I ett intressant inlägg från norska Klimarealisterne så tittar man närmare på hur långa perioder av torka (mega torka) hänger ihop med koldioxidhalten i atmosfären. Någon korrelation finns inte. Att vi kan drabbas av sådana perioder på olika platser i världen ligger helt inom de naturliga variationerna.
De skriver:
” Klimatnyheter nr 321. Redaktör: Ole Henrik Ellestad.
Författare av professor Einar Sletten, ledamot i KVR.
Perioder av megatorka har lett till klimatkriser och social kollaps efter den senaste istiden utan variationer i atmosfärens CO2-innehåll. Det verkar som att naturliga variationer ger extrema effekter som vi måste hantera, som Bjørn Lomborg hävdar. CO2-åtgärder hjälper inte.
Introduktion
Klimatdebatten präglas av påståenden om extrema effekter och eftersträvas i samband med ökade växthusgaser. I huvudrapporten från 2013/14 drar dock IPCC slutsatsen att det inte finns någon ökad tendens till extrema effekter. De få fallen under de få år som gått ändrar inte på den statistiken. Torka förekommer även i kallare perioder.
Men i år är det torka på flera håll och då dyker det ständigt upp artiklar i ämnet som t.ex. den i Aftenposten 14 maj 2022: «Detta har funnits med i klimatkalkylerna för framtiden länge. Det här är något vi räknar med kommer att uppstå oftare, säger Helge Drange vid Bjerknescentrum för klimatforskning. Torkan kommer också att förvärras ».
Men historien visar något annat. Torka förekommer även i kallare perioder och under flera tusen år under den varmaste perioden efter den senaste istiden (Holocen) var Sahara ett stäpplandskap med ett rikt djurliv. Naturliga variationer orsakade av olika fenomen dominerade, som visas i klippet från 1977. Det var året då den naturliga köldperioden tog slut och man var rädd för en ny istid. Men så kom en ny 20-årig uppvärmning (som åren 1920-40).
Megatorka indikatorer och orsaker
Megatorka är perioder av långvarig extrem torka. Holocen är perioden efter den senaste istiden, cirka 12 000 år. Avancerad paleoklimatologi kan identifiera klimatförändringar under denna period genom att analysera data från sediment, pollen, iskärnor, ringar, stalangiter i stalaktitgrottor, uran / torium isotopanalyser etc. (Termometern användes första gången av Galileo Galilei 1592). Analyserna visar att perioder av megatorka har inträffat abrupt, är styrda av naturhändelser som t.ex El Niño Southern Oscillation (ENSO), Pacific Decadal Oscillation och monsuner som ger kraftig regional nederbörd på andra håll. Megatorka är historiskt väldokumenterad för varje kontinent, CO2-nivån under holocen var relativt konstant (ca 260 ppm enligt IPCC). Man kan konstatera att det inte finns något samband mellan långvarig torka och förändringar i CO2-nivåer. I sin bok presenterar Weiss s. 9 exempel på megatorka under klimatperioder. De ledde till social kollaps och regional emigration.
Exempel på megatorka
Khmerriket (Kambodja) med huvudstaden Ankor med cirka 175 000 invånare hade ett blomstrande kulturliv dokumenterat med upptäckten av magnifika tempelbyggnader. Två svåra perioder av torka, 1345-65 och 1401-25, med efterföljande stora översvämningar ledde till fullständig kollaps och omlokalisering.
Mayakulturens sociala kollaps (800-1100 f.Kr.) har diskuterats flitigt genom tiderna. Ett fåtal forskare på 1980-talet antydde att megatorka kunde vara orsaken. Men det är först efter att sedimentkärnor från sjön Chichancanaba och prover från stalagmiter i Yok Balum hula analyserats (1995-2012), som hypotesen slutligen verifierades.
Thetihuacan var den största staden i Mexiko på 800-talet f.Kr. Den täckte 21 km2 och hade en befolkning på 125 000. Staden var ett centrum för ekonomi, politik och kultur. Storhetstiden varade i sju århundraden innan staden mystiskt avfolkades under 600-800 f.Kr. Många teorier har föreslagits, men det var inte förrän 2012 som paleoklimatiska data publicerades som visade att långvarig megatorka hade ägt rum och ledde till kollaps.
