To provide the best experiences, we use technologies like cookies to store and/or access device information. Consenting to these technologies will allow us to process data such as browsing behavior or unique IDs on this site. Not consenting or withdrawing consent, may adversely affect certain features and functions.
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
Klimatet ett ”fool proof” anpassningsbart maktverkyg.
Den offentliga klimatlögnen
SVT plockar fram gammal skåpmat
Vi borde ha lämnat våra kärnkraftverk i fred
Öppen Tråd
Debattartikel om vindkraft vs kärnkraft
Påverkar vindkraften vattenkraften?
SMHI har presenterat årsmedelvärdet för Sverige 2023. En nedgång från 5,89C till 5,20C. Lite mer om detta m.m. när UAH snart kommer med sin uppdatering för mätningarna under mars.
Glad Påsk, såklart!
https://drive.google.com/open?id=1D8YXtO1EibEOdRfbb3eKe6EqmuikUMeR&usp=drive_fs
Glad påsk! Jag har just skottat snö i en timme. Och det kommer mera. I dagens kurir skriver en professor i nationalekonomi (LTU) ett debattinlägg. Han vill ha kvar det klimatpolitiska rådet. Han tycker att det är viktigt att minska på koldioxidutsläppen. Just nu vill jag minska på utsläppen från ovan. Utsläppen med snö. Får meteorologerna rätt så får vi flera dm snö under dom kommande 10 dagarna. Vi som redan har nästan en meter. Om det sen beror på för mycket eller för lite koldioxid eller nåt annat kanske professorn i nationalekonomi kan svara på.
En hälsning till den som överväger en påsk-brasa till fröjd för nära o kära. Är jag en buse eller ett helgon när jag tänder på? De lärde tvista i denna fråga:
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/darfor-blir-det-varmare/kolets-kretslopp-rubbas/
#2 Daniel Wiklund
Att en professor i nationalekonomi skriver att det klimatpolitiska rådet bör vara kvar samt att det är viktigt med minskade utsläpp av koldioxid är helt naturligt. Professorn i fråga är naturligtvis helt införstådd med att nationalekonomer kommer inom en inte allt för snar framtid vara den mest efterfrågade akademiska disciplinen i vårt samhälle. En professor i nationalekonomi talar givetvis i egen sak då baksmällan efter den gröna bubblan skall lindras och professorns tjänster efterfrågas.
Glad Påsk
How Election Year Will Shape Critical Mineral Supply Chains
28 March 2024
https://vimeo.com/928467440/3d53955dd5?share=copy&utm_medium=email&_hsmi=85159774&_hsenc=p2ANqtz-8mv3fIdcarRyc3NwJZSIfPF0U9Ah1-ZmO1AY-gCPMa0DsUCfbq3WtE376cIV7Mdt2VCTfYZIOQem-axmjgOa0uJlI8KQ&utm_content=85159774&utm_source=hs_email
Glad Påsk!
#4 Jan
Jag tror tyvärr att Professorn ifråga inte har en aning om hur koldioxid påverkar klimatet eftersom alla andra Professorer inte heller är överens om hur koldioxid påverkar
Glad Påsk
Ideellt skattefinansierat arbete är lönsamt för generalsekreterare eller motsvarande:
Naturskyddsföreningen : 85 000 kronor
Världsnaturfonden Sverige (WWF Sverige): 99 000 kronor
Från Ledarsidorna.
Nämen, medeltemperaturen i Sverige har sjunkit med 0,69 grader i Sverige på ett år, trots att FN-chefen sagt att vi håller på att brinna upp! Nu riskerar SMHI att få bannor. De borde ju första att det är klimatmodellerna som vi ska rätta oss efter och inte verkligheten.
Med anledning inläggets bild på en påskkärring, så tror jag man skulle kunna oroa klimatalarmisterna med att påpeka hur många påskkärringar som riskerar att skadas eller dö av vindkraftsverkens vingar. Det argumentet kanske biter på alarmisterna
.
Glad Påsk!
Christian H #8
Som av en händelse dök den här annonsen upp på sidan.
https://birdcontrolgroup.com/solve-my-bird-problem/?keyword=&creative=641868804876&utm_term=&utm_campaign=Website+%26+Youtube+Re-marketing+2021&utm_source=adwords&utm_medium=ppc&hsa_acc=6418390087&hsa_cam=16770167028&hsa_grp=134644152625&hsa_ad=641868804876&hsa_src=d&hsa_tgt=&hsa_kw=&hsa_mt=&hsa_net=adwords&hsa_ver=3&gclid=EAIaIQobChMIzLeN0NubhQMV99s7Ah37HgxkEAEYASAAEgKB2fD_BwE
Det framgår inte om den kan skrämma iväg påskkärringar också, men det går säkert att få som tilläggstjänst.
De flesta människor har ingen aning om hur mycket koldioxid det finns i atmosfären. De flesta tror att det är flera procent.
