Hunga Tonga igen

vulkanutbrott

Som de flesta KU-läsare vet så skedde ett mycket kraftigt vulkanutbrott på havsbotten vid Hunga Tonga. Det var ett ovanligt utbrott så till vida att väldigt mycket vatten sprutades upp ända till stratosfären. Detta kan påverka klimatet här på jordytan. Sedan dess har det varit diskussion bland klimatforskarna huruvida vatten i stratosfären har påverkat temperaturen uppåt eller inte. Om vattnet kyler stratosfären så blir det varmare här i den lägre troposfären.

UAH jan 25

Det vi har sett är att temperaturen vid jordytan enligt satellitmätningarna gick kraftigt uppåt några månader senare. I korthet så menar de som är skeptiska till att Hunga Tonga haft någon större påverkan att den stora och plötsliga uppvärmningen huvudsakligen orsakades av en El Nino som startade då. De menar också att det var en ovanligt stor förskjutning i tid som inte stämde med tiden för utbrottet. Hunga Tonga-anhängarna menade dock att uppvärmningen varit mycket större och längre än vid tidigare El Nino händelser. Jfr exempelvis 2010-11 och 2016-17. Så en El Nino räcker inte som förklaring. De menar också att förskjutningen i tid är förenlig med att det tar tid för vattnet att breda ut sig över norra halvklotet och vars effekter sedan spridit sig uppåt i atmosfären.

I en ny artikel menar sig författarna ha visat att Hunga Tonga utbrottet visst förklarar det mesta. Låt mig citera deras abstrakt:

Globala genomsnittliga temperaturförändringar i övre atmosfären kopplade till vulkanutbrottet i Hunga (januari 2022) analyseras baserat på satellitmätningar och jämförs med simuleringar av kemi-klimatmodeller. Resultaten visar stratosfärisk kylning på -0,5 till -1,0 K i mitten och övre stratosfären under 2022 till mitten av 2023, följt av starkare kylning (−1,0 till −2,0 K) i mesosfären efter mitten av 2023. Nedkylningsmönstren följer uppåtriktat beteende (H2O) som förökar sig uppåt från Hunga, och ett liknande mönster hittar vi mellan observationer och modellsimuleringar. Medan den stratosfäriska kylningen huvudsakligen beror på strålningskylning från förstärkt H2O, är de mesosfäriska temperaturförändringarna ett resultat av ozonförluster i mesosfären, som i sin tur drivs av HOx-radikaler från Hunga H2O. Jämförelser med flera decenniers klimatrekord visar att Hungas effekter på stratosfärens temperaturer har liknande storlek, men motsatt tecken, till temperatureffekter från de stora vulkanutbrotten El Chichón (1982) och Pinatubo (1991).

https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2024GL111500

Nedanstående bild visar det kylande vattnets spridning i de övre luftlagen. Detta är så vitt man vet en ganska sällsynt företeelse.

Hunga Tonga

Bilden ovan visar att den extra vattenångan från utbrottet tog ungefär ett år att täcka det norra halvklotet, en effekt som kan ses med de mörkgröna tonerna. Därför finns det dynamiska händelser i stratosfären som har en lämplig tidsfördröjning som sammanfaller med den plötsliga uppvärmningen 2023, menar författarna. Så diskussionen verkar inte riktigt vara över.

Nu är de globala temperaturerna på väg nedåt igen så man får väl anta att effekterna av Hunga Tonga utbrottet börjar klinga av. Liksom El Nino för övrigt.

En lite längre sammanfattning finns på The Daily Sceptic https://dailysceptic.org/2025/02/08/exclusive-sensational-findings-point-to-hunga-tonga-eruption-as-prime-suspect-behind-recent-temperature-spike/

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Tege Tornvall

    För troende alarmister orsakas allt av människan, Naturens fiende.

  2. Lasse

    Tack
    Det finns samband som först syns efter lång tid.
    Blir det oväntat varmt efter en oväntad förändring så kan det finnas samband.
    Tony Heller har gjort ett verktyg som går långt förbi AI .
    Idag använde han det för att hitta samband mellan torka och bränder i Danska kolonin in spe:
    https://realclimatescience.com/2025/02/large-part-of-northern-calif-ablaze/#gsc.tab=0
    1924 års torka gav bränder bränsle efter 1923 års väta.
    På tal om Danmark så har de i alla fall en liten del i delstaten-Lilla Danmark!

