Klimatmodellernas fiasko, Oreskes, Nordangård och Big Green

Nätverk särintressen

Klimatmodellernas misslyckade prediktioner har blivit ett hett diskussionsämne på sistone. Detta har aktualiserats av FNs klimatpanels senaste vetenskapliga sammanfattningsrapport och den kritik som framförts av de framstående klimatforskarna Hans von Storch, Lennart Bengtsson, Kerry Emanuel, John Christy med flera. Per Welander berättade i blogginlägget 23 klimatmodeller kan inte ha fel – eller kan de? om en ny vetenskaplig artikel av Steinhaeuser och Tsonis (2014) som ger ytterligare bränsle på brasan. Allt detta kom mig att tänka på Naomi Oreskes vars komplexitetsparadox sedan länge förutsett klimatmodellernas misslyckanden. Men mina tankar fortsatte i sina banor från Oreskes till Jacob Nordangårds doktorsavhandling, boken Domedagsklockan och de särintressen som vi betecknar med Big Green.

Naomi Oreskes framträder enligt min åsikt alltmer som en av de viktigaste idégivarna i klimatdebatten (häpnadsväckande tycker nog många men läs vidare). Detta beror på vad hon har åstadkommit i två av sina forskningsområden. Det ena forskningsområdet är problemen vid användning av komplexa matematisk-numeriska modeller för prediktering av naturfenomen såsom klimatprognoser. Den stora stötestenen är där komplexitetsparadoxen. Tillämpar man Oreskes resultat på klimatmodellerna så skall det vara hart när omöjligt att med dagens förutsättningar göra långtidsprognoser med dessa, ett resultat som alltmer ser ut att bekräftas av klimatmodellernas misslyckanden.

Läs mer: Den stora stötestenen för klimatmodellerna är komplexitetsparadoxen. Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2013-09-23.

Det andra av Oreskes forskningsområden som jag tänker på är hennes studier tillsammans med Conway, redovisade i boken ”Merchants of Doubt” om hur samspelet mellan stora ekonomiska, politiska, religiösa och andra särintressen och forskarsamhället kan gå till. Nu häpnar kanske många läsare här på Klimatupplysningen ännu mer och blir kanske till och med indignerade eftersom Oreskes studie till synes talar emot klimatskepticismen.

Men jag anser att detta är ett tankefel, i själva verket talar hennes resultat för en klimatskeptisk inställning. Denna till synes paradoxala åsikt bygger på att vad Oreskes och Conway faktiskt diskuterar kan ses som en tillämpning av allmänna principer för samspelet mellan stora ekonomiska, politiska, religiösa och andra särintressen och forskarsamhället. Deras studie kan användas som motargument mot klimatskepticismen endast på grund av deras val av exempel, nämligen hur Big Oil och Big Tobacco samspelat med forskarsamhället, klimatforskarsamhället i det förstnämnda fallet.

Men samma principer gäller för samspelet mellan Big Green, dvs. de gröna ekonomiska, politiska, religiösa och andra särintressen som har att göra med klimat- och miljöfrågorna, och forskarsamhället. Det finns all anledning att ha ett skeptiskt synsätt på hur olika särintressen kan inverka på hur diskussionen förs inom och utom forskarsamhället. Oreskes resultat visar detta tydligt för de exempel hon och Conway har tagit upp. Men skepticismen måste vara allsidig och omfatta alla särintressen och i klimatsammanhang blir Big Greens särintressen mycket viktiga att belysa. Den som verkligen har tagit upp detta tema på ett vetenskapligt sätt är Jacob Nordangård i sin doktorsavhandling ”Ordo ab chao”. Dessa gröna särintressen diskuteras också i ”Domedagsklockan och myten om jordens ständiga undergång” av Svenolof Karlsson, Jacob Nordangård och Marian Radetzki.

Läs mer: 2013: Året då Merchants of Doom framträdde allt tydligare. Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2013-12-20.

Läs mer: Klimatfrågan i ORDO AB CHAO. Ann Löfving-Henriksson, Klimatupplysningen 2013-01-05.

