Folket kräver – köttskatt för alla

Köttskatt

Ni kanske lyssnade på Matens pris som sändes i Sveriges Radio i förra veckan och som handlade om Köttet och politiken. Regeringen håller på att utarbeta en livsmedelsstrategi för att jordbruket ska bli mer hållbart och miljövänligt.  I programmet gjordes en intervju med Landsbygdsminister Sven Erik Bucht. En kort blänkare finns här.

Landsbygdsministern får, i programmet, frågan:- Äter vi mer eller mindre kött? På det kan han inte svara men det skulle inte jag heller ha kunnat. Mer eller mindre sedan när och vad menas med kött?

I programmet blandar de nämligen olika uppgifter. I min öron är det lätt att missuppfatta vad som sägs och bland annat tro att vi har ökat vår konsumtion av nötkött, lamm och gris, dvs rött kött, med över 20 kg sedan 1990. Bilden här ovan är den bild som Sveriges Radio valde att publicera till inslaget och där ser vi inte något vitt kött, bara rött.

Men det är ju inte så svårt att kontrollera uppgifter, de finns på jordbruksverkets hemsida. Där kan vi läsa att den konsumtion som ökat mest i Sverige är inte rött kött utan vitt kött, dvs fågel som exempelvis kyckling. Konsumtionen av vitt kött har ökat med över 15 kilo per person och år sedan 1990. Nötkött har också ökat men inte lika mycket utan ca 9 kilo per person och år. Konsumtionen av Griskött har ökat med ca 5 kilo sedan 1990 men har legat på ungefär samma nivå sedan 1995. Vad gäller kött från får, häst, ren och vilt finns ingen, eller mycket liten, ökning.

I programmet nämner de mycket kort att problemet med kött om man ser det globalt är att vi odlar foder till djuren. Det verkliga problemet är ju i så fall inte djuren utan hur djuren föds upp. Jag själv vill gärna äta djur som har mått så bra som möjligt under sin levnad och då bland annat fått beta gräs. Då håller de också landskapet öppet och gynnar artrikedomen. Staffan Sundström har förstått hur det hänger ihop. Till slut efter ett i det närmaste andligt uppvaknande menar han nu att Kossorna kan rädda världen.  Jag har även läst andra som skrivit inlägg på Facebooksidan “Omställning Sverige” som är inne på samma linje vad gäller kor och dess nyttigheter.

Sveriges Radio är alltså otydliga med vilket slags kött de egentligen talar om. De är högst otydliga med om deras påståenden vad gäller klimatnyttan eller onyttan med just kor har något med hur djuren lever att göra. De är också väldigt otydliga med var i världen de egentligen befinner sig. Ofta pratar de i programmet om världen i stort och ställer väldigt otydliga frågor till Landsbygdsministern som för att sätta dit honom i någon mån. Titta vilken hemsk människa som inte erkänner att köttet påverkar klimatet och vår hälsa och att vi måste ha med i våra direktiv att minska köttkonsumtionen. Han dristar sig till och med att säga att han tycker om kött, VA! Det har varit en del reaktioner i den andan efter programmet. Min känsla är att Sveriges Radio och andra media krattar manegen. De påstår att miljöpartiet inte skulle vara så särskilt intresserade av en köttskatt så därför kräver de det och jag får känslan att de försöker starta någon slags gräsrotsrörelse som ska förmå regeringen att införa en köttskatt.

Att miljöpartiet skulle vara så ointresserade av en köttskatt klingar dock en aning falskt i mina öron. Kanske bevittnar vi inte alls början till en gräsrotsrörelse utan faktiskt det omvända, dvs astroturfing

Ur Wikipedia:
“I en ordlek på uttrycket gräsrot och AstroTurfs efterliknande av riktigt gräs myntades uttrycket att astroturfa (engelska astroturfing) för att beskriva försök att påverka åsikter genom kampanjer som utger sig för att vara genuina gräsrotsyttringar men i själva verket är samordnade propagandaaktioner.[1]

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Göran Fredriksson

    Skall det bedrivas propaganda så skall det inte ske med tvångsuttaxerade medel. Hög tid att begränsa och konkurrensutsätta public service och lägga ned SVT och SR.

