Nu kommer nästa våg av larmrapporter. Den här gången initierad av en studie som publiceras i American Meteorological Society’s (AMS) Journal of Climate. Enligt studien håller världens viktigaste floder på att torka ut och orsaken är global uppvärmning.
”The researchers analysed water flows in more than 900 rivers over a 50-year period to 2004. They found that there was an overall decline in the amount of water flowing into the world’s oceans.”
Jaha, det var väl på sätt och vis goda nyheter. Mindre vatten som rinner ner i haven innebär att havsnivån inte stiger lika fort. Och vi vet ju sedan tidigare att Antarktis håller på att bli kallare (se mit inlägg här). Om man bortser från den Antarktiska halvön. Det är bäst att jag tillägger det innan jag orsakar en storm i ”palmträden”. 🙂
”Much of the reduction has been caused by human activities such as the building of dams and the diversion of water for agriculture. But the researchers highlighted the contribution of climate change, saying that rising temperatures were altering rainfall patterns and increasing rates of evaporation.”
När jag var liten älskade jag Muminböckerna. Nu kommer jag plötsligt att tänka på en av dem – ”Kometen kommer”. Efter att Sniff hällt i sig innehållet i saftflaskan hävdar han att saften dunstat bort på grund av värmen. Detta dock helt off-topic.
Även The Guardian tar upp nyheten om flodtorkan.
”The scientists examined recorded data and computer models of flow in 925 rivers, constituting about 73% of the world’s supply of running water, from 1948-2004. It found that climate change had had an impact on about a third of the major rivers. More than twice as many rivers experienced diminished flow as a result of climate change than those that saw a rise in water levels. (…)
The greatest danger was posed to those dependent on the Niger in West Africa, the Ganges in South Asia and the Yellow river in China. The Colorado river in the US was also experiencing a drop in water levels.
Other big rivers in Asia, such as the Brahmaputra in India and the Yangtze in China, remained stable or registered an increase in flow. But the scientists said they too could begin shrinking because of the gradual disappearance of the Himalayan glaciers.”
Naturligtvis är det oroväckande om de stora flodernas vattenmängd verkligen minskar, eftersom det kan ha stora konsekvenser för jordbruket i de berörda områdena. Samtidigt skriver forskarna själva att en stor del av vattenminskningen har att göra med att människor byggt dammar och bevattningssystem. Om forskarna verkligen har bevis för att nederbörden och avdunstningen förändrats på grund av den globala uppvärmningen får vi inte reda på i artiklarna.
http://denialdepot.blogspot.com/
Allais’ pendulum
Lageos får anormala accelerationer under eklipser. Den enda förklaringen är att jorden spärrar av en del av solens gravtitation på satelliten. Absorption av energi/massa i jorden förklarar givetvis expansionne och andra planetexplosioner. Var det når mer ni ville veta når först Solen är på tal ?
Men om vattnet i floden kommer från nettosmältande glaciärer stämmer ju Maggies mening, alldeles utan ironi.
Annars är jag övertygad om om att flödet i världens floder påverkas av faktorer som gör skillnader från (antropogen) klimatförändring fullständigt omätbara i jämförelse. Vi kan kan ju inte ens påvisa antropogen kilmatförändring ännu, så då är det lite mycket begärt att mäta sekundära effekter från den.
Thomas! hade faktiskt kul åt den ironiska bloggen! Är det något man annars saknar så är det humor på AGW-sidan. Sedan kan ju du se att det var inte mycket till ironi i de verkliga frågorna: negativ eller positiv feedback från vattenånga, kritiken mot Mann et al., modellernas tillkortakommanden, den religiösa stämningen (och framförallt okunnigheten) bland allmänhetens AGW-anhängare.
Det finns flera olika sorters glaciärer, och deras T bestäms i hög grad av klimatologiska faktorer. En tempererade glaciär uppvärms under sommaren hela snö och islagret, som under vinter kylts ned till 0 grader. Således kommer hela den tempererade glaciären att ha en ismassa som ligger på TSP (trycksmältpunkten). Glaciärer är dock sälla temperade i hela sin utsträckning utan en blandning kall och tempererad.
Ett flertal andra faktorer påverkar natruligtvis ismassan , värmetilskottet från dels geotermal värme och friktionsvärme och huruvida den kan glida fram på ett H2O lager.
Därmed påstår jag att det du skrev ”Sen är det också så att glaciärerna smälter inte pga av ökad temperatur”
är direkt felaktigt.
