Grönland på SVT

Victoria
Ni känner säkert igen kvinnan på bilden. Det är programledaren i SVTs Vetenskapens värld, Victoria Dyring. I måndagens program handlade ett av inslagen om en glaciär på Grönland.
”Glaciären i Ilulissat anses vara världens mest snabbsmältande och sedan mitten av 90-talet har avsmältningen ökat stadigt. Under den senaste uppmätta sommaren försvann 46 meter varje dag och det är nytt rekord. Forskarna befarar nu att det här är början på en avsmältning av södra Grönland och det kan få katastrofala följder när havsvattnet stiger. Framför allt för de länder med låga kuster.”
SVT har också en artikel på hemsidan som beskriver resultatet av studien som inslaget i Vetenskapens värld handlar om. Niklas Zachrisson har skrivit artikeln på hemsidan och han har också intervjuat glaciologen Per Holmlund. Den studie som ligger bakom SVTs intresse för glaciären Jakobshavn Isbræ återfinns i en länk under artikeln, “Further summer speedup of Jakobshavn Isbræ”, The Cryosphere.

Här hela ”Conclusions” hämtad från studien.

Our results show that Jakobshavn Isbræ has accelerated to speeds unprecedented in its observational record as its terminus has retreated to a region where the bed is _1300m below sea level. While the current increase in annual discharge flux remains less than a factor of three, the increase plausibly could reach or exceed a factor of 10 within decades. This is a consequence of the fact that retreat into deeper water increases both speed and thickness of the terminus. Conversely, where retreat to shallower depths occurs, losses will be far more moderate. Hence, a tenfold increase in discharge is likely only to be sustained in the few decades before rapid thinning would cause the terminus to retreat out of the deep trough. Thus, the potential for large losses from Greenland is likely to be determined by the depth and inland extent of the troughs through which its outlet glaciers drain. These features are only beginning to be well resolved by international efforts such as NASA’s Operation IceBridge. The relatively sparse data collected thus far indicate that, with its great depths and inland extent, Jakobshavn’s Isbræ is somewhat unique (Bamber et al., 2013), suggesting that it may be difficult for the majority of Greenland’s outlet glaciers to produce or to sustain such large increases in ice discharge.”

Jag får det till att författarna till studien (I. Joughin, B. E. Smith, D. E. Shean och D. Floricioiu) i stort sett menar det omvända mot vad SVT har skrivit. Jakobshavn’s Isbræ är unik och det är också en tillfällig situation. Just nu ligger iskanten över en djup fjord vilket påskyndar processen. Hastigheten är mycket olika under året med en skarp peak en kort tid under sommaren. När glaciären har dragit sig tillbaka till grundare vatten om några decennier, kommer hastigheten att minska. De menar också att majoriteten av glaciärerna på Grönland inte är i risk för en motsvarande islossning.

Videnskab.dk rapporterar om en annan studie om isen på Grönland. Amino acid ratios in reworked marine bivalve shells constrain Greenland Ice Sheet history during the Holocene, publicerad i Geology. Genom att studera och analyser musselskal har forskarna fått fram att inlandsisens kant på nordvästra Grönland var ca 20 km längre inåt land för 3000-5000 år sedan mot idag. Forskarna har talat om en irreversibel process, dvs att när väl avsmältningen har början kan den inte komma tillbaka och börja växa igen. Gissningsvis är det detta som Per Holmlund tänkte på när han i SVT-intervjun pratade om ”en självreglerande issmältningsprocess” som är svår att stoppa när den väl satts igång. Den här studien visar att så inte är fallet, i alla fall inte ännu. Inlandsisen har varit mycket mindre för 3000-5000 år sedan än den är idag men den förmådde ändå att växa sig stor igen.