Läs mer: Domedagsklockan, låt den ringa. Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2014-01-03.

domedagsklockan

Som jag tog upp i den sistnämnda länken har författarna av Domedagsklockan blivit felaktigt anklagade för att ljuga när de i en diskussion av växthuseffekten angivit att ett rimligt antagande för den antropogena delen av uppvärmningen enligt IPCC (Inergovernmental Panel on Climate Change = FNs klimatpanel) kan sättas till 0,3 grader för perioden 1977-2001. Men som jag förtydligat här så är detta ett antagande som helt överensstämmer med den antropogena uppvärmningstakt under perioden 1951-2010 som IPCC kommit fram till i sin senaste vetenskapliga sammanfattningsrapport AR5 (Assessment Report #5).
Det är inte lätt att få grepp om hur särintressen faktiskt påverkar debatten. Ett talande exempel är att Oreskes och Conway i ”Merchants of Doubt” påstår att Fred Singer skulle ha utnyttjat Roger Revelles svaghet på ålderdomen för artikeln What To Do about Greenhouse Warming: Look Before You Leap som kan sägas ha en klimatskeptisk tendens.

Men Singer och Revelle var goda vänner och det är ingenting konstigt med att Revelle skulle vilja dämpa en överdriven skrämsel med klimatet innan han gick bort genom att visa att hans åsikter inte var så olika Singers. Vi vet också att Fred Singer har utsatts för många arga personangrepp för sina frispråkiga åsikter i klimatdebatten (det verkar för övrigt som personangrepp används systematiskt i klimatdebatten för att försöka tysta välgrundade åsikter som inte kan motsägas på sakliga grunder, när sådant sker är det tecken på att särintressen är aktiva i bakgrunden). Klimatets verkliga utveckling har vidare mer följt Fred Singers åsikter än de mer skrämmande förutsägelserna. Jag har i följande blogginlägg utvecklat denna tanke och funnit fakta som starkt talar emot den uppfattning som Oreskes och Conway för till torgs om att Singer skulle ha utnyttjat Revelle.

Läs mer: Hur kontroversiell är denna historiska artikel egentligen? Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2013-05-31.

Läs mer: Roger Revelles föredrag från år 1980. Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2014-03-21.

Icke desto mindre anser jag att Naomi Oreskes förtjänar ett erkännande för sin insats att utveckla och utforska idén om hur särintressen påverkar debatten inom och utom forskarsamhället. Man kan kanske säga att hennes idé har mycket mer omfattande och allsidiga konsekvenser för klimatfrågan än hon själv har tänkt på. Hon tänkte mest på Big Oil, men numera, inte minst genom Jacob Nordangårds forskning, blir det alltmer uppenbart att de särintressen som vi betecknar med Big Green är minst lika viktiga.

I detta avseende finns det faktiskt en lustig likhet mellan Naomi Oreskes och Svante Arrhenius. Arrhenius kvantifierade växthuseffekten men avfärdade att människan skulle kunna påverka klimatet genom sina utsläpp. Han fokuserade i stället på växthuseffekten som eventuell orsak till istiderna medan vi idag kan säga att människans utsläpp faktiskt påverkar klimatet, det är hur stor denna påverkan är som är omstridd och som gärna överdrivs av Big Greens särintressen. Oreskes fokuserade på särintressena som vi betecknar med Big Oil men förbisåg förmodligen betydelsen av Big Greens särintressen, en betydelse som den som läser Jacob Nordangårds avhandling och boken Domedagsklockan inte kan undgå att bli medveten om.

För att återgå till klimatmodellerna som ledde mig till dessa tankar så kan man fundera på vilka speciella särintressen som kan vara förknippade med dessa. Om det finns mer än två dussin olika avancerade klimatmodeller (Steinhaeuser och Tsonis, 2014) så måste det vara fråga om inte föraktliga finansiella resurser som omsätts per år. En klimatmodell är ett mycket stort datorprogram och det krävs förutom klimatforskarna en hel grupp av experter med olika kompetens för att utveckla, underhålla och använda en sådan. Dessutom kräver klimatmodellerna det yttersta i fråga om datorer, i själva verket är begränsningen fortfarande datortekniken, endast de starkaste stordatorerna klarar att köra en avancerad klimatmodell av den sort vi diskuterar här. Klimatmodellering ser alltså ut att ha blivit en egen teknikvetenskaplig industri som omsätter stora finansiella värden per år. Detta innebär att denna industri måste uppfattas om ett av särintressena i samband med klimatfrågan, utan klimathot ingen klimatmodelleringsindustri.

