BBC skrev igår om två forskarapporter som försöker förklara anledningen till att halten metan inte har stigit i atmosfären under 80-90-talen som förväntat vilket har förbryllat forskarna.
Det handlar om två olika förklaringsgrunder och teorier. Den ena menar att orsaken är en ökad kommersiell användning av naturgas, den andra en ökad användning av konstgödsel i Asiens risfält. Båda studierna menar alltså att det är mänsklig aktivitet som är orsaken.
Så vilken av dem har rätt?
Dr Paul Fracer, expert på metanutsläpp vid Centre for Australian Weather and Climate Research, menar att “risteamet” har varit för snabba i att avfärda ökningen av naturgasanvändning och att han inte skulle bli överraskad om bägge förklaringarna tillsammans förklarar nedgången.
Dr Murat Aydin menar att klimatskeptiker kanske skulle kunna ta sådana här undersökningar där två olika team kommer fram till två helt olika slutsatser som en intäkt för en osäkerhet och att skeptikerna har rätt i att naturliga faktorer spelar en större roll än mänskliga vad gäller temperaturhöjningar men det skulle vara ett misstag
”I think both studies are actually suggesting that human activities are playing a very important role in determining the methane levels in the atmosphere,” he explained.
As we use more and more fossil fuels, you can be sure it will start creeping up again slowly, I think it demonstrates pretty clearly that human activities have direct and pretty profound impacts on the levels of these gases in the atmosphere.”
Det är alltså lika bra att börja med att säga att skeptikerna har fel, för säkerhets skull liksom.
Detta fanns också i dagens Nature (huvudartikel, och kommentarsartikel av redaktionen).
Jag såg i en hast inget i resonemangen om att metan bryts ner i atmosfären (till koldioxid), och att man kanske nått ett (nytt) steady-state av naturliga atmosfärskemiska skäl.
Diskussionen rörde bara ”utsläpp”.
För några år sedan var det två KTH:are från Korrosionslära som föreslog en delvis fotokemisk , potentiellt viktig, reaktionsväg där adsorberad metan bryts ner på kvartsytor ( – läs sand – i öknar ).
Frågan är fel ställd, troligen har ingen av dem rätt. Båda har fel !
Ja, inget har hänt av det som vi trodde skulle hända.
Vilket bara visar ännu tydligare att vi har rätt! 🙂
Den nedsatte mængde af metan i atmosfæren skyldes udelukkende at flere og flere ris-farmere er gåët over til ’moderne landbrug’ når det gælder ukrudts-bekæmpelse.
Vandet i rismarkerne er for det meste udelukkende et ukrudts-bekæmpelsesmiddel (ældgammel metode)…. moderne metoder med pesticider m.v. betyder færre og færre overrislede rismarker, eller rettere sagt i kortere og kortere tid.
Vandet (overrislingen) dræber ukrudt og fremmer forrådnelse og dermed frigivelse af metanen. Nu bruges der pestisider og dermed mindre overrislings-perioder.
Denne metode er både godt og skidt…. I de overrislede rismarker findes der gode protein-kilder (rismaller og krebs). Denne næringskilde forsvinder ved brug af pesticider og mindre overrislinpsperioder.
Den store mængde metan i atmosfæren skyldes kun forældrde dyrkningsmetoder primært i Asien og Sydøstasien og risdyrkningsområder generelt.
Klima-videnskab behøver ikke at være så mystisk som den ofte fremstilles.
Ot men berör ämnets frågeställning.
Lyssnade på P1 häromdagen ang kalkning av våra insjöar.
Nyutkommen kunskap(studier av sedimentprover från sjöbottnar) visar att flertalet av våra insjöar har varit sura sedan istidensslut och stor del av de fyra MILJARDER som kalkningen har hittintils kostat, är bokstavligen, som att kasta(kalka) pengarna i sjön.
Man kan bli sur av mindre.
Det är visserligen inte fredag än, här är lite ”torsdagskul” från ”Donnan”:
http://nofrakkingconsensus.com/2011/08/10/comic-relief/
S-E Hendrikssen #4
Tack för ett enkelt och lättfattligt svar.
När det gäller den andra teorin om naturgas, så var det så förr att vid oljeutvinning så släpptes mycket naturgas ut i luften. I allt större omfattning används naturgasen nu som bränsle. Den ena teorin motsäger inte den andra.