Här har vi ett ganska bra exempel på precis hur alarmistisk framtoning SVTs vetenskapsredaktion faktiskt har. Inte nog med att de helt låter bli att publicera något om den studie som skulle kunna vara något lugnande, de rapporterar alarmistiskt vinklat om den studie som de väljer att skriva något om.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Peter F

    Grönland förlorar sedan en tid årligen 200 gigation is genom kalvning. Alarmerande ? Knappast. Det finns 2 800 000 gigaton att ta av.
    http://www.dmi.dk/groenland/maalinger/indlandsisens-massebalance/

  2. Peter Stilbs

    Verkar vara total smörja – tyvärr som vanligt. Re ”glaciären vid Ilulissat” så är det ingen ”glaciär” i normal mening – det är bara en kalvningsplats för den gigantiska inlandsis, flera km tjock, som täcker Grönland. Kalvningen sker längst inne i en ca 50 km (?) lång och kilometervid fjord, och isblocken kommer så småningom ut vid samhället vid mynningen. Gränsläget mellan inlandsisens sönderbrutna kant och vattenburen is flyttar givetvis på sig.
    Kanten på glaciären syns i bild 4 och typiska isberg i fjorden i bild 3 i detta inlägg från förra året: https://www.klimatupplysningen.se/2013/11/04/min-egen-vag-till-klimatskeptiker/
    Det finns väl inte heller några som helst indikationer på varken att Grönlands inlandsis smälter bort, eller att havsytan stiger mer än de ca 2-3 mm/år som är den siffra som gällt de senaste 100 åren eller mer.

  3. tty

    Det var för övrigt inte den senast uppmätta sommaren utan den näst senast uppmätta (2012), kalvningen (inte avsmältningen) var klart mindre 2013. Dock tröstar sig författarna med att de saknar data för några dagar i augusti 2013 och kanske, möjligen kalvningen var extra stor just då.

  4. tty

    Peter Stilbs #2
    Jo, det är en glaciär, en s k ”outlet glacier” som ”avtappar” ett stort område, unikt stort faktiskt, just beroende på att den ligger över en också unikt djup fjord som kanaliserar isströmningen.
    Den avspeglar därför förhållandena över ett mycket stort område och reagerar därmed kraftigt även på små klimatförändringar. Glaciären började dra sig tillbaka omkring 1860 och retirerade fram till ca 1946, sedan expanderade den igen fram till 1960-talet och började sedan dra sig tillbaka igen. 2006 nådde den samma punkt som 1946 och har sedan dess retirerat ytterligare några kilometer.

  5. tty

    P.S.
    Ilulissat ligger förresten INTE på södra Grönland utan vid Diskobukten ungefär mitt på Västkusten. Fast i och för sig är det helt klart att om Grönlandsisen kommer att minska så är det just på mellersta delen av västkusten söder om Diskobukten som minskningen kommer att ske, inte i norr eller söder, eftersom det är där isen är tunnast, termperaturena högst och nederbörden minst. Det är just i de områdena aminosyrestudien som det refereras till ovan är gjord.
    Fulltext för den finns på:
    http://www.glyfac.buffalo.edu/Faculty/briner/buf/pubs/Briner_et_al_2014b.pdf

  6. Peter Stilbs

    tty #4 – Att gränslinjen går fram och tillbaka återspeglar säkert variationer i nederbörd och lufttemperatur – fundamentalt vore att få klarlagt tids- och fasrelation i dessa, gentemot gränslinjens variationer.
    Som Peter F skriver #1 så diskuteras dessutom isvolymsförändringar i storleksordningen 200 jämfört med 2800000. Det har tagits upp tidigare här att man borde ha tvivel på om man verkligen kan mäta så noggrant. I min mening verkar snarare siffrorna vara ”ideologiska”.
    Lars Jonsson tog upp detta för ca 2 år sedan https://www.klimatupplysningen.se/2012/12/26/isen-smalter-snabbt/
    Då gällde det Antarktis – sista meningen i inlägget: ”Nu har världens 47 främsta glaciologer slagit samman sina resultat av tjugo år forskning. Diskussionen om huruvida Antarktis ismassa minskar eller ökar är slut. Den minskar med 0,0003 procent per år. ”
    Någon mer som tycker att allt detta är ganska så absurt ?

  7. Charlotte

    Oroande och paradoxalt att oventenskap tycks vara Vetenskapens världs ledstjärna. Nog borde man kunna läsa vetenskapliga studier bättre än så här, om man vill kalla sitt program just vetenskapligt.