I USA håller man förhör med tre personer som arbetar som experter inom klimatfrågor. De får frågan hur mycket koldioxid det finns i atmosfären. De svarar: 5, 5 och 8 procent.
En snowboard-åkare har kommit till förhör för att vittna om klimatförändringar. Han får frågan hur mycket koldioxid det finns i atmosfären. Han svara att koldioxiden utgör en väsentligt stor del av gaserna i atmosfären.
Det vore kul med samma fråga till alla i det Klimatpolitiska Rådet. Jag skulle gissa att få av dem har koll på verkligheten.
En kort video nedan som illustrerar kunskapen hos klimataktivister. Tjejen i videon har även hällt tomatsoppa på tavlor och limmat fast sig. I en intervju med henne framgick även hon aldrig i hela sitt liv betalat en räkning. Således inte den minsta aning om vad folk betalar för sina elräkningar:
https://www.youtube.com/shorts/3pApv6nFJkA
Division 2 i fotboll norra hade premiär i torsdags. Kiruna spelade hemma. Det snöade inte, men det var minus 7 grader. Boden spelade hemma mot Gottne ( Örnsköldsviks kommun). Domaren avbröt matchen efter 25 minuter, snön vräkte ner. Allsvenskan startar idag. Finns inget lag i allsvenskan norr om Uppsala. Idag har vi fått mycket snö I hela Norrbotten. Piteå damer spelar kl 15 idag mot Rosengård I svenska cupen. Det har snöat I Piteå senaste dygnet, men är nog uppehåll när matchen spelas. Dom får nog skotta planen först. Klimatpolitiska rådet borde sitta på läktaren och titta på matchen i Piteå. Ordentligt påpälsade. Klimatpolitiskt sett sitter dom redan på läktaren.
#11 Göran samt #2 #4 #6
Ibland måste vi skilja mellan att sakna kunskap och att ha fel kunskap. Tjejen saknar uppenbarligen kunskap.
I den Luleåbaserade Kuriren pågår det en debatt med Patrik Söderholm. Han är professor LTU i ekonomi och försvarar Klimatpolitiska rådet. Jag får ett intryck av att han har fel kunskap. Vad det beror på vet jag inte. Kanske utgår han från det politiska dokumentet SPM i stället för WG1.
Jag skulle vilja prova hans kunskap med att ställa följande frågor till honom, patrik.soderholm@ltu.se, och hoppas att frågorna når fram och att han svarar.
Utgångspunkt: Vi släpper årligen ut 6 Gton kol i form av koldioxid. IPCC-WG1 beräknar att jorden kommer att bli mycket ungefär en grad varmare under kommande 100 år.
En grupp forskare (1) anser att det till 100% beror på människans eldning av fossila bränslen.
En annan grupp (2) anser att det påverkar men endast till ca 20%, resten har naturliga orsaker.
En tredje grupp (3) anser att vi nått mättnad och mer koldioxid påverkar inte alls (not 1).
Frågor till Patrik Söderholm:
1 – Utgår du från IPCC-WG1 eller SPM i ditt arbete?
2 – Om vi sätter målet att 10% av koldioxiden skall insamlas och oskadliggöras som växthusgas eller minskas på annat sätt så är det rimligt att anta att det påverkar jordens temperatur med ungefär 10% av en grad dvs 0,1 grad under 80 år enligt grupp 1:s antagande. Det är inte helt rätt räknat, men duger mycket bra i den här debatten. Håller du med om det?
3 – Hur mycket kommer det att kosta om vi sätter ett pris på 5000:- per ton koldioxid i CCS?
4 – Hur mycket blir det på varje person som kommer att avtvingas betalning?
5 – Det blir enorma mängder fabriker, gruvor, kemikalier, maskiner och fartyg som åtgår. Hur kan den förorsakade miljöförstörelsen beskrivas?
6 – 0,1 grad klimatförändring, hur kan man uppfatta något så litet?
7 – Minskad mängd koldioxid kommer att minska fotosyntesen och tillväxt av skog och grödor. Hur mycket? Hur stort blir det ekonomiska negativa värdet?
8 – Anser du att en sådan politik är genomförbar?
Jag anser inte att en sådan politik är möjlig eftersom den mycket snart skulle väcka uppror, det har redan börjat. Därför måste målen ifrågasättas och ändras utifrån verkligheten i stället för ’kartan’. Till det duger inte det Klimatpolitiska rådet. Det behövs ett allsidigt kompetent Klimatekonomiskt råd i stället (not 2). Håller du med om det?
Not 1:
Om vi täcker ett fönster med en träskiva blir det mörkt i rummet. Hur mycket mörkare blir det om vi använder två skivor?
SMHI redovisar att till Sverige har globalstrålningen ökat rätt mycket. Det ensamt skulle kunna förklara den temperaturhöjning som skett i Sverige. Koldioxid som förklaring behövs inte.