  3. Ann lh

    Hunga Tonga verkar understyrka vattenångans kraftiga påverkan på atmosfärens temperatur i olika lager.
    Artikeln i sin helhet ger mer intressant upplysning, inte minst varför är media så tyst om detta fenomen.

  4. Kent

    ”Nu är de globala temperaturerna på väg nedåt igen ”

    Är temperaturen verkligen på väg nedåt?

    https://climate.copernicus.eu/copernicus-january-2025-was-warmest-record-globally-despite-emerging-la-nina

  5. foliehatt

    Lasse, #2,
    min hypotes är att när väl Kalifornen är lossköpt (eller bytt lika mot Grönland) så kommer huvudstaden att flyttas från Sacramento till Solvang – där Danmark redan finns etablerat i stora mått.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Solvang%2C_California

  6. foliehatt

    Kent, #4,
    du måste både läsa texten och ta in figurerna. Om du studerar figur 2 (den andra uppifrån i inlagan) så ser du en graf där temperaturanomalin pekar starkt nedåt. Det innebär visserligen inte per automatik att temperaturen som sådan är på väg nedåt. Men, det antyder något åt det hållet. Om man då går till källan, UAHs temperturserie (https://klimatupplysningen.se/uah-januari-2025/), så framgår därur att jan 2024 uppvisade en anomali om 0,80 grader C. Jan 2025 har en anomali om 0,46 grader C. Om du jämför 0,80 mot 0,46 så utgör det en minskning.

    Jag hoppas att allt är klart för dig nu. Undvik Copernicus i framtiden, då deras utsagor ofta kan skapa förvirring om man inte vet hur man ska kolla påståenden mot data.

  7. Kent

    #6 foliehatt
    En del förvirring råder kring inlägget.

    ”Det vi har sett är att temperaturen vid jordytan enligt satellitmätningarna gick kraftigt uppåt några månader senare.”

    Nordin verkar likställa temperatur i troposfären med marknivå. Satellitmätningarna mäter väl inte marktemperatur? Artikeln han refererar till skriver dock tydligt om temperatur i troposfären.

  8. tty

    #7

    Här ser vi ett typiskt exempel på Kents taktik att röra om i grytan.

    För det första, troposfären sträcker sig ned till markytan, Elementär kunskap.

    För det andra, ja satellitmätningarna mäter temperaturen i olika lager i troposfären. Den UAH-temperaturkurva som vi normalt följer gäller mellersta troposfären, eftersom temperaturen där erfarenhetsmässigt troget följer temperaturerna på marken.

    Man kan mycket väl mäta temperaturen i den lägre troposfären (och gör det också), men det störs av att man då även kommer att mäta yttemperaturen i vissa höglandsområden, som inte alls följer temperaturen på 1,5 meters höjd, som är den offiiciella definitionen på yttemperatur (något svenska media ibland utnyttjar för att få fram ”rekordvärme”). Här en karta från RSS istället för UAH, RSS mäter litet lägre skikt än UAH, och som ni ser saknas data från Tibet, Anderna, delar av Grönland och Antarktis, där mätningarna ”slår i marken”.

    https://i0.wp.com/www.warwickhughes.com/agri/rssglob07.png?zoom=1.5&w=474

    Jag vet naturligtvis att det är meningslöst att argumentera med Kent, men det är ju ett tillfälle att rätta hans felaktiga påståenden.

  9. tty

    OT

    Om jag vore Trump och erbjöds att byta Kalifornien mot Grönland skulle jag allvarligt överväga att säga ja. Kalifornien har sedan jag första gången besökte det i början av 80-talet förvandlats från ”The Golden State” till ett mer eller mindre bankrutt nästintill u-land, där nästan inget fungerar ordentligt, ”Commiefornia”.