  8. Peter Stilbs

    Är det någon som vet om Kunskapskanalen har direkt redaktionell koppling till Vetenskapens Värld och de ”vetenskapsprogram” som visas i SVT1 och SVT2 ?
    Till skillnad från de sistnämnda kanalerna finns väsentligt oftare intressanta och trovärdiga program (köpta utifrån) i Kunskapskanalen, även om en del trams dyker upp där också.
    Tyvärr är inte Discovery & National Geographic eller History Channel etc så mycket bättre i trovärdighetsavseende än SVT , så fort det gäller något ”klimatrelaterat”

  9. Lennart bengtsson

    Hej
    Det är beklagansvärt att SVT tycks sakna vara sig intresse eller förmåga att ge en allsidig bild av jordens landisar. Iskalvningen styrs av flera tidsskalor varav vissa kan vara flera hundra år och de har genomgående ett kaotiskt förlopp med en tendens att blockera sig själva på liknande sätt som vid en panikutrymning av en biografsalong. Vidare är inte Grönlandsisens avsmältning generellt irreversibel utan har ett antal stabila tillstånd som i tur och ordning måste överskridas. Ett sådant läge är när delar av Grönlandsisen förlorar kontakt med havet vilket innebär att iskalvningen upphör. En faktor som inte kommer fram i den mediala diskussionen är den stora ökning av snöfall över den inre delarna av Grönland ( och Antarktis) som följer på en uppvärmning. För den intresserade läsaren sa hänvisar jag till the Earth’s Cryosphere and Sea Level Change, (2012) Springer ISBN: 978-94-007-2062-6. En artikel i denna publikation som speciellt tar upp detta problem är en av P Huybrechts et al med titeln: ”Response of the Greenland and Antarctic Ice Sheets to Multi-Millennial Greenhouse Warming in the Earth System Model of Intermediate Complexity” Författarna är ledande experter på området . Huruvida SVTs armviftande dam är intresserad av detta kan jag inte bedöma.
    LennartB

  10. S. Andersson

    Lena Krantz: Du har ett skrivfel i rubriken. Det ska stå ”Grönköping på SVT”.
    🙂

  11. pekke

    Jag förstår inte varför de alltid är så bekymrade över att det smälter från nån glaciär här och där, jag skulle nog bli mer bekymrad om glaciärerna började växa eftersom de låser upp en massa sötvatten som måste tas nånstans från Jordens vattensystem.
    De verkar även tro att det finns nån naturlig balans/ konstant läge i Jordens klimat eller natur, men det är ju tvärs i mot, ständig förändring eller obalans där det väger över åt ena eller andra hållet som är det naturliga.

  12. Lasse

    Tack Lena . Licenspengarna ger mycket mindre än denna sida!
    Hoppas att våra nyfikna vetenskapsjournalister kan läsa detta!
    Eller är det så att de är så oroliga att de inte vill se verkligheten från två håll?

  13. Björn-Ola J

    För att få lite perspektiv, så borde man väl jämföra dagens Grönland med nordbornas Grönland på 900-talet. Hur långt har vi kommit på vägen mot ett riktigt grönt land där man kan odla korn och bedriva boskapsskötsel i de delar detta skedde på under medeltiden?

  14. Lars Cornell

    I ett BBC reportage från Grönland sa en jagande inuit,
    ”Jag ser miljöorganisationerna som ett större hot mot min tillvaro än klimatförändringarna.”

  15. Thomas P

    Lennart #9 ”En faktor som inte kommer fram i den mediala diskussionen är den stora ökning av snöfall över den inre delarna av Grönland ( och Antarktis) som följer på en uppvärmning.”
    Och hur säkra kan vi vara på att detta är vad som sker? Är inte det påståendet också ett armviftande?

