Nu kommer nästa våg av larmrapporter. Den här gången initierad av en studie som publiceras i American Meteorological Society’s (AMS) Journal of Climate. Enligt studien håller världens viktigaste floder på att torka ut och orsaken är global uppvärmning.
”The researchers analysed water flows in more than 900 rivers over a 50-year period to 2004. They found that there was an overall decline in the amount of water flowing into the world’s oceans.”
Jaha, det var väl på sätt och vis goda nyheter. Mindre vatten som rinner ner i haven innebär att havsnivån inte stiger lika fort. Och vi vet ju sedan tidigare att Antarktis håller på att bli kallare (se mit inlägg här). Om man bortser från den Antarktiska halvön. Det är bäst att jag tillägger det innan jag orsakar en storm i ”palmträden”. 🙂
”Much of the reduction has been caused by human activities such as the building of dams and the diversion of water for agriculture. But the researchers highlighted the contribution of climate change, saying that rising temperatures were altering rainfall patterns and increasing rates of evaporation.”
När jag var liten älskade jag Muminböckerna. Nu kommer jag plötsligt att tänka på en av dem – ”Kometen kommer”. Efter att Sniff hällt i sig innehållet i saftflaskan hävdar han att saften dunstat bort på grund av värmen. Detta dock helt off-topic.
Även The Guardian tar upp nyheten om flodtorkan.
”The scientists examined recorded data and computer models of flow in 925 rivers, constituting about 73% of the world’s supply of running water, from 1948-2004. It found that climate change had had an impact on about a third of the major rivers. More than twice as many rivers experienced diminished flow as a result of climate change than those that saw a rise in water levels. (…)
The greatest danger was posed to those dependent on the Niger in West Africa, the Ganges in South Asia and the Yellow river in China. The Colorado river in the US was also experiencing a drop in water levels.
Other big rivers in Asia, such as the Brahmaputra in India and the Yangtze in China, remained stable or registered an increase in flow. But the scientists said they too could begin shrinking because of the gradual disappearance of the Himalayan glaciers.”
Naturligtvis är det oroväckande om de stora flodernas vattenmängd verkligen minskar, eftersom det kan ha stora konsekvenser för jordbruket i de berörda områdena. Samtidigt skriver forskarna själva att en stor del av vattenminskningen har att göra med att människor byggt dammar och bevattningssystem. Om forskarna verkligen har bevis för att nederbörden och avdunstningen förändrats på grund av den globala uppvärmningen får vi inte reda på i artiklarna.
Jag hoppas att det här var tänkt som ironi, men på internet kan man aldrig vara säker: ”Mindre vatten som rinner ner i haven innebär att havsnivån inte stiger lika fort.”
Apropå ironi. Den här bloggen är underbar:
http://denialdepot.blogspot.com/
Det där får meg til att associera til Tom van Flanderns bevis för att gravtitation kan skärmas bort. Det är inte alls roligt bara helt sant och otroligt fascinerande. Kommer till att pensionera relativisterna
Allais’ pendulum
Thomas: Du lär dig ju. 🙂
Och her er linken til satelittene Lageos (skroll til nederst på sidan)
Lageos får anormala accelerationer under eklipser. Den enda förklaringen är att jorden spärrar av en del av solens gravtitation på satelliten. Absorption av energi/massa i jorden förklarar givetvis expansionne och andra planetexplosioner. Var det når mer ni ville veta når först Solen är på tal ?
“Mindre vatten som rinner ner i haven innebär att havsnivån inte stiger lika fort.”
Men om vattnet i floden kommer från nettosmältande glaciärer stämmer ju Maggies mening, alldeles utan ironi.
Annars är jag övertygad om om att flödet i världens floder påverkas av faktorer som gör skillnader från (antropogen) klimatförändring fullständigt omätbara i jämförelse. Vi kan kan ju inte ens påvisa antropogen kilmatförändring ännu, så då är det lite mycket begärt att mäta sekundära effekter från den.
