en helsida. Vårt svar fanns det inte plats för:
http://klimatsans.com/2015/10/10/rockstrom-antarktis-och-parisavtalet/
Samma helg släppte SvD fram sin ”klimatreporter” Jenny Stiernstedt på ett helt uppslag med sjunkande Kiribati och andra katastrofer, vilket fortsätter med dagliga katastrofrapporter och en Podcast, där Rockström alltid medverkar.
SvD har gjort sig till klimatkyrkans främsta högtalare. Dess chefredaktör förklarar ändå att de skall ge plats även för ”alternativa sanningar”. . .
Tack för lektionen Sten.
Powercell gör reklam i media för dieseldrivna bränsleceller och framtiden då de drivs av överskott från vindkraften via vätgas. En gammal ide som ännu ej förverkligats. Volvo LV har försökt sig på att klara elen vid stillestånd via dieseldrivna bränsleceller.
Sth stad (MP) förfasas över trafikverket som bara ser en 12 % minskning av trafiken jfrt med tidigare en 20%. (för att klara nått mål?)
Försvaret från Trafikverket var att mer biodrivmedel används.
Ett ”bränsle ” som vi kommer att samla ihop är matavfall som via biogas kommer att driva några bilar.
Många bäckar små kan det bli om marknaden får fritt spelrum. Men om politikerna fått styra så stod vi där med massiva etanolsatsningar.
Har du nån energitäthet för gasen?
OT Christine Lagarde uppmanade världens politiker att slopa bränslesubventioner och poängterade att om den globala uppvärmningen inte tas på allvar så förvandlas vi till ”grillade kycklingar”.
Klimathotarnas skräckpropaganda når nya nivåer. Borde det inte vara åtalbart?
Den totala dumhet vet inga gränser, Fridolin sa i går att vi skall tillverka vårt bilbränsle själva!
Jag bor i utkant av kranskommun till Gbg. Där finns flera f.d. skogsbönder som eldar ved.
Det är mycket arbetsskador, slit och det luktar cancer lång väg från skorstenarna.
Insåg för många år sedan att bonden egentligen bara skulle dra fram skogsavfallet tillvägkant och sedan skulle ett värmekraftverk ta över. Bonden skaffar värmepump och får tillbaka gratis el. Lika mycket el till kan säljas av kraftverket och lika mycket fjärrvärme. Då får vi 3 ggr mer nytta och en ren och styrd förbränning.
Sådana vardagsfrågor (det krävs skatteändringar) klarar inte Fridolin och Co!
Dette var ikke helt dumt Dr.S.kajser, og jeg har nok et argument. Feller og fyrer man opp skogen fortere enn den gror opp igjen, så belaster man en fossil ressurs.
Men med respekt å melde tror jeg nok De kan ha blitt hekta og forvirret/ forkvaklet i forhold til kjemi og mulig flytende biofuel. Visse ting er vi sikkert enig om, og det er at det er syndig å fuele bort beste menneskemat eller grisemat, korn , ris, poteter, mais, sukkerrør, rapsolje, palmolive, sildolje, hvalolje.
Kun gammal frityrolje med transfett bør man heller fuele bort. Men den er faktisk en enda bedre malerolje og rustolje. Den er særlig effektiv som spray under bilen.
Men vi fyrer med ved og jeg holder istand en gammal jøtul sjaktovn koks- ovn som spiser omtrent hvasomhelst, men jeg har måttet lære meg å passe på og kunne fornye den indre foringen. I den ovnen har jeg kunnet smelte både aluminium og bronse og gull, og kunnet gløde opp og smi endel jern bare på vanlig skogsved. Og asken, om man fyrer renslig, er ypperlig til å bære ut på epletrærne.
Men ser da at prosessen nok ikke er helt ideell. Og har begynt å kunne uttale meg både om glassverk og smelteverk og jernverk. Varmen skal såvidt mulig brukes og gjenbrukes ved alle dens temperaturer, og det synes helt klart at smelteverk bør henvises til Finnmark og til den kalde årstid hvor man må fyre i alle fall. Det er ting man ikke skal drive med i sommervarmen. Så ser jeg at vanlig skog skåret til knott og med blest danker ut et meget stort og dyrt propananlegg. Trenger man en svær varme bare av og til så kommer man meget billigere fra det ved å bruke skog og for eksempel pellets med blest..
Men til varme ved høyere temperatur, til bronse og jern hvor man må falle tilbake på grillkull, så er den køla noe for lett og burde vært komprimert. Og da er det at man etterlyser den prosessindustri og kjemiske industri som ikke finnes.
Det vrimler med dyr og vesener i skogen som tar dette med letthet og som lever av det. Man vil gå dem i næringen men,…..
Tenk bare på alt det terpentin man kunne destillert ut av skogen og hatt trekullkompretter som residuum.
Nå var jeg på Forskningsdagene, der viste de pektinase som raskt omsetter eplegrøt til flytende og det vil forbli spiselig. Alle eplespisende dyr har også pektinase i maven. Men så ser man videre på skog og bjørkeved og sier at man idag forsker på bjørkevedase så det også kan bli flytende og mulig konsumerbart.
Jeg vil bare nevne det at man bør ikke være kjemofob og forkjetre kjemien, men heller stille krav om at biofuel er syndig så lenge det innebærer at matvarer brukes til å fule med og kjøre bil med, så kjemien og den kjemiske forskning og industri må nå ta seg kraftig sammen så heller langhalmen av mais og sukkerrør kan gjøres flytende og brukes som motordrivstoff. Ved siden av at vi fortløpende også vil trenge endel trekull men helst adskillig tyngre, til særlige formål.
Om energitetthet, dra ut Detroit diesel på youtube.. den finnes encylindret, men imponerer mest som V6 og V8- cylindret.
Det er turbo totakt, antagelig designet som tanks og flymotor for å skremme fienden.
Med bånn trottel og idet den akselererer så går den på rent hydrogen mens carbonet deponeres dit det kom fra, med andre ord, med bånn trottel og idet den speeder opp, slipper den ut bare minimalt med CO2. Men så når den slapper av og heller belastes riktig, brenner den helt rent som et lys i kjerka.
Man finner scener der den brukes til Dragster med 2 piper til værs, og til å dra meget tunge lass ute i skogen.
Så synes den å ha gått på Greyhound- bussene.
Vi savner å ha sett den som flymotor.
Antagelig sluttet krigen for tidlig i og med atombomben. 2 og 4 motors Detroit Diesel turbo totakt V6 og V8 i aktivt angrep ville kunne satt ham i skrekk og age.
Tenk også det samme på larveføtter opp Vaclavske namjesti i Praha i 1968 der de kun kjørte gammal 4- takt diesel med slitte stempelfjærer): hva ville ikke heller turbo totakt kunne ha vist og utrettet i den situasjon?
Men krigen sluttet for fort. Det har bare gått sivilt og kunnet køle ned byer og tettsteder ute på landet i USA.
Gallus urogallus L. spiser først rød skogsmaur for å sikre seg fosfat og nitrogen. Så går den over på blåbærlyng kvist og kvas hvormed den feter seg opp og oppnår matchvekten. Så kommer vinteren og den overlever i streng kulde innunder ei gran men flyr så opp og spiser og overlever på ren furunål.
Da brenner den også terpentin.
Den består med eleganse bare den har riktig fuel og et saklig miljø.
Den soter ikke så fælt som Detroit diesel men driter endel, og virker like stor.