Frekventa megatorkor och svält har härjat alla kontinenter, till exempel under åren 1875-78 då Indien, Kina, delar av Afrika och Sydamerika hade extrem torka som ledde till att 50 miljoner dog i svält; ”De värsta humanitära katastroferna i mänsklighetens historia” (Deepti Singh, Washington State University). Katastrofen förklarades av en helt ovanligt intensiv ENSO som spred varmt vatten över Stilla havet och värmde upp luften. Den var kraftfullare än den starka El Niños 1997-98 och 2015-16. Mike Davis, University of California, nämner i boken, Late Victorian Holocaust, att sådana extrema händelser är sällsynta, men kan hända!
Efter en tid hade Grönland två större samhällen (Vesterbygd och Austerbygd) med som mest flera tusen invånare. Varför försvann bebyggelsen på 1400-talet? Många tror att kyla var en avgörande faktor, men nya bevis tyder på att något helt annat kan ha bidragit även före den kallaste delen av Lilla istiden (1645-1720). Sjön 578 ligger på södra Grönland. R. Bradley, University of Massachusetts, samlar in paleoklimatiska sedimentdata från havet. Slutsats: långvarig torka, inte kyla var en trolig orsak till emigration redan på 1400-talet.
Mellanvästern. På senare tid (1930-talet) var det höga temperaturer och extrem torka på prärien (The Dust Bowl). Detta ledde till enorma skador i delstaterna Colorado, Nebraska, Kansas, New Mexico, Texas och Oklahoma. Stora mängder jord från 400 000 km2 blåste bort. Det skedde en stor migration av bönder västerut mot Kalifornien.
Slutsats
De mest kraftfulla torkorna har ägt rum utan medverkan av ökad CO2. Det är därför viktigt, som Bjørn Lomborg påpekar, att vara beredd att hantera effekterna av naturliga klimatvariationer.
Referenser: Megadrought, Collaps and Causality. Oxford University Press (2017). Redaktör: Harvey Weiss.”
Ja, klimatet är inte att leka med. Att tro att vi kan undvika drastiska och mycket kännbara extremväder och lokalt extremklimat bara för att nu alla skall minska koldioxidhalten är en farlig illusion. Den bästa vi kan göra är att öka rikedomen och att satsa på tekniska och sociala motmedel när vår egen civilisation drabbas. Lär av klimathistorien. Tyvärr är koldioxidbekämpning till varje pris fel väg att gå.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Intressant, men borde inte minskad värme leda till att kryosfären ökar och därmed minskad mängd vatten i biosfären=torka?
Bra Ingemar!
Eftersom ingen kan se några tydliga klimatförändringar så är det senaste försöket att håll spöket vid liv, att varje gång det inträffar något normalt men oönskat, att påstå att det är något som kommer att bli vanligare i framtiden — allt enligt ”modellerna”.
Tack Ingemar för denna torra text.
På plantnivån så talar man om minskat vattenbehov när CO2 ökar, antalet klyvöppningar påverkas.
Saharas floder ser annorlunda ut idag jämfört med förr.
Grottmålningar visar på detta, djurlivet har ändrats.
Men även 500 år gamla kartor visar hur vattenflöden fanns där det idag bara finns sand.
En som har bra koll på varför det sker en förändring är Jim Steele. https://www.youtube.com/channel/UC7XNHEz2QCJ_Phf2mvDFk0Q
# 3 Lasse
Det är tvärt om. Vattenbehovet ökar när antalet klyvöppningar ökar.
https://en.wikipedia.org/wiki/Stoma
”Therefore, plants cannot gain carbon dioxide without simultaneously losing water vapour.”
Torka kan ha flera orsaker, exempelvis lite nederbörd eller att ovanlig värme leder till hög avdunstning på land.