  2. sibbe

    En av kötthatarnas viktiga hörnstenar är att vi påstås få cancer av att äta kött. Visserligen obevisade tolkningar av studier, men ack så välkommen bland mediernas rubriksmakare.
    Klicka på https://www.cancerfonden.se/om-cancer :
    I mellan  fem och tio procent av alla cancerinsjuknanden finns en familjehistoria förenlig med en starkt ökad ärftlig risk på grund av en genförändring, mutation. I ytterligare bortåt en fjärdedel av all cancer har ärftliga faktorer visats ha en bidragande men inte avgörande betydelse.
    – Människor är rovdjur! Homo erectus, våra direkta förfäder som tämjde elden, grillade gärna sitt kött vid lägerelden. När Homo sapiens flyttade för ca 60000 år sedan till Europa, så låg på stora delar av kontinenten 3 km is. Klimatet var då globalt ca 6-8 °C lägre än nu, och odlingen av grönsaker inte ännu uppfunnit. Man levde då nästan utesluten av kött.
    Ökar risken för cancer av att äta kött? Motfråga: varför lever de människor som äter kött i t.ex. Kina längre än personer i Indien som mest har grönsaker på sin tallrik?
    Vi borde ha börjat se mer av cancerfall orsakade av miljöfaktorer, vilket vi inte gjort.
    Problemet är ofta att forskningen kring larmen grundar sig på epidemiologiska studier, snarare än att förstå patologin bakom. Epidemiologin skapar stora mängder statistik, som för ofta tolkas okritiskt. Patologin analyserar molekyler, celler och vävnader vilket ger oss förståelse om varför cancern kan bli malign – en biologisk mekanism – istället för att bara veta att den kan bli malign.
    Forskare som publicerar sina studier skriver att t.ex. rött kött kan förorsaka cancer.
    I WHO:s rapport försvinner ordet KAN. Varför?
    Problemet är ofta att forskningen kring larmen grundar sig på epidemiologiska studier, snarare än att förstå patologin bakom. Epidemiologin skapar stora mängder statistik, som för ofta t vill olkas okritiskt. Patologin analyserar molekyler, celler och vävnader vilket ger oss förståelse om varför cancern kan bli malign – en biologisk mekanism – istället för att bara veta att den kan bli malign.
    Men, och det är det viktiga, att somliga vetenskapare låtsas veta nånting – vilket är viktigt för våra medier som ju har uppgiften att leda oss – i det här fallet – till ett köttfritt samhället.
    Aktiv rökning ökar risken för lungcancer med 2400 procent. Den ”höga” sannolikheten för att få cancer genom att äta rött kött är jämfört med rökning 10 %. Men, vem bryr sig. I alla fall inte våra gröna medier!

  3. Håkan

    Åsiktskorridoren i ett nötskal. Ministern trampade utanför och blev genast uthängd som okunnig och oduglig, utan någon diskussion om sakfrågorna.

  4. Lasse

    Köttskatt för att rädda oss eller miljön?
    Räcker det inte med upplysning så vi själv kan avgöra vad vi stoppar i oss.
    Landsbygden behöver djur som håller landskapen öppna men kanske inte den intensiva köttproduktion som nu sker i djurfabriker. Vi har ju matats med att äta Svenskt kött för att djurhållningen är mer reglerad här. Själv tar jag gärna en bit kött men märker att biten inte behöver vara lika stor som förr.

  5. Olaus Petri

    Köttkonsumtionens klimatfarlighet lider av samma problem som allt som kommer ut är aktern på den klimatscientologiska skutan. Det är illaluktande kolföreningar som när den når politikers näsvingar kan orsaka stor skada på miljön.

    Det är precis som med de tidigare diskuterade homogeniseringarna av tempdata. Att försöka arbeta med metoder som kan komma åt systematiska felkällor är förstås rimligt, men när resultatet ” från labbet” kidnappas (obs, i sociologisk mening Thomas) av klimathotsdiskursen förvandlas de spekulativa och prövande resultaten till stentavlor att blint följa. Homogenering av vetenskap, borde det heta istället.

  6. Mats G

    Alla rekomendationer från våra myndigheter när det gäller mat måste ha noll förtroende efter misslyckandet med att det var socker och inte fett som gör oss feta.

    Men jag skulle hävda att vilken mat som passar oss är väldigt individuellt så det är vanskligt att gå ut med generella rekomendationer. Var och en känner sig bäst själv får man utgå ifrån.

    Återigen tycker jag se taktiken med attitydförändring och sedan skattehöjning. Det stör mig att staten är så dj-a kåta på pengar.

    Det som kan ev slå livsmedelverket i lågt förtroende är förmodligen läkemedlsverket efter narkolepsi skandalen.

  7. Peter F

  8. Olav Gjelten

    Vi måste diskutera mycket mer den allt snävare åsiktskorridoren i Sverige.
    Min uppfattning är att det är vi själva har bäddat för just detta genom vår (alltför) stora tilltro till det politiska systemet. Denna tilltro får oss att vara tysta i frågor där folk i andra länder massdemonstrerar och spärrar av gator motorvägar. Att politiker, media och de stora organisationerna som styr detta landet alltid vet bäst tycks vara en allmän åsikt i Sverige.
    När dessutom en samlad politikerkår säger att klimatfrågan är vår tids ödesfråga och att vi kan påverka detta genom att äta mindre kött – då är detta en odiskutabel verklighet för svenska folket.
    Måste vi nödvändigtvis få diktatur innan flertalet vaknar?