OT: I debatten kommer det fram väldigt olika synpunkter om metan, alltifrån 100 ggr mer potent växthusgas än CO2 till påståendet att metan som växthusgas är irrelevant eftersom dess absorptionsspektra till stor del sammanfaller med vattenångans.
Kan någon kunnig fysiker reda ut begreppen och skriva en post om detta?
(Bättre med en egen blogpost om detta så behöver vi inte fylla denna tråd med metandiskussioner.)
Att gå över från fossila drivmedel i våra miljontals bilar till något annat är just nu en utmaning.
Etanol, vätgas, biogas, el och mänga fler förslag finns säkert.
Jag ser bara fusion som det enda som kan ersätta olja som drivmedel. De enorma energimängderna som krävs blir svårt att få fram genom att odla råvaror till etanol. Jag har sätt lite försök där alger eller bakterier kan skapa olika produkter som kan användas som drivmedel. Fortfarande i lab stadiet.
Tessla hade väl rätt som vanligt. Fylla luften med elektricitet så kan våra bilar absorbera det och då behövs inte batterier . Well, inga batterier överhuvudtaget. Enda problemet. Det går inte att ta betalt. Det är fri el… Inom en oöverskådlig tid det är hit vi vill komma. men inte idag eller imorgon… Tyvärr.
Ladies & Gentlemen
Jeg har et poeng som dere ikke må misbruke og ikke begynne å tulle her.
For mange år siden skulle jeg ha jobb og det var et firma her like inne på skogen som skulle ha en selger.
Han hadde et agentur fra Danmark. Det gjaldt skipsmaskineri og danskene hadde konstruert en maskin som var 10 meter lang og som kunne stå nede i rommet.
I enden var det en trakt, der man kunne fylle på med sild. To meter bortenfor kom sildoljen ned på tønne. Og ti meter bortenfor kom sildemelet ferdig og tørt og ut på sekk.
Så sto det i brosjyren at ”som kjent er sildolje også et ypperlig motordrivstoff og alt efter markedsprisene kan man bruke det til å fuele motoren med!”
Maskinen var antagelig forbudt i EU og skulle derfor lanseres og markedsføres her i Norge/ Noreg, dette U- land og pøbelland. Og fra et hemmelig sted inne på skogen.
For der har altså mennesket stått og skal stå videre med lua på snei og med knokkelhånd på ratt og la silda rydde ut seg selv med sitt eget fett, og synge ”Du gamle nordsjøøøøøø…!
Og så ta inn på ei kneipe i Hirtshals og bestille egs & bacon und ein Bier und ein Schnapps,…..inntil mennesket dør av hjerteinfarkt.
Tran er lampeolje mens sild er en delicatesse
Tran og sildeolje er også en beste rustolje og malerolje og chosmetisk olje. Man dufter som en lofotfisker men det er bedre enn ei fransk hore, og kvinner må ha sild. Av sild blir man snild.
Håkan #7 – kanske detta belyser saken till viss del https://www.klimatupplysningen.se/2010/08/20/varfor-spana-nar-det-redan-finns-experimentella-data/
Otvivelaktigt överlappar normala spektra för vattenånga (och moln och is och snö, och aerosoler som sot) – men vissa vill hävda att spektralinjerna i den tunna atmosfären högre upp är så skarpa att de inte gör det (vilket jag tycker är mestadels nonsens) .
Läs annars Harde’s artikel refererad till här https://www.klimatupplysningen.se/2015/09/25/varmestralning-atmosfaren-ett-aterkommande-tema/
Han vet vad han talar om
Mats G #8 – var snäll använd inte ordet ”utmaning” – i dagens (politiker)språk betyder det i klartext att ”vi har inte en susning hur vi ska hantera problemet, än mindre hur vi ska lösa det”
#7 Håkan
Willis Eisenbach gör denna beskrivning av metanet i WUWT idag:
http://wattsupwiththat.com/2015/10/11/scientific-urban-legends/
Dubbling helt osannolik-men kan ge 0,5-0,8 W/kvm. (CO2 bedöms ge 3,7 vid dubbling)
Se även gårdagens tråd.
Metan -Check!
11
Peter Stilbs
” var snäll använd inte ordet ”utmaning””
lol. Vet vi hur det skall gå till??? Det verkar som om det var ett utmärkt ordval.
Carbomontanus!
V12 525 HP Detroit disel
https://www.youtube.com/watch?v=yR9I1x2Ix-0
5
Johan Tisell
” tillverka vårt bilbränsle själva!”
Jag har sett ett koncept där man har en anläggning för hemmabruk att skapa biogas av ens eget avfall som sedan kan användas som bränsle till ens bil.
Ett lysande koncept om det fungera. Har inte sett det på marknaden så det kanske inte fungerar så bra.
Jeg kan ikke se at det har noe for seg å være imot ”flytande biobränsle” og sette noen prinsipiell og saklig grense mellom fysisk og kjemisk tilvirkning av drivstoffer.
Det er en historie om knottgeneratorer under krigen i Norge. Hva jeg har hørt om er 2 typer, ”veagass” som man vel i alle år har benyttet i glassverkene, og ”generatorgass” som er CO med et altfor høyt innhold av luftens nitrogen. Det var ”Giktgass” fra trekøl. Disse gassene exploderte og funket merkelig nok i motoren, men farten var ikke høy og utstyret var betraktelig, inntil enormt, men det var dog lokalt biofuel når fienden har beslaglagt bensinen.
Kun en historie sier noe annet. En bestemt bilist fraset særlig fort, og det viste seg at han kjørte på Acetylen, som mer er et electrofuel i samband med fossilt carbon.
Min kommentar er konsekvent og dømmende, noe som skyldes at jeg er ingen dia- lektisk materialist og heller ikke kjemofob.
Krigen kom altfor fort på, så man måtte klare seg som best råd var. Men hadde man heller kunnet sette opp større anlegg for å få skogen om i likvid- flytende form som kunne fylles på tanken, så hadde det hele fartet og funket adskillig bedre.
Tyskerne selv sto i beit for bensin men metodene var dog kjente. De syndet og kjørte mye på potetsprit, men de klarte å levere smøreoljer og skipsbunkers av brunkull. Tapene på østfronten skydtes ikke minst at ”they ran out of gas”, de ble stående i myra og i kulda med tom tank for de hadde ikke oljekilder men kjørte på brunkull. Den fuelen var 3-4 ganger dyrere enn CALTEX og BP.
Men ypperlig. Her i Drøbaksundet, hvor jeg rapporterer fra, så har man punktert og tappet av Blücher- oljen fra 9.April 1940 så den ikke lenger forurenser fjorden. Det viste seg å være brunkull- olje. Den blev levert til Skibladner så ikke nasjonaldemokratene eller sosialistene skal drømme og forfekte videre.
Men kan man få det til av brunkull så kan man også få det til av skog. Grunnen til at de måtte falle tilbake på brunkull, som er mye værre, er at de hadde ikke nok skog.
Sten, det känns som du dömer ut alla ”drivmedel” för massbilismen utom flytande fossila bränslen.
Vad är då lösningen på detta?
-Avveckla massbilismen. Kan vara genomförbart med bättre samhällsplanering. Man kan ju undra vad detta betyder för glesbygden, men glesbygden var nog betydligt mer levande före massbilismens framväxt.
-Fortsätta driva massbilismen med flytande fossila drivmedel. När oljan är slut kan bränslet tillverkas via syntes av kol. Om vi antar antar att elproduktionen i framtiden sker på annat vis, sol, vind, vatten, kärnkraft, så kan ju de fossila tillgångarna användas helt och hållet till fordon.
