Pär Olsson är professor i kärnenergiteknik på KTH i Stockholm och han intervjuas i Dagens industri om framtidens kärnkraft https://www.di.se/nyheter/kth-tar-fram-game-changer-for-karnkraften/ . Han menar att energibranschen står inför en ”game changer”. Det är den 4:e generationens kärnkraft som han talar om.
”Grundproblematiken med vattenkylningen är att man får en uppbyggnad av tyngre grundämnen som plutonium som är det stora problemet när det gäller slutförvaret och som gör att vi får de här hundratusen åren vi alltid pratar om.”
Men med en annan kylning så slipper vi de flesta av dessa riktigt farliga och långlivade avfallsämnen.
”Över 99 procent av alla atomer är av fel sort i uranet. Med vattenkylning kan vi max få ut 0,7 procent av energimängden som vi har grävt upp ur marken.”
Om man använder andra kylmedel, framför allt flytande metaller eller heliumgas, kan man klyva i princip alla isotoper, säger Pär Olsson. Det är framförallt natrium och bly som är aktuella. Det forskas just nu mycket på dessa alternativa kylmetoder.
”Tanken med de flesta av dem är att man ska kunna återanvända kärnbränslet. Det bränsle vi har grävt upp fram till idag skulle räcka i många hundratusen år. Vi kan samtidigt få ner slutförvarstiden till en mycket mer överskådlig tidshorisont än de hundratusentals år som vi pratar om idag.”
Tyvärr har man på många håll i Väst minskat på forskningen och blivit av med mycken kompetens och utrustning på området, bland annat i Sverige. De gröna har nästan vunnit kampen mot kärnkraften.
”Västvärlden har monterat ner mycket av sin infrastruktur för att forska på kärnkraft. Vi har nästan inga testreaktorer längre. Det finns några stycken men de är väldigt överbelastade med arbete, så att komma in i dem är svårt och jättedyrt. Man har tidigare jobbat ganska mycket med Ryssland, de har den bästa testreaktorn i världen. Men de är såklart omöjliga att samarbeta med nu.”
Blykalla är en avknoppning från KTH där dess grundare fortfarande är verksamma samtidigt som bolaget inhyser en del av sin utveckling i högskolans labb.
En annan fördel med att inte ha vattenkylda reaktorer är att de kan göras i mindre storlekar. Reaktorkärlen kan göras mindre med metallkylning istället för vattenkylning. ”Metallkylda reaktorer kan man faktiskt få ner i storlek så att de blir tillverkningsbara i en fabrik. Många länder har möjligheten att tillverka sådana reaktorkärl.”
”Kärnkraftsrenässansen har också lockat till sig svenska och europeiska startups, som Blykalla, som utvecklar SMR-reaktorer. Kärnfull Next är en annan svensk uppstickare på området.”
”Det mest intressanta att följa just nu är det kanadensiska projektet med Ontario Power Group, OPG, som nu har börjat förbereda för en SMR som de satsar på ska bli klar 2028. Där är det för övrigt en svensk, Christer Dahlgren, leder hela projektet. Det projektet är väldigt intressant att bevaka för de kommer att vara först med att få till en SMR i västvärlden.” , avslutar Pär Olsson.
Ja, vad skall man säga? Jag, i alla fall, kan inget annat än att önska lycka till!
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Ett mycket intressant forskningsområde som åtminstone en eller ett par av våra svenska universitet borde satsa på att fördjupa sig i tillsammans med någon erfaren tillverkare. Både en stabil energikälla och ett koncept som drastiskt skulle minska behovet av långsiktigt förvar av avfallet.
Någonting för EU att styra över sina resurser för ”hållbara” satsningar till! Fast då behöver förstås UrsUlla vdL först ges ett lagom utvecklande jobb i EU’s ”elefantkyrkogård” …
Intressant område med stor betydelse för framtiden.
https://i0.wp.com/wattsupwiththat.com/wp-content/uploads/2024/10/hubbert-nuclear-transition.webp?fit=1024%2C512&ssl=1
Noterar att vi snart startat vårat slutförvarsbygge och att Finnarna är klara med sin kopia (SVD idag) 😉
Det tog, från 1939 när Hahn begrep att han kluvit uran till 1954 när första kommersiella civila reaktorn stod klar för elleverans (Sovjet), endast 15 år.
Metallkylda reaktorer för civilt bruk har tagit god tid på sig, det finns bara 2 i Ryssland, så det visar på problematiken som sällan redovisas.