Jag tillbringade några veckor för 6 år sedan i en by där Ganges lämnar Himalaya. Badade faktiskt ofta för att svalka (där är vattnet fortfarande hyggligt rent till skillnad från längre ner). Det är en mycket liten Ganges där, trots att det var april och vårsmältning. Så småningom får floden tillskott från några andra bifloder från bergen, men även massvis med vatten från andra bifloder som inte kommer från bergen. Totalt sett måste det vara en liten andel av Ganges vatten som kommer från bergen, och det mesta av det vattnet är från regn och säsongssmälyning av snö. Av det det lilla vatten som kommer från glaciärer är mycket normalt smältande is som på vanligt glaciärvis ersätts av ispåbyggnad högre upp. Att den mycket lilla andelen nettoavsmältande is skulle vara mätbar mot naturlig årsvariation i nederbörd och landavändning, bevattning m.m. är ytterst osannolikt.
Att bortsmältandet av glaciärer skulle ge torka i framtiden är för övrigt en myt, om man inte menar att Indien och Kina mfl sedan årtusenden är beroende av en nettoavsmältning av glaciärer (och det hävdar nog ingen alarmist). Även om isen är borta, så snöar och regnar det inte mindre för det. Snarare mer, om det verkligen skulle bli varmare över Indiska Oceanen.
Det glaciärer bidrar med är att buffra och fördela vattenflödet under året, det är sant. Men om det är ett bekymmer kan det lätt lösas med dammar och reservoarer som gör samma sak.
Att det skulle gå enkelt att buffra och fördela vattenflödet med dammar och reservoirer får stå för dig – jag kan inte se någon principiell invändning mot detta.
Jo, jag vill bestämt hävda att det är just en myt, tillräckligt ofta upprepad för att betraktas som en ”sanning”.
Om du vill lite substans, om vi leker lite med siffror upplockade på nätet (med reservation för korrekta de är), så betänk följande…
Ganges släpper ut 378905 miljoner kubikmeter vatten i havet varje år. Glaciärerna i Himalaya antas bidra med 10720 miljoner kubikmeter vatten per år totalt. Så även om ALLT glaciärvatten i Himalaya skulle hamna i Ganges (som avvattnar 1 miljonkvadratkilometer, varav det mesta icke-berg), skulle det bara utgöra ungefär en 1/35 av flodens årliga vatten. Men i praktiken är förstås glaciärvattnet fördelat på massvis av floder, inkluderande Yangtze, Gula floden, Indus, Irrawaddy m.fl. Och endast en liten del av glaciärvattnet är nettoavsmältning, resten ingår bara i den normala årliga nederbördscykeln, som finns oavsett närvaron av glaciärer….
Förstår du nu vad jag menar?
Att bygga reservoarer är inget konstigt. Det är redan idag standard i många länder med ojämn årsnederbörd, tex cyklonområden. Det har garanterat större effekt än att försöka frysa Himalaya genom att byta till lågenergilampor…
Eller försvinner numer vattnet ut i världsrymden på grund av den globala ”uppvärmningen”.
Vilket är bevisat av Mikholczi 🙂
Karlsson vattnet som är i omlopp är totalt sett detsamma, det är fördelningen som förändras. Som du vet stiger havsytan i genomsnitt med ett par mm per år, vilket till en viss del (ca 1 mm har jag för mig) antas bero på att glaciärer minskar.
Tror inte mycket på det. Spelar ju heller ingen större roll, eftersom vattnet kan regleras över året.
Inte betydelselösa, men andelen ”buffrat” glaciärvatten (alltså vatten som rinner till efter att den säsongsvisa smältningen upphört på sommaren) är störst i och närmast bergsområdena, där dammar löser det eventuella problemet om glaciärerna skulle försvinna. I floder som Ganges övriga nedre lopp finns det en rejäl påfyllning med monsunvatten som buffras i landskapet varje år, så vattnet ute på slätterna lär inte ta slut.
Och observera igen att – även om din referens skulle visa sig rätt – det är alltså inte så att 45% av flodernas vatten skulle försvinna om glaciärerna försvann, nästan allt är bara säongsnederbörd. Allt det rör sig är en annorlunda fördelning några månader om året. Min tolkning är att problemet överdrivits kopiöst som en del av klimatretoriken, vilket tex din referens felaktiga tal om ”accelerated global warming” tyder starkt på.
Kan förresten meddela att Ganges övre lopp i bergen redan är igendämt, åtminstone pågick dammbygget för fullt när jag var där för 6 år sedan. Detta lär påverka flödet mer än någon naturlig förändring. Jag kommer ihåg den lite märkliga synen av en by som schaktats bort, men på en nästan lodrätt jordkulle stod templet kvar, då de hinduiska arbetarna inte vågat röra det.