Då tar de utvinningsvärda tillgångarna (ca 10 000 Gigaton C) slut om 1000 år istället för 500 år, men slutresultatet blir detsamma, Antarktis isfritt om 10 000 år och havsnivån 58 m högre. (Vissa personer tycker vi ska chansa på klimatkänsligheten är betydligt mindre än den genomsnittligt förväntade)
När ska vi gå ifrån fossila bränslen och hur? Är detta kommande generationers problem? Ska mänskligheten helt enkelt vänta tills de fossila bränslena är slut och hitta på lösningar då?
#17 Olle R
Om 10 000 år är Jorden inne i nästa istid med km-tjocka istäcken över Nordeuropa och Nordamerika.
#18 Søren G
Nei,
Takket være Big Coal og Big Oil så er ikke det der noe realistisk alternativ.
Allerede Swante Arrhenius har forklart hvorfor, og anbefalt både Big Coal og Big Oil av den grunn.
”Det speciella med bränsleceller är väl att man ”bara använder vätet”, så att näst rent väte och möjligen metan så är antagligen metanol ett av de bästa bränslena.”
Då är väl Björn Gillberg med Värmlandsmetanol, baserat på skogsavfall, på rätt väg?
#17 Olle R
Bilarna kan utvecklas mer. Jag tycker det är fantastiskt att dagens bilar drar ca 20-50% mindre bränsle än gårdagens. Men bränsleåtgången spelar mindre roll än körsträckan. Därför ställer jag mig frågande till de fasta avgifter som drabbar bilägarna och deras koppling till bränsleförbrukningen.
Finns det nån teoretisk gräns för hur långt ner bilarnas energiförbrukning kan tas?
Efter en vecka i södra Frankrike så noteras två tendenser. Mängder av (Små) bilar. Köer när dessa cirkulerar runt och letar efter plats för parkering som utan påföljd? kan ske lite överallt.
Fast det kom regn som effektivt rensade gatorna från dessa felparkerare 😉
17
Olle R
”Avveckla massbilismen. Kan vara genomförbart med bättre samhällsplanering”
Det finns ritningar på Mega Cities . Där skulle Sveriges befolkning kunna bo. Mega Cities är självförsörjande.
Då tömmer man dessutom naturen på människor och slipper deras påverkan och djur och natur kan sköta sig själva.
Inga långa transporter behövs. Allt är närodlad. Beräknad boende yta var inte gigantiskt men räckte och blev över.
Det finns lösningar om man har den politiska modet. Och vapenkraften kanske man skall tillägga.
Du envisas med scenarios på 10 000 år. Inser du att det är totalt meningslöst och poänglöst?
Men…
Dette er et gammelt problem.
I Alberta så driver de og skal ha tjæra ut av jorda. Det er dyrt
noah smurte arken med jordbek. Det ver en eminent metode, jeg bruker bitumen på treverk og fortynner eventuelt med billigste frityrolje. det er vel så bra som ”tallolje” rtyri, som mer synes å være en erstatning.
Jeg leste om Pellets som presses av sagflis og resirkulert treverk. bare med press så mykner og mørner ligninet og limer veden. Da bør vi stusse og spørre om det ikke også kunne gjøres flytende så vi kan bære det på kanne og fylle det på tanken så vi slipper det hærverket oppe i Alberta.
Har vi bara tillgång till billig energi, läs kärnkraft, så borde syntetiska bränslen vara vettigt. Inte minst ur miljösynpunkt, skräddarsytt är alltid bäst.
https://en.wikipedia.org/wiki/Synthetic_fuel
Bläddra ner till Fuel emissions, nåt för VolksWagen kanske?
Allt handlar om att utvinna energi ur olika materia. Visserligen är det så att vi i nuet bara har tillgång till den utvinningsbara materia som vi känner till. Att använda växtlighet för framställning av förbränningsbar biomassa, är oekonomiskt och rent destruktivt. Det som växer skall förädlas till användbara produkter. Att resterna efter användning kanske måste förbrännas, är en annan sak. Men målet måste vara att all användning av förbränning för att utvinna energi, kommer att vara ett avslutat kapitel inom en snar framtid. Inte i första hand på grund av CO2-emission, utan på grund av att energiinnehållet i den utvinningsbara massan är otillräcklig för en växande mänsklighet. Framtidens teknik är all form av kärn- och plasmateknik, vars potentiella energier, kan i stort sätt driva allt som vi önskar. Att förhindra eller försvåra för dessa tekniker av ideella skäl, är ett brott mot mänskligheten. Vi kan inte fortsätta och bränna ner allt för att överleva, Vi behöver helt enkelt för vår överlevnad, övergå från primitiv energiteknik till en framtidsteknik, som ger oss obegränsad energi, utan att förstöra miljö och naturupplevelser.
Tiotusen år….. PYTTSAN!!!
http://iceagenow.info/2015/10/northwest-passage-closed-indefinitely-by-ice/
#25
Vindkraften är bra men ersattes av träeldade ångmaskiner på havet. Mer tillförlitligt. Trä ersattes av kol-mer energitätt. Kol ersattes av olja-lättare hantera. Ångmaskinerna byttes mot mer effektiva motorer.
Varför ser vi nu att denna kedja går baklänges?
På 1700 talet rensades skogarna runt städerna på skog innan effektiva kakelugnar ersatte öppna eldstäder.
OT Nu skall löftena till Paris utvärderas.
Dvs teoretiska löften skall sammanställas för att se om vi når 2 graders målet. I Marocko möts man!
Hoppas man sätter målet i form av temperaturen och att man gör en oberoende utvärdering av hur den skall mätas. Inte av VW men framförallt inte av NOAA:
https://stevengoddard.wordpress.com/2015/10/01/the-price-of-freedom-is-eternal-vigilance-2/#more-129104
#24 I strikt mening behöver vi inte kärnkraft, det finns tillräckligt stora solrika obebodda områden på jorden, som även med dagens verkningsgrad på solceller med lätthet kan tillgodose hela jordens energibehov. Problem som måste lösas är överföring, lagring och eventuell politisk instabilitet i de solrika regionerna. Med el kan man t o m syntetisera flytande kolvätebränslen för fordon.
#21 Jag läste nyligen om experimentella dieselmotorer för bensin som hade en verkningsgrad på 60%, men där går nog gränsen.
Annars tycker jag som du att det är tokigt med höga fasta avgifter för bilen, men att det är billigt att köra. Det inget bra incitament för återhållsam körning.
En annan observation är att alla pengar som medelklassen har fått av Pappa staten, i form av rut-, rot-, jobskatte- och Räntebidrag, av någon anledning måste investeras i onödigt stora tunga motorstarka fordon. Jag vet inte varför, kanske har status blivit viktigare? Kanske har hormonstörande miljögifter krympt genitalierna, vilket måste kompenseras med diverse statussymboler..?
#22 Att smälta bort Antarkis helt tar förvisso 10 000 år, men det kommer som ett brev på posten efter att vi har förbrukat alla fossila tillgångar på högst 1000 år ( min bedömning) . Studien som räknade på detta tycks dock ha utgått från något slag business-as-usual, befolknings och standardtillväxt och då skulle allt fossilt ta slut på ”bara” 300-400 år.
Det kanske kan läggas på plussidan men om vi bara eldar upp hälften av de fossila tillgångarna slipper vi istider den närmaste halvmiljonen år..