Referenser

Steinhaeuser och Tsonis (2014). A climate model intercomparison at the dynamics level. Climate Dynamics., March 2014, Volume 42, Issue 5-6, pp 1665-1670.

Finns som pdf här.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Pelle L

    Tack Pehr för denna genomlysning av det klimatpolitiska spelet.
    Och när du visar på Oreskes skygglappar, som får henna att enbart se problemet på ena sidan,
    så framstår det nästan som självklart att samma fenomen också finns på den andra sidan.
    Vilket hon kanske sett om hon orkat vrida lite på huvudet.

  2. Ann LH

    Mycket intressant vinkling! Pedagogiskt som vanligt, satte fart på tankeverksamheten nu i gökottan.

  3. Peter Stilbs

    Tack Pehr – jag tror dock att vissa modellerare också har en inbyggd bias att välja ut de resultat de vill se, och kastar resten i den fysiska eller binära papperskorgen

  4. bom

    OT Revolution i SR P1 idag? Äntligen kritiska frågor från SRjournalist till mp i form av en stammande Romson. Se mitt #33 i inslaget om glasvägarna.

  5. Björn-Ola J

    Det har kanske redan uppmärksammats här men jag såg att Domedagsklockan fick en bra recension i tidningen Forkning o Framsteg.

  6. Ingemar Nordin

    Att det finns särintressen som stöttar forskning är inget nytt. Och det är i normalfallet heller inget större problem – under förutsättning att det finns en *pluralism* av olika och motstridande intressen. Det stora problemet är när ett visst intresse, Big Green, lyckas sälja in sig hos statsmakten (och FN och EU) och på så sätt kan förhindra en sund konkurrens. Man skaffar sig ett monopol på åsikterna, och som stöttas med skattemedel i mångmiljardklassen.
    Som alla monopolister så ogillar man konkurrens, så även på the market of ideas.

  7. Guy

    Det här väcker ju till eftertanke. Vad är nyttan med dom svindyra modellerna. Då räknar jag inte in datorfirman, intallatörerna, underhållspersonalen och modellerarna. Eller är det det här som är ”gröna” arbetstillfällen?

  8. pekke

    OT
    Verkar som att fackförbunden börjar fatta vad MP:s ” gröna ” politik/ekonomi kan innebära för svenska företag och jobb.
    http://www.dn.se/nyheter/politik/fackforbund-stoppa-mps-grona-skatter/
    I Tyskland försvinner allt mer ” gröna ” jobb.
    http://www.thegwpf.org/germanys-green-jobs-miracle-collapses/
    Slutet för Triventus vindkraft ?
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=5873187
    Citat ur artikeln:
    ” Triventus – som startade sin verksamhet i Vessigebro – växte kraftigt under början av 2000-talet. Som mest var det drygt 130 anställda och fem dotterbolag. Det var många vindkraftprojekt, men också biogasprojekt på gång. Men lånen som krävdes för satsningarna blev för tunga när botten gick ur vindkraftpriserna:
    – De sämre tiderna för vindkraften har varit väldigt avgörande. När man ska tillverka ett vindkraftverk idag får man bara igen 70 – 80 procent av vad det kostar, säger Mats Ehmten, företagsrekonstruktpr vid advokatfirman Carler ”
    Verkar som att den hemska verkligheten börjar göra sig påmind i den Gröna Ekonomin.

  9. Thomas P

    Då antar jag att Higgspartikeln inte finns heller. Den är nog bara ett påhitt för att partikelfysikerna skall få mer pengar.