  16. Pär Green

    Kanske något positivt i denna intermittenta fantasi angående el-produktion!
    Men ropa aldrig hej, innan du är över bäckenet!
    Ett viktigt steg på vägen att tämja fusionskraften har tagits av forskare i USA. I en serie experiment har de lyckats få ut mer energi från en fusionsreaktion än vad de tillfört.
    ”Det är helt klart ett genombrott”, säger Torbjörn Hellsten, professor i teoretisk fusionsplasmafysik vid Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm.
    http://www.di.se/artiklar/2014/2/12/gigantiskt-kliv-for-fusionsforskningen/

  17. Gunbo

    Björn-Ola J #13,
    Kul att du frågar detta eftersom jag just hållit på och letat fram uppgifter om det grönländska jordbruket.
    Här är en liten videosnutt som visar vissa grödor och boskap som nu finns på Grönland: http://www.youtube.com/watch?v=bUKvq1ynz9Y
    Och här är en artikel från 2006 i Der Spiegel.
    http://www.spiegel.de/international/spiegel/arctic-harvest-global-warming-a-boon-for-greenland-s-farmers-a-434356-2.html
    En färsk artikel hittar man här:
    http://geography.answers.com/man-made-features/an-overview-of-agriculture-in-greenland
    ”Greenland’s largest crop is potatoes. Although the local production in 2013 was only about 10 percent of the amount of potatoes consumed in the country, farmers expect that percentage to grow over the years. Recent climate changes have allowed farmers to experiment with other crops as well. Farmers are planting strawberries, apples, broccoli, cabbage, cauliflower, and carrots in their fields. These crops have the highest success rates in Greenland’s southernmost regions. Even though a very small percentage of Greenland’s land can be used to grow crops, more farms are emerging and becoming successful.
    Most of Greenland’s animal husbandry revolves around sheep farming. Sheep in Greenland roam in free-grazing flocks. Farmers who raise the sheep use the meat for local consumption and also the wool for clothing and export. An estimated 20,000 lambs are used each year for meat and wool. There is a small cattle farm population in the southern region of Greenland as well.”
    Så man är på god väg att komma upp i vikingatidens förhållanden även om det tar sin tid. Den tidens kornodlingar har tydligen ersatts av potatis. Råg odlas som foder åt nötboskap.

  18. Bengt Abelsson

    #15
    The Lost Squadron- nödlandade på Grönland 1942, bärgades 50 år senare under 80 meter is / snö.
    (Planen hade inte sjunkit ned – utan blivit översnöade.)

  19. Astrid Å

    Peter Stilbs # 8
    Om Kunskapskanelen skriver man så här:
    ”I ett unikt samarbete har redaktioner från både SVT och UR skapat en kanal fylld av vetande, idéer, fördjupningar, engagerade gäster och många aha-upplevelser” så …
    Vetenskapens värld sticker ju ut lite extra i sin alarmistiska vinkling av verkligheten. Jag har kontaktat Anna Schytt om detta i ett fall: Sally Ingletons film ”Haven surnar till”. Jag bad henne att även publicera Katharina E. Fabricius abstract på hemsidan. Abstractet är ju lite mer nyanserat och slutar i vanlig ordning, med orden att vi inte förstår riktigt allt ännu och behöver forska mer.
    Anna S svarade att man inte kunde publicera abstract på engelska! och jag nöjde mig med det.
    Nu när jag tar fram sidan igen, finns en länk, i allafall, så det lönar sig nog bättre att kontakta direkt än gå vi granskningsnämden.
    http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vetenskapsredaktionen-pa-svt-1
    http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sally-ingleton-tar-oss-med-till-framtidens-korallrev

  20. tty

    Gunbo #17
    Du skulle kanske ha nämnt att spannmålsodlingen är som grönfoder eftersom säd inte mognar på Grönland. Så än är det en bit kvar till MWP trots tusen års växtförädling.
    På Island återupptogs däremot kornodlingen på 1930-talet efter mer än 300 års avbrott, alltså under det årtionde som GHCN/GISS nu har ”justerat” från ovanligt varm till ovanligt kallt på Island. Tur att det inte fanns klimatmodeller på 30-talet.