”bensin som hade en verkningsgrad på 60%”
Nu tar jag det lite ur minnet så…
För mig jag läste någonstans att för en bensinmotor så handlar det väldigt mycket hur mycket värme den kan hantera. Här motorn redan mycket varm när mer bensin sprutas in så ökar verkningsgraden. Ända upp till 90% tror jag det var. Jag tror man har gjort experiment med keramik på nåt sätt och fick då upp verkningsgraden.
”business-as-usual”
Det kommer vara business-as-usual så länge det är business-as-usual. Och det är klokt, mycket klokt.
Bioenergi är bara en dröm, att ersätta kol och olja med div. biobränslen kräver enorma uttag av dagens biomassa och skulle riskera total utrotning av flera biotoper världen runt.
Frågan är om det är lönsamt överhuvudtaget i överskådlig tid.
En några år gammal studie om det skulle vara lönsamt att ersätta kärnkraft med bioeldade kraftvärmeverk, då var elpriserna högre än nu och trots det så gick det inte hitta lönsamhet i det.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:540422/FULLTEXT01.pdf
Sammanfattning på sida 4.
Det finns bränsleceller för fritidsbruk att köpa redan nu, priserna börjar nånstans runt 30 000 sek, drivs av metanol, måste förvaras frostfritt eftersom de kan frysa sönder om restvatten finns kvar i utrustningen.
Ett märke:
http://www.efoy-comfort.com/sv/tekniska-data
Gillbergs metanolfabrik har fortfarande inte byggts eftersom ingen vill satsa de summor som behövs.
Vätgas kommer huvudsakligen från fossila produkter, annan gas likaså.
Glöm även storskaligt biobränsle från massabruk eftersom moderna massabruk återvinner så mycket de kan av lut, terpentin, tallolja m.m. för egen energiproduktion och kemikalieproduktion, finns bara ett fåtal bruk i världen som får överskott av ovanstående restprodukter.
Skall man ersätta alla fossildrivna fordon med eldrift måste det komma fram många gånger bättre batteriteknik än den som finns nu, fast den tekniken finns nog bara i sci-fi-litteraturen .
De ” Gröna ” skulle kanske lära sig att ta en dag i taget och inse att teknikskiften kan ta årtionde eller t.o.m. århundraden om ny teknik är för krånglig och dyr samt i vissa fall skadligare än nuvarande teknik.
Vi får nöja oss med att utvecklingen pinnar på, rent tekniskt så blir motorerna bättre och bättre.
http://www.gizmag.com/toyota-atkinson-engines-improved-thermal-fuel-efficiency/31615/
Men visst är det ett märkligt fenomen det här med feta SUVar i innerstan, men Stockholmare, åtminstone, är ett märkligt släkte, minns när jag flyttade hit och undrade varför folk gick omkring i stora dunjackor och andra attribut som om dom vore på nån polarexpedition. Hemma i Jämtland var det då bara turister som gick omkring i sån utstyrsel.
#28 Olle R
När man inte känner till koldioxidens klimatkänslighet är det helt meningslöst att koppla en viss mängd koldioxid till en viss temperatur. Politikerna håller på om ”2-gradersmålet” samtidigt som temperaturen inte har stigit på snart 19 år. Klimatkännsligheten är alldeles tydligt mycket överdriven. Solen är betydligt viktigare för klimatet.
Håkan #7
I stort sett alla växthusgaser (inklusive koldioxid) är mycket starkare än koldioxid i mycket låga halter. Detta beror på att effekten då är linjär, d v s direkt proportionell mot halten, men långt innan halten blir så hög att den får någon egentlig klimateffekt mättas absorptionsbanden och effekten per tillkommande molekyl sjunker drastiskt. Detta p g a att den ökade effekten då helt flyttar till absorptionsbandens ”skuldror” som är en aning, men bara en aning, ”suddiga” p g a kvantmekaniska effekter, tryckbreddning och depplerbreddning.
MatsG #15
Det är inte trivialt att sköta och hantera en biogasanläggning. Avfallet är t ex extremt illaluktande och kan t o m innehålla botulinustoxin (dödsolyckor har inträffat utomlands). Dessutom innehåller den ”råa” biogasen diverse mindre trevliga saker (t ex svavelföreningar, ”sour gas” som den kallas när det gäller naturgas) som behöver raffineras bort . Jag tvivlar starkt på att detta går att sköta på ett vettigt sätt i en ”hemmapularanläggning”. T o m stora kommunala anläggningar som t ex den i Linköping har återkommande luktproblem i omgivningen.
Håkan Bergman #32
”Vi får nöja oss med att utvecklingen pinnar på, rent tekniskt så blir motorerna bättre och bättre.”
Läser man i länken du ger så upptäcker man att det nya underverket drar 3,9 l/100 km för en 68 hk motor, vilket är mer än vad min gamla Golfdiesel förbrukade för 25 år sedan (visserligen med bara 64 hk, men med dieselvridmoment!). Det sorgliga faktumet är att det är mycket svårt att åstadkomma något lika effektivt, för att inte tala om bättre, än en vanlig dieselmotor p g a dieselcykelns låga sluttemperatur. Tyvärr är ju dock dieselmotorer politiskt inkorrekta (liksom i princip allt som är effektivt).
Christine Lagarde och ”grillade kycklingar”.
Det ÄR allvarligt och besvärande när någon så Inflytelserik är bortom all verklighet. Hon kan verkligen påverka den globala ekonomin och styra den i olika riktningar. Är detta vad hon tror är vi alla rökta. Den Globala ekonomin styrd av en alarmist. Vad kan gå fel? som någon retoriskt fråga.
Det mesta…. Det verkar som det blir värre innan det blir bättre. Men, men Parismötet blev ganska lamt om jag förstår det rätt. Nu skall man analysera vad de olika ländernas ”löften” innebär….
Är det början till slutet. låt oss hoppas det…..
Mats G #29 – Du är ute och cyklar – läs på lite, exempelvis här om den maximala teoretiska verkningsgraden vid omvandling av värmeenergi till mekanisk energi
http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/thermo/carnot.html
37
Peter Stilbs
Där ser man. Det är väl svar på den inledande frågan vilken verkningsgrad en motor kan ha.
Begriper inte varför motortillverkaren syssla med dessa experiment, som jag nämnde, om resultatet redan är känd??
Mats #38 Den övre gränsen för hur effektiv en motor kan bli må vara känd, men det gäller att nå dit också.
39
Thomas P
tack, tack. problemet löst.
Hur mycket mindre drog Golfen? Diesel har ju lite högre energiinnehåll än bensin, så det kan väl gå på ett ut där. F.ö. så var väl dieseln politiskt korrekt, men bara i kraft av låga CO₂-utsläpp, tills för ett par veckor sen.
När Uno-X började med diesel runt -60 nån gång blev den populär hos en del åkare, det sas att det var ryssdiesel och det kan väl stämma, luktade lacknafta om den eller jetbränsle, och massor av svartrök blev det i uppförsbackarna, men kraft var det i den. Det roliga tog slut när Volvo och Scania började ta bränsleprover på bilar som kom in med nerkörda ramlager.