Not 2:
Riksdagsman Jan Ericson har i sin blog förtjänstfullt behandlat ämnet kartan och verkligheten
http://www.ericsoniubbhult.se
2024-03-21 ”Verkligheten har kommit ifatt även svensk klimatpolitik”
2024-03-17 ”EU:s klimatmål är inte realistiska och inte genomförbara”
.
#9 Håkan Bergman
Jag är inte säker på att fågelskrämselprodukterna från birdcontrolgroup.com hjälper mot vanliga påskkärringar och batikhäxor. Däremot torde deras verkan vara god mot både ungtuppar, virrhönor, smilfinkar och dårfinkar. Dessa finns som bekant i stort antal bland klimatalarmisterna. Faran för dem är särskild stor när de blandar sig med kaffegökar. Dock fruktar jag att Naturvårdsverket, för att skydda vindkraftsindustrin, kommer på att fåglar är miljöfarliga för att de andas ut koldioxid och släpper ut metan, kväveföreningar och annat miljöfarligt i den andra änden. Inget förvånar mig längre när det gäller hur långt de är beredda att gå för att försvara det heliga narrativ om koldioxidens skadeverkningar på miljö och klimat.
Christian H #14
Nej batikhäxor kan nog bli svårt. Jag undrar om det var din mening ”som riskerar att skadas eller dö av vindkraftsverkens vingar” som triggade annonsen, min webhistorik kan det knappast ha varit. Outgrundliga äro den Artificiella Intelligensens vägar.
Christian H, Håkan Bergman,
Jag tycker staten borde dela ut kvastar för enkel tripp till alla sorters magiker inför påsk så det blir lite lugnare här hemma.
Återigen nytt larm
Med dagens jaktkvoter på cirka 3.000 djur riskerar vi att utrota gråsälen i Östersjön. Det visar en ny studie som grundas på statistik från 1900-talets säljakt.
Efter ett sekel av hård jakt och miljögifter som PCB fanns det i slutet av 1970-talet bara 5.000 gråsälar kvar i hela Östersjön av de 90.000 som fanns i början av seklet.
Därefter har stammen återhämtat sig, och uppgår i dag till cirka 55.000 djur, om man slår ihop alla länders räkningar.
#17
Vissa arter verkar trivas rätt bra nu.
Tranorna vid Horborgarsjön är fler än nånsin.
Tack vare eller på grund av mildare klimat.(Naturmorgon)
För att inte tala om Skarven. Lever i skydd av fågelskyddsområden där de verkar för enfald i stället för mångfald.
#18
Att tranorna ökat har troligen inget med klimat att göra. De häckade en gång ända ned mot Medelhavet. Det är nog minskad jakt som är huvudanledningen. Liksom för t ex sångsvan och grågås. För alla tre arten är det påfallande hur mycket mindre skygga de blivit det senaste halvseklet.
Tranornas problem nu är att alla bra häckplatser är upptagna.
Och skarvkolonier må se oestetiska ut och lukta illa, men den biologiska mångfalden hotar de inte. Antalet häckande fågelarter brukar öka på skär där skarvar slår sig ned.
Påståendet ”det beror på klimatförändringarna” är obligatoriskt för journalister att lägga till, verkar det som.
Just nu blåser det 2 m/s i Uppland vid Holmens vindkraftsanläggning (ej park) i Varsvik. Dess 17 propellerstolpar roterar alla med samma långsamma hastighet. Kan det vara så att de drivs med inkommande el för att upprätthålla lagren i rörelse när viden inte förmår att hålla dem i rotation?
Någon som vet hur det fungerar när vinden inte finns?
Om så är fallet, borde inte denna negativa ”produktion” redovisas på något sätt.
https://www.holmen.com/sv/energi/vindkraft/holmens-vindkraft/varsvik/
#21 Lars i Huddinge
”Någon som vet hur det fungerar när vinden inte finns?
Moderna större vindkraftverk under uppstart drar mellan 300 och 500 kW för att vrida rotorbladen och dra igång rotationen och fasa in på elnätet. Är vindhastigheten mellan 0 och 3 m/s står de stilla eller roterar sakta med hjälp av vinden. Hjälpkraften behövs under kort tid så energiförlusten är inte så stor. I snitt producerar vindkraftverk el under 95 % av tiden.
#17-19 ang sälar & skarvar:
Det är väl bra om antalet sälar minskar, de och skarven är väl stora anledningar till att torsk- och sillbestånden minskat i Östersjön..
#19 tty
Problemet med skarv är som du säger inte på de öar där de häckar. Även om de efter en tid dödar de flesta träd, så kommer nya träd när skarvarna flyttar till en annan ö.
Problemet med skarv är att varje fågel individ äter 0,5 kg fisk per dag. I skarvtäta områden äter skarven mycket mer än vad fiskarnas reproduktion kan uppväga. Resultatet är givet.
LEB #22
”I snitt producerar vindkraftverk el under 95 % av tiden.”