Jag tycker definitivt att det finns anledning till att ta larmen på allvar – om så mycket som 45 % av vattentillförseln kommer från glaciärerna så är det fullt rimligt att vattenförsörjningen påverkas mycket om glaciärerna försvinner. Att det inte innebär att vattnet försvinner är självklart, men avrinningsmönstret blir kraftigt förändrat. Sannolikt gör glaciärernas buffring – som sagt – att dessa floder har ett förhållandevis jämt fördelat flöde under året vilket säkert bidrar till att just dessa floder försörjer en halv miljard människor med vatten.
Och hur ska vi stoppa att återhämtningen från lilla Istiden lär fortsätta bra länge till innan cykeln vänder? Hur stora var glaciärerna i Himalaya under MWP, förresten? I Alperna var de i alla fall mycket mindre än nu.
Men viktigare är att det inte kommer att ske någon minskning av utsläppen. Efter årtionden av debatt och politik ökar de ändå fortfarande med ca. 2% per år… och det finns inga tecken på något annat framöver heller. Kolkraftverk och Tatabilar byggs för fulla muggar, men hinner ändå inte med efterfrågan.
Det är en svindlande diskusion ni för.
Dessutom påstår The Guardian att vattenföringen avtar i Ganges och Gula floden, trotts att glaciererna minskar gradvis i Himalaya.
Jag hade väntat mig en tillfälligt ökad vattenmängd isåfall.
Återstår att någon reder ut vad som är optimum?
För oss människor alltså. För Naturen kvittar det väl!
Hur mycket is skall vi ha i bergen?
Hittills har vi bevittnat en ständig klimatförbättring.
Var går gränsen?
Men det du beskriver skulle ju kräva att glaciärerna i stort sett helt försvinner (iaf efter sommaren) om det pga av det skall bli avbrott i vattenflödet. Det låter som en ganska orealistisk invändning i dagsläget.
Jag håller nog med Christopher om att hela argumentationslinjen om glaciäravsmältning och vattenförsörjning i låglänta länder nedanför verkar mer än bara måttligt krystad.
I princip beskriver du ju just själva glaciären som en slags naturlig damm/vattenreservoir som jämnar ut flödet. Och även tanken att vi skall kunna ’reglera’ glaciärstorlekar mha utsläppsrättigheter är lika befängd som att vi skull kunna höja och sänka havsnivån genom att justera bensinskatten i Sverige …
1) Enligt referenser ovan står glaciärernas säsongsavsmältning för 45 % av vattentillförseln. Det betyder rimligtvis att det har stor betydelse ifall glaciärerna minskar i volym, givetvis blir problemen större ju mer som försvinner. Som sagt tycker även jag att man bör vara lagom alarmistisk i just detta fall, men att hydrologin avsevärt kan påverkas ifall glaciärernas volym avsevärt minskas tvivlar åtminstone inte jag särskilt mycket på. Varför gör du det? För att du är ’skeptisk’ af naturen, kanske?
2) Sedan är ju den vanliga frågan om huruvida vi ska kunna reglera glaciärstorlekar lite tillspetsad. Jag tror inte att någon föreslår just detta, eller har du hört någon som säger att vi med bensinskatten ska kunna reglera glaciärstorlekar eller isbjörnspopulationer? Det liknar lomborgs retorik detta, alltid lika barnsligt. Som jag ser det är glaciäravsmältningen ett av många problem som uppstår som följd av klimatförändringen, och som sammantaget motiverar att vi försöker förhindra AGW. Den diskussionen är ju mycket större än att försöka retoriskt koppla en viss bensinskatt till glaciärstorlekar och annat.
Det är inte 45% av glaciärern som försvinner i säsongsvariationerna .
Och jag menar att du Mikael borde ha så sunda reflexer att du reagerar på värsta stollesammanblandningarna.
Eller menar du att det årliga snöfallets mängd är beroende av glaciärernas storlek som en del av snön landar på?
Jag skulle nog se den andra frågan från det omvända hållet: Glaciärer och vattenförsörjning används som ytterligare en förevändning att slå på klimattrumman och få den att låta som något helt annat än den är. Helt utan kontakt med verkligheten. (Därav mina lätt syrliga cynismer)
Säsongsavsmältning är inte riktigt samma som att årets snö smälter, men jag medger att jag kan ha rört mig slarvigt med begreppen ovan. En glaciär i steady-state tillväxer genom att nederbörd (främst snö) landar ovanpå, men smältning sker till stor del underifrån där trycket är högre. Denna avsmältning är någotlunda jämnt fördelad över året (därför är säsongsavsmältning ett olyckligt ordval) medan en avsmältning av årets snö typiskt ger en vårflod. Kan du inte gå med på att om 45 % av vattenföringen kommer från glaciäravsmältning så har glaciären betydelse för hydrologin?