Apropå glaciärer och floder. Det är ju framförallt smältvatten från bergsområden, inte glaciärer, som ”matar” floderna. (Sverige typexempel). Sen är det också så att glaciärerna smälter inte pga av ökad temperatur. Den är fortfarande långt under smältpunkten. Det är andra faktorer. Vi borde också vara tacksamma att glaciärerna drar sig tillbaka. Om det vore tvärtom skulle en istid vara förestående. Ingen kul tanke.
Thomas! hade faktiskt kul åt den ironiska bloggen! Är det något man annars saknar så är det humor på AGW-sidan. Sedan kan ju du se att det var inte mycket till ironi i de verkliga frågorna: negativ eller positiv feedback från vattenånga, kritiken mot Mann et al., modellernas tillkortakommanden, den religiösa stämningen (och framförallt okunnigheten) bland allmänhetens AGW-anhängare.
Adolph Goering: Gula floden, Bramaputra, Ganges får stora delar av sitt vatten från glaciärer. Tror du inte att temperaturen påverkar avsmältningen? Ökad temperatur ger ökad avsmältning, det kan jag försäkra dig. Sedan smälter ju inte hela glaciären samtidigt.
Mikael: Vill minnas att det är Asiens bruna moln, och inte temperaturen, som är orsaken till att Himalayas glaciärer smälter.
Adolf
Det finns flera olika sorters glaciärer, och deras T bestäms i hög grad av klimatologiska faktorer. En tempererade glaciär uppvärms under sommaren hela snö och islagret, som under vinter kylts ned till 0 grader. Således kommer hela den tempererade glaciären att ha en ismassa som ligger på TSP (trycksmältpunkten). Glaciärer är dock sälla temperade i hela sin utsträckning utan en blandning kall och tempererad.
Ett flertal andra faktorer påverkar natruligtvis ismassan , värmetilskottet från dels geotermal värme och friktionsvärme och huruvida den kan glida fram på ett H2O lager.
Därmed påstår jag att det du skrev ”Sen är det också så att glaciärerna smälter inte pga av ökad temperatur”
är direkt felaktigt.
Mikael;
Jag tillbringade några veckor för 6 år sedan i en by där Ganges lämnar Himalaya. Badade faktiskt ofta för att svalka (där är vattnet fortfarande hyggligt rent till skillnad från längre ner). Det är en mycket liten Ganges där, trots att det var april och vårsmältning. Så småningom får floden tillskott från några andra bifloder från bergen, men även massvis med vatten från andra bifloder som inte kommer från bergen. Totalt sett måste det vara en liten andel av Ganges vatten som kommer från bergen, och det mesta av det vattnet är från regn och säsongssmälyning av snö. Av det det lilla vatten som kommer från glaciärer är mycket normalt smältande is som på vanligt glaciärvis ersätts av ispåbyggnad högre upp. Att den mycket lilla andelen nettoavsmältande is skulle vara mätbar mot naturlig årsvariation i nederbörd och landavändning, bevattning m.m. är ytterst osannolikt.
Att bortsmältandet av glaciärer skulle ge torka i framtiden är för övrigt en myt, om man inte menar att Indien och Kina mfl sedan årtusenden är beroende av en nettoavsmältning av glaciärer (och det hävdar nog ingen alarmist). Även om isen är borta, så snöar och regnar det inte mindre för det. Snarare mer, om det verkligen skulle bli varmare över Indiska Oceanen.
Det glaciärer bidrar med är att buffra och fördela vattenflödet under året, det är sant. Men om det är ett bekymmer kan det lätt lösas med dammar och reservoarer som gör samma sak.