Låter ju imponerande men vad som räknas är hur mycket dom producerar när marknaden efterfrågar energin.
#22 Lars-Eric B Om nu vindkraften producerar el 95 procent av tiden så behöver ju egentligen inte vindkraft hjälp mer än 5 procent. Det verkar inte behövas vind för att det ska produceras el. Varför heter dom då vindkraftverk. Du är bra på att göra reklam för vindkraft.
Påskhelgen 1959 ( långfredag vsr den 27 mars) blev dramatisk för tre bröder från Pitsund. (En av dom byggde upp Pite havsbad.). Deras båt fick motorhaveri utanför Piteå. Det var så pass öppet vatten så det gick att köra båt. Allt slutade bra. Bottenviken var öppen i slutet av mars 1959. Mars 1959 är den tredje varmaste i Luleå sen 1921 med 1,5 grader. Mars 1992 är varmast med 1,0. Kalix fick avbryta bandysäsongen i slutet av mars 1959, det fanns ingen is. Jag minns en skidtävling som gick i min hemby den 26 mars 1959 mellan byarna som tillhörde Hortlax kommun. Dom fick skotta ihop snö till spåret. Idag fick man skotta av fotbollsplanen i Piteå när dom skulle spela en cupmatch mot Rosengård. Just nu är det nästan en meter snö i Luleå. Och isen är på sina ställen en dryg meter. Det berodde nog på en lokal klimatförändring att mars var så varm för 65 år sedan. Kanske att den globala temperaturen var hög och att koldioxidutsläppen tillfälligt hade löst amok. Eller så var tiden ur led just i mars 1959.
#22 LEB och 25, 26
Enligt Vattenfall så producerar slumpkraft el 95% av tiden som det blåser.
Bör rimligen tolkas som att det finns ”5%” underhåll eller så när det blåser
Effekten från ett vindkraftverk är prortionellt mot vindhastigheten upphöjt till tre. Även om vingarna rör sig 95% av tiden blir ändå kapacitetsfaktorn i bästa fall 30%. Och ständigt växlande och opålitlig leverans som måste ha backup. För närvarande av vattenkraft med mycket negativa miljökonsekvenser genom de varierande flöden som blir nödvändiga. Det blundar alarmisterna för.
#18 Lasse
Jag har jagat skarv i 15 år. Jag bor vid en insjö och på höstarna brukar skarvarna komma till sjön och vara kvar tills isen lägger.
Att skarvarna häckar allt längre norrut beror på att isen minskar p g a de varmare vintrarna. De behöver öppet vatten året runt. I Mälaren där skarvar häckar numera så har det blivet en kraftig minskning de år set varit mycket is. Förr la ju Mälaren nästan alla år och då var det inga häckande skarvar där.
Lars i Huddinge #21
Vestas har levererat en del vindkraftverk som har två hastigheter. Vid svag vind så roterar verken långsammare och och producerar ner till vindhastigheter på 2,5-3,0 m/s. Det kan finnas fler tillverkare som har liknande teknik.
Det finns en hel del sådana vindkraftverk i Skåne.
Skarven är under utbredning och skyddas av fågelskyddsområde. Att andra fåglar trivs där skarven häckar kan ju bero på skyddet de får för ingen vill vara nära ett stinkande skär där det låter hela tiden. Att de fiskar ur sin närhet ser man på vårarna.
När strömmingen brukade gå till så ser man hur skarven fiskar. Hela kolonin ringar in stimmen och plaskar upp dem. Ett skådespel.
Arktis is växer på övertid Sigge.http://polarportal.dk/havis-og-isbjerge/havisens-udbredelse/
I dagens SVD så talas det om den stabila eller tippande Golfströmmen.
Potsdam vill få det till en 10 % risk och att vi därmed bör agera-ni vet hur 😉
PS i samma tidning har en ny kanariefågel upptäckts:
Vinrankan.
De är tydligen på jakt efter ännu en fågel när Arktis fågel lever i välmåga.
# 30 Sigge Varmare vintrar skriver du. Vi har ”extremt” varmt i Norrbotten nu. Minus en grad. Vi har nästan en meter snö och en meter tjock is. Annat var det i mars för 65 år sedan. Då var det möjligt i påsk tid ( långfredag den 26 mars) att köra båt i bottenviken och det var i det närmaste barmark. Det finns många fördelar med varmare vintrar.
Skarvar in en fortsättning.
https://www.svd.se/a/zERgBr/skarvarna-tar-over-skargarden-ska-skjutas
Skarven förstör fisket.
1/2 kg fisk per fågel och dag.
Lasse #32
Om man läser vidare på länken som du hänvisar till så påstår de att havsisen över tid minskar.
När det gäller volymen av havsisen så är den för årstiden rekordlåg.
http://polarportal.dk/havis-og-isbjerge/havisens-tykkelse-og-volumen/
När det är mycket stormar vid nordpolen så blåser havsisen ihop och bildar isbergen som smälter långsammare än den utbredda havsisen.