Lite nederbörd borde inte vara något som blir vanligare i en varmare värld. Där borde nederbörden öka i stället.
Ovanligt hög värme kanske blir vanligare i en varmare värld. Helt säkert är det inte, särskilt inte om växthusgasutsläpp orsakar uppvärmningen. För en ökande växthuseffekt märks mest på låga temperaturer och inte så mycket på höga.
Civilisationer i antiken blomstrade under varmare perioder och kollapsade under kallare som iskärnedata från Grönland tycks visa. Kallare hav leder till mindre avdunstning och därmed mindre nederbörd över land och mindre med moln också. Mindre molnighet betyder mer solsken. Mer solsken över land medverkar till uttorkning.
De första jordbruket i våra trakter började för 6000 år sedan eller 4000 f.v.t. Men en tillbakagång skedde efter ca 3300 f.v.t. då klimatet blev kallare.
Historien lär oss att vi inte lär oss av historien. (Hegel)
Vi odlar allt större ytor globalt samt får allt större skördar.
2003-2019 ökade arealen med 9% med en ökad produktion av 25%
https://www.nature.com/articles/s43016-021-00429-z
Mitt i en klimatkris 😉
Bibeln skriver i Första Mosebok kapitel 41 om Faraos drömmar: sju goda år följs av sju svåra år, och om betydelsen av att under de goda åren förbereda sig för att klara de svåra åren.
https://www.bibeln.se/visa?q=gen.41@b2k
En till intressant text i ämnet #klimat och #koldioxid:
”That is an amazing fete for a colorless, odorless, tasteless gas that comprises just 0.04 percent of our atmosphere! We should praise carbon dioxide – not vilify, ban or bury it.”
https://fcpp.org/2013/08/21/carbon-dioxide-the-gas-of-life-tiny-amounts-of-this-miracle-molecule-make-life-on-earth-possible/
Extrem torka bekämpas bäst med extrem ökning av CO2 i atmosfären. Låt kolkraftverken producera si el på sätt som OCKSÅ genererar extremt med renad CO2-produktion. Vi vet ju att beskogningen i Kina och Indien ökar dramatisk i takt med att fler kolkraftverk sätts i drift. Det finns 2 anledningar, d v s skogen eldas inte upp för värme och matlagning och just ökad lokal CO2. kolpartiklarna i atmosfären minskar samtidigt.
Tag lärdom av professionell växthusodling. De kör med upp till 2% CO2. Och får fetare skördar än någonsin flera gånger per år.
Min övertygelse här, är att om vi kunde bakåt i tiden se data över jetströmmarna, så skulle vi kunna se en korrelation med en del extrema förändringar som torka och dess motsats, blöta perioder. Men data finns inte vad jag vet. Det är bara ett par år bakåt i tiden som SMHI började tala om och redovisa jetströmmarnas förflyttningar och visst kan man se, att när den nordliga delen av jetströmmen omsluter oss, då blir det kallare tills den har förflyttat sig så att vi breddgradsmässigt befinner oss på den varma sidan. I ett sådant läge befinner vi oss landmässigt mellan den nordliga- och sydliga jetströmmen, vilken är belägen närmre ekvatorn. Men det talas också om låsta lägen, vilket innebär att uppehållet i den varma eller kalla sidan, tenderar att bli längre än tidigare. Detta är ett mönster som är avvikande sett mot 1900-talets och en bit in på 2000-talet. Detta mönster kan knappast ha något med CO2 att göra, utan om förändringar i energiflödet utifrån. Fokus har varit så låst vid AGW, att man har glömt bort den primära energifaktorn som är solen. Det är de små förändringarna i detta flöde som fokus nu borde riktas mot istället. Dessa förändringar i flödet mot jorden beror av i huvudsak av två variabler som samverkar, vilka är de planetära förändringarna, samt solens egna interna variation. Mättekniskt finns nu alla möjligheter att studera sambandet mellan jetströmmarnas aktivitet och energiflödet från solen och inte minst, dess spektrala variation, SSI, Solar Spectral Irradiance.