  10. Mats G

    ”Datasimuleringar”
    Wikipedia
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Datorsimulering
    Här är ett område som är viktigt att förstå om man skall förstå varför klimatmodellerna har misslyckats och det fanns inte en chans att de skulle lyckas.
    Eftersom jag jobbar med bla modellering professionellt så skall jag försöka kortfattat beskriva hur det går till. Thomas P har nämnt att det är olika mellan klimatmodeller och min modellering med mänskligt beteende. Kanske, tror nog ändå att det finns en hel del gemensamt.
    I mitt fall skall jag ta reda på sannolikheten om en person har ett bra eller dåligt beteende. I mitt fall går jag enbart på empirisk data och för att beskriva det enkelt så gör man normalfördelningar på olika riskbeteende.
    Normalfördelningar på olika riskbeteende
    Här i ligger erfarenhet, know how, rimlighetsbedömningar,sund förnuft eller vad man nu vill kalla det. Är du bra här så kommer du få konkurrensfördelar. Det jag menar är att datorn kan inte veta vilka riskbeteende som är mer avgörande än andra. Det är människan som avgör.
    Dvs tekniken hur man gör vet alla, eller borde. Ibland undrar jag.
    Sedan kan själva genomförande, databasdesign, projekthantering, programs flexibilitet och mycket annat vara både konkurrenskraftiga och kostnadsbesparande.
    När allt är på plats följs modellen noga. Får den inte önskat resultat skrotas den och man tar nya tag. Analys varför den inte funka är då naturligtvis central.
    Om man byter ut mänskligt beteende mot CO2 så menar jag att det finns många likheter. Det centrala blir det här:
    ”Här i ligger erfarenhet, know how, rimlighetsbedömningar,sund förnuft eller vad man nu vill kalla det.”
    Om det nu kommer en forskare som säger att havet kommer stiga med 5 meter vad säger det om henom eller isen smälter inom 5 år och allt annat tokeri vi har hört.
    Slutkläm.
    Min erfarenhet inom detta område är att det finns inga genvägar än att använda empirisk data + ringa in de avgörande riskfaktorerna. Har svårt och tro att det skulle vara på nåt annat sätt inom annan modellering.

  11. Guy

    Jo du, Thomas P, kanske dom var så ivriga, efter många år av letande, att dom nu tror sig ha funnit den?

  12. Björn

    När det gäller datorsimulering är det knappast datorerna som är begränsningen idag. Men om man tror att det går att simulera framtida klimat och temperatur med datorer, då är det forskarna som är begränsningen. Om man tror att det går, har man lämnat den vetenskapliga metoden och övergått till en sådan spekulation som man kan finna inom pseudovetenskapen. Var finns det forskare som vågar stå upp och säga, att detta kan inte få fortsätta. ”Vi kan inte delge politiker och allmänhet sådant som går utanför vad vi kan hantera på ett vetenskapligt beprövat sätt”. Nedanstående länk till ett föredrag från i år, säger mycket om klimatforskningens okunskap om verkligheten och en fullständig fastlåsning i AGW-hypotesens allsmäktiga förträfflighet. I ljuset av detta framstår datormodellerna som framsprungna ur nördarnas lekstugor, där fakta inte behövs.
    https://www.youtube.com/watch?v=5MvAnECkaME

  13. Mats G #10
    Håller med dig. Det är ju defacto enklare att verifiera modeller som arbetar med klimat. Det mesta är ju mätbara och kvantifierbara storheter. Problemet är ju att finna de dominerande påverkansfaktorerna. Om man från början bestämt att CO2 är en av dominerande faktorerna så börjar man definitivt i fel ände och det avslöjas ju direkt när de ”prognostiserade” framtidsresultaten blir totalfel.
    Alla som arbetar seriöst med data-modellering vet att så är fallet. Det är inget som helst problem att få en modell att anpassa sig till historiskt data om man bara har tillräckligt med indata och påverkansfaktorer.
    Klassisk kurvanpassning. (IS, In Sample data). Därför bygger man modeller och testar mot historiskt data som INTE innefattar en period i slutet. Denna senare period (OOS, Out Of Sample) används för att ”verifiera” att modellen klarar av att förutsäga en del av ”Framtiden”. Fungerar de hyfsat där så kommer det slutliga testet att köra mot verklig framtid.
    Och det är ju bara att konstatera att samtliga klimatmodeller misslyckas totalt.
    Dessa klimatmodeller är totalt meningslösa. Att argumentera att de lyckats ”Förutsäga” historiskt data är ett argument som varje seriös modellerar ler överseende åt. Noll och intet värde. Jag har massor av sådana inom ”Trading”. Klarar de inte OOS-testet är det papperskorgen direkt, bara att börja om. Alla riktiga modellerare vet det. Klarar de OOS-testet så är nästa test att köra ”live”
    Där kan vi ju direkt se hur samtliga klimatmodeller misslyckats totalt. De är av absolut noll och inget värde noll, null, zero, zilch…….
    Djefla lekstuga. Och svindyr.