Christopher E. Saknar lite substans i det du skriver. Dessvärre sitter jag inte heller på någon diger referenslista i ämnet så jag får gå på hörsägen. Det lär alltså vara så att smältvatten från glaciärer utgör en stor del av flödet till de stora floder jag nämner (om det nu inte är en sån där myt som resten av allt som alarmisterna påstår :)) ) – men glaciärerna bidrar inte naturligt med en nettoavsmältning utan precis som du skriver med en fördelning av flödet. Detta gör att dessa floder har ett förhållandevis jämt fördelat flöde under året vilket säkert bidrar till att just dessa floder försörjer sådan enorma befolkningsmängder.
Att det skulle gå enkelt att buffra och fördela vattenflödet med dammar och reservoirer får stå för dig – jag kan inte se någon principiell invändning mot detta.
Mikael;
Jo, jag vill bestämt hävda att det är just en myt, tillräckligt ofta upprepad för att betraktas som en ”sanning”.
Om du vill lite substans, om vi leker lite med siffror upplockade på nätet (med reservation för korrekta de är), så betänk följande…
Ganges släpper ut 378905 miljoner kubikmeter vatten i havet varje år. Glaciärerna i Himalaya antas bidra med 10720 miljoner kubikmeter vatten per år totalt. Så även om ALLT glaciärvatten i Himalaya skulle hamna i Ganges (som avvattnar 1 miljonkvadratkilometer, varav det mesta icke-berg), skulle det bara utgöra ungefär en 1/35 av flodens årliga vatten. Men i praktiken är förstås glaciärvattnet fördelat på massvis av floder, inkluderande Yangtze, Gula floden, Indus, Irrawaddy m.fl. Och endast en liten del av glaciärvattnet är nettoavsmältning, resten ingår bara i den normala årliga nederbördscykeln, som finns oavsett närvaron av glaciärer….
Förstår du nu vad jag menar?
Att bygga reservoarer är inget konstigt. Det är redan idag standard i många länder med ojämn årsnederbörd, tex cyklonområden. Det har garanterat större effekt än att försöka frysa Himalaya genom att byta till lågenergilampor…
Jag förstår inte hur dom tänker, det vatten som är i omlopp, is, vatten, ånga, moln osv är väl konstant över tid.
Eller försvinner numer vattnet ut i världsrymden på grund av den globala ”uppvärmningen”.
EXAKT karlsson
Vilket är bevisat av Mikholczi 🙂
Christopher m fl. Har inte kunnat följa denna flod till sin källa, men det påstås att 45 % av vattenflödet i Indus, Ghanges och Brahmaputra består av smältvatten från glaciärer. Kanske stämmer det, eller så stämmer det inte. Vad vet jag…
Karlsson vattnet som är i omlopp är totalt sett detsamma, det är fördelningen som förändras. Som du vet stiger havsytan i genomsnitt med ett par mm per år, vilket till en viss del (ca 1 mm har jag för mig) antas bero på att glaciärer minskar.
Jag kan inte heller följa påståendet till sin källa, men gissar att den källan som anges i sin tur plockat uppgiften någonstans ifrån osv i en lång kedja. Antagligen efter en lång räcka referenser slutar det med ett missförstånd på vägen där även säsongssmältande snö räknats in som ”glaciärvatten”.
Tror inte mycket på det. Spelar ju heller ingen större roll, eftersom vattnet kan regleras över året.
Christopher, säsongssmältande vatten räknas definitivt in. Det är hela grejen. Nettoavsmältning är att betrakta som en kortvarig process orsakad av någon extern förändring (behöver inte vara AGW iofs). Alltså innebär den säsongsvisa glaciäravsmältningen att glaciärerna minskar, däremot bidrar de till en jämn vattenföring under året. Jag går inte i polemik kring möjligheten att bygga dammar istället för glaciärer. Vi kanske är överens helt enkelt, men dina siffror i #13 antyder att glaciärerna är betydelselösa, vilket min referens alltså motsäger.