Nu och snart är vanliga ord inom ny kärnteknisk verksamhet som jag hört under de sista 40 åren.
När det är så svårt, kan det då tillämpas i stor skala?
En film om Tjernobylolyckan.
Förklarad på ett vetenskapligt sätt med en modell där olika styrsystem reglerar utfallet.
Påminner om TV spelet ping pong 😉
https://www.youtube.com/watch?v=P3oKNE72EzU
https://www.tn.se/ekonomi/39438/kartlaggning-30-nya-lander-satsar-pa-karnkraft-sverige-maste-valja-vag/
Publicerad: 11 okt 2024, 12:06
Uppdaterad: 21 okt 2024, 09:43
Kärnteknik är tveklöst framtidens effektskapande teknik! Det gäller att bygga nya fissionsreaktorer intill fusionstekniken kan komplettera eller ta över. Att tro på vindtekniken som lösning på vårt växande behov av stabil elkraft, är både ett irrationellt tänkande, som intellektuellt haveri.
https://www.regeringen.se/remisser/2024/09/remiss-av-promemorian-finansiering-och-riskdelning-vid-investeringar-i-ny-karnkraft/
Jag har alltid tyckt illa om att diskutera olika typer av kärnvapenreaktorsystem.. Varje sådan diskussion om detaljer och utformningar försenar det nödvändiga med att komma igång med kärnkraftutbyggnaden. Man har lyckats försena och hindra den nödvändiga återstarten av fungerande verk och man kommer att älta den ena lösningen efter den andra. Vi har ju för sjutton fungerande verk, som möjligtvis har problem i periferin. Bygg omedelbart 10 likadana kärnkraftverkverk som vi har idag och tjafsa sedan om utföringar av kommande verk. Skrämmande inkompetens av beslutsfattare
Sorry kärnreaktorsystem menade jag
Fusion:
Efter all facit och fantastiska pressreleaser de sista 40 åren, kan vi inte bara glömma fusionskraft som elproducent till det civila?
Alla (20+?) som trummar på är ljusår bort från riktigt break-even.
De som dristat sig att skryta har bara vinst i själva reaktorn under ytterst kort tid.
När fusion började ta form i slutet av 70-talet kom man överens om att hela systemet skall redovisas men det verkar man ha tummat på. Förmodligen för att lura till sig mer medel.
Men varför bråka med fusion när andra typer av fission är klart närmare?
Om 500 000 år eller så när uranet börjar tryta kan man börja bekymra sig och tänka på annat.
#10 johannes
Javisst är det gott om tid, även för:
https://www.lazerah.com/#The-Team
Johannes #10,
Min personliga tro är att fusion visserligen kan åstadkommas rent tekniskt, och i framtiden under längre perioder. Men det kan bara göras med enorma kostnader vilket inte gör det konkurrenskraftigt gentemot fission, och i synnerhet inte gentemot Gen 4.
När Big Tech företagens energiförbrukning fortsätter att växa, drivet av kraven från AI och andra datatunga applikationer, kommer kärnkraften tillbaka i fokus. Med miljarder US-dollar som flödar in kommer kärnkraften snart bli en kritisk komponent i AI-revolutionen. Även om det fortfarande finns betydande hinder att övervinna, signalerar Big Techs engagemang för kärnenergi en stor förändring i hur världens största företag planerar att driva framtiden.
Mvh,
Jag förstår fortfarande inte varför inte ingenjörer hanterar enegiproblemen utan istället drömmare som förstör enrgidebatten och kommer att skapa mångdubbla energipriser i framtiden
Fusion har med dagens tekniska nivå på material, kontroll av inneslutningen m m alltför stora problem så de här 20-30 åren de alltid hugger till med för att få pengar till vidare fusionsforskning är väl att luras? Kanske kommer ett riktigt genombrott inom gebitet så småningom men frågan är om det ens är lönt och om det kan konkurrera med vanliga ”gammaldags” fissionsverk ekonomiskt? Det är ju inte så att det är brist på kärnbränsle de närmaste hundra tusen åren så kanske det är bättre att utveckla dagens fissionsreaktorer och lägga de mesta forskningspengarna där i stället? Fusion kommer tids nog om det behövs men det är långt in i framtiden i så fall.
Alternativen.. Energinyheter skriver idag om att stort australiensiska gruvföretag drar sig ur ett stort projekt om grön vätgas i Kanada.