Karl Eide.r #4
det är när koldioxidhalten ökar som antalet klyvöppningar minskar, d.v.s. mer koldioxid ger mindre vattenförlust, d.v.s. bättre motståndskraft mot torka.
Lasse #3 skrev aidrig att med mer koldioxid MINSKAR antalet klyvöppningar vilket alltså är förklaringen till att växter tål torka bättre.
” Torka förekommer även i kallare perioder ”
Mer än så. Historiskt hör torka och kyla ihop. Klimatet är mycket torrare under istider och fuktigare under mellanistider. Helt som man kan förvänta, varmare klimat innebär mer avdunstning och därmed mera regn och vice versa.
Det finns dock ytterligare en viktig faktor och det är oblikvitetscykeln, alltså jordaxelns lutning, som varierar från 22,1 till 24,5 grader med en cykellängd av 41 000 år. När lutningen ökar når monsunen längre norrut och söderut. För närvarande är den 23,45 grader och minskande. Den kommer att minska i ytterligare ca 10 000 år.
Sedan gäller inte ovanstående absolut och överallt. Det finns fåtal områden som p g a speciella omständigheter alltid är extremt torra som t ex Atacamaöknen, Takla Makanöknen och Östantarktis, och det finns också några få områden som tycks vara fuktigare under istider än mellanistider, t ex Coloradoplatån och kanske altiplanon i Anderna, kanske p g a mindre avdunstning.
Långsiktigt går alltså klimatet mot torrare förhållanden, men kanske kan mera koldioxid motverka den trenden.
#12
Jetströmmarna upptäcktes inte förrän på 1940-talet. Till dess trodde man att vindarna var svaga och konstanta i stratosfären. Så några långtidsdata finns inte.
Ett intressant exempel på hur litet man visste. Mot slutet av andra världskriget började den brittiska flygindustrin konstruera ett mycket stort långdistansflygplan för tiden efter kriget, Bristol Brabazon. Bland finesserna fanns att det skulle flyga ”ovanför vädret” och därmed undvika turbulens. Och då kunde man ju spara en del på strukturvikten. Resultatet blev som man kunde vänta sig att man fick problem med sprickbildning redan under provflygningarna och hela projektet blev ett dyrt fiasko.
Öppna era plånböcker för nu går vi i klimatets namn och ber en bön för att allt ska vara en sanning.
Scandinavian Biogas ingår leveransavtal om Bio-LNG värt 2,7 miljarder kronor med ledande tyska LNG-distributören Alternoil
https://news.cision.com/se/scandinavian-biogas-fuels-international-ab–publ-/r/scandinavian-biogas-ingar-leveransavtal-om-bio-lng-vart-2-7-miljarder-kronor-med-ledande-tyska-lng-d,c3584270
https://www.di.se/ditv/borskoll/biogasbolaget-ett-genombrott-for-oss-och-for-branschen/
Förutsätter inte en hög klimatkänslighet mer vattenånga i atmosfären och därmed fuktigare klimat? Borde inte megatorka sänka växthuseffekten och leda till en avkylning?
Jet-vind. Upplevd.
Vid flygning från Främre orienten till Skandinavien på drygt 10 000 m höjd, upplevdes skakning i planet, som aldrig tidigare. Vingspetsarna tycktes fladdra 1 meter.
Piloten : Snabbt på med bältena. Vi har tyvärr kommit in i en jetström och har motvind på 300 km/ tim. Jag störtdyker någon kilometer, så blir det nog lugnt igen.
Stämde perfekt.
Japanerna utforskade jetströmmarna redan på 1920-talet, men resultaten publicerades på esperanto så inga västerländska forskare la märke till rapporten.
https://www.smithsonianmag.com/air-space-magazine/as-next-may-unbelievablebuttrue-180968355/
Mayakultures nedgång var mellan 800 -1100 talet efter Kristus. Inte före som textförfattaren skriver
#16 Paul
Idag produceras 2,1 TWh i en miljooon små anläggningar utspridda runt om i landet. 2 TWh till betyder en fördubbling ifall biogasbolaget får som de vill, hur skall de samla ihop all gas?