    Ett annat OT-ämne som knappast kommer att nämnas i svenska media. Det visar sig att EPA (USA:s naturvårdsverk) mellan Trumps valseger och tillträde betalade ut enorma summor till diverse miljö- och klimatgrupper. En tjänsteman som smygfilmades beskrev det som att man höll på att ”kasta ut guldtackor från Titanic”. Pricken över I:t var tydligen att betala ut 200 miljarder (!!!!) helt ospecificerat till ett antal helt nya och okända ”NGO:er”. Misstanken är att dessa helt enkelt består av EPA-tjänstemän. Den nya verksledningen försöker nu ta tillbaka dessa pengar,

    https://www.foxnews.com/politics/epa-administrator-zeldin-demands-return-20b-taxpayer-money-wasted-biden-administration

  10. tty #9,

    Det enda som förvånar med NGO-skandalen i EPA är storleken på bedrägerierna. Annars så har de gröna använt olika klimat- och miljöorganisationer (NGOs) som penningmaskiner. Lönerna för ledarna är astronomiska. Jag har för mig att WWF ligger i topp, men även Greenpeace och Earth First ligger väl till. De är experter på att skriva tiggeribrev medan resultatet är magert. De mest inflytelserika deltar också som ”experter” i media.

  11. Paul Håkansson

    tty
    15:21, 2025-02-14

    Project Veritas var det som låg bakom avslöjandet.
    https://x.com/Project_Veritas/status/1863960384513753213

    Lyssnade på Steve Bannon o det är många som just nu är skräckslagna o kommer att hamna i fängelse pga korruption när rättsprocesserna tar fart. Ukraina är tydligen där det finns mest korruption, uppemot 1000 miljarder oredovisade.

  12. Paul Håkansson

    Vindkraften största kapitalförstöringen i svensk historia?

    Vindkraften är en enorm förlustaffär. Utan bidragen hade de inte funnits. Det handlar om en ”otrolig kapitalförstöring”, säger ekonomen Christian Steinbeck i Swebbtv.

    Det är i ett nytt avsnitt av Fjärde Statsmakten som Mikael Willgert intervjuar ekonomen Christian Steinbeck om vindkraftens enorma förluster.

    När han började granska vindkraften var det som att ”öppna Pandoras ask”.

    – Det var det värsta jag sett i hela mitt yrkesliv, säger Steinbeck i Swebbtv.

    300 miljarder har satsats på vindkraften i Sverige, vilket Steinbeck kallar för en ”oerhörd siffra”.

    – Det här går helt åt skogen. För de här verken håller ju inte särskilt länge.

    – Pengarna är borta.

    I perioden som granskats tar det Götaland 166 år att tjäna in sin investering. I Svealand och Norrland sker det aldrig.

    – De här väderkvarnarna, vi säger vindkraft, men det är egentligen väderkvarnar precis som på medeltiden. De fungerar inte på beställning, utan de fungerar slumpmässigt. Så slumpmässigt produceras det elektricitet som vi egentligen inte kan lagra i någon nämnvärd omfattning. Det innebär att man, när det blåser, får en överproduktion av el, som ingen kan använda.

    – Vi har ju kommit dit att vi nu börjat betala vindkraftsbolag för att sluta producera el när det blåser, för annars överbelastas elnätet och kollapsar.

    Och kalla vinterdag produceras ingenting. Alltså när det verkligen behövs.

    – Det här är en otrolig kapitalförstöring. Jag utmanar historikern Dick Harrison att se, i fredstid, finns det en större kapitalförstöring i svensk historia?

    – Om man skulle ta bort alla bidrag från den gröna omställningen, så skulle säkert någon prova med ett vindkraftverk, som det ska vara i en marknadssektor. Man ska prova på saker. Men det hade stannat vid eller två vindkraftverk. Och så hade man konstaterat att det där var inte en så bra idé, påpekar Christian Steinbeck.

    https://nyheter.swebbtv.se/vindkraften-storsta-kapitalforstoringen-i-svensk-historia/

  13. Berra

    OT: Vart är mp:s batterier & vät(tlös)-gas som skulle parera detta?