När det gäller skarv så jagas den mycket utefter östersjökusten. Fram till 90-talet fanns den endast i södra Östersjön, det varmare klimatet har gjort att den nu även häckar i Ålands hav och i Mälaren.
Daniel Wiklund #33
Min uppfattning är att vintrarna generellt blivit varmare. Den här vintern vi har haft har nog varit den kallaste på länge, men den har ändå varit varm om man jämför med hur det var för 20, 30 och 40 år sedan. Igår så gick isen upp på sjön jag bor vid. Går man tillbaka 30 år i tiden så var islossningen för det mesta i andra halvan av april. Flera år så har isen legat kvar valborgsmässoafton, men det har inte inträffat efter år 2000.
#35 Sigge
Skarven är ganska hårt skyddad i fågeldirektivet. Därför får vi inte tillåta någon allmän jakttid på skarv, på samma sätt som vi har på många arter. T ex ett antal arter av änder och hönsfåglar. Endast skyddsjakt är tillåten på skarv. I något enstaka fall har s k oljering av ägg tillåtits, vilket gör att inga nya skarvungar kläcks. Jakten på skarv är mycket begränsad p g a dess skyddsstatus.
Skarven häckar mycket längre norrut än Ålands hav. Åker man E4an över Ångermanälven så ser man en skarvkoloni på en ö uppströms bron. Det är troligen inte den nordligaste vi har.
Vindsnurror levererar ström i genomsnitt ca 30% av installerad kapacitet vilket visar på galenskapen med att bygga sådana? Antingen blåser det för lite eller för mycket och då måste stängas av för säkerhets skull. Så varför politiker envisas med att tillåta byggen av mer vindsnurror beror nog på direktiv från EU och ideologiska preferenser blandat med en ordentlig dos korruption.
#36 Karl-Erik R
Länsstyrelsen har givit tillstånd för skyddsjakt på skarv vid den här sjön och andra sjöar i närheten. Jag vet inte varför de givit tillstånd men det kan vara för att levnadsvillkoren för fiskgjuse och storlom inte skall försämras.
#37 Benny
”Vindsnurror levererar ström i genomsnitt ca 30% av installerad kapacitet vilket visar på galenskapen med att bygga sådana?”
Vattenkraften är nästan lika usel och dessutom krävs enorma vattenmagasin.
”Enligt Energimyndighetens Energiläget i siffor 2022 var den installerade effekten 2021 för vattenkraft 16,286 GW och elproduktionen 71,788 TWh, som var över medelvärdet under senaste årtiondet. Det ger kapacitetsfaktor 71 788/(16,286*8760) = 50% som genomsnitt för den svenska vattenkraften under 2021.”
#39 Lars-Erik Bjerke
Är det inte så att vattenkraften inte får producera som de vill optimalt gör att slumpkraften har företräde?
Gissningsvis så borde vattenkraften ha haft högre kapacitetsfaktor innan slumpkraften byggdes ut?
39 Lars-Eric B. Har just varit på en cykeltur I ett vintrigt Luleå. Det är nästan vindstilla, inte riktigt det vindkraftsägarna önskar. Men vindkraften verkar ju ändå producera el fast det inte blåser. Markbygden ( som ägs av Kina) i Piteå vill nog att det blåser rejält. Dom ger ju nästan bort elen gratis till Norge. Är på väg mot konkurs. Så usel är nog inte vattenkraften. När första facebookhallen byggdes sa dåvarande landshövdingen att vi hade el för 40 hallar. Inte illa med tanke på hur mycket el hallarna tar.
Kapacitetsfaktor för svensk vindkraft på land verkar bli bättre med tiden. Svensk vindkraft, om man ska tro dem, skrev i juli 2021 ”den nya landbaserade vindkraft som togs i drift i Sverige 2020 har en kapacitetsfaktor på cirka 37 procent”.
Detta säger inte att vindkraft är en bra energikälla bara att man kan använda statistik på olika sätt beroende på syftet.
# 35 Sigge. Jag använder temperaturavläsningen som är gjord i Luleå sen 1921 och den visar inte på varmare vintrar. Jag minns valborgsmässoafton 1984. Då hade vi 18 plusgrader kl 18. Det varmaste sen mätningarna startade 1855. 27 maj det året var det 27 grader varmt i Torneå ( var på friidrottstävling där), varmast i Europa då. Långfredagen 1968 ( 12 apri) joggade jag i shorts i Piteå, det var 18 grader varmt. Skulle kunna ge fler exempel. Men nöjet mig med att säga att vädret skiftar och har så alltid gjort. Föredrar värme framför kyla. Bättre vara varmhjärtad än kallhjärtad.
#40 Torbjörn R
”Är det inte så att vattenkraften inte får producera som de vill optimalt gör att slumpkraften har företräde?”
