Mer om Arktis

trataig1
Tretåiga måsar, Svalbard
Varje år ger NOAA ut vad dom kallare Arctic Report Card vilket är en av dessa numera otaliga rapporter som följer upp läget i olika delar av världen och samhället, utifrån en pågående klimatförändring. De skall ge det senaste från forskarsamhället, vad hände detta år, uppdateringar så att politiker och debattörer kan följa den “dramatiska utvecklingen”. Ja ni vet ju hur det låter, allt accellererar eller blir värre än vad prognoserna förutspådde.  Inför 2011 års rapport gjordes också enligt den gängse dramaturgin en summering av de” huvudsakliga resultaten” av Jacqueline Richter‐Menge. I kortversionen sammanfattar hon situationen  Arktis 2010 med följande ord:
2011 års rapport visar att rekordmånga förändringar sker över hela den arktiska miljön. Med anledning av de framtida projektionerna av fortsatt uppvärmning, är det troligt – eller snarare förväntat – att dessa förändringar kommer att fortsätta de närmaste åren, med ökande klimatologisk,  fysikalisk, biologisk och socio-ekonomisk påverkan. 
I takt med att ökningen av den globala medeltemperaturen planat ut har många alarmister vänt sina blickar mot Arktis där åtminstone fram till 2007 deras farhågor funnit näring. Utan att hänvisa till någon vetenskaplig publikation verkar det rimligt att klimatförändringar, oavsett orsak sträcker ut sig i tid och rum. Att vissa områden via havsströmmarna påverkas med viss fördröjning känns relativt självklart, på samma sätt som att andra påverkas först, eller kan avläsas före andra områden. Under många år pumpades varmt vatten upp genom Berings sund vilket tydligt kan ses på iskartorna från 2007, det är främst den östligaste delen som har ett klart decimerat istäcke. Vinden och det varma vattnet gjorde jobbet. Nu i vinter har samma område den näst värsta issituationen sedan satelitmätningarna började 1979. Samtidigt är det mindre is i Barents hav vilket är en rimlig effekt av att norra Atlantens vatten värmts upp under 1900-talets senare decennier.
Den som är intresserad kan lätt ladda ner rapporten om Arktis från olika år, de innehåller mycket spännande fakta som kan vara intressant om man läser artiklarna med sina skeptiska glasögon. De områden som kanske har störst publikt värde är antagligen Grönlands glaciärer, havsisen utbredning och tjocklek och kanske hur isbjörnarna mår.
Om vi börjar med temperaturen så vidlägger jag en karta från just sammanfattnigen. Som vanligt ser det varmt och lite bränt ut med den tegelröda färgen. Den mörkaste motsvarar två graders ökning enligt termometern till höger och skall jämföras med ett medel från de senaste trettio åren.  Vi kan konstatera att stora delar av den obebodda havsytan var varmare än normalt, och kanske pratar vi här om att höja årets medeltemperatur från –15 till –13° C. Notera dock att delar av norra Atlanten och sydöstra Grönland enbart hade någon enstaka grad varmare lufttemperatur än “normalt” och att stora delar av norra Stilla havet var kyligare än normalt. I stort sett hela temperaturökningen skedde dessutom under vinterhalvåret då temperaturerna oftast ligger under –30°C.
varmeovernordpolen
Vad gäller Grönlands glaciärer vilka rapporteras om, ungefär som det vore ett börsbolag, eller snarare en börs med många olika företag, fast omvänt. Alltid finns det någon glaciärtunga som rör sig snabbare eller har accelererat de senaste åren. Med hjälp av satelliter tycker man sig kunna mäta den totala massan och år 2010 var “förlusten” rekordstor, ca 430 Gt (gigaton) viket var 70% mer än medelvärdet för 2003-2009. Mätningar har endast kunna göras efter 2002, så tidsperspektivet är ganska kort. Enligt författaren till detta avsnitt J Wahr motsvarar det en havsnivåhöjnimng med 1.1 mm. Då havsnivån varit i stadig långsam höjning i 8000 år och legat kring 1-3 mm per år sedan 1800- talet dristade jag mig att se hur 2010 års “recordavsmältning” gav utslag i just havsnivåhöjningen, dvs kan man märka den enstaka mm som Grönland bidrog med? Nedan en graf som är sammansatt av minskningen av Grönlands inlandsisar överst i ockra färg och havsnivåhöjningen i blått. Lustigt nog skedde under just detta år, 2010 en rell minskning av den globala havsnivån med 6 mm. Med andra ord vattnet från haven måste ha ha regnat ner eller snöat ner någon annanstan än just på Grönland, eller kanske lagt sig i Himalaya eller på Antarktis. Snittet av Grönlands  krympande ismassa mellan åren 2003-2009 var 250 Gt. Det skulle ge, om det fortsätter en avsmältning på ca 1% på hundra år. Då skall man veta att Grönlands inlandsisar hade en postiv massblans fram till relativt nyligen.
Box3 2
 Bild uppdaterad 8:18
Havsnivåerna är dock skiftande lokalt, det är som att sitta med en hink med vatten i bilen, det sätts i rörelse och får snart ett eget liv som är svårt att parera. Men nog är det lite lustigt att samtidigt som vi nås av rapporter om hur Grönlands inlandsisar  smälter i allt snabbare takt inget märks av detta på de globala havsnivåerna, något verkar fattas i ekvationen.
Men kanske är det med smältvattnet från Grönland som med Trenberths “missing heat”, det gömmer sig någonstans där vi inte kan upptäcka det annat än hjälp av en väl kalibrerad klimatmodell. Den kommer nog snart.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. tty