    ”Kallt väder och lite vind är orsaken till varför elpriset stiger i söder.”

    https://www.sverigesradio.se/artikel/hogsta-elpriset-i-sodra-sverige-pa-ett-ar

  14. Kent

    #8 tty
    Märklig kommentar från dig. Du framställer det som att jag har fel men du håller ändå med mig i det jag skriver.

  15. Gunnar Strandell

    Sorry, för en onödig kommentar…
    tty:
    ”Jag vet naturligtvis att det är meningslöst att argumentera med Kent, men det är ju ett tillfälle att rätta hans felaktiga påståenden.”

    Kent:
    ”Märklig kommentar från dig. Du framställer det som att jag har fel men du håller ändå med mig i det jag skriver.”

    Det finns troll i verkligheten, åtminstone i klimatfrågan.

  16. Benny

    tty, har en gammal kollega som var och cyklade på mindre vägar utanför LA och han berättade att vid sidan av vägen i över en mil var det tältläger, hyddor, gamla husvagnar där utslagna bodde i misär! Men de ansåg att det var säkrare än att bo i slummen i East LA för där var det otroligt gängkriminellt, droger och skjutningar varje dag. Så visst skulle Trump tjäna på att bli av med vissa delar av Kalifornien? Han cyklade även runt i Alaska men där var det bättre!

  17. Ulf

    Kent 14,

    Din argumentationsteknik hade gett dig ett drömjobb på 1900 talet.
    https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Folkkommissarie
    Vi andra hoppas inte den tiden kommer tillbaka.

  18. tty

    #16

    Jag har varit mycket i USA, i 38 av de 50 staterna faktiskt, och skillnaderna mellan staterna, och mellan landsbygd/småstäder och storstäder är stora, på senare år närmast enorma. I stater som t ex Wyoming och Utah är du säkrare än i Sverige, medan t ex Washington DC är värre än en del sydamerikanska huvudstäder. Kalifornien hör numera till de värsta staterna (dock mycket mindre i norr och i inlandet)

  19. Ett av flera inlägg i samma fråga fångar inte, enligt min egen fysikaliska uppfattning, via de refererade vetenskapliga studierna, reella observerade/dokumenterade temperaturtidsserier, som finns hos Humlums climate4you.com, under Oceans. Jag refererar bl.a. härtill dels Lower tropospheric temperature analomy, motsvarande SST-analomy och Global ocean 0-100 m analomy, gärna kompletterat med motsvarande för Pacific, Atlantic & Indian Oceans. Dessa grafer visar samma temperala förskjutningar med snabbt och starkt ökande anomalier under slutet 2023 t.o.m. slutet av 2024.
    Den senast refererade studien i inlägget relaterar en temperatursänkning i Stratosfären och motsvarande sådan i Mesosfären som orsakande en temperaturökning i LT. Detta skulle ske, om jag själv förstått studien rätt genom en ’black box’ av ’interrelaterade atmosfäriska samband’, oredovisat och oklart fysikaliskt härlett.
    Jag tror själv inte ett dugg på detta. Min kritiska fråga: på vilket sätt kan en sammanlagd temperatursänkning, genom självklar radiadiativ temperatursänkande verkan av ökande mängd vatten i Stratosfären och tillika verkan på en liten mängd minskande mängd ozon i Mesosfären, ge en påtagljg temperaturökande effekt i globala oceaner 0-100 m under samma tidsperiod? Och i tillägg: om temperatursänkning i Stratosfären ska motsvaras radiativt av en temperaturökning I Troposfären, varför medför en stark temperaturökning (ca 900 K) i Termosfären under perioder av en mycket aktiv sol inte en motsvarande temperatursänkring i LT?
    Det finns andra förklaringar, men då måste nan helt glömma den växthusgasorienterade temperaturförklaringsmodellen.

  20. tty

    #19
    ”Min kritiska fråga: på vilket sätt kan en sammanlagd temperatursänkning, genom självklar radiadiativ temperatursänkande verkan av ökande mängd vatten i Stratosfären och tillika verkan på en liten mängd minskande mängd ozon i Mesosfären, ge en påtagljg temperaturökande effekt i globala oceaner 0-100 m under samma tidsperiod? ”

    Jo, det finns en ganska enkel fysikalisk förklaring för en sådan effekt. Som jag nämnt i flera sammanhang är absorptionen i mitten av det viktigaste CO2-bandet så intensiv att utstrålningsnivån ligger ovanför tropopausen, uppe i stratosfären. I stratosfären stiger ju temperaturen med höjden så mera koldioxid leder till att utstrålningen sker i lager med högre temperatur och därför ökar, alltså en ”omvänd växthuseffekt”.