  21. Olav Gjelten

    Det här hör vi ganska ofta, att graciärer på vissa platser är känsligare än andra. Hur många har funderat över påståendet. Glaciärer är snö som blivit till is och vad annat än temperaturen i luften smälter is och snö? Att snö och is smälter olika fort vid samma temperatur beroende på den geografiska belägenheten är ett påstående från klimatalarmismen som jag inte utan vidare accepterar. Vart smälter till exempel snön fortase VID SAMMA TEMPERATUR, i Kiruna, Zakopane eller Irkutsk? Den frågan måste kunna besvaras om man hävdar att vissa platser är känsligare än andra.

  22. Mats G

    De här tecken i tiden. Hur intressanta är de egentligen. Är det inte viktigare att hålla sig kalla fakta.
    Iofs kan de vara intressant ur lite anekdotiska synvinklar. Men det tillför ingen ny information i klimathotsfrågan.
    Samma vikt som att diskutera om det skall regna imorgon eller inte.
    Det är den nya tidens järtecken. Då som nu så baserade det sig på missuppfattning av sin verklighet.

  23. Thomas P

    Apropå att det bli varmare 🙂
    http://www.aftonbladet.se/sportbladet/os2014/article18356145.ab

  24. Jonas B

    S. Andersson #10 > Nu ska vi inte klassa ner Grönköping genom jämförelse med SVT. Kommunens kraftbolag Vattenplask köpte visserligen en uttjänt gammal holländsk väderkvarn för ett par miljarder för mycket, men dess månatligen utkommande veckoblad är ett av få pressalster som INTE ansluter sig till klimatalarmismen. Vackert så!

  25. Björn-Ola J

    #17
    Tack Gunbo

  26. Gunbo

    tty #20,
    ”Du skulle kanske ha nämnt att spannmålsodlingen är som grönfoder eftersom säd inte mognar på Grönland. Så än är det en bit kvar till MWP trots tusen års växtförädling.”
    Jag skrev faktiskt: ”Råg odlas som foder åt nötboskap.” Dessutom framgår det ur Spiegel-artikeln (om man bemödar sig att öppna länken) att säd inte hinner mogna i dagens klimat. Jag skrev inte heller att förhållandena i dag är desamma som under vikingatiden men att de är på god väg att bli det (förutsatt att det blir varmare).