    Problemet med mätningarna av glaciärvolymen är att de bygger på GRACE, alltså gravitationsmätningar. Det är inget tvivel om att dessa är mycket exakta, men för att kunna använda dem på inlandsisar så måste man justera för isostasi, d v s hur mycket berggrunden under inlandsisen rör sig upp eller ned. Detta går tyvärr inte att mäta, utan modelleras teoretiskt med utgångspunkt från ett fåtal mätpunkter runt kanten av istäcket. Resultaten måste alltså betraktas med viss skepsis.
    Vad beträffar havsnivån så är för övrigt en mycket blygsam (och garanterat omätbar) tillväxt av inlandsisen i Östantarktis mer än tillräcklig för att “äta upp” minskningen av grönlandsisen. Detta skulle f ö mycket väl kunna förklaras med AGW. Om klimatet blir varmare borde det leda till mera snö i Östantarktis som har ett klimat torrare än Sahara.

  2. pekke

    Var de Sydamerikanska glaciärerna mindre under MWP än nu ?
    Little ice age advance and retreat of Glaciar Jorge Montt, Chilean Patagonia, recorded in maps, air photographs and dendrochronology
    ” Abstract. Glaciar Jorge Montt (48°20′ S/73°30′ W), one of the main tidewater glaciers of the Southern Patagonian Icefield (SPI), has experienced the fastest frontal retreat observed in Patagonia during the past century, with a recession of 19.5 km between 1898 and 2011. This record retreat uncovered trees overridden during the Little Ice Age (LIA) advance of the glacier. Samples of these trees were dated using radiocarbon methods, yielding burial ages between 460 and 250 cal yr BP. The dendrochronology and maps indicate that Glaciar Jorge Montt was at its present position before the beginning of the LIA, in concert with several other glaciers in Southern Patagonia, and reached its maximum advance position between 1650 and 1750 AD. The post-LIA retreat is most likely triggered by climatically induced changes during the 20th century, however, Glaciar Jorge Montt has responded more dramatically than its neighbours. The retreat of Jorge Montt opened a new fjord 19.5 km long, and up to 391 m deep, with a varied bathymetry well correlated with glacier retreat rates, suggesting that dynamic responses of the glacier are at least partially connected to near buoyancy conditions at the ice front, resulting in high calving fluxes, accelerating thinning rates and rapid ice velocities. ”
     