  14. ThomasJ

    Som vanligt en mycket intressant artikel, Pehr. Tack för den! 😀
    Måhända har de som arbetar med modeller redan tagit till sig den s.k. ’New Hoo-Hoo Math’ som på enkelt(/sarc off) sätt förklaras här:
    https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=UIKGV2cTgqA
    Mvh/TJ

  15. Tudor

    #8 Pekke
    Skall bli intressant att se vad som händer efter valet om det blir en massiv rödgrön+F! seger. Kommer Löfven att offra sina kamrater i industrin på det gröna altaret?

  16. Lasse

    Modeller är möjliga tack vara datorer och duktiga programmerare.
    Såg ett program om dessa modeller på SVT.
    De visade även en entusiast som skulle programmera utvecklingen på marken på en begränsad yta.
    All bioaktivitet skulle följas och förutses.
    Han misslyckades-trots stora statliga pengar.
    Jag vet inte om det var en stor Svart Svan som störde bilden?
    Eller ett litet barn: http://notrickszone.com/2014/05/28/computer-tea-leaves-hocus-pocus-models-yield-very-reliable-robust-signals-for-year-2100-german-scientists-claim/

  17. Bim

    Tack Pehr B för ett bra inlägg.
    Att det är särintressen som styr klimathotandet och även klimatmodellerandet är ganska uppenbart. Man kan ju bara kolla vad Thomas P nyss påstod,
    ”Då antar jag att Higgspartikeln inte finns heller. Den är nog bara ett påhitt för att partikelfysikerna skall få mer pengar.”
    Thomas, Vad har det med saken att göra? Att leta efter Higgispartikeln är ju ett försök att få en förklaring på en etablerad teori där just en partikel borde finnas för att få teorin att stämma. Skulle inte förvåna mig om det kommer att fordras många fler partiklar för att knyta ihop säcken. Men det är ju en helt annan femma som folk i gemen kan strunta i.
    Det finn ju inga människor som bett varken politiker eller vetenskapen att försöka få någon att hindra global uppvärmning eller klimatförändring efter som ingen människa har märkt av 0.74 graders varmare klimat.
    Att starta upp ett Jättelikt politiskt, ”vetenskapligt” projekt med tusentals styrda vetenskapare för att förhindra en framtida värmekatastrof som ingen faktiskt vet något om verkar ju ytterligt snurrigt,.
    De modellerare som skapar dessa fantastiska dataprogram och som skall verifiera hotet så dessa svindyra motåtgärder får sin legitimitet har naturligtvis målet fastställt efter som målet är politiskt fastlagt.
    Om deras modeller skulle visa på ett långsamt svalnande klimat så var de ju tvungna att ändra några parametrar tills datorn visade att en katastrof låg framför oss om folk inte hostade upp de kulor som fordrades.
    Utan massiva skatteuttag av vanliga människor skulle dessa horder av klimat- experter, politiker, konsulter, NGO,er och hela den svans som som dricker paraplydrinkar på dessa evinnerliga, meningslösa, groteska klimatförhandlingar världen runt kunna fortgå.
    Självklart är det särintressen som styr galenskaperna.
    Vad skulle det annars vara?

  18. Bra artikel Pehr!
    Ingvar #13: Alla som har hållt på med modellering vet att validering (mot framtida) data behövs. Annars finns inget prognosvärde om inte handlar om händelser som EXAKT upprepas. Klimatet och vädret ändras jämt och upprepas aldrig exakt. IPCC har kommit från detta genom att kalla det scenarier och inte prognoser. Men de lögnaktiga medierna och politikerna använder detta som prognoser och talar om två- och fyragradersgränser om vi inte ….(välj själv). Ren bluff.
    T.o.m. Moderaterna har anslutit sig till klimatbluffen. Taktiken att tycka lika som motståndaren verkar straffa sig nu. Originalet är bättre än kopian.

  19. Lasse

    Obama sade ”det är ingen ide att debattera med flat earth society.
    US senate har en hearing som inleddes med detta:
    ”The President says there is no debate. Actually the debate has only just begun. When assessing climate change, we need to make sure that findings are driven by science, not an alarmist, partisan agenda.”
    http://judithcurry.com/2014/05/29/u-s-house-hearing-on-the-ipcc-process/#more-15644
    Något för vårt parlament att ta fasta på?

