Isläget i Arktis

Arktis 13 år

Grafen här visar tre olika trender för havsisen i Arktis utbredning i september. Den streckade blå visar trenden för hela serien, dvs 1979-2019, den röda visar trenden för åren med den brantaste 13-års trenden (1999-2012) och till sist visar den gröna trenden för åren med den flataste 13-års trenden (2007-2019). Hur det blir nästa år får vi se då men man kan ändå säga att man ska vara försiktigt med att dra slutsatser baserade på variationer år från år.

 

Arktis tillväxt 26 okt till 5 november

Tillväxten av havsis i Arktis har gått långsamt under den här hösten tills för drygt en vecka sen. Här ovan har jag lagt in hur det har sett ut mellan den 28 oktober och fram till 5 november (hämtat från Polarportal). Som ni ser kan isläggningen gå mycket snabbt under de rätta förhållandena.
Grönland_2019

Sommarens avsmältning på Grönland har varit relativt stor enligt ”How the Greenland ice sheet fared in 2019” publicerad i Carbon Biref även om det inte handlar om ett rekord.

I korta drag handlar det om att hösten och vinter har varit torrare än normalt vilket har inneburit att en mindre mängd snö än normalt har fallit ner på Grönland. På det har sommaren varit varm och dessutom med några perioder med stor smältning av ytan.

SMB (surface mass budget) är alltid positivt i slutet av året, mer snö faller på isen än smälter vid ytan. För att få total avsmältning behöver man därför lägga till dynamiska processer (kalvning) som i genomsnitt mellan 1986 och 2018 har varit 462 miljarder ton per år. I år tyder analysen som gjorts att det kommer att hamna på ca 498 miljarder ton is som alltså kalvat ner i havet.

Den totala massförlusten har uppskattats till 329 miljarder ton vilket är långt mer än genomsnittet på 260 miljarder ton men också långt lägre än år 2012 som landade på 458 miljarder ton. Också här är det givetvis olyckligt om man drar alltför stora växlar vid ett enskilt års avsmältning, vilket den som minns vet att man gjorde 2012. 2017 och 2018 var exempelvis den totala massförlusten negligerbar så räknar man ihop de tre senaste åren hamnar vi ändå under genomsnittet. Hur man räknar och var man sätter linjalen beror till stor del på vilket budskap man vill få fram.

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

    Tack Lena
    Sten Kaijser lekte med tanken att globen behövde hjälp för att kylas.
    Då skall vi sända ut is mot ekvatorn eller låta isen i Arktis ta energi (från havet) vid läggningen och vid avsmältningen begränsa den som går tillbaka till havet .
    Check på det!
    Ju mer öppet hav vi kan få däruppe desto mer kyls globen!
    Helst året runt! Det finns kapacitet för avkylning däruppe: https://follow.mosaic-expedition.org/
    -22,4 och problem med tidsomställningen!
    Ständigt mörkt ger enorm utstrålning nu.

  2. Ulf

    Någon av mina klimathotande vänner påstod att 40 procent av Nordpolens is smält bort. Någon som känner till denna siffra och var den kommer ifrån? Naturligtvis hade han ingen källa som vanligt.

  3. Daniel Wiklund

    Det kanske är nåt fel på mig, men isens tjocklek i Arktis påverkar mig inte så mycket. Kanske för att jag är från Norrbotten där vi har ganska gott om is halva året. Just nu har vi is som glädjer skridskoåkarna. När jag snart ska ut på en cykeltur gör jag det med dubbdäck, flera veckor sen jag satte på dom. Man får anpassa sig efter väderläget så gott det går. Jag försökte också cykla när vi i februari 1999 under några dagar hade drygt minus 40 grader. Fick gå med cykeln då, hade inte så långt till jobbet.

  4. GustavT

    #2 Ulf,
    Källan är PIOMAS, den arktiska havsisvolymen

    http://psc.apl.uw.edu/wordpress/wp-content/uploads/schweiger/ice_volume/BPIOMASIceVolumeAprSepCurrent.png

    Gör ett medelvärde av trendlinjernas start och slutpunkter för september och april (min och max-månader) och du får ett fall 1979-2019 från 25 till 13, dvs nästan 50%

  5. Lasse

    Lena Varför börjar alla mäta isen 1979?
    Samt varför är det så bråttom att binda upp världens regeringar för framtida åtgärder?
    https://en.wikipedia.org/wiki/Atlantic_multidecadal_oscillation#/media/File:Atlantic_Multidecadal_Oscillation.svg

    Påverkan på temperaturen där uppe är tydligt periodisk och AMO styr.
    http://polarportal.dk/vejr/historisk-vejr/
    Är det någon som har varit på den utställning som finns på Nordiska museet om ARKTIS?
    Gissar att de också gärna glömmer att berätta om AMO.

