Havet blir varmare – fast inte så fort som jag skulle önska

Som trogna läsare av TCS vet så är det framför allt på grund av min fruktan för biobränslen som jag anser det vara viktigt att hjälpa till att hålla TCS gående. Däremot var jag naturligtvis en g ång  lika indoktrinerad som de flesta andra om att koldioxiden var ett stort bekymmer och att ökningen av koldioxidhalten skulle komma att bli ett allvarligt bekymmer inom en inte alltför avlägsen framtid.
Detta var för mer än 10 år sedan men det jag då hävdade var helt enkelt att om koldoxiden är ett bekymmer så är biobränslen inte lösningen.
Sedan dess har koldioxiden fortsatt att stiga utan att atmosfären blivit särskilt mycket varmare och fler och fler har börjat inse att de flesta satsningar på biobränslen har varit misslyckade. De allra flesta har varit oekonomiska, några få har givit en marginell minskning av fossila utsläpp av koldioxid och alla har varit människofientliga. Jag mår illa varje gång jag hör om hur rika länder köper upp mark i Afrika för att producera biobränslen.
Något som också har varit viktigt för mitt engagemang är min övertygelse om att en något varmare jord är bättre för livet än en kallare – jämför man växt- och djurliv i tropikerna och i arktiska områden tycker jag att detta är uppenbart. (Jag medger dock villigt att en förändring som är så snabb så att växtlivet inte hinner anpassa sig kan ge vissa problem.)
Det som jag redan från första början uppfattade som en svaghet hos IPCC var att det handlade för mycket om atmosfären och för lite om haven. Det enda som ganska tidigt kom att uppmärksammas var effekterna av en el Niño eller en la Niña som kunde leda till extra varma eller extra kalla år. Det faktum att mer än 70 % av jordens yta är hav spelar säkert en roll i klimatmodellerna, men i den allmänna klimatdebatten spelar spårgaser som mäts i ppb (parts per billion) en större roll än världens samlade hav.
Det gör att jag alltid varit intresserad varje gång jag hör talas om artiklar (peer reviewade – d.v.s. godkända av kollegor – eller ej), blogginlägg eller annat som ger mig nya kunskaper om havens roll för klimatet. I går kväll bestämde jag mig för att besöka alla de icke svenskspråkiga bloggar som TCS har permanenta länkar till. Det som kändes viktigast för mig var att det fanns tydliga innehavare av bloggarna. En blogg som jag inte följt särskilt noga tidigare, men vars innehåll definitivt tilltalade mig var Roger Pielke Sr.
Han har en permanent sida som heter Main Conclusions och som funnits på hans blogg ända sedan 2005, men som fortfarande är lika aktuell.
Förutom att han listar 8 punkter så har han ett avslutande stycke som väl uttrycker min ståndpunkt i allt vad som har med dagens och framtidens klimat att göra. I detta avslutande stycke så skriver han bland annat att visst påverkar vi människor klimatet, och vi gör det på mångahande vis, speciellt genom vår markanvändning – däremot är den roll som IPCC tilldelat ökningen av växthusgaser överdriven.
En intressant ståndpunkt som han också framför är att den beräknade medeltemperaturen är en dålig mätare av eventuella klimatförändringar – det riktigt intressanta är förändringar av klimatsystemets värmeinnehåll. Den främsta anledningen till att detta är det viktigaste måttet är att det ger det omedelbara svaret på det som kallas stålningsobalansen. Den allmänna uppfattningen bland klimatforskarna är ju att ökningen av mängden växthusgaser i atmosfären innebär att jorden mottar mer energi ifrån solen än vad vi strälar ut i rymden. Denna obalans brukar mätas i W/m2 och brukar uppsakttas till att ligga någonstans mellan 0,5 och upp till kanske 2 Watt per kvadratmeter jordyta.
För att få en uppskattning av strålningsobalansen så finns det i princip två metoder – båda svåra. Den direkta strålningen ifrån solen kan naturligtvis mätas noggrannt av en satellit högt över jorden, men varken jordens albedo, som är det som avgör hur stor del av strålningens energi som tas upp av jorden, eller utstrålningen ifrån jorden är särskilt lätta att mäta. Det innebär att utstrålningen helt enkelt beräknas utgående ifrån en mycket begränsad mängd observationer.
Alternativet är att göra det som Roger Pielke föreslår nämligen att mäta förändringar i klimatsystemets värmeinnehåll. Enligt Pielke och förmodligen många med honom så är det havet ner till ett djup av ungefär 2000 meter som i så fall är viktigt
Under april månad hade han anledning att kommentera en då nyutkommen artikel
Levitus, S., et al. (2012), World ocean heat content and thermosteric sea level change (0-2000), 1955-2010, Geophys. Res. Lett.,doi:10.1029/2012GL051106, som handlar om just detta.
Det den artikeln handlar om är hur mycket havens värmeinnehåll (ner till ett djup av 2000 meter) ökat mellan 1955 och 2010. Enligt författarna hade detta ökat med 24 x 1022 Joule under denna tid.
Eftersom ytan är ungefär 3,5 x 1014 kvadratmeter så betyder det att de tillförts en energi om c:a  6,9 x 108 J/m2. Detta på 55 år, d.v.s. på ungefär 1,7 x 109 sekunder. Detta innebär alltså en energiökning om 0,39 Joule per sekund och kvadratmeter. Slår man ut det på hela jordens area så motsvarar det en strålningsobalans om 0,29 Watt per kvadratmeter.
Det kan tilläggas att detta innebär en uppvärmning av 0,09 grader Celsius på 55 år.
Om jag ska kommentera denna artikel så finns det naturligtvis först och främst ett stort frågetecken?
Kan man lita på resultatet?
Gör man det så är det svårt att tro att uppvärmningen fram till 2050 ska kunna bli mer än c:a 0,15 grader (om man antar att obalansen blir nästan dubbelt så stor de kommande 43 åren) och eftersom atmosfären inte blir varmare än vad havet tillåter så har jag svårt att tro att det som brukar kallas medeltemperaturen kommer att kunna öka mer än c:a 0,5 grader fram till 2050.
Och därmed vill jag avsluta med en önskan om att den uppvärmning vi hade under 1900-talet kommer igång igen så snart som möjligt.
 
