Länken är här, klicka på nedladdning av PDF. Döm själva – jag har inte ännu läst artikeln, men tyckte omedelbart att de ”förindustriella” och ”moderna” strömningsmönstren runt Antarktis verkade väl dramatiskt förändrade – och hur skulle man kunna mäta dem?
Aha – det var modeller…
Men artikeln innehåller hursomhelst en hel del information för de intresserade.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Det hela i ett nötskal: As ocean surface temperature increases in the future, the solubility of CO2 will decrease, which will, in turn, increase the oceanic partial pressure of CO2 and decrease the rate of ocean
carbon uptake. In short, those two processes lead to a positive feedback on global warming: As the ocean
warms, it removes less CO2 from the atmosphere, which leads to increased warming. Förutsätter man okritiskt att antropogen CO2 driver klimatet, då är allt som skrivs gångbart och accepterat som en sanning.
Var mentalt förberedda!
22/2 kl. 22.00 sänder Discovery Chanel kändisar som skall ”undersöka” klimatförändringar…Mon Dieu!
http://www.discoverychannel.se/program/years-of-living-dangerously/#undefined
Utdrag ur texten:
Dokumentärserien Years of living dangerously är en Emmyvinnande specialserie som tacklar en av mänsklighetens stora utmaningar under modern tid – klimatförändringar.
Dokumentärserien undersöker människornas negativa inverkan på klimatet genom kända miljöförespråkare som skådespelarna Harrison Ford, Jessica Alba, Don Cheadle, Matt Damon, America Ferrera, Michael C. Hall och Arnold Schwarzenegger. Bland guiderna finns även kända journalister som New York Times-krönikören Mark Bittman, CBS 60 minutes-Lesley Stahl och Pulitzer prize-vinnaren Thomas L.Friedman som bidrar till detta grandiosa projekt. Korrespondenterna ger oss unik insikt i de olika miljöproblem som direkt kan härledas till människornas liv och träffar både kända miljökämpar, världens ledande experter och mäktiga klimatförändringsförnekare.
Man bör inte bli alltför upphetsad över den här artikeln. Hypotesen att huvuddelen av allt djupvatten kommer tillbaka till ytan i Södra Ishavet bygger i stort sett till 100 % på datormodellering, och stämmer, som så ofta, uselt med observationerna.