    Inte ens Kanada verkar ha nån koll på hur mycket havsis deras arktiska farvatten hade före satelliteran.
    Läs dessa kommentarer och länkarna där.
    http://www.real-science.com/arctic-ice-extent-ice-age-scare#comment-72648

  3. Lennart Bengtsson

    Käre Lars Jonsson,
    Jag hänvisar till den nyutkomna boken “The Earth’s Cryosphere and Sea Level Change (ISBN:978-94-007-2062-6) där Du säkert kan få svar på Dina funderingar. Havsvattenståndets ändring är ingen snabb process och  de oregelmässiga variationerna beror på nederbördsvariationerna mellan land och hav. Den globala dagsnederbörden(3.5 mm) är faktiskt större än årsändringen i vattenståndet. Därför skall man inte hänga upp sig på variationer från månad till månad. Som Du kan se i boken så vet vi ganska väl varifrån smältvattnet kommer samt hur stort det steriska bidraget är (1/3) jämfört med det eustatiska, dvs massökningen.
    Hsn
    Lennart 

  4. Lars Jonsson

    tty och Lennart
    Tack för all information och boktipset. Jag tror Fred Singer skrev redan 2000 att man kunde förvänta sig en minskad ökning av havsnivåerna med en global uppvärmning just p.g.a mer nederbörd i Östantarktis, rätt eller fel. Vad jag försöker förmedla är att de många rapporter och bilder från Grönlands smältande isar är skrämselpropaganda, i ett hundra eller tusenårigt perspektiv är det vi ser krusningar på ytan. Att rapportera som Jason Box gör som ansvarig för kapitlet om Arktis att 2010 års avsmältning motsvarar en ökning av havsnivån med 1,1 mm ser jag som ett led i att upprätthålla orosnivån. Ingenstans i alla de alarmistiska publikationer som görs, vetenskapliga eller populärvetenskapliga sätts Grönlandsisarnas förändring in i ett perspektiv av den totala massan. Nu när det är bitterkallt i stora delar av centralasien blir minskade vintertemperaturer över polarhavet en fråga med relativt liten socioekonomisk betydelse. Arctic Report Card 2011 ger även vid hand att primärproduktionen i den arktiska bassängen, och speciellt Karahavet ökat med 20%, bra eller dåligt?, någon kommer att dra nytta av det.

  5. Rale

    Intressant!
    Mycket liten notis i dagens Metro: Typ…Riksrevisionsverket tycker det är oklart hur mycket pengar som pumpas in i klimatforskningen och undrar också vad forskarna vill komma fram till….

  6. Jason Box är ansvarig för kapitlet om isen på Grönland, inget annat

  7. Rale, det är vi också!

  8. Christopher E

    Rale #5
    Hörde detta på radio igår också. Tydligen bidrar vi svenska skattebetalare med 2 miljader per år till “klimatforskning” för att minska utsläppen. Vid jämförelse med nyckeltal i andra länder med mindre pengar till denna “forskning” märks ingen skillnad. Därav revisionens frågeställning.
    Vi andra behöver inte ens undra. Pengarna går ner i ett svart hål av klimatprofitörer med tendensiösa, förutsägbara resultat med enda syfte att få ännu mer pengar.     

  9. J-O

    Jag tänker åka Spitzbergen ski maraton i slutet på april.
    Tror ni snön finns kvar där då? Kan någon CAGW troende hjälpa mig med vallningstips ?
    Isbjörnarna är väl utrotade vi det här laget eller …
    Å andra sidan lovade de att det fanns vakter längs banan så man kan åka obeväpnad om man vill … Frågade förra gången jag var där om jag fick ta med egen bössa och dom undrade om jag var dum på riktigt …  klart du skall ta med riflen !
     

  10. hahn

    Om pengarna går till klimatforskning är det väl bra. Jag tycker vi måste ha fullt fokus på frågan, oavsett om man är skeptiker eller inte.
    Men däremot misstänker jag att stora belopp rinner iväg i propaganda, politik och verkningslösa åtgärder. Sådana som Rockström ska naturligtvis inte ha ett öre av dessa pengar.