  20. Mats G

    13
    Ingvar o andra
    ”Djefla lekstuga.”
    97% av alla forskare tycker det här är rimligt. Vad säger det om forskarkvaliteten idag?

  21. Olav Gjelten

    Det riktigt positina med EU-valet i Sverige var att de partier som velat kopiera MP: politik bestraffades med att gå rejält tillbaka.
    Undrar på om dessa partier tänker byta taktik inför riksdagsvalet eller om de väljer en ännu extremare miljölinje?
    Tyvärr är nog det det senare det mest troliga.

  22. Mats G

    21
    Olav Gjelten
    Moderaterna har alltså gått in i trianguleringsfällan. Det funkar bara när det finns nåt att hämta. Extremisterna röstar redan på MP. Dags att ta sig en funderare. Var vill och kan Moderaterna hämta sitt väljarstöd. V och MP? Skulle inte tro det.

  23. Mats G

    Om någon moderat skulle ev läsa här. Enda chansen ni har till nästa val är att avslöja klimathotsbluffen. Då rycker ni undan bena på alla andra partier utom möjligtvis SD.

  24. Mats G

    15
    Tudor
    Än så länge är Löfven bara en ”puppet”. Han är inte socialdemokratisk partiledare i gammal van tappning. Han skall ge förtroende på gammal klassisk sosse politik medan de reellt inte har ändrat något. Partiprogrammet står fast.
    En ledtråd ex att han inte har någon riksdagsplats. Det skulle inte finnas på kartan på gamla goda tiden. Då skulle flera villigt erbjuda sin plats till den store ledaren.

  25. Kenneth Mikaelsson

    In´t bare ijena det pratas IPPC
    https://www.youtube.com/watch?v=JcR3mExf0Ek&list=UUTiL1q9YbrVam5nP2xzFTWQ

  26. Ingvar

    Mats G #20
    >97% av alla forskare tycker det här är rimligt. Vad säger det om forskarkvaliteten idag?
    Antingen är 97% tokfel eller så vet 97% av forskarna nada om hur riktig modellering går till.
    Eller en kombination.
    Fråga vilken modellerare som helst utanför ”klimathotsgänget” vad som gäller för modellering som har som syfte att förutsäga framtiden.

  27. Gunnar Strandell

    Jag har också ägnat en del av mitt liv åt datormodeller, som utgick från endimensionell stötvågsteori. Genom att mäta på verkligheten med teknik som ger utslag för det endimensionella fick vi god överensstämmelse under den korta tid, 50 millisekunder, där vi såg att utformningen av hammare/hejare och borrkrona/pålspets gjorde skillnad för verkningsgraden. För längre tider spårade överensstämmelsen ur, dels för att verkligheten inte är endimensionell och dels för att friktion och glapp ger ett kaotiskt beteende.
    När vi visade att vi kunde bedöma en betongpåles bärighet med våra mätningar fick vi svidande kritik av en engelsk byggnadsinspektör för att vi inte kunde förklara varje del av den uppmätta kurvan om 200 milisekunder.
    Var finns hans like när det gäller att granska och ta beslut utifrån klimatsimuleringar?

  28. Mats G

    #26 Ingvar
    Jag har 6 analytiker till mitt förfogande så jag behöver inte fråga.

  29. Ingemar Nordin

    Ingvar #13,
    Bra skrivet. Men jag skulle vilja spetsa till det ytterligare:
    Sannolikheten för att klimatmodell, även om den stämmer med ALLA historiska data, skulle ha rätt är exakt noll!
    Rent logiskt kan man nämligen i princip konstruera ett oändligt antal modeller som stämmer med alla data. Det ger sannolikheten noll för var och en av dem. 🙂

  30. Ingemar #29
    Det kan du ha rätt i. Jag bara talade utifrån praktisk utövande under många år.
    Kuriosa:
    Skrev nåt liknande i en kommentar på Tim Balls blog och blev citerad i boken
    🙂

  31. Mats G

    Ingvar & Ingemar.
    Allt det här vet man för det finns kunskap om detta. Det som gör det ännu värre är att man har gjort klimatsimuleringar(Dvs vad händer om jag dubblar CO2 i min modell. mao har inget med verkligheten att göra.) som sedan IPCC kallar för Klimatscenarios som sedan media kallar klimatmodeller.
    Som en kollega sade till mig när jag kritisera honom för värsta spaghetticoden. ”Allt för att förvirra fienden”