 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Labbibia

    Tack Sten!
    Ja just nu kan jag inte annat än dela din önskan om en uppvärmning, åtminstone en lokal sådan.

  2. Sten du funderar på hur växtlivet hinner med i förändringarna. Leif Kullman har en intressant synpunkt gällande detta.
     In conclusion, the alpine flora appears to be more adaptive and responsive to climate change than generally believed. Overall, a richer, greener and more productive alpine world has emerged in the wake of the recent climate warming episode”
    Kullman, L. 2010. Alpine flora dynamics – a critical review of responses to climate change in the Swedish Scandes since the early 1950s. Nordic Journal of Botany 28, 398-408.

  3. Utmärkt Sten. På 1980-talet oroade jag mig för koldioxid men inte nu längre. Vi är många som genomgått den kunskapsmognad som du beskriver. Men många tycks ha fastnat i den processen.
    ”Grön” energi och politiskt framkallad rädsla är betydligt större faror för oss och vår jord.
    År 2014 kommer IPCC med en ny rapport om jag är rätt underrättad. Kommer sådana åsikter som du torgför i din artikel att ligga till grund för innehållet i den kommande rapporten? Hur når sådana artiklar som din fram till IPCC?
     

  4. Ann L-H

    # 3 Lars Cornell –  ”År 2014 kommer IPCC med en ny rapport om jag är rätt underrättad. Kommer sådana åsikter som du torgför i din artikel att ligga till grund för innehållet i den kommande rapporten?”
    Svaret kanske finns här: 
    http://nofrakkingconsensus.com/2012/05/29/the-ipcc-going-where-no-scientist-should/  

  5. bom

    #4 Donna är på bettet i sin beskrivning av IPCC: Liten inavlad och incestuös krets som är intim med WWF!
    Ja det fattades nu bara att IPCC skulle hoppa ner i genusormgropen också! 

  6. Lasse

    Inbillar mig att havets temperatur mäts mer intensivt nu än för 55 år sen men ändå-det är väldigt marginella förändringar i systemet.
    Jag brukar hävda att om vi skall se någon förändring så bör det synas på havsnivå. Men även dessa mätningar är under utveckling. Även om nivåhöjningen bedöms vara konstant sen länge.

  7. ThomasJ

    OT vad gäller havstemp men ON(T) vad gäller biobränsle i P1-morgon idag:
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5137345
    Suck…
    Mvh/TJ

  8. ThomasJ

    Donna Laframboise reffar till läsvärd artikel av Lomborg här:
    http://nofrakkingconsensus.com/2012/06/04/poverty-pollutes-lomborg-on-the-rio20-conference/
    Tack för intressant tråd, Sten. (Missade detta i förra i 7:an, sorry)
    Mvh/TJ

  9. Mycket bra skrivet Sten. Jag hade inte tänkt på just havens energiinnehåll men det är naturligtvis avgörande. Tack för ny insikt.
    Och Lars  #3
    >”Grön” energi och politiskt framkallad rädsla är betydligt större faror för oss och vår jord.
    Perfekt!