Rättelse: Alltså innebär den säsongsvisa glaciäravsmältningen inte att glaciärerna minskar
Mikael;
Inte betydelselösa, men andelen ”buffrat” glaciärvatten (alltså vatten som rinner till efter att den säsongsvisa smältningen upphört på sommaren) är störst i och närmast bergsområdena, där dammar löser det eventuella problemet om glaciärerna skulle försvinna. I floder som Ganges övriga nedre lopp finns det en rejäl påfyllning med monsunvatten som buffras i landskapet varje år, så vattnet ute på slätterna lär inte ta slut.
Och observera igen att – även om din referens skulle visa sig rätt – det är alltså inte så att 45% av flodernas vatten skulle försvinna om glaciärerna försvann, nästan allt är bara säongsnederbörd. Allt det rör sig är en annorlunda fördelning några månader om året. Min tolkning är att problemet överdrivits kopiöst som en del av klimatretoriken, vilket tex din referens felaktiga tal om ”accelerated global warming” tyder starkt på.
Kan förresten meddela att Ganges övre lopp i bergen redan är igendämt, åtminstone pågick dammbygget för fullt när jag var där för 6 år sedan. Detta lär påverka flödet mer än någon naturlig förändring. Jag kommer ihåg den lite märkliga synen av en by som schaktats bort, men på en nästan lodrätt jordkulle stod templet kvar, då de hinduiska arbetarna inte vågat röra det.
Christopher E., det är möjligt att man kan lösa problemet genom att bygga dammar. Eller genom att flytta på människor. Eller på annat sätt. Det gäller alla problem. Ju närmare källorna problemen uppstår desto fler dammar behöver man dock bygga eftersom floden inte har en punktkälla utan rinner upp inom ett stort avrinningsområde.
Jag tycker definitivt att det finns anledning till att ta larmen på allvar – om så mycket som 45 % av vattentillförseln kommer från glaciärerna så är det fullt rimligt att vattenförsörjningen påverkas mycket om glaciärerna försvinner. Att det inte innebär att vattnet försvinner är självklart, men avrinningsmönstret blir kraftigt förändrat. Sannolikt gör glaciärernas buffring – som sagt – att dessa floder har ett förhållandevis jämt fördelat flöde under året vilket säkert bidrar till att just dessa floder försörjer en halv miljard människor med vatten.
Om man ta ”problemet” på allvar, då är det bara att börja bygga dammar i så fall. För hur mycket glaciärer det är i Himalaya lär inte finnas någon praktisk möjlighet att styra, oavsett orsak.
Hm. Eller så försöker vi minimera AGW… tänk att det ska vara så svårt att komma överens om det!
Jag förstår vad du menar, men även om AGW-rörelsen har rätt är det ett orealistiskt alternativ. Dels är enligt AGW uppvärmningen ”fördröjd” så den kommer att fortsätta länge vad vi än gör.
Och hur ska vi stoppa att återhämtningen från lilla Istiden lär fortsätta bra länge till innan cykeln vänder? Hur stora var glaciärerna i Himalaya under MWP, förresten? I Alperna var de i alla fall mycket mindre än nu.
Men viktigare är att det inte kommer att ske någon minskning av utsläppen. Efter årtionden av debatt och politik ökar de ändå fortfarande med ca. 2% per år… och det finns inga tecken på något annat framöver heller. Kolkraftverk och Tatabilar byggs för fulla muggar, men hinner ändå inte med efterfrågan.
Christopher E , Mikael
Det är en svindlande diskusion ni för.
Dessutom påstår The Guardian att vattenföringen avtar i Ganges och Gula floden, trotts att glaciererna minskar gradvis i Himalaya.
Jag hade väntat mig en tillfälligt ökad vattenmängd isåfall.
Återstår att någon reder ut vad som är optimum?
För oss människor alltså. För Naturen kvittar det väl!
Hur mycket is skall vi ha i bergen?
Hittills har vi bevittnat en ständig klimatförbättring.
Var går gränsen?
Det här stämmer ju inte! Global uppvärmning ska ju leda till mer nederbörd och fler översvämningar där det redan regnar mycket. Då borde det ju bli mer vatten i floderna!