Att kapacitetsfaktorn för vattenkraften inte går att förbättra så mycket inser man lätt om man kollar hur mycket vatten vattenkraften spiller- det är obetydligt. Kolla du.
# 42 Lars-Eric B Kapacitetsfaktorn är väl beroende av hur mycket det blåser. Vad tycker du om vindkraften.
Nr 30 Sigge
Nää – nu simmar du iväg ännu värre än vanligt.
Skarven och klimatet – skarven är en flyttfågel, den behöver INTE öppet vatten året runt för att häcka!
Skarven finns i kolonier ända upp i förfjällsmiljö i skandinavien och storskarv lever så långt norrut som ishavskusten.
ATT Skarven ökat kraftigt på senare decennier beror på mer lämplig föda – som i sin tur beror på mer plankton för fisken.
Det är den kraftigt ökade solinstrålningen, från 1980 – talet som gett ökad planktontillväxt och mer fisk och mer värme – vilket Du nog inte vill tro.. Co2, Co2.. Co2…
Skarven gynnas dessutom av lågt antal fiender – även om havsörnarna gör sitt bästa.
Vindkraftdrömmar och gröna dimridåer är meningslöst att debattera med troende – vi får alla nöja oss med att titta på elräkningen och att bedriva miljöstudier på plats för att förstå konsekvenserna.
LEB #44
Inte så lätt att kolla, går att göra för Vattenfalls verk, men sen beror det så klart också på när man kollar, så här på slutet av vintern finns det nog inte så mycket vatten att spilla.
#39, 42 L-E Bjerke
Att vattenkraften har så låg kapacitetsfaktor beror på att man tidigare effekthöjt verken. Från att tidigare ha varit baskraft används numera en stor del av effekten som reglerkraft för intermittenta kraftslag. Om man skulle köra för fullt hela tiden skulle vattnet inte ”räcka till”.
Det är iofs bra att kapacitetsfaktorn för vindkraft har ökat, men i takt med att storleken ökar minskar också den faktiska livslängden. Vissa leverantörer anger livslängder på upp till 30 år, vilket stämmer dåligt med den faktiska livslängden på befintliga verk och trenden med allt större verk.
Större vindkraftverk kräver längre avstånd till bebyggelse och blir därmed mer svårplacerade (ffa pga bullerproblematik). Tidigare ”skyddsavstånd” på 1 km är för litet när verken närmar sig 300 m totalhöjd. Det finns kommuner som överväger 3,5 km ”skyddsavstånd” och därmed i praktiken omöjliggör landbaserad vindkraft. Det finns en stor risk att det kommunala vetot kommer att ändras för att kunna köra över kommuner.
#45 Lars-Eric B
De får ju inte producera energi som de vill så då får de släppa förbi vatten.
Ta bort slumpkraften så kan de producera mer effektivt
#30
Bäste Sigge. Storskarven är en FLYTTFÅGEL. Den är förvisso beroende av öppet vatten året runt, men inte just i häckningsområdet.
https://en.wikipedia.org/wiki/Great_cormorant#/media/File:PhalacrocoraxCarbo.png
Den är en boreal men inte arktisk art. Den häckar upp till Nordkap och Kolahalvön, och gjorde så även under lilla istiden.
Som en kuriositet – fossilfynd i Nordnorge visar att det fanns storskarv där långt innan Homo sapiens ens kom till Europa.
tty #50
Du får försöka tala om för de skarvar som övervintrar här att de skall flytta på vintern. Skarvar finns här hela året numera.
Jag är ingen fågelexpert, men de jag jagar med säger att det mellanskarv.
Fåglar och deras beteende är intressant. I Farsta finns det duvor som tar tunnelbanan till Farsta Strand, ändstation på den linjen, på morgonen och sen tunnelbanan tillbaka till Farsta på kvällen. Förklara det den som kan? Dom kanske tar sig ett dopp i Magelungen?
51 Sigge
Vintertid har du en god chans att se övervintrar ishavsskarvar i ditt område.
Nr 51 Sigge
Du låter dessutom lite osäker på vilka fåglar du skjuter på – läs gärna på innan du laddar om.
Det finns inga fakta som biter på vindsnurre-fanatikerna det är uppenbart? Att bygga överkapacitet mer än vad som behövs är horribelt missbruk av naturresurser dessutom blir det 0% el när det inte blåser utan det går åt el att snurra runt bladen i stället för att kullagren inte ska ta stryk. Livslängden verkar dessutom väldigt kort mellan 15 och 20 år förutom att bladen är plastspridare av rang och dessutom dödar både fåglar och insekter i massor. Miljövänligt? Nej Tack!
Jag läste för inte så länge sedan att endast 1/8-del av världens befolkning, nästan enbart i västvärlden, står bakom klimathysterin.
Vet någon vilken källan är och hur det beräknats?
Sigge #51
Mellanskarven är en storskarv.
Vi har två arter skarv i Sverige, storskarv och toppskarv.