    Kyls den undre stratosfären minskar alltså utstrålningen i mitten av CO2-bandet och temperaturen vid ytan kommer att öka (eftersom det kommer att krävas en högre yttemperartur för att uppehålla jämvikten TOA, konventionell växthuseffekt alltså, eller svagare ”omvänd växthuseffekt.

    Samma effekt får man vid en kylning av mesosfären eftersom stratosfären värms radiativt genom strålning uppifrån (det är därför värmegradienten är omvänd där).

    Möjligen kan en kyld mesosfär även påverka via ozonskiktet. Ozon har ett mycket kraftigt absorptionsband mitt i ”fönstret”, men jag är osäker på vilken nettoeffekt en temperaturförändring har i det fallet. Man måste också ta hänsyn till att ozonets intensiva absorption av ultraviolett ljus kommer att minska om koncentrationen sjunker.

  21. Skybird

    #12
    Lösningen på galenskapen med vindkraft är att bygga om dem lite! På varje vinge placeras en fossildriven jetmotor! Vid låga vindhastigheter startas jetmotorrna. Vad spelar det för roll om man kör Karlshamns verket eller små effektiv dubbelströms jetmotoret på jet/vind kraft verken! Ha ha skulle vara kul att höra miljö mupparnas kommentarer

    Jag bor i Spanien sen nästan 10 år. Här är solen varm och go. Även på molnfria vinterdagar ( om man nu kan säga vinter här nere till en nordbo). Nåväl det Stora Elbolaget Endesa gör i maskopi med spanska regeringen är väldigt loja att utveckla solpanelerna för egna hem. Helt galet! Så det är inte bara o Sverige vi leds av okunniga politiker.
    Ha nu en go söndag själv skall jag åka till drivingrange och slipa på swingen.

  22. Bengt Abelsson

    Att sälja Kalifornien till Danmark vore ett inrikespolitiskt drömmål, för republikanerna.
    Med 55 färre elektorsröster för demokraterna kan republikaner abonnera på president ämbetet i decennier.

  23. Stefan Götesson

    Eftersom klimatfanatikerna anser att människan är roten till allt ont gällande klimatet så är det enkelt att löda problemet. Istället för att dutta med dyra klimatåtgärder som inte gör någon nytta än på marginalen, så utrota människan så är problemet löst. Fast då brister ju skyddet av biologisk mångfald, men fan vet om inte klimat och miljödårarna skulle köpa det.

  24. SatSapiente

    #23 S Götesson
    Om klimatfanatikerna lyckas med det de förutsatt sig, att sluta använda fossila bränslen helt, alltså ta bort c:a 80% av all energianvändning i världen, så kommer resultatet förmodligen att bli precis det du beskriver.
    Människan kommer inte att kunna hantera en kommande nedkylning/istid t.ex.
    Inte heller kommer det gå att försörja mer än knappt en miljard människor med mat utan de fossila bränslena. Och antagligen kommer denna kvarvarande människorest att kriga om de knappa resurserna, som mat och energi och slutligen utrota sig själva.

  25. Adepten

    #20 tty

    Ja, men det verkliga misstaget i din förklaring är att den berör koldioxid när det i själva verket var vattenånga som var den dominerande faktorn i Hunga Tonga-utbrottets påverkan på stratosfären?

  26. Adepten

    #23 och #24

    Ja, det kan även ses som en naturlig reningsprocess av en del😉
    Om nu inte Trump kan förhindra det hela genom att välja  kärlekens väg och försoning för att få stopp på spektaklet😁

  27. tty

    #26

    Vattenångan KYLER stratosfären vilket MINSKAR koldioxidens långvågsstrålning och höjer utstrålningshöjden.
    Koldioxiden har en så pass hög halt (420 ppm) att den har en märkbar växthuseffekt även i den lägre stratosfären, medan vattenångan även efter det kraftiga tillskottet från Tunga Honga bara ligger på ca 1 ppm.