Bertel #5
Jag tror att SR skrev om det på hemsidan också…men visst kan man bli sur för mindre…ha ha
😀
Snälla, kan ingen kunnig här gå in på klart.se och sätta ”klimatexperten” Martin på plats. Han skriver krönika efter krönika där han med bestämdhet hävdar att människan påverkar klimatet. Extra mycket gillar han att koppla enskilda naturkatastrofer till klimatförändringarna….
Så snälla, ni som har bra argument, skriv några rader som tar ner honom och hans följe på jorden igen!
Bertel #5
Nu vill jag ju inte sprida konspirationsteorier men är det inte så att de som tjänade mest på kalkspridningen var kalkproducenterna, och var finns Sveriges kalkproducenter …..? Vilken ö i Östersjön är det som drar in mest pengar på elcertifikat … ? Man blir lite misstänksam 🙂
Johan M #9
Nog är det så att några kalkproducenter som har dragit ”vinstlotten” och sk naturliga ph-värdet i våra insjöar drog nitlotten.
Lena Krantz # 8
Jag har för mig att det var ett d-a liv om hur våra insjöar blev sura pga sur nedfall, men ack vad man blev bedragen åter(börjar tappa räkningen)gällande miljölarm. Blir förundrad hur klen underlaget måste ha varit eller att sakkunskap ignonrerades och som sagt. man kan bli sur av mindre oavsätt om det regnar eller inte, ”manna” från himlen, i våra insjöar . 🙂
Bertel #5, här är länkar.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4624027
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4624027
Det var ju de sjöar som var naturligt sura som fisken försvann i först. Och det hade den gjort innan ens kalkningen påbörjades.
Min uppfattning är att man skall kalka så länge så att pH-värdet återställs till det som var innan försurningen började.
”Min uppfattning är att man skall kalka så länge så att pH-värdet återställs till det som var innan försurningen började.”
Och när var det då? 1960, 1950, 1900, 1750 eller när inlandsisen smälte?
Att sjöarna och markerna successivt försuras under varje mellanistid fick jag lära mig för många år sedan när jag läste kvartärgeologi. Det upptäcktes av den danske geologen och växtekologen Johannes Iversen för mer än 50 år sedan.
Den klassiska referensen är:
Iversen, J. (1958) The bearing of glacial and interglacial epochs on the formation and extinction of plant taxa. In: Hedberg, O. (ed.): Systematics of to-day. Proceedings of a symposium held at the University of Uppsala in commemorotion of the 250th anniversary of Carolus Linnaeus. Acta Universitatis Upsaliensis/Uppsala Universitets Årsskrift, 1958 (6), 210-215.
Vad gäller metanutsläppen så borde det vara relativt enkelt att fastställa om de kommer från risfält eller naturgaskällor eftersom isotopsammansättningen är olika. Metanet är dessutom så instabilt i atmosfären att dess sammansättning kan betraktas som en ”ögonblicksbild” av de aktuella källorna.
Och Ivh #7. Ingen är så galen att man släpper ut stora mängder metan i luften. Däremot ”facklar” man metan vid vissa oljekällor där man saknar infrastruktur att ta hand om gasen (det krävs helt separata ledningar, pumpar, cisterner, hamnar o. s. v. vilket blir mycket dyrt om gasmängderna är små, i synnerhet till havs).
Visserligen är förbränningen inte 100% effektiv, men å andra sidan finns det läckage i naturgashanteringen också, och den slutliga förbränningen är inte helt effektiv där heller.
Underligt att man inte nämner en tredje tänkbar förklaring, nämligen att det ytterst risiga och läckande sovjetiska naturgasnätet blivit betydligt tätare sedan det privatiserades (man tjänar inget på utläckt naturgas).
S.E. Hendriksen # 4 : Du skriver om den stora mängden metan i atmosfären. Den senaste siffran om detta, som jag såg, var att halten metan i atmosfären var cirka 1,7 ppb alltså 1,7 miljardedelar. Detta kan jämföras med koldioxidens cirka 400 ppm alltså 400 miljontedelar eller 0,04 %. Jag anser inte att1,7 ppb är några stora mängder jämfört med den verkningslösa koldioxidens mängder. Mvh, Håkan.