Storskarven finns i två raser, dels den atlantiska storskarven samt mellanskarven. Båda lika stora.
Den atlantiska storskarven är i huvudsak vintergäst här hos oss på västkusten men även på östkusten.
Merparten av mellanskarvarna flyttar ner mot Medelhavet.
Ett fåtal i stannar i Södra Östersjön.
56 Lars Cornell
Tror det är Europa + Nordamerika +Australien och Nya Zeeland som summeras ihop
#51
”Jag är ingen fågelexpert, men de jag jagar med säger att det mellanskarv.”
Det skulle vara intressant att höra hur de vet det. Raserna är nämligen inte skiljbara i fält.
#57
”Båda lika stora.”
Inte riktigt. Storskarven är i genomsnitt något större, dock inte så mycket att det går att se i fält. I handen kan man genom mätningar bestämma många, men inte alla, eftersom det finns överlappning för samtliga mått och karaktärer.
tty #60
Ungefär som medeltemperatur m.a.o.
#49 TorbjörnR
”De får ju inte producera energi som de vill så då får de släppa förbi vatten. Ta bort slumpkraften så kan de producera mer effektivt”.
Kom gärna med en referens till en sådan beräkning. Med den produktion av vindkraft vi har idag kan vattenkraften spara i magasinen eller exportera el då vindkraften har hög produktion.
# 62 Lars-Eric B. Du svarade inte på min fråga vad DU tycker om vindkraft. Du behöver inte svara. Dina kommentarer här visar ju att du gillar vindkraft. Markbygden exporterar ju vindkraft till Norge. Det gör dom även när vindkraften inte producerar. Vilket ju leder till att dom går i konkurs.
# 62 Lars-Eric B. Du svarade inte på min fråga vad DU tycker om vindkraft. Du behöver inte svara. Dina kommentarer här visar ju att du gillar vindkraft.
# 62 Lars-Eric B Norge skulle ju ha råd att betala rejält för elen som markbygden säljer. Norges fond för avkastningen från olja och gas är ju uppe i ca 16000 miljarder kronor. Ibland är det bra med olja och gas.
#59 tty
När vi skjutit skarvarna så kan vi studera dessa på nära håll. Jag vet inte vad det är för skillnad mellan storskarv och mellanskarv. Jag vet inte om jag sett en storskarv.
Fredrik S #57
I Stockholms skärgård övervintrar många skarvar. Det är inte södra Östersjön.
Torbjörn R #49
Senaste veckorna så är det många vattenkraftverk som spiller vatten vid sidan av turbinerna för att det är höga vattennivåer i många vattendrag. Turbinerna går säkert för full effekt.
Sigge #65
Nä, precis. Men det var mellanskarv jag beskrev.
Som tidigare nämnts övervintrar atlantskarven på väst- och östkusten.
De flesta av de mellanskarvar som övervintrar finns i södra Östersjön.
Nr 66 Sigge
Du har fel även om turbiner.
” Turbinerna går säkert för full effekt”.
Nej, när det blåser bra och vattennivåerna är höga går inte turbiner för full effekt.
Och gällande skarv så övervintrar nordnorska skarvar i Östersjön på vintern – så vill du eller någon annan bedriva skyddsjakt så skall det aldrig bedrivas höst eller vinter.
Både vi här på västkusten och våra förfäder långt tillbaka har förföljt skarven och då inriktat oss på vår och försommar – vi lyckades i princip utrota den innan 1900 – talet i våran del av världen.
Idag kan man se länsstyrelser ge tillstånd på skyddsjakt under höst och vinter – men det är fel sätt.
Äggprickning och jaktstörning under våren är enda vägen till beståndskontroll – då vet man vilka bestånd som jagas och begränsas – det är egentligen ganska lätt att begränsa denna art men med fel vetenskapligt underlag blir det mest djurplågeri och ineffektivt.
Lokalt kan skarven utan tvekan göra skada på redan bräckliga fiskbestånd – som exempelvis havsöring i kraftverksdämda älvsystem – men där kan vindkraften och efterföljande ökning av korttidsreglering utgöra lika stora problem.
Tänk om Sverige hade varit smarta nog att begränsa mängden vindkraft och istället satsat på kärnkraft och normalreglerad vattenkraft.
Då hade vi varit bättre för klimatet OCH naturen – men det tycks vi kunna glömma under överskådlig framtid.
En blåsig vinter kan idag ge onödigt höga vattennivåer i våra vattenmagasin på våren och onödigt låga nivåer i magasinen på sommaren – om det blåst lite.