  28. Adepten

    #27 tty

    Vad jag ville komma till var att Hunga Tonga-utbrottets stratosfäriska påverkan drevs främst av vattenånga, inte koldioxid. Den enorma mängden vattenånga som injicerades värmde stratosfären genom IR-absorption, till skillnad från typiska vulkanutbrott där svaveldioxid orsakar kylning. Koldioxidens roll i denna händelse var marginell.
    Koldioxidens roll berörs ej enligt: https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2022GL099381

  29. Göran S

    Klimatfråga till tty
    #19 tty
    ”I stratosfären stiger ju temperaturen med höjden så mera koldioxid leder till att utstrålningen sker i lager med högre temperatur och därför ökar, alltså en ”omvänd växthuseffekt”.
    Min notering:
    Ökande utstrålning i Stratosfären enligt ovan ger en effektivare avkylning på topp nivån och det ger en avtagande/minskande extra uppvärmningseffekt för marknivån, antar jag då.

    Spekulativ fråga till tty:
    Enl. ovan, om mängden CO2 ökar ger detta en ökande emissionshöjd men med ”omvänd växthuseffekt”, på grund av en varmare Stratosfär ju högre upp man kommer upp ända till Stratopausen, liknar den mättnad av koldioxidens värmande effekt enl. W Happer & Co.
    Vad händer då om toppnivån på emissionshöjden till rymden går förbi Stratopausen (om detta är möjligt) ?
    Ökar växthuseffekten då igen och kanske då fortsatt förbi Mesosfären och upp till Termosfären där det är successivt varmare men molekylfattigt?
    Ger termosfärens ökande temperatur ett slutgiltigt stopp för koldioxidens värmande effekt, dvs. då ett stopp mot en spekulativ tippingpoint?

    Kanske korkad fråga? Jag är inte fysiker.

    (Vad jag minns från Happer & Winjgaardens rapports diagram så finns CO2 högt upp i de olika atmosfärslagren.)

  30. Sten Kaijser

    Göran S #20

    Ett idiotsvar : )

    Du har förmodligen rätt men det finns nog inte många molekyler kvar att utstråla så att effekten är förmodligen försumbar.

  31. Göran S

    Göran 29 tilläggsfråga
    Är det någon som kan uppskatta vid vilken ppm av CO2 topp-emissionshöjden når upp till Stratopausen?
    Därifrån borde den mättade effekten för CO2 minska igen, dvs. ökande växthuseffekt?
    Se ovan resonemang

  32. Adepten

    #29 #31 Göran S

    Inte alls en korkad fråga, den var smart och kul dessutom😁 Jag väntar på ett svar från de kloka, min enkla förklaring blir alla fall så här:

    ”Ökande utstrålning i Stratosfären enligt ovan ger en effektivare avkylning på topp nivån och det ger en avtagande/minskande extra uppvärmningseffekt för marknivån, antar jag då.”

    I stratosfären (där temperaturen ökar med höjden på grund av ozonabsorption) innebär en högre emissionshöjd för CO2 att strålningen kommer från varmare lager, vilket ger en ökad IR-utstrålning och därmed en lokal avkylning av stratosfären, det som även kallas en ”omvänd växthuseffekt”. Men i troposfären (där temperaturen avtar med höjden) leder detta till mer värme kvar vid marken, vilket stärker växthuseffekten.

    För att emissionshöjden ska flyttas upp till Stratopausen krävs att CO2 koncentrationen behöver öka till flera miljarder ppm, vilket är helt orealistiskt.

  33. Adepten #32
    Det blir svårt redan att ta den över en miljon ppm. Lufttrycket lär sjunka med 13% per km, vid 5 kilometer har det sjunkit tii hälften och vid 10 till en fjädedel, vid 50 km, tropopausen, har det sjunkit till 0,87⁵⁰ = 0,0009, alltså en tusendel av atmosfären finns ovanför, nej vi behöver nog inte oroa oss.

