Före och efter Fukushima

Läsarunders om kärnkraft
Ny Teknik har en liten läsarundersökning om människor inställning till Kärnkraft efter Fukushima?  Det är bara 1526 personer som har svarat så det är ju inte direkt statistiskt säkerställda siffror men kanske kan den ändå ge en fingervisning om vad svenskarna tycker. Resultatet är att 71 % av läsarna är positivt inställda till kärnkraft och hela 42 % tycker att Fukushimaolyckan har gjort kärnkraften säkrare än innan.
Skulle dessa siffror ge någon slags indikation angående resten av befolkningen så har kärnkraftolyckan i Fukushima skapat fler kärnkraftanhängare, inte färre.
 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Christopher E

    I och för sig är väl inte Ny Tekniks läsare helt typiska för medelsvensson, men oavsett det kan vi konstatera att Fukushimaolyckan lämnat mycket små spår i opinionen nu när det lugnat ner sig igen. Det gick mycket fortare än efter Chefnobyl. I Sverige är folket mer intresserade av att våra verk ska leverera än att de ska läggas ned, och i världen drar nu de investeringar igång igen som tillfälligt haltades.
    Det gläder mig att de grönas skrämselkampanj misslyckats. Vi har ju inga tsunamis i Sverige, hur mycket de än försöker.
    Att kärnkraften har en stark medvind bevisas nu då den klarade av denna motgång.
    Personligen tror jag varken Japan eller Tyskland kommer att vara utan kärnkraft heller framöver. 

  2. Pelle L

    Det är märkligt att man kan nedlåta sig till att göra så dåliga frågor!
    Mot ”Ja, jag har blivit mer negativ”
    borde rimligtvis ställts alternativet 
    ”Ja, jag har blivit mer positiv”.
     
    Jag, som har blivit mer positiv till kärnkraft, eftersom olyckan har fått så små konsekvenser (med hänsyn till den tekniska omfattningen), men som inte tror att den bidrar till ännu säkrare kärnkraft: Vad skall jag svara?
     
    Eller för den delen: Jag som har blivit mer negativ till kärnkraft, men tror att F-olyckan trots allt bidrar till lite säkrare kärnkraft. Vad skall jag svara?
     
    Jag gissar att en journalist har ställt samman frågorna 😉

  3. OT
    http://antigreen.blogspot.com/
    Temperaturtrend

  4. Ingvar E
    Tack för länken!

  5. 🙂 Nja… Vi läsare av Ny Teknik är rimligen mest civilingenjörer, så jag tror verkligen inte att det är representativt.
    Vi är både mer positiva till teknik och mer analytiska än gemene man, som styrs mer av medier och känslor, tror jag. I genomsnitt, alltså. Undantag finns naturligtvis. 

  6. Labbibia
    🙂
    Det här lite mysko
    http://www.real-science.com/hansen-tampering-data-planet

  7. Och det här är intressant. Skrivet så att jag förstår
    http://www.climatechangedispatch.com/home/10034-where-skeptic-believers-of-greenhouse-gas-science-go-wrong

  8. Mer!
    http://notrickszone.com/2012/03/08/rampelotto-shows-distinct-solar-correlation-in-southern-brazil-more-evidence-cosmic-rays-play-an-important-role/
    More than a dozen solar papers recently!
    This of course is the most recent of a spate of studies showing the sun (without which there would not be a climate) plays the lead role in climate change. Also see here, here, here, here, here, here here, here, here and here, to name a few.

  9. Malthusian i farten!
    Med ”Global Warming” som tillhygge
    http://hauntingthelibrary.wordpress.com/2012/03/05/global-warming-and-over-procreators-what-about-coercion-asks-eco-professor/

  10. Slabadang

    Snett urval 🙂
    Men samtidigt en grupp som kan betydligt mer om kärnkraft än snittet.
    Det är synd att inte SVT tar och producerar ett reportage om den nyaste kärnkraften och vilka möjligheter den innebär och vilka risker den minskar jämfört med den gamla.Svenska folket har blivit anafalbeter när det gäller kärnkraftskunskaper.

  11. Ingvar Engelbrecht kl 21.06
    Hej!
    Jag tittade på den länk du citerade. Skribenten hänvisade till utvalda auktoriter för sitt radikala förnekande av växthuseffekten som sådan. Jag håller inte med dem. Vi har haft en diskussion om frågan här på TCS för ett tag sedan med Claes Johnson, som hör till gruppen kring ”Slaying the Sky Dragon”. Eftersom jag deltog bör jag inte utnämna någon ”vinnare” – men det var inte Claes…
    /C-G

  12. Slabadang #10
    Tycker nog att SVT har tappat mycket om teknik, vetenskap  och ingenjörskonst rent generellt

  13. C-G Ribbing. #11
    Skall väl erkänna att jag inte är kapabel att ta ställning så jag avvaktar. Och det är ju inte så rasande viktigt heller. Den av människan utsläppta koldioxidens påverkan på klimatet är ju i vilket fall som helst minimal

  14. S. Andersson

    Slabadang #10: I någon mening kan man väl tyda svaret på opinionsundersökningen som att vanligt folk inte är analfabeter, eller möjligen vanliga ingenjörer då…
     
    Däremot börjar det stå helt klart för mig att svenska journalister blir dummare och dummare. Det verkar vara epidemiskt. Titta bara hur de skriver och stavar. Det finns i prinicp inte en tidningsartikel som inte har ett flagrant skriv- eller stavfel nuförtiden. Och sedan klagaar vi på att de stackars invandrarna inte lär sig ordentlig svenska. Inte konstigt när de som borde vara föredömen inte heller kan.