  6. Labbibia

    #5
    Om jag inte minns fel var det då man började kontrollera havsisens storlek med hjälp av satelliter? Eftersom havsisen då växt till under lång tid.

  7. Lasse

    #6
    Jo -de väljer max för att förundras över att det minskar.
    Selektiv presentation för att visa världen sanningen?
    Data från NOAA
    https://realclimatescience.com/wp-content/uploads/2017/02/Screen-Shot-2017-02-14-at-5.53.39-AM-down.gif

  8. Ulf

    Svar 4
    Ok, ser att förändringen är väsentligen större ifrån 1900 till 1930. Intressant kurva nu förstår jag varför forskarna hotade mig och 1970 talets ungdomar med en ny istid. Jag fick ingen klimatångest då heller men många klasskamrater fick det.
    Det går tydligt i perioder.

  9. Staffan Johansson

    Mäta isen sedan 1979 på norra halvklotet… Populärt val av början på mätningar – för alarmister – kan man tänka sig. Ser man sig omkring utanför Sverige då var det ovanligt kallt på 70- talet.

  10. Mikael Reichel

    Tack för inlägget Lena. Jag tror din sista mening är av stor vikt. Att budskapet formas av var man sätter linjalen. Har noterat att det funnits alarmister länge, redan från mitten på 1800-talet furutsågs att avsmältningen från glaciärer skulle få katastrofala effekter inom en närstående framtid. Sakfrågan är väl om skeendet är antropogent eller inte. Därför tycker jag det är viktigt att vi inte kikar på för korta tidsskalor, vi bör kika så långt tillbaka att det inte är rimligt att anta att det är kopplat till mänskligt utsläpp av CO2. Så kan du visa hur ser avsmältningen sett ut från några hundra år tillbaka?

  11. Rolf Mellberg

    #8 Ulf

    I år har det visserligen varit ett ganska dåligt år i Arktis vad gäller isen…..

    Men det är ett stort problem att vanligt folk inte har någon kunskap om hur klimatet varierat på lite längre sikt. Ett av de länder där man nog har haft bra koll på klimatet mycket länge är Island. Läs mer här:
    https://www.klimatupplysningen.se/2019/02/25/fundering-om-glaciarer-pa-island/

  12. pekke

    Lasse #7

    Värt att påpeka, bilden är från den första rapporten från IPCC !

    Sida 224, figur 7.20 :
    https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/03/ipcc_far_wg_I_full_report.pdf

    Isläget just nu:
    https://arctic-roos.org/

    Rysk sida med isläget per vecka:
    http://www.aari.ru/odata/_d0015.php?lang=1&mod=0

  13. pekke

    Mikael R #10

    Sök på ” holocene climate optimum ” eller ” holocene klimat optimum ”.

    Den här svenska Wiki är ganska bra om Holocene som den här perioden efter senaste istiden kallas.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Holocen

    Läs den och studera diagrammen och fundera sedan på om vi har nån klimatkris.

  14. tty

    #4

    PIOMAS är en modell, inte några mätta värden. Här är de enda värden på havsisens volym som bygger på verkliga mätningar (Cryosat):

    http://www.cpom.ucl.ac.uk/csopr/seaice.html?show_cell_thk_ts_large=1&ts_area_or_point=all&basin_selected=0&show_basin_thickness=0&thk_period=0&select_thk_vol=select_vol&year=2019&imonth=4&season=Spring

    Mätningar är bara möjliga när det inte finns smältvatten på isen, så det perioden oktober-april som mäts. Som du ser finns ingen tydlig tendens vare sig upp eller ner för vare sig max- (vår) eller min- (höst) volymerna de senaste 8 åren.
    Det kan också vara av intresse att notera att ca 75-80% av havsisvolymen smälter varje år, och att den totala volymen (5 000-25 000 kubikkilometer) är rätt liten, t ex bara ca 0,2-0,9% av grönlandsisens volym

  15. tty

    #13

    Här en artikel om hur trädgränsen varierat i de svenska fjällen under holocen. Under det holocena klimatoptimat var det 3 grader varmare i Norra Sverige:

    https://www.researchgate.net/publication/279278817_New_Aspects_of_High-Mountain_Palaeobiogeography_A_Synthesis_of_Data_from_Forefields_of_Receding_Glaciers_and_Ice_Patches_in_the_Tarna_and_Kebnekaise_Mountains_Swedish_Lapland

    Trädgränsen är på väg uppåt igen i fjällen men den har långtifrån nått den tidigholocena nivån.