Olle R #17
” Antarktis isfritt om 10 000 år och havsnivån 58 m högre. (Vissa personer tycker vi ska chansa på klimatkänsligheten är betydligt mindre än den genomsnittligt förväntade)”
Har du räknat på vilken klimatkänslighet som krävs för att få t ex Gamburtsevbergen isfria? Om inte kan jag tala om för dig att ett av de största problemen inom ”rättrogen” paleoklimatologi är att ingen rimlig kombination av klimatkänslighet och koldioxidhalt klarar av att få Östantarktis isfritt, vilket det troligen var, i varje fall nästan, under den allra varmaste delen av Eocen för ca 50 miljoner år sedan.
Notera att i motsats till Västantarktis så kan Östantarktisisen av topografiska skäl inte kalva ut. Den måste smälta på plats, på flera tusen meters höjd och innanför polcirkeln.
Östantarktis frös till när Södra Ishavet bildades och kontinenten isolerades från värmetillförsel från tropikerna för 35 miljoner år sedan, och lär förbi fruset tills kontinenten förflyttar sig bort från polen, eller någon annan kontinent drar söderut och ”klipper av” Södra Ishavet. Vilket tar tid.
#41
Det varierade mellan 0,35 och 0,45 vid landsvägskörning beroende på motorkondition, väder, däck, ringtryck och vägkvalitet. En gång när jag för skojs skull snålkörde extremt mellan två tankningar (högt ringtryck, aldrig över 80, utrullning i st f bromsning etc) fick jag faktiskt ned det till 0,30.
#41
”luktade lacknafta om den eller jetbränsle, och massor av svartrök blev det i uppförsbackarna”
Låter som vinterdiesel. Den måste innehålla mera lätta alifater (= fotogen, jetbränsle). Jag minns en gång när jag var uppe på Vidselsbasen på vinterprov (- 40 grader!) och något snille hade skickat upp ett testaggregat tankat med sommardiesel. Den påminde mest om rabarberkräm i konsistensen. Vi fick lov att ta in det i en uppvärmd hangar och göra rent hela bränslesystemet. Extra svart rök i uppförsbackarna brukar däremot oftast bero på slitna spridare.
#42 tty, din anmärkning är riktig, författarna skriver faktiskt ”almost ice free”, dvs det finns en del is kvar, främst runt själva sydpolen. Jag tyckte iofs att 58 m havsnivåökning lät lite för all världens is, så jag borde ha misstänkt att det var en del kvar…
http://advances.sciencemag.org/content/advances/1/8/e1500589.full.pdf
Lite mellan tummen och pekfingret verkar klimatkänsligheten ligga på knappt 3 grader, uttolkat ur deras figurer. Temperaturen om 10 000 år ligger drygt 8 grader över den förindustriella och CO2-halten är på knappt 2000 ppm (7500 år efter att utsläppen upphörde).
tty #44
Rabarberkrämen är väl paraffin som fäller ut, man kunde mixa vinterdiesel själv med hälften lysfotogen i soppan, lysfotogenen var dessutom skattefri. Samma händer om man råkar förvara matolja för kallt och långt innan -30 där dieseln börjar gegga ihop sig. Ang. svartröken så var det nog inte spridarna i dom här fallen och årstiden spelade ingen roll, men ryssarna kanske kör med vinterdiesel året runt. Har läst beskrivningar om hur det var att stå på Röda Torget och beskåda militärparaderna, tjock svart dieselrök och en stank av lacknafta. Det kanske inte var så konstigt att dom där uppe på Kremlmuren blev lite dimmiga i kolan med tiden.
#45
”Temperaturen om 10 000 år ligger drygt 8 grader över den förindustriella och CO2-halten är på knappt 2000 ppm (7500 år efter att utsläppen upphörde).”
Räcker inte tillnärmelsevis för att smälta Östantarktis. Årsmedeltemperaturen ligger mellan 10 och 25 minusgrader vid kusten och 30 till 55 minusgrader i inlandet.
De måste förresten räkna med att det finns extremt stora mängder fossilt bränsle. Hittills har koldioxidhalten stigt ca 120 ppm, men 7500 år efter utsläppens upphörande skall det alltså fortfarande finnas ytterligare 1600 ppm (ca 13 ggr mera) kvar i atmosfären?
# 46
Nei Dr.Bergman
Parfymen og atmosfæren, ”røkelsen”……… er helt avgjørende til slike sceanser for å innskjerpe samholdet og moralen.
Så den var nok ikke bare tradsijonell men også tilsiktet.
Mängden koldioxid i haven är väl 50 ggr mängden i atmosfären. En dubblad eller tredubblad mängd i atmosfären borde väl snabbt absorberas i haven om våra antropogena utsläpp upphör.
#45
Nej 58 meter är en korrekt siffra om all is i Antarktis smälter (Västantarktis ca 3 m, Östantarktis 55 meter). Därtill kommer ca 7 m från Grönland, och max ett par decimeter för resten av Världen.
Sören #49 Ja, det var så man tänkte innan Revelle och Bolin beskrev kemin som gör att haven kan ta upp mindre CO2 än man naivt kan tro.
Etanolfiaskot
Det var väldigt ensamt i början. Ja, det var ensamt väldigt länge. Alla runt omkring ansåg att etanol som bilbränsle var guds gåva till mänskligheten.
Jag försökte visa på svagheterna. Men det var en religion jag gav mig på, och religioner är svåra att diskutera med fakta.
Enligt Centerpartiets ordförande Maud Olofsson skulle det inte dröja länge förrän Europa och världen skulle ansluta sig till etanol-dyrkarna.
För det hade hennes barndomsvän, bilförsäljaren Per Carstedt lurat i henne, och den tesen drev hon envist i många år i riksdagen, och senare i regeringen som näringsminister.
Per Carstedt är en skicklig talare, ja, i klass med de bästa amerikanska frikyrkopredikanterna. Det är lätt att ryckas med.
Carstedt importerade etanolkonverterade Ford Taurus från USA i mitten av 1980-talet. Bilarna fick snabbt Svenska Naturskyddsföreningens omdöme ”Bra miljöval”.
Men dekalerna åkte av efter biltidningen Teknikens Världs tester som visade en osedvanlig bränsletörst, etanol eller inte. Men Per Carstedt predikade vidare och snart tog han hem etanolkonverterade Ford Focus, som inte var fullt lika törstiga.
Saab, krisdrabbat redan då, såg sin chans och budgetkonverterade alla sina bensinmotorer till det nya gudomliga bränslet E85.
Miljöpartiet drev igenom den så kallade pumplagen som tvingade bensinstationerna i Sverige att gräva ner en ny tank enbart för E85, en så hög kostnad att många mackar i glesbygden inte hade råd och tvingades slå igen.
Lurade på en etanol-fabrik
Per Carstedt med sin Fordhandel i Örnsköldsvik predikade vidare, blev etanol-jesus i folkmun, och lurade kommunerna längs Norrlandskusten att satsa hundratals (skatte-)miljoner på att bygga en etanol-fabrik. Den skulle producera etanol ur skogsavfall, som det som inte blir pappersmassa eller sågtimmer kallas. Kvistar, toppar, stubbar och rötter.
Det var inte många som pratade om att skogsavfallet redan var en hett eftertraktad råvara, inte minst för att framställa flis, för eldning i värmekraftverk och villapannor, med betydligt bättre energieffektivitet än att först bränna råvaran till alkohol.
Fortfarande väldigt ensam hävdade jag i debatter med Per Carstedt att hans ”andra generationens etanol” fortfarande bara var en laboratorieprodukt långt ifrån storskalig produktion.
Det där diskuterade vi för snart tio år sedan, och Carstedts process har fortfarande inte lämnat lab-miljön.