  11. LBt

    Lars J,
    “..i ett hundra eller tusenårigt perspektiv är det vi ser krusningar på ytan”, instämmer helt men är det inte oroande?
    Utgår man från dina siffror , att avsmältningen kan öka med 70 % var 5:te år ,  blir det 1/2 meter redan 2060.
    Vare sig du eller jag tror fullt ut på en sådan utveckling men kanske bör vi iaktta en viss försiktighet till dess vi faktiskt vet.
     

  12. Gaupa

    Lars J
    Här hittade jag faktiskt något positivt i Miljömålsportalen.
    ” I bildämnet ska eleverna lära sig att ”analysera och kritiskt granska konstbilder, bilder för reklam och propaganda, nyheter och information i form av tredimensionell gestaltning, stillbilder och rörliga bilder”. Företag och organisationer använder ibland klimatfrågan för att marknadsföra sig och sina produkter i olika typer av bildmaterial, på vilket sätt görs det?”
     http://www.miljomal.se/Undre-meny/Att-arbeta-med-miljomalen-i-skolan/1-Begransad-klimatpaverkan/

  13. AOH

    OT
     
    Intressant inlaga, speciellt tankeväckande för alla AGW:are
     
    Fakegate’ Follows ‘Climategate
    http://townhall.com/columnists/peterferrara/2012/03/07/fakegate_follows_climategate/page/2
     
    „…….I’ve attended the Heartland global warming conferences and read through the organization’s publications on the issue.
     
    What has fascinated me is how the objective, dispassionate scientific presentations so thoroughly demolish the intellectual case for catastrophic man-caused global warming.
     
    In contrast, as the comments to this article will no doubt show, the case for catastrophic global warming is no more than appeals to authority (“the United Nations says it’s true!”) or ad hominem attacks…..“
     
     
    „ ……That is why Gleick’s Fakegate memo is actually a perfect metaphor for the entire fabrication of global warming.
     
     It and the entire Fakegate scandal provide a window, much like Climategate did, into the global warming movement, and what we see is ugly indeed…..“

  14. pekke

    Arctic Report Card 2007 har den här rapporten.
     

    Greenland Ice Sheet Mass Balance
    E. Hanna1, J. Box2, P. Huybrechts3
    1Department of Geography, University of Sheffield, UK
    2Byrd Polar Research Center, The Ohio State University, USA
    3Departement Geografie, Vrije Universiteit Brussel, Belgium
    Summary
    Recent relatively high summer temperatures (1995-2005) are associated with increased net ice loss over Greenland. Recent warm events are about the same magnitude, if not smaller, than those of the early 20th century warm period (1918-1947). 2006 was not as warm as other recent years such as 2003 or 2005. Physical response mechanisms, such as hydraulic acceleration of the ice sheet from continued warming, remain incompletely understood.
     
    http://www.arctic.noaa.gov/report07/essay_hanna.html
     
     
    Finns tydligen en hel del osäkerhet både när det gäller massaförluster och hur det var förr i Grönlands historia.

  15. Olaus Petri

    Det är sådant här som gör att det är så fascinerande med klimathotsvetenskap:
    http://wattsupwiththat.com/2012/03/07/australians-just-arent-going-to-know-what-rainfall-is/#comments

  16. Kent S

    Nyheter från Ritzau Finans
    Polen vil fredag nedlægge veto mod EUs klimaplan 2050, der fastlægger, hvor meget udslippet af klimagasser skal reduceres efter 2020. Vetoet vil også gælde et andet dokument, hvori EU-landene detaljeret redegør for deres holdning til forhandlingerne om en global klimaaftale, siger flere regeringskilder i Warszawa til Reuters. Miljøministrene fra de 27 EU-lande mødes fredag i Bruxelles for at godkende køreplanen frem til 2050.

  17. Kent S
    Polen och Tjeckien kommer att bli Europas nya tigrar!
    Polen har massor av shale gas, Tjeckien har Vaclav Klaus

  18. Toprunner

    IE #17: Framförallt projekterar båda länderna för ett omfattande kärnkraftsprogram. Grannländerna lär ju stå med mössan i hand och skrapa med foten i framtiden.