Du kan lätt följa variationerna i kraftproduktionen från vatten och vind, minut för minut på SVK – kontrollrummet – och gissa om det samvarierar…
Sigge #66
Kollade in Indalsälven, samtliga av Vattenfalls verk kör på runt 60-75 % av installerad effekt, inget spiller vatten. Men du kan väl kolla dom andra norrlandsälvarna..
https://powerplants.vattenfall.com/sv/#/view=map/sort=name
Nr 69 Håkan Bergman
Du, som brukar vara påläst, kommer kanske ihåg när Elforsk lämnade sin rapport över balansering vatten/vind, deras uträkning visade att installerad vindkraft från 12 000MW ställer till stora problem/krav för balansering,
Det kan vara lätt att räkna på volym/ effekt/ överföring men svårare med vädermässiga variationer..
Det riktigt stora problemet, bl a för miljökonsekvenser, är dom uråldriga vattendomarna – som är både generösa och aldrig någonsin kunde tro att vattenkraften skulle balansera ett storskaligt vindprojekt.
Att vi nu återigen hör röster för att dämma våra sista nationalälvar – känns inte direkt som ett stort steg framåt för människan, samhället och miljön..år 2024.
Magnus b #70
Var det den här
https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/19760/balansering-av-vindkraft-och-vattenkraft-i-norra-sverige-elforskrapport-2009-88.pdf
Men mycket har ju hänt sen dess så den är väl inte så relevant idag. Nå dom ser 12 GW vind som en övre gräns men idag har vi snart 17 GW installerad vindkraft.
71 Håkan B
Förmodligen.
Det som på kort tid blivit ett uppenbart problem är den otroligt kraftiga kortidsregleringen – och så länge vindkraften ökar och vattenkraften inte följer – så lär lagringkapaciteten förbli vindkraftens nemesis.
Alla lösningar på lagring och överföring ligger färdiga på ritbordet säger – våra och Europas gröna politiker – men tydligen skall det vara en hemlighet vari denna superlagring skall bestå av.
En mångdubblering av vindkraften inom några år för att rädda klimatet…börjar kännas som skräckfärd i samhällets allt grönare och skruttigare rymdraket.
Någon gång knackar väl realiteten på – men frågan är om vi då har förmågan att återskapa trygga system och människor…och långt innan det tycks våra reglerade älvsystem offras.
#65
Här finns uppgifter hur man skiljer raserna åt ”i handen”:
https://www.researchgate.net/publication/247665376_Sub-specific_differentiation_and_distribution_of_Great_Cormorants_Phalacrocorax_carbo_in_Europe/
Och här hur man gör det på skelettet:
https://www.researchgate.net/publication/228502463_Subspecific_identity_of_prehistoric_Baltic_Cormorants_Phalacrocorax_carbo
Som sagt. Det går inte för alla, men för de flesta.
Vi har Skarv i Värtan norr om Stockholm.
Dessa övervintrar.
Ses sträcka när Värtan är istäkt.
Skarvar finns i olika skepnader.
Toppskarvar kan skådas också.
Skarven engagerar ser man i flödet här och i media.
#Magnus Blomgren 72#
”Någon gång knackar väl realiteten på – men frågan är om vi då har förmågan att återskapa trygga system och människor…”
Jag är pessimistisk. Den stora majoriteten av människor bor nu i städer och den kännedom om naturen de har, kommer från promenader i stadsparker vid fint väder. Den skada du beskriver som uppstår vid kraftigt varierande vattenstånd i älvarna är något som ligger långt, långt bortom stadsbors förmåga att förstå. Detsamma gäller all annan skada den gröna politiken orsakar natur och djur. Därtill kommer att verklig kunskap om djur och natur är något fullständigt ointressant för dessa människor.
Apropå storskarvens utbredning i Sverige går det lätt att förstå att de nordligaste är flyttfåglar som tty och Magnus Blomgren skrivit. Säkra häckningar Sverige: https://www.artportalen.se/ViewSighting/SharedSearch?storedSearchId=17602&identifier=441602ED
Internationell utbredning:
https://www.gbif.org/species/2481890
#76 Anders
Med utbredningskartan man ser i din bifogade länk, kan man verkligen undra hur skarv kan ha så starkt skydd inom EU. På kartan är ju hela EU dolt av prickar som visar förekomst. Åter ett tecken på det galna i diverse direktiv inom fågelskydd. Har en art väl hamnat där så är det i stort sett omöjligt att flytta ut den, även om den finns i miljontals över hela världen, och allra mest i EU.
#35 Sigge
Det är ingen som vet om isen är tunnare i Arktis, då de hela tiden byter sätt att mäta
Just nu är det version 8.0
#35
”När det är mycket stormar vid nordpolen så blåser havsisen ihop och bildar isbergen som smälter långsammare än den utbredda havsisen.”
Du vet uppenbarligen inte mycket om Arktis.
Isberg kalvar från glaciärer, inte från havsis, hur mycket det än blåser. Glaciäris har en helt annan struktur och färg (blåaktig) och är mycket hårdare än havsis. Går man i havsis där det finns ”growlers” (små isberg) inblandat måste man se sig för, för att gå på en growler är i princip som att gå på ett stengrund. Det var så ”Lindblad Explorer” förliste.