  15. Slabadang

    S Andersson 🙂
    Du får bekräftelse av hela svenska folket i den senaste förtroendebarometern.
    (Andra tråden)

  16. Toprunner

    Vetenskapens värld körde en bra japansk dramatisering om Fukushima utifrån loggar, vittnen och experters rekonstruktion. Den visar nog i stort vad som hände men vill tyvärr få det till att Tepco kunde undvikit radioaktiva utsläpp. Den finns på SVT Play

  17. Ingvar Engelbrecht # 6 
    Tack för länken, den var intressant på flera vis. Inte bara kartan utan ex att USA:s temperatur fram till 1999 hade 30 talet som det varmaste årtiondet.
    Hansens temperaturkarta måste jag studera mer men man kan ju inte säga att sådana här indikationer direkt ökar mitt förtroende för GISS. Vad håller de på med?
    🙁
            

  18. Lena #17
    >Vad håller de på med?
    Politik
    Eller kanske mer specifikt ”Politiserad vetenskap”. Som borde vara förbjudet i konstitutionen.

  19. inge

    OT: Lena Ek har ett inlägg på Newsmill idag:
    http://www.newsmill.se/artikel/2012/03/08/ven-polen-tj-nar-p-att-sl-ppa-kolkraften#comment-343847

  20. ThomasJ

    Nytt från Japan:
    http://www.world-nuclear.org/info/inf79.html
    Mvh/TJ

  21. ThomasJ

    Och dito från Polen:
    http://www.europeanenergyreview.eu/site/pagina.php?id=3572
    Mvh/TJ

  22. ThomasJ

    Intressant rapport om varför vindkraft är så ini humhum galet:
    http://thegwpf.org/images/stories/gwpf-reports/hughes-windpower.pdf
    Undrar när ngn av centristerna i regeringen här öht kan förväntas ta till sig NÅGOT enda vettigt… hmm, nedranns dum fråga egentligen…  😯
    Mvh/TJ

  23. L

    Apropå Lena Ek på Newsmill, så får man skämmas över våra dåligt pålästa politiker. Knappt en handfull verkar följa den globala klimatdebatten och energifrågan. Övriga låter som dementa papegojor.

  24. Lennart Bengtsson

    Den globala uppvärmningen
    Debatten huruvida klimatuppvärmningen har tagit en sk paus är dessvärre en ganska meningslös debatt. Den globala uppvärmningen  är inte något som fortlöper regelbundet som temperaturen i en badbalja utan störs av ett antal ofullständigt kända interna processer i klimatsystemet. Dessa påverkar även den globala medeltemperaturen över perioder som kan vara i decennier. Klimatmodellerna reproduceras faktiskt sådana förlopp vilket framgår av åtskilliga studier. Huvudorsaken är interna variationer i molntäcket samt variationer i värmetransport till djuphavet. Dessa processer är till stor del kaotiska och kan inte prognoseras för närvarande. Med största sannolikhet kommer uppvärmningen att åter ta fart vid nästa El Nino. 
    Inte heller kan man betrakta den så kallade klimatkänsligheten som någon slags universell konstant. Det är bara ett enkelt integrativt uttryck för diverse processer som i sin tur beror på det aktuella klimattillståndet.  Dagens observationer av moln och dess inverkan på strålningsbalansen är fortfarande ofullständig, speciellt vid de små ändringar vi hittills haft. De kan inte mätas med satellit utan uppskatts från värmeackumulationen i djuphavet.

  25. Slabadang

    Lennart B!
    Jag är utpräglad generalist och har jobbat i komplexa organisationer med komplexa tjänster i komplexa miljöer och betraktar mina objekt utifrån det perspektivet. Min analys så här långt är att själva begreppet ”klimatkänslighet” som en fastställd faktor för CO2 utgör en återvändsgränd man sprang in i för länge sedan och inte har förmågan att lämna. En allkemistisk utgångspunkt och målsättning.
    Jag har sökt hitta de konkreta bevisen på säker utveckling av klimatvetensapen sedan början på åttiotalet och jag kammar faktiskt NOLL! Vi står fortfarande och trampar vad jag blir allt säkrare på är en felaktig problemformulering från början. Man luras lätt av alla utanpåverk i form av satelliter modeller och tolkningar i tusentals sidor och artiklar men vi har inte kommit en enda millimeter närmare svaret på frågan om klimatkänsligheten. Tvärtom blir spåren efter klimatets ”holy grail” alltmer suddig och drivs till förändring och till anpassning endast av observationer som ständigt utmanar den.
    Utifrån mitt generalistperspektiv så är min definitiva uppfattning att ”klimatkänsligheten” är ett jagat spöke eftersom den varierar både i tid och lokalt och styrs till sin varierande nivå av andra faktorer som i sin betydelse dränker effekten av CO2s egenskaper. Man letar efter den tappade  nyckelknippan under gatljuset. Klimatvetenskapen har helt enkelt kört fast i tankebanor den inte klarar av att lämna. Den har blivit konservativ i sin grund utan frihet till utveckling då alla omprövning och kritisk granskning utmålas som ”fientlig” istället för vad den borde vara vetenskapens bäste vän.
    Trerttio år utan att komma en millimeter framåt? Hur tjurskallig får en vetenskap bli?

  26. Christer Löfström

    Slabadang #25
    Du skriver:
    ”Jag är utpräglad generalist och har jobbat i komplexa organisationer med komplexa tjänster i komplexa miljöer och betraktar mina objekt utifrån det perspektivet.”
    Berätta!
    komplexa organisationer?
    komplexa tjänster?
    komplexa miljöer?
    Naturvetenskap och/eller teknologi?