  27. Slabadang

    SVT är utan vetenskap om vad ”kvalitet” är !
    Skall man kunna kvalitetssäkra en stor organisation så krävs det en styrning som i vardagstal och inom i princip alla seriösa företag kallas kvalitetsstyrning. För att denna styrning skall fungera måste man först upprätta en kvalitetspolicy som styrningen skall säkerställa med både ett fungerande kontrollsystem ochj decentraliserat och fördelat ansvar .
    En policy som tydligt definierar vad företaget menar med begreppet ”kvalitet” relaterat till de tjänster och den produktion och organisation företaget äger. Alla i inom organisationen skall känna till både den övergripande generella policyn ned till den enskildes ansvar för sin del av den då styrningssystemet finns reglerat och upprättat för alla nivåer inom organisationen från makro till mikro. Det utgör främsta garanti för kvalitén på¨allt organisationen producerar.
    Självklart saknar SVT sin kvalitetspolicy och därför också lika självklart ett system som skall säkerställa den. Nu har de istället granskningsnämnden som extern part som skall vara garanten för kvalitèn men inom företaget saknas det kvalitetssystem som skall säkra att inget skall hamna där. Nu kan dessutom granskningsnämnden endast agera om vi översätter det till bilbesiktning reagera om vindrutetorkarna är monterade på kofångarn bak. Att den generella kvalitén är låg är inget granskningsnämnden kan göra något åt.
    Den övergripande policyn för SVT är uttryckt i uppdraget från riksdagen där de kvalitativa begreppen/kraven är opartiskhet saklighet och oberoende. Kvalitetspolicyn inom SVT måste då definiera vad kraven betyder och HUR man säkerställer den på alla nivåer inom företaget. Därutöver har vi SVTs särställning i demokratin med ett uppdrag att hålla allmänheten välinformerad och utgöra vår främsta informationskälla som underlag för vilken politik vi skall ge vårt förtroende genom att nyttja valsedeln.
    En självklar del och eget kapitel med sin instruktion och förklaring är vad som bygger upp kraven för uppfylla ”saklighet”. Vad vi alla blir skogstokiga på är bland annat avsaknaden av kvantitativa uppgifter som gör att vi kan sätta saker och uppgifter in i sitt större relevanta sammanhang i konkurrens med de enstaka ofullständiga och medvetet manipulativa vi tvingas konsumera. För oss utgör det inga problem eftersom vi besitter en djup kunskap om tex klimatfrågan och äger genom detta bra skydd emot propagandan. Vi kan istället observera och studera både strategin taktiken och systematiken i hur man bryter mot uppdragets mening och tilldelade förtroende.
    Tar vi nu några exempel på hur SVT medvetet bryter emot de krav som måste gälla för att det kvalitativa begreppet ”saklighet” så blir det bara några enstaka från det hav av osaklighet genom ofullständighet den magsjuke leverantören pressar ur sig.
    Hur många rubriker typ ”Ökad risk för…. ” ”Starka känslor” eller ”reaktioner” ”Opinion mot” skall vi tvingas acceptera utan att de specifika kvalititativa uppgifterna ger oss chansen att sätta ämnet i sitt rätta större sammanhang. Hur stor risk då? För vem då? I vilka absoluta tal då? I jämförelse med vad? Hur stor är den motstående opinionen?
    När vetenskräpsredaktionen talar om ”Gigaton” i issammanhang så vet vi att de använder ordet för att det är medvetet vilseledande om uppfattade storheter. När de relevanta kvantitativa storheterna i sätts i proportion till varandra så är det ett uppenbart medvetet val där syftet är att vilseleda och ge en felaktig bild. Propagandaeffekten försvinner när 260 gton skall sättas i relation med 2 800 000 gton av totalen. Vi upptäcker genom dessa exempel att utrymmet för partiskhet och manipulation minskar när vi definierat ”sakligheten” bättre. Vi kan samtidigt leda i bevis att det är vitalt för demokratin att public service styrs av ett kvalitetsstyrningssystem vilket är uppenbart att de nu helt saknar!
    Vidare finns ingen som helst koll eller uppföljning av vad som är ”balanserad rapportering”. Inget instrument att jobba efter och inget som helst mått existerar. När vi räknar antalet ”tyckare” i SR så kan vi lockas att tro att vänsterextrema partier sitter med egen majoritet i riksdagen! Detta var bara ett litet axplock från den analys av bristerna i kvalitetstyrningen av PUBLIC service som pågår.
    Vår public service modell är Östtysk!!

  28. tty

    Gunbo #26
    I dagsläget förekommer jordbruk (fårskötsel) på allra sydligaste grönland, i Qaqortoq-området, den gamla Österbygden. Däremot inte alls i Nuuq-området (den gamla Västerbygden). Det finns ca 50 fårfarmer med 20 000 får vilket försörjer 75 familjer. Vinterfoder importeras till stor del. Under medeltiden fanns ca 200 gårdar i Österbygden och knappt 100 i Västerbygden. Västerbygden var tydligen rätt marginell för boskapsskötsel även då. Isotopundersökningar visar att befolkningen där alltid åt en hel del föda från havet (säl och/eller fisk) och att det blev dominerande mot slutet (början av 1300-talet).
    Jag skulle vilja påstå att förhållandena idag verkar ungefär motsvara vad som gällde efter att Västerbygden övergivits/dukat under i mitten av 1300-talet, men innan Österbygden gick samma väg ca 100 år senare.
    Här är en länk om fårskötsel på Grönland av någon som faktiskt sysslar med det:
    http://www.sheep-isle.dk/artikler/jensostergaard.htm

  29. Lasse

    Watts upp har gjort ett försök koppla samman Arktis isläge och periodiska havsströmmar.
    Något jag tror på!
    http://wattsupwiththat.com/2014/02/13/a-relationship-between-sea-ice-anomalies-ssts-and-the-enso/#more-103119