  16. Ulf

    Svar 14

    Ursprungliga frågan gällde Nordpolen och avsmältningen. Hur ser verkligheten ut där? Du menar att modellen inte avspeglar verkligheten?

  17. Mats Kälvemark

    Nedanstående länkar (tidigare visade på KR/KU) med dokumentation av professor Hans W:son Ahlmann om isläge och glaciäravsmältning visar att det var lika varmt eller varmare och mindre is under 1930-talet.

    https://www.svd.se/under-strecket-1938-den-aktuella-klimatforbattringen
    https://archive.org/details/glaciervariation00ahlm/page/n67

    Satellitmätningarna i Arktis började 1979 när isutbredningen låg nära en maxpunkt, vilket passar det alarmistiska budskapet bra. Det kan ju bara gå utför därifrån!
    Att AMO påverkar är nog ställt bortom allt tvivel.

  18. Jonas

    #5

    Tony Heller (Real Science) har haft några artiklar där han visar att man började mäta isens utbredning med satellit ca 1970. Arktis is växte från 1970 till 1979, d.v.s. 1979 är året med mest isutbredning sen 1970.
    Om man tar med data från 1970 så är dagens läge inte speciellt.
    Tja, varför börjar man med 1979 … ?

  19. Rale

    På 50-talet undrade man varför Arktis is minskat (när den hade som störst utbredning på året) från tidigare ca 30 miljoner km2 till ca 15 miljoner km2. Alltså en halvering.
    Se 7:32 in i denna video längst ned:
    https://www.youtube.com/watch?v=VNy7tTY0Vek

    Våren 2019 var det som mest ca 15 miljoner km2 igen. Historien upprepar sig:
    https://nsidc.org/arcticseaicenews/charctic-interactive-sea-ice-graph/

    (Nån som vet hur mycket det var som mest på 60 till 70-talet?)

  20. Ulf

    En fundering,

    Under min levnad har vi nu utsatts för tre klimathot.

    Först var det hotet om ny istid. Detta dominerade helt media och de som sa emot idiotförklarades precis som idag.
    I slutet av 1989 talet var det växthuseffekten inom 30 år skulle temperaturen stiga med flera grader och havsnivån med flera meter.
    När detta på intet sätt hände så hotas det nu om klimatförändringar. Knappt mätbara höjningar av temperaturen är katastrofala för mänskligheten sägs det.
    Liksom under 1970 talet får inte forskare som inte gäller med något utrymme annat än i nidreportage.

    Det är ganska lätt att se att de klimatförändringar vi ser är med 97 procents säkerhet naturliga. Allt man behöver kunna är lite statistik och se igenom tendentiös rapportering. I princip behöver man inte kunna några detaljer om vetenskapen för att se att något är helt fel.

    Trots detta får tipping points etc stort genomslag. Min fråga är hur många gånger kan man komma med samma hot i ny förpackning innan folk på bred front reagerar?

  21. Ulf

    Och tilläggas kan att vi idag med 100 procents säkerhet kan konstatera att vi kommer att öka koldioxiden i en omfattning de närmaste 10 åren som ligger långt över tipping points nivå. Detta oavsett vad vi gör i Europa.
    Har klimatstrejkarna fattat detta?
    Varför frågar sig ingen hur det är möjligt att Asien väljer att kraftigt öka sina utsläpp? Tror de inte på teorin?
    Varför detta enorma fokus på EU och USA när det ändå inte har någon praktisk betydelse alls? Detta är frågor som alla borde ställa sig.
    Varför skriver man på en överenskommelse(Paris) när man redan ifrån början vet att den är meningslös?

  22. jensen

    Ulf, 20-21
    Oerhört väsentliga frågor. !
    Önskvärt med Ingemar Nordins synpunkter beträffande dessa komplex.
    En amatörs funderingar: Redan i antiken förekommer filosofer med solen som centrum för systemet. Hur lång tid tog det inte för att få denna ” teori” fastställd. Flogiston-hypotesen höll väl i sig ett halvt sekel.
    Likaså med Eugeniken, Lysenkoismen, Antiplattektonik m.m.
    Har internet snabbat upp dylik paradigm-skiftes-tidsram??? beträffande klimatkomplexet?
    Synnerligen förvånansvärt föga.
    Men god hjälp borde den nya boktryckar-eran ge!

  23. jensen

    Angående politiserad ” Vetenskap”

    http://www.michaelcrichton.com/why-politicized-science-is-dangerous/