  34. Göran S

    Adepten #32 och Bergman 33
    Tack för svaren!
    Om det som ni skrev, om en miljon ppm alternativt flera miljarder ppm för att topp emiteringshöjden p.g.a. CO2 skall nå upp till Stratopausen, har ni ju visat (som jag ser det) att det är helt omöjligt att CO2 skall kunna orsaka någon värmetippingpunkt i jordens klimat! Detta för att koldioxidens värmande funktion är mättad och obetydlig också enligt resonemang ovan och även Happers o Winjgaardens rapport (med logaritmiskt avtagande effekt).
    Ökande koldioxid ger då obetydligt med extra värme men gör istället jorden bördigare och grönare upp till 1500-2000 ppm (mer om det beskrivet på annan plats).
    Återkoppling: Att varmare ger mer utgasning av CO2 från haven, som då ökar halten CO2 i atmosfären måste vara begränsad av olika trögheter, annars hade detta varit en ”perpetum mobile” och jorden hade varit havererad för länge sedan.
    Mänskligheten är lurad när man felaktigt hetsar mot CO2 med massa indikerade reserestriktioner, elbilar, Bouwaer i foder för att hindra kor från att prutta metan och andra dumheter, när vi istället skall vara tacksamma för denna värme. Det är helt enkelt oligark-grupper som har en annan agenda som vill skrämma oss till underkastelse till ”klimathetsreligionen” och annat.
    Vi skall köpa ”avlatsbrev” i form av klimatkompensation när vi flyger etc.

    Korkad fråga2:
    Förenklad förklaring till hur ni kommit fram till en miljon ppm alternativt miljarder ppm, enligt ovan?
    (jag har läst universitetsmatematik)

  35. Göran S #34
    Jo ppm är ju inte en fysikalisk storhet, vid en miljon kan man bestämt säga att halten är mättad.

  36. Leif Åsbrink

    #34 Göran S

    ppm är som procent. Minns Pomeripossa och Astrid Lindgren. Skatten var 106% och då var kommentaren ”så många procent finns ju inte.” – men det fanns det faktiskt. Det var därför kommentaren var rolig mitt i eländet.

    Alltså, halten av CO2 kan inte bli högre än en miljon ppm – men mängden CO2 i atmosfären kan bli en miljard ppm av den mängd som finns i dag. Det skulle kräva att atmosfärens totala massa ökade med en faktor 1000. Det kan finnas folk som tycker det vore intressant att spekulera om – rent teoretiskt….

  37. Stefan

    Det spelar ingen roll att olika naturfenomen påverkar klimatet mer än bara CO2. För en klimatalarmist finns bara en enda orsak, CO2.
    Frågan är vad dom säger nu när jorden kyls ner, trots CO2?

  38. Göran S

    #35,36,37
    Alltså min fråga var hur många ppm behövs för att emissionshöjden för CO2 når Stratopausen?
    #Adepten, hur är resonemanget för flera miljarder ppm, som du angav (eller om det räcker med någon annan siffra)?

    Sorry Ingemar, ett sidospår via tty inlägget, till ditt intressanta inlägg om Hunga Tonga och kylande vattenånga i Stratosfären som ger tillfällig uppvärmning på jorden.

  39. Adepten

    #38 Göran S

    👍Bra att du inte ger dig🙂
    Jag återkommer senare idag, måste avsluta en del annat först.

  40. Adepten

    #38 Göran S

    Svar på korkad fråga2
    Det komplicerade svaret finns här:
    https://www.bokus.com/bok/9780521865562/principles-of-planetary-climate/
    https://journals.ametsoc.org/view/journals/clim/33/9/jcli-d-19-0193.1.xml

    Mitt förenklade svar blir så här med Pyton:
    H_target = 50 # Target emissions height (km, stratopause)
    H_0 = 15 # Current emissions height (km)
    C_0 = 420 # Current CO2 concentration (ppm)
    k = 1.5 # Approximate increase in height per CO2 doubling (km)
    C_needed = C_0 * 2**((H_target – H_0) / k)
    C_needed = 4,4 miljarder ppm