  10. Gaupa

    Sten Kaijser och Rutger # 2
    Jag försöker ha en trädgård här i växtzon 7 och intresserar mig för denna oro att växt och djurliv inte skulle hinna med, att anpassa sig.
    Enligt mina observationer så varierar ju vädret från år till år och växter och djur
    anpassar sig till det. Sorken ”äter upp” väldigt mycket en del år och allt ser dött ut, men det kommer alltid igen. Djurpopulationer varierar ju också hela tiden beroende på sjukdomar och tillgång på mat osv.
    Växter och djur har funnits på planeten längre än människan och har klarat många klimatförändringar och annan påverkan. Växt och livskraft är otroligt tåligt, enligt mig. 
    Önskar också att det kunde bli lite varmare nu. 😉

  11. Björn

    Det intressanta med artiklarna här på TCS är att klimatfrågan belyses från många håll, vilket är viktigt för att få ett sakligt grepp om komplexiteten. Det är inte så simpelt och enkelt som att bara säga det förlösande ordet koldioxid och så är det ”klarrt”. Nej, hittills har den s.k klimatforskningen handlat om ”siande” med värdelösa klimatmodeller. Det som nu händer är att mättekniken börjar utvecklas så att förståelsen av klimatkomplexet kan byggas på observationer och inte ”siande”. 
    Att mäta varldshavens värmeinnehåll är ytterligare ett steg till förståelsen av hur värme ackumuleras och fördelas i världshaven. De är ju faktiskt de största ackumulatorerna av energi här på jorden och det är därför inte fel att börja studera haven mer konsekvent. Forskningen har som förstås varit allt för ensidig med fokus på AGW som inte på något sätt kan förklara klimatutvecklingens komplexitet.

  12. Bengt Abelsson

    Mätningar av havens temperaturer, på djup ned till 2000 m, är glesa i både tid och rum före ARGO-eran som startade ca år 2003.
    Då ska vi veta att varje ARGO-flotte har att bevaka ca 250 kubikkilometer vatten. Det kan inte bli så många signifikanta decimaler ens med dessa.
     

  13. Slabadangs Kommentar borttagen

     

  14. Hej Slabadang,

    jag brukar gilla dina kommentarer och det var inget annat fel på denna än att den låg alltför långt från ämnet.

    Jag föredrar om kommentarstrådar har något samband med inlägget.

    Sten

  15. Gaupa

    OT, men äntligen kanske skogsägare och bönder börjar ta strid mot miljörörelsen.
    http://www.lantbruk.com/debatt/kanske-dags-att-sta-upp-det-vi-gor 
     

  16. tty

    Bengt Abelsson #12
    Det är mycket, mycket värre än du tror. Det finns just nu 3497 Argo-bojar. Haven omfattar 360 miljoner kvadratkilometer. Varje Argo-boj har alltså drygt 100 000 kvadratkilometer att övervaka. Detta är 200 000 kubikkilometer, eller två hundra tusen miljarder ton vatten. Och man tar en temperaturprofil var tionde dag.
    Betänk dessutom att Argobojarna ingalunda är jämt utspridda. De fungerar inte under havsis (ca 5% av alla hav), det finns i praktiken aldrig några bojar i uppvällningsområden och inte heller i bl a den Indonesiska ovärlden, Okotska Havet, Berings hav, Sydkinesiska sjön eller Gula Have (och nästan inga i Karibiska havet).  Uppskattningsvis är det mer än 10% av oceanernas yta där det aldrig görs några mätningar. Plus att havets medeldjup är ca 4300 meter, så Argobojarna täcker bara knappt halva havsvolymen.
    Ändå innebär Argobojarna naturligtvis en enorm förbättring. Men man påminns om Martin Ljungs ord: ”Innan jag kom hit fanns det inte humor för fem öre här, men nu finns det – för fem öre”.

  17. Bengt Abelsson

    Tack tty!
    Till mitt ”försvar” vill jag anföra att det är svårt att hålla reda på all nollorna inom klimatändringsvetenskapen! 🙂
    Sedan tycker jag att det är bedrövligt att inte Levitusartikeln går att läsa utan att det ska kosta pengar – skattebetalarna har troligast stått för kostnaderna bakom forskningen.