Skall tex SSAB i Luleå och Oxelösund använda biogas i stället för kol behöver Sveriges produktion på 2,1 TWh biogas 5 faldigas (får jag det till)
Får jag påminna om att just frystorkning är en etablerad och nödvändig metod inom bland annat läkemedelstillverkning!
Ännu ett exempel på det tröttsamma narrativet: https://www.msn.com/sv-se/nyheter/utrikes/s%C3%B6derns-p%C3%A4rla-torkar-ut-av-vattenbristen/ar-AAYpH1D?ocid=entnewsntp&pc=U531&cvid=b3135af727c5484ea3abd6ce2646233b
Trots att det framgår av texten – en sjö i ett ökenområde i Irak utan in och utlopp, illegala brunnar, befolkningstillväxt – så är det fortfarande klimatförändringarna som har gjort att sjön försvunnit. Detta med orsak och verkan lyser helt med sin frånvaro.
Ukraina är Europas kornbod. Det tycker jag är märkligt eftersom landet ligger långt från stora hav. Borde det då inte vara mycket torrt där?
#24
Ukraina ligger ju intill Svarta havet som ju är tämligen stort.
#24
Du glömmer att våra sädesslag härstammar från mellanöstern. De är egentligen anpassade till regn tidigt under växtsäsongen och torka under mognadsperioden. Nästan alla jordens ”kornbodar” är egentligen naturlig stäpp (Mellanvästern, Argentina, Ungern, Ukraina-Kazakstan, Nordkina, Australien).
Undantagen är Indien och Sydkina som har monsunklimat med sommarregn. Men där odlas andra sädesslag/sorter.
Jag läste i länken nedan om CO2 att halten i atmosfären kommer plana ut på 484 ppm om utsläppen inte ökar varje år. Havet tar upp 7 procent av CO2 hela tiden och CO2 utsläppen är konstanta 10 GtC varje år. Till slut är upptaget lika stort som utsläppet om ingen parameter ändras.
”För varje år som går kommer vårt total bidrag att öka men det kommer även den mängd som vi för varje år för ner i haven”.
Till slut blir alltså utsläppen lika stora som det som går ner i havet. Kan det stämma?
https://people.kth.se/~johanmon/klimatskeptiker/fossil.html?fbclid=IwAR3DDwlCjUmoHEGVNV7GULj9cpi6-GSHve1_ChUuKQO8snuC6DZr3D4sJVg
#27 Magnus
Den teorin har som sagt viss stöd i observationer tex bombkurvan.
Vill du veta mer rekommenderar jag dig att läsa Gösta Petterssons bok Falsk Alarm.
Han förklarar bra hur han kommer fram till skillnader hur han och IPCC tänker kring uppehållstider av co2 i atmosfären.
Det är skrämmande lite debatt kring uppehållstiden av co2 i atmosfären. Stämmer bombkurvan så är klimatkrisen orsakad av våra utsläpp negligerbar.
#27 Magnus
Här är nyckelmeningen: ”Vi släpper alltså ut 10 GtC men bidrar bara med 2 GtC utav den ökning på 4 GtC som vi observerar. Man kan och ska ställa sig frågan varifrån det övriga bidraget kommer ifrån och svaret på det är kanske haven. En ökad temperatur får haven att avge mer koldioxid och den ökning vi ser kan mycket väl förklaras med ett varmare hav.”
Ökad temperatur förskjuter jämvikten hav/atmosfär.
Haven har blivit obetydligt varmare. Det är inte där den stora effekten finns.