    För att höja emissionshöjden till stratopausen (50 km) skulle CO₂-koncentrationen behöva öka till ungefär 4,4 miljarder ppm (4,4 × 10⁹ ppm).
    Detta är fullständigt orealistiskt, eftersom det är långt över atmosfärens totala sammansättning (som består av ca780 000 ppm kväve och ca 210 000 ppm syre).
    Jordens totala kolreserv (inklusive allt kol i fossila bränslen, biomassa, och sediment) är ca 22 miljarder Gton kol(C).
    Vi har ca 5000 Gton kol lagrat som fossilt kol, olja och gas som vi kan elda upp på olika sätt, det skull ge ett tillskott på ca 3 560 ppm CO2. Sen blir det väl så att havet och växtligheten sväljer hälften😉

  41. Leif Åsbrink

    #38 Göran S

    Emissionshöjden för CO2 är olika för de olika spektrallinjerna. Se här: https://clivebest.com/blog/?p=4597 Vid 300 ppm är emissionshöjden 24 km och vid 600 ppm 27 km enligt Clive Bests beräkningar. Det är inte hela sanningen, Den centrala toppen består av väldigt många spektrallinjer och dom är smala när lufttrycket närmar sig noll, då bestäms linjebredden av temperaturen. Gör man en beräkning linje för linje i stället för att ta ett medelvärde over många linjer blir utstrålningshöjden för de starkaste linjerna i den centrala toppen antagligen långt över 50 km.

    Ifall man med utstrålningshöjden för CO2 menar något sorts medelvärde så får man ett problem. Hur skall man vikta de olika spektrallinjerna? Skall man vikta mot utstrålad energi? I så fall blir temperaturen vid utstrålningen på respektive frekvens avgörande för hur man viktar. Dessutom beror utstrålningshöjden för en spektrallinje på vilken del av spektrallinjen man betraktar och vinkeln mot markplanet. Strålning som lämnar jorden tangentiellt, parallelt med marken, får mycket hög utstrålningshöjd och det måste tas med i beräkningen.

    Utstrålningshöjd är vanligtvis ett begrepp från en förenklad klimatmodell. Man tittar på den totala strålningen inom ett spektralområde, mäter upp eller beräknar den totala strålningen inomm ett våglängdsintervall, integrerar över alla utstrålningsvinklar och sedan sätter man utstrålningshöjden till den höjd en svartkroppsstrålare skulle behöva ha för att ge lika mycket strålning. Man finner då att för CO2 är utstrålningshöjden högt upp i stratosfären i vissa spektralområden. Man kan också anse att man skall räkna in samtliga spektrallinjer. Då visar det sig att en massa mycket svaga linjer blir betydelsefulla när koncentratioen är mycket hög. T.ex. linjer som beror på olika isotoper. Kol har två stabila isotoper, syre tre. Tillsammans ger det 12 olika varianter av koldioxidens vibrationsspektrum.

    Figur 2 på länken ovan visar svaga linjer från någon annan isotopkombination än den vanliga. När koncentrationen blivit cirka 30 gånger högre än 400 ppm, cirka 12 % har dessa linjer ungefär samma styrka som de från den vanligaste isotopkombinationen har vid 400 ppm. Dom hamnar långt upp i stratorfären och ökar då (den negativa) växthuseffekten.

    Effekten av svagare linjer från den vanligaste isotopkombinationen visas tydligt i figurerna 7 och 9. Dom kommer från molekyler som exciterats med två vibrationskvanta.

    Utstrålningshöjd är ett mycket komplicerat begrepp, men det är praktisk att använda lättvindigt i förenklade klimatmodeller.

    Titta här: https://clivebest.com/blog/?p=4475 Figur 2 visar från vilken höjd (i skikt om 100 m) strålningen från koldioxid kommer vid olika koncentrationer. Kurvorna slutar vid 14 km, men de avtar asymptotiskt och når mycket högt. Strålning från mesosfären är säkert betydande när man betraktar mesosfären tangentiellt. Då blir den strålande sträckan mycket lång. Det är alltså strålning från den asymptotiskt avtagande kurvan i figur 2. Väldigt låg effektnivå, men mycket stort höjdintervall. Ändå ett bidrag man helt kan bortse ifrån i klimatsammanhang.