  19. Toprunner #18
    Tack för det.
    Det har jag missat. Stärker min tro på dessa länder. Många talar om Kina som ett framtidsland. De finns på mycket närmare håll. Jag vet inte så mycket om Polens politiska inriktning men Vaclav Klaus har en profil jag gillar.
     – Tvivlar på Euron
     – Vet vad planhushållning innebär
     – Stark förespråkare för marknadsekonomi
     – Starkt kritisk mot hela AGW-projektet
     – Åker jorden runt och föreläser.
      – Skrev boken “Blue Planet in Green Shackles 2008
    Går då och då in på hans websida, finns en del översatt till  engelska

  20. lbt #11

    Jag tycker man skall vara försiktig i sina prognoser, varken du eller jag vet vad som kan hända. För nya bostäder och infrastruktur kan det vara vettigt att planera för en tänkbar havsnivåhöjning. Men skall vi t.ex flytta Maldivernas befolkning därför att alarmisterna säger att havet kan komma att höjas, medan havet i själva verket sakta sänkt sig i trettio år, var går gränsen mellan försiktighet och dumhet?

    I grunden handlar detta om huruvida vi kan påverka havsnivå genom politiska beslut, jag tror inte det.

  21. Pekke # 14

    Alldeles riktigt. Jag blev tidigt fascinerad över ett antal publikationer av bl.a J. Box som beskrivit att 30 talet på Grönland kallas The Great Greenland Warming. I en artikel i  Geophysical Research Letters, June 2006, Chylek et al 2006 (doi:10.1029/2006GL026510)påpekar abstraktet:

    We provide an analysis of Greenland temperature records to compare the current (1995-2005) warming period with the previous (1920-1930) Greenland warming. We find that the current Greenland warming is not unprecedented in recent Greenland history. Temperature increases in the two warming periods are of a similar magnitude, however, the rate of warming in 1920-1930 was about 50% higher than that in 1995 – 2005.

     

  22. LBt

    Lars J,
    jag tycker nog man skall vara försiktig i sitt handlande i varje fall när det handlar om stora människomassor. 

  23. OT…men det har bäring mot just Arktis, inlandsisar och istider.
     Artikeln från DN vetenskap handlar om att träd i Sverige överlevde den senaste istiden. Det kan man tydligen se på vissa träds arvsmassa som skiljer sig från de träd som “invandrat” efter den senaste nedisningen.
    Teorin går ut på att några träd överlevde uppe på bergstoppar (låter knappast troligt tycker jag?) alternativt vid vissa platser utefter kusten, där det kan ha varit isfritt. (lite mer troligt?)
    Men, skulle inte teoretiskt, frön från ex björk kunnat överleva i jorden, eller i klippskrevor? Väntande där tills betingelserna blev de rätta igen? Låter ju minst lika troligt som att någon slags “Sven Duva”-björk ståndaktigt överlevde uppe på berstopparna?
    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/svenska-trad-overlevde-istiden 

  24. tty

    Labibbia #23
    Det var troligen på nordvästra Andöya i nordnorge som träden överlevde. Där finns ett litet område som aldrig var istäckt vid det senaste istidsmaximat. Landskapet där är för övrigt egenartat, oerhört frostsprängt och helt utan spår av sentida glaciärer.
    Det är just i sjön Endletvatn där som man hittat de riktigt gamla trädresterna.
    Numera vet man att gran och tall tydligen kan överleva nästan hur länge som helst som krypande kloner. Det finns en berömd “krypgran” ovanför trädgränsen på Fulufjället i Dalarna som av allt att döma levt kvar sedan den postglaciala värmetiden för 9500 år sedan. Det är faktiskt längre än det senaste istidsmaximat varade.
    Det är osannolikt att frön skulle ha överlevt så länge. Det finns växter som, är anpassade för att fröna skall överleva mycket länge i jorden (i varje fall flera århundraden), men våra skogsträd hör inte dit.