I Norrland framställs ett par liter i sänder, i Lantmännens etanolfabrik i Norrköping bränns lite mer, men fortfarande är produktionen långt ifrån lönsam.
Nu vände Per Carstedt blickarna mot Afrika. Där skulle Norrlandskommunerna satsa nya skattemiljarder på att köpa upp åkermark och odla sockerrör.
Fortfarande väldigt ensam kritiserade jag hans planer.
Anhängarna (de andra i debatten) hävdade att satsningen skulle ge jobb åt de fattiga afrikanerna; pengar,sysselsättning, skolor, framgång, välstånd. Samtidigt som vi skulle rädda miljön med våra etanolbilar.
Bilägarna blev försökskaniner
Bluff, hävdade jag. Och var det där med jobben inte lite väl naivt? Samtidigt, och lika ensam som vanligt, hävdade jag att etanol-bilarna utvecklats på tok för fort och att köparna, bilägarna, var försökskaniner och riskerade att få betala dyrt för politikernas religiösa övertro.
Carstedts sockerodling har inte kommit i gång, men nu har en annan skojarpredikant dykt upp, en schweizare med företaget Addax. I december i fjol beslutade statliga Swedfund att man skulle satsa 100 miljoner euro i ett av företagets etanolprojekt i Sierra Leone. Swedfund använde Sida-pengar för att gå in i det gudabenådade projektet.
Lantmännen (ni minns väl Lantmännen, med i Per Carstedts sekt och med egen etanolfabrik i Norrköping) skrev förtjust om satsningen som skulle ge välstånd åt de fattiga, hungriga afrikanerna.
Och Gröna bilister förnekar sig inte, talesmannen Mattias Goldman försvarar både Carstedts och Addax Afrika-projekt. Som vanligt.
Nu har Carstedts kyrka rasat ihop. Etanol-jesus själv är på rymmen, ingen har fått kontakt med honom på flera månader. De som lurades att köpa etanolbilar tankar bensin, det har de nästan alltid gjort, men nu tankar de bensin även om det kostar mer, för motorerna slaggar igen om bränslet heter E85. Med trista bärgningar till verkstaden som följd.
Nu har till och med Miljöpartiet övergivit etanolen. ”Etanolproduktionen höjer priset på mat i de fattiga länderna”. Sent ska syndaren vakna.
Och i Sierra Leone klagar befolkningen på att de lurats att hyra ut sin mark till den stora europeiska etanoltillverkaren för en spottstyver. Skolorna, vattenbrunnarna och jobben har de inte sett röken av.
Carbomontanus #48
Jag kommer att tänka på Stanisław Lem’s ”Den stora framtidskongressen”, hade ryssarna nåt mer i dieseln?
##46&48
Og for bare å opplyse om alvoret i dette,…
ingen effektiv nasjonalsosialisme uten at luften er til å skjære med kniv. Det har vi da sett så mange ganger.
Derav også begreper ”Livets gass!” eller ”Livs- gassen!” og videre at: ”Det bufrer mot carbonatsedimentene i havet / es puffert gegen die Carbonatsedimente des Meeres!”
Man har sikkert både lest og hørt det flere ganger før.
Luftens tykkelse må være manifest, you see. Og den må kunne forsvares. Det ligger i selve typen stats-religion.
#50 Jag hittade en siffra på 66 m för Grönland och Antarktis hos NSIDC, så år 10 000 (inte om 10 000 år som jag skrev) finns det alltså utrymme för en hel ”Grönlandsis” kvar på Östantarktis. Sen har vi värmeexpansionen i haven också. Lite ovisst, men om det inte blivit en starkt skiktad Canfield ocean så kanske oceanernas medeltemperatur över hela djupet har stigit med bortåt 10 grader, vilket nog ger en expansion på åtskilliga meter.
8 grader är ett globalt medelvärde och med ”polar amplification” kan temperaturen stiga långt mer i Antarktis. Att elda upp 10 000 Gigaton C är ingen struntsak precis, och de följder det riskerar att få för jordens energibalans liknar inget som jorden upplevt i nära geologisk tid, framförallt inte på så kort tid.
En Large Igneous Province där gigantiska extensiva vulkanutbrott bränner igenom kolhaltiga berglager kommer nog inte ens i närheten..
Allt detta är dock ganska spekulativt, vi har knappt en susning om vad som kommer att ske och vad som är omöjligt.
Om varje generation drar slutsatsen att business as usual är det bästa alternativet, så lär mänskligheten få en tydlig indikation var det bär hän om 500 år, och om 8000 år får de se exakt hur mycket som finns kvar av Östantarktis.
60 meters havsnivåhöjning verkar inte få så jättestor inverkan på den globala kartan (sett på lite avstånd) även om det dränker områden där minst en miljard människor bor idag. Länder som Holland och Bangladesh försvinner nästan helt, Danmark blir det inte mycket kvar av, Nordtyskland och Polen blir en massa intressanta öar, lågt liggande kustslätter dränks lite varstans…. Kaspiska havet får oceanförbindelse och Atlanten och Stilla havet får direktförbindelse, dels via den grävda Panamakanalen, men också ett ”naturligt” smalt sund via Nicaragua- och Managuasjön.
Olle R #55
Med dagens 3 mm per år lär väl den av Dig påstådda miljarden lugnt kunna promenera i sakta mak mot högre belägna land. De hinner nog ta med sig sina ägodelar också. Gääääsp
#53 bergman
jeg tror ikke det, for hva de hadde var nostalgisk nok.
Jeg landet nemlig på Tromsø Airport midtsommers 2000, og ute på bakken i strålende klarvær der man venter en tradisjonell frisk sjøluft og duft av høyfjell samtidig, en særlig atmosfære som byen er berømt for,…. men så luktet det plutselig svært nostalgisk gammal primus over hele plassen. . Så jeg spurte en av Aborginerne hva det var.
”Å… det er han russeren der borte,….”
Og der sto Aeroflot.
jeg så også at de hadde turbojet temmelig i bakleksa mens alle de andre hadde oppdatert seg til turbofan. De var heller ikke gått over til lav- aromatisk og svovelfritt.
Røkelsen er avgjørende for den tyngre og mer innvidde liturgi. Den hevdes å være ”numinøs” eller hellig, men er for at folk skal tåle lukta av hverandre i tett og kollektiv forsamling. jevnfør: ”Vi af- ryger vore Cigarer i conditionerede krædse..”
Lukta av sosialismen i Østberlin var pliktig kollektivt munnvann og efterbarberingsvann og i skrittet også… av 0.6% carbolsyreløsning, det gamle qvakke anti- influenzamidlet fra Spanskesjuken, For i det hele tatt å muliggjøre seremoniellet. Som besto i demonstrativ kyssing på munnene oppe på balkongen og holding av hender og taling med en stemme for maxinal dråpesmitte i tette forsamlinger under takhøyden og innenfor vegga.
Alle dassaaaa… og kantinaaaa.. og dusjaaa…. og ventehallen og garderoben,… alle fellesbad,… . alle offentlige rom og jernbanestasjoner var desinfiserte med det midlet og befolkningen var tungvaksinert.
Det luktet gammelt svært nostalgisk anstaltmessig allevegne,….
Dette var en viktig del av det Viten- skaaaaaa- pelige overtak. Så hadde de dertil Gulag, pestbryggeriet. Og regnet med å vinne den bacteriologiske krigføring på den måten.