  30. Mats G

    public service
    Själv var jag tvungen att detoxa mig från PS i flera år och har skett i etapper.
    Jag kommer från 1:a TV generationen. Var med på svartvita tiden en kort stund. Upplevt Hylandshörna, StaffanWesteberg, KaptenZoom(first edition), WilleValleWictor, Tårtan(mums), Nöjesmasakern.TekniskMagasin,Hajk och massa annat.
    Jag kan säga med bestämdhet att kvaliteten sjönk drastiskt iom komersialiseringen av TV.
    Efter det kände jag hur jag slaviskt gick ner i nåt slags ZombieZappa läge. När sedan reality TV kom och man skulle följa ungdomar som inte visste vad som var upp eller ned var måttet rågat.
    Så ut på nätet. I början var det avkoppling man var ute efter så man hamna i spelens värld. Spela Wow i 3 år ganska intensivt. Sluta när de ändra spelsystem. Spelat lite sporadiskt olika onlinegames efter det.
    Jag vet att en del tycker det låter töntigt med spel med där började jag lära mig förstå den social dimensionerna av Internet. Inte helt lätt för en äldre. Var förmodligen en av de äldre i Wow.
    Men det hjälpte mig att få bort vanorna att bara komma hem och slå på TV och tyna bort. Dessutom så blev jag mer aktiv. Spela visa sig var mycket aktiv handling. Efter jag sluta spela började jag dammsuga nätet på information, läste såg dokumentärer. Allt jag kunde komma över som intresserade mig. OMG, lätt att tappa fotfästet i den situationen. Nu har jag börjat kunna hantera det. Kunna sortera, ha en kritisk approach till allt på nätet och då menar jag ALLT.
    Men nu när jag någon gång ser uppgifter från SVT blir jag nästan chockad hur propagandistiskt det är. jag inser nu hur indoktrinerad jag var och det gör mig rätt förbannad faktiskt.
    Så alla som vill höra. Stäng av TV:n och sök information från andra ställen. Men ha kritiskt tänk och kolla alltid 2-3 källor.

  31. Johan Ljungdahl

    #23 Thomas P
    Fast det är ju inte så konstigt om det är lite värme i Sotji, som ju ligger lika sydligt som t.ex. Varna i Bulgarien (vid svarta havet).
    Det konstiga är väl snarare att man valt att förlägga ett vinter-OS där… 🙂

  32. Thomas P

    Johan #31 Det är bara inomhusgrenarna som ligger vid Sotji vid kusten, utomhusaktiviteterna är uppe i bergen och på tillräcklig höjd blir det kallt även om man är ända nere vid ekvatorn.

  33. S. Andersson

    Jonas B #24:
    🙂 🙂 🙂

  34. Johan Ljungdahl

    #32 Thomas P
    Givetvis blir det kallt när man befinner sig på ”tillräcklig höjd”, inte tu tal om det.
    Men här var det ju inte kallt, så då kan ju heller inte höjden ha varit ”tillräcklig” heller… 😀
    (Vilket ju förstås leder till frågan vilken höjd det här handlar om, egentligen?)

  35. tty

    ThomasP #32
    Alldeles riktigt. Och Sotji är ingalunda den sydligaste plats där vinterspel hållits. Nagano ligger på 36,5 graders latitud (600 m ö h), Squaw Valley på 39 graders latitud (2000 m ö h) och Salt Lake City på 41 grader (1400 m). Sotji (43,5 grader) är inte ens den sydligaste plats vid havsytan som har haft vinterspel, för det är Sapporo (43 grader, 30 m ö h), men Hokkaido har rejält kalla vintrar, det vet jag av egen erfarenhet (ligger nära det sibiriska fastlandet). Även Lake Placid och Sarajevo ligger söder om 45:e breddgraden och alltså närmare ekvatorn än polen.