Energiåtgången för det projektet krävde el motsvarande 450 000 bostäder för att fungera – och ekonomin såg vissen ut så företaget och övriga inblandade insåg att bl a elpriserna skulle omöjliggör projektet.
Så – onekligen undrar man varför utbyggnaden av kärnkraft dröjer – elbehovet påstås ju bli gigantiskt framöver – då – behövs – stabil – elproduktion…
Men förutom vänta och se taktiken – så tycks gröna drömmar fortfarande vara huvudsaken…Eu låtsas ju faktiskt att dom kallar kärnkraft för grön.. då undrar man ju vad det skall väntas med.
Något som i sammanhanget gör ont är den förtida nedläggningen i Sverige- det var verkligen helt uppåt väggarna – det var både stabilt och gav otroligt låga CO2 utsläpp – var fanns problemet.. eller handlar det inte alls om CO2..?
Svenska Blykalla verkar vara en lovande SMR om 55 MW och en drifttid om 25 år på en laddning. Serieproduktion är tänkt att komma igång i början av 30-talet. Här snackar vi om verklig högteknologi.
https://www.blykalla.com/technology
OT
Tännsjö är aktuell med en ny bok där han återigen vill ha en uppplyst despoti för att rädda klimatet. Den recenseras av Stina Oscarson idag i SVDs Kulturdel. ” Vissa vänsterpennor går igång så på sitt eget intellekt att de helt glömmer bort människan, konstaterar Stina Oscarson efter att ha läst Torbjörn Tännsjös nya bok om klimatdespoti”.
#11 KGR
Speciellt om de skall klämma energi ur ”hydrogen”. Herrar professorer med fina titlar menar kanske deuterium? Som utgör 0,03% av hydrogenen.
”Our research and development centers around capturing the enormous energy contained in hydrogen”
Svar 18 Jax,
Det är väl en paradox att man högst troligt inte är särskilt begåvad om man går igång på sitt eget intellekt.
Biden-Harris Administration Announces $900 Million to Build and Deploy Next-generation Nuclear Technologies
October 16, 2024
https://www.energy.gov/articles/biden-harris-administration-announces-900-million-build-and-deploy-next-generation-nuclear
Mvh,
#19 Ulf
Ja, jag tror nog att han tänkt sig själv varandes denna upplysta despot.
#18, Sutte jag i en livbåt på stormigt hav, skulle jag be Tännsjö, Rockström, Axelsson m. fl. att hålla sig långt från årorna.
#4 Lasse:
Den filmen borde strandhäll sett innan hen twittrade
#19 johannes
👍😇
#12 Ingemar Nordin
Som jag tolkar detta med gen 4 så är de stora fördelarna att man får ut mer av bränslet och att man slipper den långa slutförsvarstiden. Men vad jag förstått då är inte själva bränslekostnaden (som man skulle spara in på) någon stor del i totalekonomin för kärnkraft, säg storleksordningen 5 % av totalkostnaden. Kostnaden för slutförvar för producenterna är väl idag ca fem öre/kWh som de betalar in.
Givetvis stora fördelar om man kan minska dem och slippa ett långt förvar och ev minska risken för olyckor, men i vad ligger den stora ekonomiska fördelen jmf dagens kärnkraft?
Den stora kostnaden för kärnkraft är ju investeringskostnaden, Ska kostnaden minska rejält för kärnkraft måste den ner. Jag ser mest ökade investeringskostnader i något som inte är beprövat och jag har inte sett någon som framfört direkta ekonomiska argument, dvs att det ska vara så mycket billigare än dagens kärnkraft som drivkraft för gen 4, utan mer att hantera de problem jag nämner (nyttja mer av bränslet som något bra i sig (även om liten del av ekonomin) och minska risken för vapenprod samt slippa långvariga isotoper) som dagens kärnkraft har.
Kan man börja serietillverka små SMR finns förutsättningar att få ner investeringskostnaden men SMR är ju inte samma som gen4.
Generation 4 erbjuder olika reaktorlösningar bl.a. He-kylda som kan generera mycket höga temperaturer kanske 800°C. Därmed skulle vatten kunna sönderdelas temiskt i den s.k. Bunsencykeln och generera vätgas.
Blykylda reaktorer utvecklades i Sovjet för installation i ubåtar. Bly är ”transparent” för neutroner och är därmed bra för kylning, kanske främst av ”snabba” reaktorer där värmeutvecklingen i härden är extrem.