Vi fikk noen sekker Svalbardkøl i Tromsø om vinteren for de hadde ikke koks lenger. Den viste seg likeså svært nostalgisk. Den gav en fornem eim av finere kamin Upstairs i London / Lukta av sosialismen i Østberlin.
Det er den samme carbolsyre, C6H5OH, men Svalbard er fin og har lite svovel.
Ingen oppslutning om enhetspartiet eller imperiet om ikke også atmosfæren er under kontroll, you see. Det er selvfølgelig for å markere nasjonalt politisk, moralsk hegemoni og statsreligiøst revir.
Om det här med förbränningsmotorers verkningsgrad etc som beror på temperaturskillnader etc i förbränningscykeln enl #37 – det finns ju också en nästan direkt koppling vidare till det som diskuteras i VW/Audi/Porsche-fusket – med högre kompression och förbränningstemperatur får man en effektivare motor, men också mer NOx – så det är ju inte så konstigt – allt ges av naturlagar.
Titta också på bilder av startande militära jetplan – ofta nästan bruna avgaser – av NO2
Men i en vanlig bil borde det gå att bli av med kväveoxider med lämpligt katalysatorarrangemang
Al Gore-effekten
http://notrickszone.com/2015/10/12/early-winter-deep-frost-rolls-over-central-europe-heavy-snow-falls-over-poland-romania-slovakia/
@ #59
Det der er omtrent like saklig som han der trtenede yrkes- demagogen og fjolset som tok med seg en snøball i kongressen for å drøfte klima.
Her har vi det heller ekstremt og stabilt varmt for tiden og har ikke hatt snev av frost enda, selvom det er langt over tiden. Mens i sommer hadde vi det heller uvanlig kjølig.
Å fjolle og trolle sånn for å drøfte global avkjøling eller oppvarming beviser heller klart at man er en useriiøs kranglefant.
Du vil om kort tid få å måtte bestride at 2015 er det varmeste år som noensinde er målt, og da må du trene deg i å bygge på helt andre observasjoner og parametere først. Det lønner seg ikke i lengden å gjøre seg selv dum. Det kun misjonerer profesjonelt for dilettantenes diktatur og faglig ordførende rolle.
#60
Meningslös ad hominen
Peter S. #58
Vet inte hur det skulle funka med en katalysator för dieselavgaser, men för bensinare är det väl t.o.m. så att katalysatorn ökar på NOₓ-en. I samband med VW-affären så har det skrivits om att urea används för att rena dieselavgaserna från just NOₓ. Nu visste jag att urea är urinämne, men slog ändå upp det på webben, fantastiskt vad man kan lära sig, urea är alltså E 927 b och används bl.a. i glass och tuggummi. Nåja jag är ingen storkonsument av någondera.
Bo Carlsson #52,
Tack för din berättelse och påminnelsen om en händelse som alla idag försöker glömma. Inget parti vill väl idag kännas vid att man genomförde detta idiotiska beslut. Var det någon i riksdagen som då röstade emot?
Och idag kan de röd-gröna fortsätta med sin stollepolitik mot ett bindande mål på en 40% sänkning av koldioxidutsläppen (kosta vad det kosta vill) i Paris. Och jag hör inga protester nu heller. Allt bara rullar på.
Olle R #55
Om du hade gjort dig besvär att faktiskt läsa den aktuella artikeln skulle du ha upptäckt att den faktiskt inte innehåller någon siffra alls på den förutspådda havsnivåhöjningen. De konstaterar bara att all is i Antarktis motsvarar 58 meter, vilket är korrekt, men t o m deras värstingscenario lämnar en mycket stor inlandsis över Gamburtsevbergen-Transantarktiska bergen och en mindre över Dronning Mauds land så siffran bör vara åtskilligt lägre.
Om du dessutom hade satt dig in i hur ”spådomen” gjorts så skulle du ha funnit att den bygger på en glaciärmodell från PIK i Potsdam som inte ens klarar av att simulera den existerande Antarktisisen särskilt bra (det blir t ex fel i istjockleken på upp till 1000 meter och på kustlinjen på 100-tals kilometer). Vilket egentligen inte är överraskande alls eftersom en av de absolut viktigaste glaciologiska faktorerna, nämligen om isen är kall- eller varmbaserad parametriseras mycket grovt.
Att det inte är någon struntsak att elda upp 10 000 Gt C håller jag däremot helt med om eftersom det är drygt 10 gånger mer än de totala kända kolreserverna. Visserligen har vi säkert hittat långt ifrån allt än. Men kan verkligen 90% vara okänt?
Vad beträffar den termosteriska effekten så kan du ju fundera över hur mycket som egentligen skulle bli kvar av den om räknar in effekten av att ”forebulgen” runt Östantarktis till stor del kommer att ha sjunkit tillbaka i ett 10,000 årsperspektiv. Nordsjöbäckenet har t ex sjunkit 150-200 meter under en motsvarande tidsperiod.
Håkan Bergman #62
En av de viktigaste funktionerna hos en modern katalysator är just att bryta ned kväveoxider genom att reducera dem till kväve och syre. Det fungerar bra i fyrtaktare om motorerna är rätt inställda. Det är dock betydligt svårare med dieselavgaser p g a högre syrehalt och lägre temperaturer. Att tillsätta urea är däremot mycket effektivt, men knappast en metod som lämpar sig i stor skala. Urea är visserligen helt ogiftigt, men det är utmärkt växtnäring varför det inte bör komma ut i markerna i stora mängder. Detta har varit ett problem på flygplatser där urea använts för att smälta bort is i stället för salt, eftersom det i motsats till salt inte korroderar aluminium. Sådant dagvatten måste numera renas, åtminstone i Sverige.
#11 Peter Stilbs
Vi kan lugnt luta oss tillbaka och lita på att Stefan Löfvens innovationsråd, med så skarpa hjärnor som t.ex. Johan Rockström, löser alla ”utmaningar” !
http://www.uvell.se/2015/10/12/hemliga-möten-28732041
#64 tty, om du hade gjort dig besväret att läsa artikeln med någorlunda noggrannhet, hade du funnit (fig 1) att Antarktis bidrar med ca 51 m (och Grönland förmodligen med ca 7 m). Dessutom har författarna inte räknat på något termosteriskt bidrag, vilket mellan tummen och pekfingret kan dra iväg till 5-10 m. Och som jag sagt, beräkningarna lämnar utrymme för att ha kvar en till två ”Grönlandsisar” på centrala Antarktis år 10 000.
Apropå koltillgångarna skriver författarna ”If all of the currently attainable carbon resources [estimated to be between 8500 and 13.600 GtC (4)] were burned”. Möjligtvis förtydligas denna definition om man går till källan
”Reserves are those quantities able to be recovered under existing economic and operating conditions (BP, 2011); resources are those where economic extraction is potentially feasible”
Vad gäller din kritik av modellen, så råder jag dig att köra din egen datormodell på samma scenario, och publicera resultatet om du väsentligen kommer till annat resultat…
Om du följer mina tankegångar från början så är det en kritik mot att ”inget annat än flytande kolväten av fossilt ursprung duger som fordonsbränsle”. Min undran är då, var ska det sluta? Om varje generation människor anser att business-as-usual är det bästa alternativet ( vilket bekräftas av Mats G) riskerar det att sluta med Winkelmanns et al extremscenario, alla kolresurser används upp…
För egen del vill jag tillägga att mänskligheten då beter sig som riktiga low-lifes, med ett förutseende som inte överstiger det hos ett gäng bakterier i en kolv med näringslösning. Realistiskt? Hoppas inte….