  32. HenrikM

    En del moderater tycker att moderaterna är för lite miljöparti:
    ”Ulf Adelsohn tycker att Moderaterna borde ha breddat budskapet, och till exempel lyft fram miljö- och klimatpolitiken.”
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5873283

  33. Ingemar Nordin

    HenrikM #32,
    M är för lite Mp.
    Jamen det är ju patetiskt. En mer ryggradslös M-ledare än Reinfeldt får man verkligen leta efter; inga visioner, ingen ideologisk kompass, bara ett vått finger i luften – det har varit hans ”pragmatiska” ledstjärna sedan han blev vald. Adelsohn var inte mycket bättre.
    Sverige skulle behöva riktiga statsmän/kvinnor, inte politiska broilers. Folk med erfarenhet utanför partilivet och public service. Människor som kan tänka själva och har kapaciteten att på egen hand sätta sig in i komplicerade frågor – och sedan kritiskt granska vad deras rådgivare påstår.
    Tyvärr är det väl så i dagens partiväsende att alla män/kvinnor som har en sådan kapacitet ganska snart sållas ut. De göre sig icke besvär inom svensk partipolitik. Snart har vi tyvärr samma utsållningsmekanism inom universiteten också.

  34. tty

    Björn #12
    ”När det gäller datorsimulering är det knappast datorerna som är begränsningen idag.”
    Jo det är det, i allra högsta grad. Idag har globala klimatmodeller typiskt en cellstorlek på 50-100 km. För att någorlunda realistiskt kunna simulera konvektiva processer (som är de viktigaste när det gäller jordens temperatur, mycket viktigare än radiativa) krävs cellstorlekar på en kilometer eller mindre. Dessutom måste då tidsstegen minska i motvarande mån. Dessutom skulle man då få lov att explicit kalkylera ett antal processer som man nu bara parametriserar. Tillsammans skulle detta kräva minst 10^6 gånger mera datakraft.

  35. Börje S.

    #34 tty
    ”Tillsammans skulle detta kräva minst 10^6 gånger mera datakraft.”.
    Säkert.
    Nästan samma som med en skrivmaskin. Låt en skrivmaskin/tangentbord skriva ut samtliga kombinationsmöjligheter. (Ge den gärna lite begränsningar så den blir färdig nån gång: ord på högst 47 tecken, meningar med högst 47 ord, inga sifferserier med fler än 47 siffror osv.
    När det är färdigt finns att läsa allt som hänt likväl som allt som kommer att hända. Varje liten molekyls öden och äventyr finns beskriven. Varenda roman som skrivits och kommer att skriva finns där någonstans. Det gäller bara att leta sig fram till rätt ställe i pappersrullen! (Drömjobb fär pappersindustrin)
    Om du vill läsa om Moment 22 på grekiska eller kanske på tüska eller rent av på svenska så finns boken med alla bokstäver rätt på ett enda ställe .
    Så finns det lika många versioner som det finns bokstäver i manuskriptet med EN bokstav fel, lika många versioner som det finns bokstäver i manuskripter med 2 fel, lika m. v. s. d. f. b. i m. med 3 fel osv.

  36. Börje S.

    #35 komplettering
    Man kan tycka att #35 borde raderas och skribenten borde få sig en åthutning eftersom inlägget verkar lite off topic.
    Men så är det inte! Varje typ av väder eller klimat som förekommit och som kommer att förekomma och som aldrig kommer att förekomma finns där på pappersrullen (som av utrymmesskäl dragits från skrivmaskinen till slutet på oändligheten) någonstans. Det är bara för den vetgirige att ta på sig rymddräkten och ge sig ut och leta.

  37. Börje S.

    #35 igen
    Det kan till och med hända att den vetgirige råkar snubbla över det korrekta svaret på livsgåtan! ALLA frågor som filosoferna grunnat på i sekler finns där någonstans! Ut och leta!
    (- Nja, men först måste väl skrivmaskinen bli färdig med jobbet?
    – Hmm…tänkte inte på det.)