Det råder jämvikt mellan ythav och atmosfär. Inte bokstavligen, på somliga ställen avger havet CO2 till atmosfären, på andra ställen absorberar havet CO2. Flödena upp och ner är storleksordningen 50 gånger större än de 2 GtC/år som kommer från våra utsläpp. Icke desto mindre beter sig nettoflödet som om det vore en enkel jämviktsrelation. Titta på figur 1 här: https://co2coalition.org/wp-content/uploads/2021/11/2015-Cohen-Happer-Fundamentals-of-Ocean-pH.pdf
När atmosfärens halt av CO2 ökat från 280 till 410 ppm så har ythavets PH minskat med cirka 0,1 PH-enhet. Den högre temperaturen förskjuter jämvikten lite till åt samma håll. Om utsläppen stannar på 10GtC/år mycket länge kommer ythavets PH att fortsätta sjunka och luftens CO2-halt fortsätta att öka och det kommer att se ut som om haven släpper ut CO2, precis som det gört nu.
Den avgörande faktorn är hur fort haven blandas om så att PH stiger. Det koldioxidrika bottenvatten som strömmar upp utanför Perus kust står för en betydande del av flödet upp ur havet. Det vattnet är åtminstone 500 år gammalt och påverkas rimligen inte nämvärt av att vi nyligen ändrat CO2-halten i atmosfären. Vattnet som sjunker ner i polartrakterna innehåller cirka 50% mer CO2 nu än det gjorde 1880 så nettoflödet ner i djuphavet borde ha ökat. Kol transporteras också ner i djuphavet biologiskt. Fytoplankton gör kolhydrater av CO2, dom blir uppätna, diverse avföring och döda organismer faller ner till djuphavet där dom ruttnar och frigör CO2 samt förbrukar syre. Somligt hamnar på botten. T.ex. karbonat från diverse djur med skal.
Skall man tro IPCC så är det en MYCKET långsam process. Sedan tillkommer att biosfären binder CO2, det är stora mängder, men också en jämvikt. Lika mycket biomassa ruttnar som tillverkas av växter varje år i det jämviktstillstånd som antas ha funnits före industrialismen. Nu, med 30% höjre produktion av biomassa på grund av den högre CO2-halten är jämvikten rubbad. Biosfärens totala kolinnehåll ökar år från år. Det är en process som kommer att pågå länge, men så småningom blir det en jämvikt med en grönare jord.
Jag vet inte vad man skall tro. Enligt IPCC, som jag förstår vad dom skriver, tar det mer än 1000 år innan en jämvikt skulle uppstå – men då skulle någon tipping point passeras på vägen så det går inte att yttra sig bestämt om saken.
Det hänvisas ibland till Bombkurvan. Den visar inte alls vad som händer när mängden CO2 i atmosfären ökar. Den visar bara det enkla faktumet att cirka 100 GtC C14-berikad CO2 strömmar ner i havet medan cirka 98 GtC gammal CO2 utan bomb-C14, och pga ålder reducerad halt naturligt C14, strömmar upp ur havet på andra ställen. Provräkna själv.
De hypoteser som IPCC tror på tror jag är för pessimistiska. Det sammanhänger med detta: ”Dessutom finns det en mekanism ”the Biological Pump” som i viss må kortsluter den termohalina cirkulationen, nämligen då döda organismer sjunker och äts upp av andra organismer i djuphavet. Efter några årtionden fanns det lika mycket ”bomb-kol 14” i djuren på bottnen av Marianergraven som vid ytan.” som tty skrev här på KU i en kommentar till ”Utfallsdata för Bernkurvan och Bombkurvan för åren 1958 till 2050.” av Mats Zetterberg 2021-10-11.
Jag tänker mig att mer CO2 är gynnsamt för fotosyntesen. Det kan också vara tvärt om. Ett varmare hav blir mer skiktat och bristen på närsalter svårare. Då hjälper det inte med CO2 ifall någon annan tillväxtfaktor är begränsande. IPCC vet inte så dom anser att ”the Biological Pump” är oförändrad i ett varmare klimat med mer CO2. Självklart är det fel, men när man inte har en aning om varken storlek eller tecken sätter man faktorn till noll.
Någonstans har jag läst att i Nordatlanten sjunker havets partialtryck av CO2 under 200 ppm när algerna växer som bäst . Där borde mer CO2 i atmosfären öka tillväxten betydligt. Enligt IPCC AR5 är det 13 GtC som faller från ythavet ner till ”intermediate & deep sea.” Även måttliga förändringar åt endera hållet borde ha en avsevärd inverkan.