Lars Kamel: Det stämmer visst, men även jag kan tycka att det blir lite väl alarmistiskt ibland. Poängen är dock att glaciärernas smältvatten rinner året om och ger ett behagligt flöde i de stora floderna där en halv miljard människor lever (sannolikt bor människor där just av den anledningen). Stänger man av detta behagliga jämna flöde så blir det en betydligt mer variabel hydrologi, med stormfloder och torka omvartannat. Summan av årsavrinningen ökar förmodligen om nederbörden ökar totalt sett, men variationen över året blir större och det förväntas leda till problem. Så går tankegången, som jag tycker är helt rimlig – men hur stora växlar man ska dra på just detta kan diskuteras.
Mikael
Men det du beskriver skulle ju kräva att glaciärerna i stort sett helt försvinner (iaf efter sommaren) om det pga av det skall bli avbrott i vattenflödet. Det låter som en ganska orealistisk invändning i dagsläget.
Jag håller nog med Christopher om att hela argumentationslinjen om glaciäravsmältning och vattenförsörjning i låglänta länder nedanför verkar mer än bara måttligt krystad.
I princip beskriver du ju just själva glaciären som en slags naturlig damm/vattenreservoir som jämnar ut flödet. Och även tanken att vi skall kunna ’reglera’ glaciärstorlekar mha utsläppsrättigheter är lika befängd som att vi skull kunna höja och sänka havsnivån genom att justera bensinskatten i Sverige …
Jonas N., jag tycker att du slirar lite.
1) Enligt referenser ovan står glaciärernas säsongsavsmältning för 45 % av vattentillförseln. Det betyder rimligtvis att det har stor betydelse ifall glaciärerna minskar i volym, givetvis blir problemen större ju mer som försvinner. Som sagt tycker även jag att man bör vara lagom alarmistisk i just detta fall, men att hydrologin avsevärt kan påverkas ifall glaciärernas volym avsevärt minskas tvivlar åtminstone inte jag särskilt mycket på. Varför gör du det? För att du är ’skeptisk’ af naturen, kanske?
2) Sedan är ju den vanliga frågan om huruvida vi ska kunna reglera glaciärstorlekar lite tillspetsad. Jag tror inte att någon föreslår just detta, eller har du hört någon som säger att vi med bensinskatten ska kunna reglera glaciärstorlekar eller isbjörnspopulationer? Det liknar lomborgs retorik detta, alltid lika barnsligt. Som jag ser det är glaciäravsmältningen ett av många problem som uppstår som följd av klimatförändringen, och som sammantaget motiverar att vi försöker förhindra AGW. Den diskussionen är ju mycket större än att försöka retoriskt koppla en viss bensinskatt till glaciärstorlekar och annat.
Säsongsavsmältningen är samma som här hemma … dvårets snö som smälter.
Det är inte 45% av glaciärern som försvinner i säsongsvariationerna .
Och jag menar att du Mikael borde ha så sunda reflexer att du reagerar på värsta stollesammanblandningarna.
Eller menar du att det årliga snöfallets mängd är beroende av glaciärernas storlek som en del av snön landar på?
Jag skulle nog se den andra frågan från det omvända hållet: Glaciärer och vattenförsörjning används som ytterligare en förevändning att slå på klimattrumman och få den att låta som något helt annat än den är. Helt utan kontakt med verkligheten. (Därav mina lätt syrliga cynismer)
Jonas N., ja vi får nog acceptera att vi ser olika på fråga 2 – din inställning är rätt konsekvent givet din utgångspunkt.
Säsongsavsmältning är inte riktigt samma som att årets snö smälter, men jag medger att jag kan ha rört mig slarvigt med begreppen ovan. En glaciär i steady-state tillväxer genom att nederbörd (främst snö) landar ovanpå, men smältning sker till stor del underifrån där trycket är högre. Denna avsmältning är någotlunda jämnt fördelad över året (därför är säsongsavsmältning ett olyckligt ordval) medan en avsmältning av årets snö typiskt ger en vårflod. Kan du inte gå med på att om 45 % av vattenföringen kommer från glaciäravsmältning så har glaciären betydelse för hydrologin?