  38. Rosenhane

    OT
    En Premiär!
    Det verkar som att det har utgått ett påbud från Kejsar Augustus så här i försommartid.
    Åsa Romson blev utsatt för en skur av obekväma frågor i kvällens Aktuellt.
    Har man tagit till sig den massiva kritiken i sociala medier och kommer detta innebära ett trendbrott framgent?

  39. Torsten Myrefors

    Och Bolling skriver på sin blogg i DN om bland annat om Bengtssongate.
    Kors i taket!!

  40. Mats G #31 Spaghetti 🙂
    En variant
    ”This code was darn hard to develop. Why should I make it easy to someone else to understand it by adding commnts?
    Jag har en underbar skrift om programmering ”The Gift of the Machine” den är gammal och på papper men jag tror att den är inskannad också.
    Ifallatt
    ingvaratnova-data.se

  41. pekke

    Torsten M #39
    Länk till Anders Bolling, Framstegsbloggen.
    http://blogg.dn.se/framstegsbloggen/2014/05/30/icke-trender-och-grupptryck/

  42. Torsten M #39, pekke #41,
    Tack! Utmärkt bra att Anders Bolling tar upp detta. Bra skrivet av honom!

  43. Ann LH

    Nu rör det runt i grytan lite varstans. I Norrtälje tidning (C)!, finns idag en debattartikel om att man inte kan lita på IPCC. Öppet kommentatorsfält!
    Ju mer de visar upp Åsa Romsson i radio och TV desto bättre. Hon är en god lärjunge till Maurice Strong. Ju snabbare hon kan göra oss kvitt vårt svenska industrisamhälle desto bättre tycks det. Journalisterna har idag faktiskt ställt vettiga frågor till henne och dessutom försökt få svar.

  44. bom

    #38 Rosenhane
    Dom började redan vid sjutiden i P1 (att gå hårt åt en stammande Romson. Min misstanke är att Allan Larson gått igång. När mp är en bekväm åttaprocentare så är det OK men när de hotar att bli större än s då tar det hus i s-radiohelvetet. Se Kvarnbergetbloggen (i det valdistriktet fick Fi bortåt 20% och mp bortåt 30% så då tog det fyr av bara den)!

  45. Ulf L

    Börje S#35 & 36
    Den tanken finns också i ”Biblioteket i Babel” av Jorge Luis Borges. Han är min favoritförfattare alla kategorier.

  46. Sirapsodlaren

    Även i nordvästra nordkorea så har man vaknat:
    http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.2388101-gron-skattechock
    ”Att skattehöjningarna slår mot det näringsliv Sveriges välstånd vilar på är absolut säkert. Att Miljöpartiet i samma takt kan åstadkomma lika många ersättningsjobb och fler därtill, arbetslösheten skall ju minska, är däremot endast en förhoppning”
    Det verkar vara en koordinerad insats mot Mp på gång just nu. Ett tvåfrontskrig mot:
    1) Sossar (via facken) som är rädda om sina jobb.
    2) Borgare som vill skrämmas med vänsterspöket.

  47. Ann LH

    GPs ledare var oväntat öppen. MPs mantra om det hållbara samhället med grön tillväxt är inget annat än miljörörelsens mål från 60/70talen i ny dräkt dvs att se till att bli av med industrisamhället.

  48. Johan E

    Börje S # 45 (och övriga)
    Kombinatoriken ger svar på om dina scenarier är verklighetstrogna. Det visar sig snabbt att fastän det skulle finnas skrivmaskiner som håller ihop miljardtals år så skulle det ändå räcka ljusår att skriva ut det du efterlyser.
    Inte blir det heller bättre med datorer trots att de kan klara 4 kvadriljoner operationer per sekund.
    En miljard apor som slumpmässigt knackar på skrivmaskiner kan alltså inte skriva ut Shakespeares samlade verk.

  49. Johan E

    korrigering: Börje S # 35 (och övriga)

  50. Mats G

    48
    Johan E
    ”En miljard apor som slumpmässigt knackar på skrivmaskiner kan alltså inte skriva ut Shakespeares samlade verk.”
    Det finns väl två sätt att se detta på.
    – Apor är värdelösa
    – Intelligens är en underbar gåva.

  51. Pingback

    […] beslutsunderlag. Det finns de forskare som har en helt annan syn på vår miljö och hur den utvecklas , än den som framställs av FN,s miljöpanel. Man måste förstå vilka enorma ekonomiska […]