  36. Urban Sandberg

    Viktoria Luring känns passande 🙂

  37. Janne

    Intressant debatt i P1 om GMO-grödor. Representanten från Miljöpartiet stod på skeptikersidan medan försvararna av GMO hävdade vetenskapliga fakta. I det här fallet är det alltså OK att vara skeptisk enligt GreenPeace och MP. Forskarna kallar skeptikerna för påverkade av kvasivetenskap.
    Moderaten i debatten som var för GMO och hävdade att det fanns vetenskapliga fakta som gör att man kan använda GMO-grödor. Men han refereade också till klimatvetenskapen och IPCC som referens till att försvara åtgärder för att stoppa klimatförändringar.

  38. Det hela är rätt märkligt. Jag har nu kollat med en av författarna till studien (Ian Joughin, Polar Science Center, University of Washington) så att jag verkligen har förstått dem rätt. Det har jag visade det sig.
    Studien ger ju faktiskt ett lugnande besked, dvs även om just denna glaciär ger ifrån sig mycket is nu så kommer hastigheten att minska så småningom (inom några decennier). SVTs budskap är ju helt det motsatta.
    Ja ja, nu vet jag att jag inte har angripit någon för hårt i alla fall.
    Lennart Bengtsson
    ”den armviftande damen” kommer att bli en klassiker. 😀

  39. lennart bengtsson

    *15
    Det skulle inte skada om Thomas P kunde lära sig lite meteorologi så skulle han inte ställa så dumma frågor. Innan vi diskuterar detta vidare så bör Thomas P sätta sig på skolbänken ett tag. En bra början är Isaac Helds utmärkta artiklar, jag har också skrivet en del om den hydrologiska cykeln i atmosfären.
    lennartB

  40. Anders

    Gjelten 21 Glaciärer med mycket sotpartiklar gör dessa känsligare än rena glaciärer. I övrigt är det tempraturen som är helt avgörande huruvida en glaciär smälter eller ej.
    Du har därför rätt, känslighet är ett av flera uttryck som används i klimatdebatten i vilseledande syfte.

  41. Pelle L

    Thomas #23
    Vad vill du ha sagt? Har det inte alltid varit rätt varmt i Sotji?
    Eller är det bara det att du tänder på fruntimmer i tights?
    Stackars männinska 🙁

  42. Johan M

    #16 Pär Green
    Mycket intressant. – Folk kan hålla på med vilka energisystem de vill men det är ändå bara en lek i jämförelse med fusionsenergi som i slutändan kommer vara det som verkligen betyder något. Tänk om vi i Sverige hade spenderat de 30 miljarder som vi lagt på elcertifikat på forskning och utveckling inom fusion, … och det finns mer inom fusion än ITER och Tokamak; att använda laser är en teknik, andra tittar på partikelaccelaratorer.

  43. sl

    Är inte principen den att glaciärers avsmältning sker på sommaren och att mer is bildas på vintern?
    Sen gör man ett stort nummer av sommartidens avsmältningen, och låtsas som det regnar på vintern, men det gör det inte, det snöar. Ny is bildas inte där kalvningen skett, utan mitt inne på Grönland. Isen pressas permanent av sin tyngd utåt och nedåt; i kanten kalvar glaciären, i mitten bildas ny. Endast själva skräckscenariot nämns. Om skräckscenariot vore det omvända, att alla vore rädda för en framtida istid, skulle vi bara få höra om när den växte, oavsett hur mycket den smälte om sommaren.

  44. Mats G

    Kul att fusionsenergi får lite uppmärksamhet. Håller med om att här borde det satsas mer pengar istf andra energislag.
    ”Under nästan 20 år var det förbjudet att forska om kärnkraft i Sverige, men i dag satsas flera hundra miljoner kronor på kärnkraftsforskning.”
    Källa forskning.se
    Det verkar som om det ändå finns en plan B om allt går åt skogen med alternativa energislag.

  45. Pär Green

    44 Mats G 2014/02/15 kl. 10:16
    Den så kallade ”tankeförbudslagen” bör snarast återinföras och då gälla vind/våg och sol!
    Är tragiskt att ett nordiskt land satsar enorma summor på på något som inte genererar annat än liiite intermittent produktion, utan hänsyn till efterfrågan!
    Minimikrav för el-produktion är, start o stopp knapp. Och levererar ”on demand”!
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Tankef%C3%B6rbudet