Det som är bra med IPCC är WG1 och att dom entydigt visar att klimatet är mycket trögt och att det absolut inte kommer att ske något dramatiskt de närmaste decennierna oavsett vad mänskligheten gör. Utsäppen av CO2 inmklusive ändrad markanvändning har legat stilla runt 10 GtC/år i 10 år nu. Om ökningen av CO2-utsläpp fortsätter avvika starkt från den exponentialfunktion som ungefär gällde fram till 2011 kommer vi förhoppningsvis att kunna dra några slutsatser om utvecklingen på längre sikt. Just nu är den enda slutsatsen vi med säkerhet kan dra att den globala medeltemperaturen år 2100 som kan uppskattas ur klimatmodeller och diverse andra observationer är mycket osäker. Även om det skulle visa sig år 2100 att scenariot SSP2-4.5 var en perfekt gissning beträffande utsläppen så är den observerade medeltemperaturen 2081-2100 enligt projektionen mellan 2.1 to 3.5, troligast 2,7 grader. Notera att det är jämfört med förindustriell nivå. Den förväntade temperaturökningen från i dag enligt IPCC är alltså mellan 0,9 och 2,3 grader. Troligast 1,5 grader.
Det är solklart att WG1 vet att dom inte vet så bra. Ändrinf från i dag mellan 0,9 och 2,3 grader. Ändå finns det osäkerheter som IPCC inte tagit någon hänsyn till.
IPCC anser att SSP2-4.5 är det scenario världen är på väg mot. 1,5 grader till – ovanpå de 1,2 grader världen redan ”genomlidit” När man tittar på statistiken över vad som helst som speglar människans livsvillkor har utvecklingen sedan 1880 varit fantastiskt bra. Det finns inga goda skäl att tro att lika mycket till åt samma håll skulle vara väldigt dåligt. .
”Klimatet kan vänta” vore en fin slogan att lansera nu. Den har vetenskapligt stöd hos självaste IPCC WG1. Att WG2 kommer med diverse alarmistiska uttalanden som t.ex. att översvämningen i Tyskland förra året beror på det varmare klimatet är ju beklagligt. Dom borde läsa in sig på historiska översvämningar sedan 1500. Det finns data. Det var mycket värre förr.
#29 Leif Åsbrink
Jag kommer läsa din kommentar ingående. Det jag först reflekterar över är alla osäkerhetsfaktorer som finns med. IPCC sammanställer forskarrapporter som sysslar med så många osäkra variabler och det som kommer ut tas för en absolut sanning. Av SVT och andra. Men i grunden handlar det egentligen om en gissningslek.
För min del har jag upplevt så många larm sedan istidslarm runt 1980 att jag tar detta med CO2 med en nypa salt. Det kommer rinna ut i sanden det här med CO2 också. Men aldrig har vi slösat så mycket pengar på onödigt och gjort så mycket skadligt för samhället och världen som nu tack vare det som blev en hysteri. Alla tidigare nojor kanske var ett förebud bara om det som komma skulle. Ett virus som hittar nya vägar. Miljörörelsen som är en konsekvens av nåt i samhället, kanske att vi fått det för bra för vårt eget bästa växte sig starkare hela tiden. Sen fick de sin världsprofet. Tänka sig att en profet utgått från Sverige. Man ska inte hålla en tonåring ansvarig även om det spelade stor roll. Jag tror faktiskt det för hela västvärlden. Det är vuxna som ska kunna hantera det hela. Men det kunde de inte tyvärr. De följde bara med strömmen.
Är även vädret cykliskt? Eller rättare sagt att extremt väder återkommer pga att klimatet är cykliskt!
Martin Armstrong har sin tes nu när han enligt sin egen modell av en 8,6 års-cykel förväntar sig en återkommande Dust Bowl i USA nu och kommande år.
https://www.armstrongeconomics.com/world-news/climate/the-heat-wave-is-right-on-target-into-peak-2024/