  18. Pehr Björnbom

    Däremot var jag naturligtvis en g ång lika indoktrinerad som de flesta andra om att koldioxiden var ett stort bekymmer och att ökningen av koldioxidhalten skulle komma att bli ett allvarligt bekymmer inom en inte alltför avlägsen framtid.
     
    Jag känner igen mig själv i vad Sten skriver.
     

  19. Gaupa!
    Det var en djefligt bra analys av miljörörelsen som Land gör!!

  20. Bertel

    Caupa # 15
    Lysande artikel och belyser väl, hur man kan bli gisslan för miljörörelsen. 

  21. Pehr Björnbom

    Bengt Abelsson #17,
     
    Jag hittade Levitusartikeln: World Ocean Heat Content and Thermosteric Sea Level change (0-2000 m), 1955-2010.
     

  22. Gunnar Strandell

    Tack Sten för att du så rakt och ärligt skriver att du litade på klimatforskningen tills du tänkte efter själv.
    Jag fick min kick av att läsa Lomborg: ”Världens verkliga tillstånd” i början på 2000-talet och blev skeptiker när jag läste miljöbloggars kommentarer som i huvudsak innehöll Ad hominem argument.
    När det gäller temperatur och energi har jag och Peter Stilbs då och då framhållit kaospendeln. Även om du vet energiinnehållet EXAKT kan du inte förutsäga farten i någon punkt!
    Och farten motsvarar temperatur i klimatsystemet!
    Men det går att göra vackra simuleringar:
    http://www.youtube.com/watch?v=V4hvENrtMeE&feature=related
    Musik dagen före 6 juni:
    http://www.youtube.com/watch?v=m5TwT69i1lU
       

  23. Bengt Abelsson

    Tack Pehr!
    I figur S14 hittar man att på nivån 1750 m finns hela 224055 st observationer.
    Från 1955 till 2010.
    Varje ”gridruta” om ca 10.000 km2 har då i genomsnitt 5 st observationer, eller en vart tionde år.
    Värmeinnehållet i haven 0-700 m har under senare år planat ut, framgår av artikeln. Denna utplaning finns inte i skiktet 700-1750 m djup. Säger författarna.
     
     

  24. Jonas

    Vet inte om denna länk har dykt upp tidigare. Gamla foton från Grönland under 30-talet har dykt upp som visar att isarna smälte snabbare då och inte nu.
    http://www.theregister.co.uk/2012/06/02/1930s_greenland_glacier_retreat/
     

  25. Inge

    OT
    På Radio Gotland meddelades idag att man sagt nej till oljeexploatering på ön av ett bolag med ”fracking” i namnet. De ville borra på 4 olika ställen. Det, sa man från Kommunens sida, rimmade illa med policyn som ekokommun.
    Då kan man fråga sig om det är bättre att vi köper olja från div. diktaturer? Åtgången blir väl inte större för att vi producerar själva?
    Men det är väl som med vindkraften att symbolvärdet är större än det verkliga värdet, fast åt olika håll, om ni förstår.

  26. Gaupa

    OT, men …
     http://svt.se/nyheter/regionalt/smalandsnytt/gatan-om-guldfiskarna   🙂

  27. Staffan Lindtröm

    { 05.06.12 at 19:35 } … Gaupa, tydligen kan de leva i vatten från 0C till 41C…så det är tåliga rackare…står ut med guldfiskskålar oxo…

  28. Staffan Lindström

    …Fortfarande Lindström…suck…

  29. Lite trevligt är det när Thomas kommenterar i alla fall. Det livar upp debatten hur tokigt det än börjar.
    OK  då, jag har snart druckigt en 75 Absolut men trots det så går det inte att komma ifrån att Thomas ger mig viss glädje i livet. Många skratt har det blivit oavsett alkoholintag.

  30. Gunnar Strandell

    Nostradamus #29
    Ärligt talat mår jag bättre bland människor som delar delar mina värderingar när det gäller att skilja på vetenskap och pseudovetenkap och på fakta och önsketänkande.
    I slutet av det senaste halvdecenniet har jag tröttnat på alla  ovidkommande synpunkrter som fiskas upp från skeptical science eller desmogblog.
    Låt mig recitera gåsblandaren 1972:
    – Samma gamla färgkritor som förut. Jagkänner igen både blått, grönt och rött. Att de aldrig kommer på nåt nytt!
     