Om du läser innantill så kan du lära dig att 45 % av glaciären inte smälter varje år, utan att glaciärvattnet står för 45 % av vattenföringen, medan resterande 55 % kommer direkt från nederbörd (regn och snö som faller utanför glaciären).
Mikael, du har säkert en poäng om att det inte nödv är samma vattenmolekyler som landat ovanpå (under vintern) som rinner av under sommaren. Men det är heller inte bara underifrån det rinner.
Det du beskriver är ju samma som jag (och Christpoher), nämligen att glaciärens existens kan ses som en buffer som gör att vattenflödet blir jämnare över året. I det här fallet som att snön ligger kvar längre under ’säsongen’ där. Dvs precis som en damm.
Där är det nämligen heller inte så att det nödv är vårens snö som rinner ut nedanför kraftverket (eller luckorna)
Poängen är att siffran 45% är ovidkommande. Jag tror heller inte att den är korrekt (mätt över hela årets variation). Det skulle nämligen behöva innebära att 45% av årets all nederbord hamnade på just ovanpå glaciärerna (vilket jag tycker låter orimligt).
Jag ser att diskussionen fortsatt här i min frånvaro…
Kan väl bara konstatera i fridens tecken att vi verkar överens, jag ser tex inget jag inte håller med om i Mikaels #27 ovan. Skillnaden ligger mest, som Mikael skriver, i hur allvarligt man tror att det är med ett mer ojämt fördelat vattenflöde. Själva principen tycker jag han verkar ha gott grepp om.
Sedan håller jag även med Jonas i sista stycket ovan. Med tanke på hur oerhört liten yta glaciärerna utgör av tex. Ganges avrinningsbassäng förefaller uppgiften att 45% av nederbörden hamnar där märklig, för att uttrycka det milt. Något jag var inne på ovan, om än annorlunda uttryckt.
Om allt funkar är här en karta över bassängen för Ganges/Brahmaputra, för att ta det visuellt.
En gnagande misstanke om att siffran refererats ett otal gånger från en dunkel (och missuppfattad) källa kvarstår.
Sedan är så, även om jag tycker Mikael har god koll på principen, att i den populära debatten uttrycks det så (medvetet?) att gemen man felaktigt förleds att tro att vattnet i de här floderna försvinner om glaciärerna försvinner. Därav den enorma hysteri om detta problem som sannolikt är litet. Väldigt många människor världen över lever alldeles utmärkt trots ojämna flöden. Det är en fråga om anpassning, inte svårare än att den redan gjorts.
Det bör dock understrykas att nederbörden aldrig är jämnt fördelad över avrinningsområdet. Höglänta områden får ofta betydligt mer nederbörd än låglänta områden, vilket är en bidragande orsak till glaciärernas existens. Så låt er inte luras alltför mycket av att glaciärerna inte utgör 45 % av avrinningsområdets yta. Jag skulle nog utgå ifrån att den angivna uppgiften (45 % av flödet) är korrekt tills motsatsen bevisats.
Mikael
Det är svårt att tro även att glaciärernas projicerade (nederbördsexponerade) yta är 45% i de områden där nederbörden faller.