67
Olle R
”För egen del vill jag tillägga att mänskligheten då beter sig som riktiga low-lifes,”
Det här är elitism. Kryddat med arrogans.
Det du inte verkar kunna förstå är att det kommer in nya förutsättningar i en historia. Ny saker introduceras. Du kan inte ta som om allt är som nu och sedan dra ett rakt sträck 10 000 år i in i framtiden.
Fossila bränslen kommer räcka ca 1000 år till. Innan dess kommer nya energislag att introduceras. Antingen pga av ren nyfikenhet eller nödvändighet. Det blir inga skräckscenarios. Även om det är svårt att tro det så lär sig människan något. Vår närmiljö är ex bättre nu än för 50 år sedan.
Chilla och relaxa. ha förtroende. det ordnar sig. dont worry be happy.
Olle R #67
Ursäkta men texten till Fig 1 som du hänvisar till visar att den enbart avser is från Antarktis. Grönland är inte alls inblandat i sammanhanget. Vad de blåa linjerna betyder är inte förklarat någonstans, men förmodligen är det väl någon sorts osäkerhetsangivelse (usel dokumentation, vilket man är van vid när det gäller ”klimatvetenskap”).
De 58 meter du tuggat om och om igen nämns på ett enda ställe, i första meningen ”The Antarctic Ice Sheet stores water equivalent to 58 m in global sea-level rise”. Vilket i och för sig är helt korrekt.
”Apropå koltillgångarna skriver författarna ”If all of the currently attainable carbon resources [estimated to be between 8500 and 13.600 GtC (4)] were burned”. Möjligtvis förtydligas denna definition om man går till källan”
Möjligen gör den det. Men referensen är IPCC AR 5 WG III huvudrapport om 1454 sidor, och jag har inte lyckats hitta den. Frasen ”attainable carbon resources” finns i varje fall inte i rapporten. Min uppgift om ca 1000 Gt kända kolreserver kommer från USGS som inte är kända för att vara pessimistiska när det gäller utvinnbara kvantiteter.
Jag har aldrig hävdat att författarna nämner termosteriska effekter, jag gjorde det för att du tog upp dem och påpekade att i ett så långt tidsperspektiv som 10 000 år så drunknar de troligen i effekten av GIA.
#69 Att Grönlandsisen i det scenariot smält helt är min slutsats (och högst rimlig) vilket passade så snyggt för att få ihop 58 m totalt. I den något svårbegripliga figur 2 drar det iväg uppemot 60 m, men vid en närmare titt är det också enbart Antarktis, men snarare vid år 12 000..
IPCC-rapporten hittas här http://report.mitigation2014.org/report/ipcc_wg3_ar5_chapter7.pdf
Tabell 7.2 sidan 525
De gör skillnad på ”reserves” 1000-1900 Gigaton och ”resources” 8500-13600 Gigaton. Den egentliga källan är Rogner et al 2012, ett bokkapitel som knappast kan läsas på webben.
I denna framtida dystopi behöver det inte vara så att halva mänskligheten är gruvarbetare som desperat krafsar fram det sista lågvärdiga kolet.
Det kan lika gärna ske högteknologiskt med UCG, där kolet förgasas fram i underjorden. Man kan nog också ge sig på riktigt lågvärdiga fyndigheter, som i vardagligt tal inte benämns ”kol”, med denna teknik.
Författarna har nog inte riktigt tänkt igenom alla möjliga sidoeffekter i detta extrema och smått absurda scenario. Hur reagerar haven? Begrepp som Canfield Ocean och metanklatratkatastrof flimrar förbi… Vad hette nu det där eventet för 55 miljoner år sedan?
Til alle
her kommer noen inn på hvor mye smeltingen av disse og hine breer har å si for havnivåstigningen og i hvilke tidsperspektiv.
Det er bra, sånt setter vi pris på.
Men til alle, ved slike oppgaver eller opplysninger, vær nøye med vederheftigheten og sjekk opp ved flere kilder om det er til å lite på ellers er det ikke til å bygge på men er bare tral. Unngå prutt og propaganda ved slike primære geofysiske opplysninger og metodene knyttet til samme, , for vi trenger sånt også for andre formål som ingen har gjettet seg til enda, og da må det ha en viss renslighet.
Just dette skulle være en primær- oppgave for ”Klimat- uppplysningen”. For det å alarmere og nekte og krangle kan vi gjøre sjøl. Der trenger vi ingen veiledning og hjelp, gjør vi vel det?
I samband med Hanivåstigningen må jeg peke på Nils Axel Mörners bravurnummer ”Zero at the shores!” åpenbart mer ment for de blinde troerne.. Det hjelper alle de blinde troerne til å ignorerer og glemme og å kjempe mot læren om materiens permanens og om de kommuniserende rør, og behandler havet og vannet som om det var en qvasi- faststofflig pudding eller pasta eller gele som ikke flyter og renner. Mörner drøfter der en tixotropisk maling eller en deig som tyter i været der den er tykkest.
Og han gjør det snedig, drevent demagogisk og med charme,… tydeligvis mer utifra høy profesjonell trening som Magiker i show..
Jeg leste just et sted at havnivåstigningen hittil skyldes mest thermisk utvidelse og avsmelting av mindre breer på land og at effekten fra Grønland og Antarktis mer vil komme på sikt. Slikt er mer mulig å sjekke videre og ta standpunkt til.
Fremdeles åpenbart høyt trenet i show så forklarte den samme Mörner videre at jorden… denspinneropp…. og så gjorde han en piruett…. og da slasker det ut ved ekvator og sydhavsøene drukner. Men så sakker jorden av igjen og da slasker hele havet tilbake heller mot polene.
Og dette ”Sykkler” selvfølgelig, det må man jo begripe og dermed synes beviset stillet.
Men the nautical almanach og hele Observatoriegaten 1 går jo da fløyten og kan diskvalifiseres som fusk og fanteri.
Er man det ikke fra før av dybdepsykologiske årsaker , så gjøres man på det vis fremmedkulturell og klassefiendtlig til Observatoriegaten 1 og Gallileis kikkert og pendel på fast montering samme sted, og Universitetsalmanakken og landets Kongelige Justervesen af hensyn til Rigets Sikkerhed, foruten pariserkonvensjonen og maskinprotokollen på Big Ben.
Og sekundpendelen dessuten, som definerer både The English Inch og den Skjellandske Fod med 6- sifret nøyaktighet. Videre forhåner man de pionerer som tok med seg sekundpendelen og langkikkerten i seilbåt for hundrevis av år siden helt opp til Torneå for å sjekke om det stemte med teorien om en jevnt roterende relativt viskøs kule også med jevn massefordeling. Det stemte ikke helt, men det var iallefall opplyst og seriøs, høysivilisert geofysikk som kunne bokføres og hvor resultatene kan bygges på den dag idag.
Jeg fant i Consensusboka av 1962
”Def: Tid… sekund minutt time døgn år,….1a = 365.24219878 d ved tidspunktet 1900.0 og avtar med omtrent 0.53 sek pr århundre. ”
Det er 11- sifret nøyaktighet, og måltallet er iflg Wikipedia endret siden dengang ser jeg. Men man driter ikke i gammal visdom bare av den grunn.
Men imorgen skal jeg til byen og se herrene Frederik Hauge, Helge Drange, og James Hansen på show. Det skal bli morsomt det også.