  31. Slabadang

    Sten !
    Här har du en länk till WUWT angående ämnet havströmmarnas betydelse för klimatet. (WUWT idag)
    http://wattsupwiththat.com/2012/06/05/more-data-fiddling-this-time-in-noaas-enso-data/#more-65025

  32. Undrar hur varmt han vill ha det? Kan TCS bli sämre än detta?

  33. Karl-Oskar

    10 cm havsvatten innehåller lika mycket värmeenergi som hela atmosfären ovanför, detta läste jag för flera år sedan i illustrerad vetenskap. Om detta stämmer så är det så tror jag att det är andelen reflekterande moln som avgör klimatet. Med andra ord solens påverkan på den kosmiska strålningen.

  34. Sten Kaijser

    Karl-Oskar
    10 cm räcker inte – det finns 10 ton luft över varje kvadratmeter. Luftens värmekapacitet är ungefär 1200 J/kg, vattnets 4000. Det behövs alltså 3 kubikmeter vatten för att ha samma värmekapacitet som luften över 1 kvadratmeter. Men de översta 4 meterna av haven har samma som hela atmosfären
     

  35. Sten Kaijser

    Hej Stickan, 
    som du vet så är jag mycket räddare för en kallare jord. Det statistiska samband som finns mellan solaktivitet och klimat kan ju faktiskt vara ett orsakssamband. Jag hoppas att det inte blir kallare och en uppvärmning med en halv grad fram till 2050 tror jag skulle vara väldigt bra för livet på jorden. Jag förstår att du är mer rädd för att jorden ska bli för varm och det är din fulla rätt. Jag är dock övertygad om att haven kommer att förhindra en allt för snabb uppvärmning. Om du verkligen läste mitt inlägg så förstår du varför.
     

  36. Gunbo

    Karl-Oskar och Sten Kaijser,
    I Levitus et al. studie World Ocean Heat Content and Thermosteric Sea Level Change (0-2000 m) 1955-2010 hittade jag följande intressanta uppgifter:
    We have estimated an increase of 24 _ 1022 J representing a volume mean warming of 0.09_C of the 0–2000 m layer of the World Ocean. If this heat were instantly transferred to the lower 10 km of the global atmosphere it would result in a volume mean warming of this atmospheric layer by approximately 36_C (65_F). This transfer of course will
    not happen; earth’s climate system simply does not work like this. But this computation does provide a perspective on the amount of heating that the earth system has undergone since 1955.”

    Rätt så tankeväckande.

  37. Sten Kaijser

    Tack Gunbo, du ser varför atmosfären inte kan värmas för mycket – havet tar nästan all värmen

  38. Pehr Björnbom

    Gunbo #36,
     
    I och för sig undrar jag varför Levitus et al. skrev så i denna artikel. Ur klimatvetenskaplig synpunkt är det nämligen självklart att klimatsystemets värmekapacitet domineras av havet och att atmosfärens värmekapacitet kan försummas jämfört med havets.
     
    De globala temperaturändringarna i troposfären och de globala temperaturändringarna i havens övre omblandade skikt (omkring 100 m djupt) följer varandra väl varvid man får se troposfären som slaven. För att värma upp troposfären en grad behövs endast så stor värmemängd som räcker för att värma upp ett skikt på ett par meter av havet lika mycket.
     

  39. Gunbo

    Pehr B #38,
    ”I och för sig undrar jag varför Levitus et al. skrev så i denna artikel.”
    De säger ju själva: ”But this computation does provide a perspective on the amount of heating that the earth system has undergone since 1955.”

  40. Gunbo

    Sten Kaijser #37,
    Haven både tar och ger. Det är inte konstigt att isen i Arktis smälter.

  41. Pehr Björnbom

    Gunbo #39
     
    I David G Andrews lärobok kapitel 8, sid 199, framgår det att klimatsystemets värmekapacitet kan uppskattas till omkring C = 1 GJ/(m2 K). Jordens yta är A=510 miljoner km2. Temperaturökningen sedan 1950-talet är omkring ΔT=0,5 K.
     
    Detta ger att klimatsystemet har tillförts en värmemängd av C*A* ΔT=26*10^22 J.
     
    Levitus et al har funnit följande värmemängd i havet:
     
    We have estimated an increase of 24*10^22 J representing a volume mean warming of 0.09_C of the 0–2000 m layer of the World Ocean.
     
    Så vad Levitus et al. har funnit är ingenting oväntat utan deras resultat bekräftar helt enkelt bilden av att den globala uppvärmningen fortskrider långsamt precis som temperaturmätningarna säger oss.
     

  42. Christopher E

    Gunbo #40
    ”Det är inte konstigt att isen i Arktis smälter”
    Fasansfullt. En halv miljard eskimåer riskerar nu att bli utan dricksvatten!
    😉