Jag tror tvärtom att du nog får utgå från att den siffran (högst) troligt angav något helt annat. Kanske 45% av flödet den ’torraste’ dagen, eller liknande. Eller ännu rimligare att det är 45% smältvatten när flödet är som stört
Att det skulle vara 45% av totala vattenflödet under året är fullständigt orimligt. Och det gör ju mina lätt sarkastiska kommentarer i #28 mer relevanta igen. Dvs att om man inte noggrant kollar detaljerna och skriver ut ordagrant ’argumentationens’ innebörd är det lätt att bli vilseledd av sina existerande preferenser och förhoppningar om ’varthän det lutar’ och istället bara vidarebefordra sammanhang som känns och låter bra
Ja, det regnar/snöar mer i bergen, men, nej, glaciärerna finns därför att temperaturen är låg och nederbörden inte tinar. Under monsunen faller kopiösa regnmängder även över Gangesslätten. Hade det varit kallt på Gangesslätten hade där blivit glaciärer, hade det snöat mindre i bergen hade där ändå blivit glaciärer, bara långsammare.
Trots mer nederbörd i berg, att 45% av nederbörden faller på kanske 1% av ytan eller mindre ställer orimliga krav på vår Herres precision (fniss).
Man skulle också kunna jämföra en stad på Gangesslätten (Lucknow) med en uppe bergen (Shimla) och se om det är rimligt att regnar minst 45 ggr mer i bergen…
Ja, nu orkade jag läsa referensen en gång till, och det står att upp till 45 % av flödet består av smältvatten från glaciärerna. Tolkar detta som att det är något slags basflöde under torrperioderna men att det under regnperioder på låglandet svarar för en mindre del. Hursomhelst så är det en stor del av flödet under denna tid på året, och jag anser fortfarande att glaciärerna är betydelsefulla för vattenförsörjningen i dessa områden.
Kul att man kan lära sig något av att stångas med siffror 🙂 Jag kan även konstatera att Christopher har helt rätt i att årsnederbörden inte skiljer sig särskilt mycket mellan de två städer som länkades till. Inte självklart att de är representativa för glaciärerna dock. Jag vidhåller att nederbörden ofta är högre i höglänta områden och att glaciärernas storlek är beroende av detta, men förnekar givetvis inte därmed att temperaturen också spelar roll – tvärtom är det ju det vi diskuterade från början, dvs. högre temperatur ger minskande glaciärer. Tror nog inte att vi är så oense kring dessa fakta i slutändan.
’Upp till 45%’ är inte samma sak som ’basflöde’ utan jag tror nog att det betyder precis ’upp till 45%’. Den vanligaste språkliga tolkningen vore nämligen att det inte överstiger 45%, och når dit ifall man har haft en längre nederbördsfri period under torra perioden.
Men jag håller med, det är kul att man lär sig mer genom att vara oense eller bara ifrågasätta.
Ha en trevlig kväll nu, Mikael …
Ja, Mikael, det här var ett intressant utbyte där jag inte ser någon motsättning. Skönt att min intuition inför orimliga siffror inte var så fel, fast även jag borde läst din länk noggrannare. Heder åt dig att du gjorde det själv. Upp till 45% i någon flod någon gång på året kan jag gå med på. Förmodligen då under torrperiod i någon av de norra floderna. Inte tex. Ganges, vilket måste vara omöjligt.
Jag respekterar din oro för den minskade buffringseffekten, även om jag inte delar den. Jag tycker din åsikt är balanserad i kontrast mot den rena propagandan jag reagerar mot, som går ut på att lura i folk att dessa länder skulle bli utan vatten om glaciärerna försvinner.
Hoppas du ser detta även om jag fick ta en lång paus från datorn. Har varit ute och vattnat min nysådda gräsmatta, då det vägrar regna här i söder. Passande, eller hur?
Christopher, säsongssmältande vatten räknas definitivt in. Det är hela grejen. Nettoavsmältning är att betrakta som en kortvarig process orsakad av någon extern förändring (behöver inte vara AGW iofs). Alltså innebär den säsongsvisa glaciäravsmältningen att glaciärerna minskar, däremot bidrar de till en jämn vattenföring under året. Jag går inte i polemik kring möjligheten att bygga dammar istället för glaciärer. Vi kanske är överens helt enkelt, men dina siffror i #13 antyder att glaciärerna är betydelselösa, vilket min referens alltså motsäger.