The Washington Post har idag en intressant artikel om kostnaderna för den gröna ekonomin.
”Few things are more appealing in politics than something for nothing. As Congress begins considering anti-global-warming legislation, environmentalists hold out precisely that tantalizing prospect: We can conquer global warming at virtually no cost. (…)
For about a dime a day [per person], we can solve climate change, invest in a clean energy future, and save billions in imported oil.
This sounds too good to be true, because it is.”
Anledningen till att övergången till den gröna ekonomin anses relativt billig är att hela resonemanget bygger återigen på modeller, skriver Robert J. Samuelson i The Washington Post. I den verkliga världen är situationen mycket annorlunda. Läs artikeln och kommentera gärna.
Det här med CO2-hypotesen och Cap and Trade liknar mer en våt dröm från Wall Street än en grön politik. Att minska energianvändning och att rena utsläpp från fossila bränslen har vi ägnat oss åt sedan 70-talet med ganska stor framgång och det ska vi givetvis fortsätta med.
Märkligt att våra politiker överhuvudtaget ägnar CO2-hypotesen en tanke när så många andra problem runt hela jorden skulle kunna lösas med en bråkdel av samma uppmärksamhet.
Eller är det sånt som kallas politik?
”There is no such thing as an ecological, free lunch”
Den gröna ekonomin bygger på total osäkerhet, vilket teorin om AGW också gör. Kan någon politiker med det underlaget skriva under någonting med hedern i behåll? Kanske svininfluensan får världens politiker att nyktra till. Här handlar det inte om konstruerade problem utan om verkliga sådana.
Björn, vilken ekonomi menar du då skulle vara säker? Nuvarande finanskris har kostat så mycket att ”gröna” satsningar framstår som fickpengar i jämförelse.
Nullum gratuitum prandium… detta är ingen nyhet. Något som har dominerat det ekonomiska tänkandet under det senaste århundradet är det minst sagt skakiga antagandet om gratislunchen ”evig tillväxt”.
Thomas [4]; Är det förnuftigt att slösa betydande delar av världsekonomin på ett pseudoproblem som AGW? Grön ekonomi är ett ideologiskt slagord som egentligen inte säger någonting. Den verkliga världens problem kräver rationellt tänkande och rationella metoder.
Björn, om man ser det som ett pseudoproblem finns naturligtvis inga skäl att spendera pengar på det. Nu är ni som ser det så tur nog i minoritet.
Thomas, i minoritet var då? Inte på den här bloggen och knappast globalt sett heller. Möjligen bland anslagsberoende klimatforskare.
Såklart att vi kan ha en evig tillväxt om vi lyckas hålla sams.
Kanske de som inte förstår det ska tänka på haren och Acilles.
Vi kan ha evig tillväxt utan att någonsin nå ens 20% över
dagens nivå, faktiskt utan att ens nå 1% över.
Thomas: Kan du visa hur en enda krona av de resurser värden använt mot AGW, har givit ett mätbart resultat?
För den som har bråttom är det bäst att först ta reda på åt vilket håll man ska löpa, annars kan tröttheten avsluta loppet, utan att situationen förbättrats.
Sköldpaddan och Acilles…godnatt