Om du läser innantill så kan du lära dig att 45 % av glaciären inte smälter varje år, utan att glaciärvattnet står för 45 % av vattenföringen, medan resterande 55 % kommer direkt från nederbörd (regn och snö som faller utanför glaciären).
Det du beskriver är ju samma som jag (och Christpoher), nämligen att glaciärens existens kan ses som en buffer som gör att vattenflödet blir jämnare över året. I det här fallet som att snön ligger kvar längre under ’säsongen’ där. Dvs precis som en damm.
Där är det nämligen heller inte så att det nödv är vårens snö som rinner ut nedanför kraftverket (eller luckorna)
Poängen är att siffran 45% är ovidkommande. Jag tror heller inte att den är korrekt (mätt över hela årets variation). Det skulle nämligen behöva innebära att 45% av årets all nederbord hamnade på just ovanpå glaciärerna (vilket jag tycker låter orimligt).
Kan väl bara konstatera i fridens tecken att vi verkar överens, jag ser tex inget jag inte håller med om i Mikaels #27 ovan. Skillnaden ligger mest, som Mikael skriver, i hur allvarligt man tror att det är med ett mer ojämt fördelat vattenflöde. Själva principen tycker jag han verkar ha gott grepp om.
Sedan håller jag även med Jonas i sista stycket ovan. Med tanke på hur oerhört liten yta glaciärerna utgör av tex. Ganges avrinningsbassäng förefaller uppgiften att 45% av nederbörden hamnar där märklig, för att uttrycka det milt. Något jag var inne på ovan, om än annorlunda uttryckt.
Om allt funkar är här en karta över bassängen för Ganges/Brahmaputra, för att ta det visuellt.
En gnagande misstanke om att siffran refererats ett otal gånger från en dunkel (och missuppfattad) källa kvarstår.
Sedan är så, även om jag tycker Mikael har god koll på principen, att i den populära debatten uttrycks det så (medvetet?) att gemen man felaktigt förleds att tro att vattnet i de här floderna försvinner om glaciärerna försvinner. Därav den enorma hysteri om detta problem som sannolikt är litet. Väldigt många människor världen över lever alldeles utmärkt trots ojämna flöden. Det är en fråga om anpassning, inte svårare än att den redan gjorts.
Det är svårt att tro även att glaciärernas projicerade (nederbördsexponerade) yta är 45% i de områden där nederbörden faller.
Jag tror tvärtom att du nog får utgå från att den siffran (högst) troligt angav något helt annat. Kanske 45% av flödet den ’torraste’ dagen, eller liknande. Eller ännu rimligare att det är 45% smältvatten när flödet är som stört
Att det skulle vara 45% av totala vattenflödet under året är fullständigt orimligt. Och det gör ju mina lätt sarkastiska kommentarer i #28 mer relevanta igen. Dvs att om man inte noggrant kollar detaljerna och skriver ut ordagrant ’argumentationens’ innebörd är det lätt att bli vilseledd av sina existerande preferenser och förhoppningar om ’varthän det lutar’ och istället bara vidarebefordra sammanhang som känns och låter bra
Trots mer nederbörd i berg, att 45% av nederbörden faller på kanske 1% av ytan eller mindre ställer orimliga krav på vår Herres precision (fniss).
Kul att man kan lära sig något av att stångas med siffror 🙂 Jag kan även konstatera att Christopher har helt rätt i att årsnederbörden inte skiljer sig särskilt mycket mellan de två städer som länkades till. Inte självklart att de är representativa för glaciärerna dock. Jag vidhåller att nederbörden ofta är högre i höglänta områden och att glaciärernas storlek är beroende av detta, men förnekar givetvis inte därmed att temperaturen också spelar roll – tvärtom är det ju det vi diskuterade från början, dvs. högre temperatur ger minskande glaciärer. Tror nog inte att vi är så oense kring dessa fakta i slutändan.
Men jag håller med, det är kul att man lär sig mer genom att vara oense eller bara ifrågasätta.
Ha en trevlig kväll nu, Mikael …
Jag respekterar din oro för den minskade buffringseffekten, även om jag inte delar den. Jag tycker din åsikt är balanserad i kontrast mot den rena propagandan jag reagerar mot, som går ut på att lura i folk att dessa länder skulle bli utan vatten om glaciärerna försvinner.
Hoppas du ser detta även om jag fick ta en lång paus från datorn. Har varit ute och vattnat min nysådda gräsmatta, då det vägrar regna här i söder. Passande, eller hur?