  9. Mats G

    8
    Olav Gjelten

    Det är sant att svenskar ger makten oproportioneligt förtroende om man jämför internationellt med få undantag.

    Och det har fungerat bra. För makten har förstått – hittils. Som jag ser det kan man förvalta ett sådant förtroende på ett av två sätt. Under lång tid har våra politiker valt att förvalta det för att på senare tid mer och mer missbruka det.

    Det här kommer ta tid men så småningom kommer Sverige ‘globaliseras’ även här. Det kommer att bli stökigare på våra gator om det fortsätter i samma riktning.

    Vi har våra politiker och tredje statsmakten att tacka för denna utveckling. Men, men, vi vet vilka som kommer gnöla mest när det börjar bränna till.

  10. Lejeune

    Tänk, jag hade fått för mig att endast koldioxid av fossilt ursprung kan öka på mängden i atmosfären. Det som kor rapar, fiser och ger upphov till borde rimligtvis ingå i det naturliga kretsloppet.

  11. Mats G

    10
    Lejeune
    “borde rimligtvis ingå i det naturliga kretsloppet.”

    Absolut. Tanken är att producera kött kräver upp till 5 ggr så mycket resurser som frukt och grönt. I kategorin resurs ingår koldioxidhöjade substanser. Dvs energi. Det förutsätter iofs att energin skapas på ett koldioxid producerande sätt.

    När man börjar analysera alla dessa tokigheter så blir det alltid rena snurren. För det mesta är det inte logiskt och genomtänkt. Och då blir det opinionsbildning av det hela. Varför vill man då bedriva opinionsbildning inom detta område?? Eftersom hälsoaspekten är undanröjd så finns det bara köttskatt kvar. Det är väldigt ihåligt det hela och man blir förvånad att någon ens försöker fortfarande med detta. Sedan kan det ju alltid finnas de som tycker synd om kor. Det är ju knappast rationellt så det väger inte vidare tungt.

  12. Ingvar i Las Palmas

    Det var köttätandet som gav oss våra stor hjärnor.
    Att vara vegan eller vegetarian har stora risker.
    Bli vegan eller vegetarian och bli mer kontrollerbar. Jag envisas med att klimathotsprojektet inte handlar om klimat utan om makt, kontroll och pengar. Punkt

  13. pekke

    Kan man inte vara lite elak och kräva att anti-köttlobbyn ratar alla importerade varor i grönsaksdiskarna och frysdiskarna och bara lever på vad det svenska jordbruket producerar ?

    Mycket av det man ser i grönsaksdisken vintertid är importerat.

    Varorna kommer från hela världen med flyg, båt och i närområdet EU med lastbil och ev. med tåg.

  14. Håkan Bergman

    Det är den gamla vanliga historien om synden som leder till helvetet, så mästerligt beskrivet av Hieronymus Bosch. Guardian har en artikel om honom just idag, 500 år efter hans död.
    http://www.theguardian.com/artanddesign/2016/feb/11/hieronymus-bosch-review-a-heavenly-host-of-delights-on-the-road-to-hell

  15. Olav Gjelten

    Det gröna innefolket kräver mindre köttätande av oss människor. Samtidigt är de för att rovdjuren skall bli många fler.
    Ursäkta, jag får det bara inte att gå ihop?

  16. pekke

    #15
    När man förbjudit all köttproduktion finns det knappast nån mening med att ha dessa djur kvar, men eftersom det är omänskligt att avliva alla dessa djur så bör de släppas fria så att de kan leva lyckliga.

    Fast då kommer det bli en fest för våra rovdjur när en massa vilsna kor, grisar, höns och får irrar omkring i naturen, där kommer vargarna in.

    Sedan när vargarna ökat i mängd med all gratismat som nån gång tar slut, så börjar de ge sig på resterande husdjur som häst, hund och katt, när även dessa decimerat så får de ge sig in i samhällena och käka nåt där …
    😉

    Sverige importerar frukt och grönt för 10 Miljarder men producerar bara för 2,1 Miljarder.

    ” Svensk produktion av frukt och grönsaker

    Sverige odlar betydligt mer grönsaker än frukt och bär. År 2013 odlades grönsaker till ett värde av omkring 2,1 miljarder kronor. Nästan 60 procent av detta kom från frilandsodlingen och resten från växthusproduktion. Produktionen av frukt och bär var betydligt mindre och uppgick samma år till ungefär 800 miljoner kronor.

    Produktionen i växthus består framför allt av gurka, kryddväxter och tomater. Frilandsodlingen är utspridd på betydligt fler produkter, men de viktigaste är lök, morötter och isbergssallad. Andra viktiga produkter är äpplen och jordgubbar.
    Det finns svenska morötter nästan hela året om
    Sveriges självförsörjningsgrad varierar mycket, både mellan olika produkter och under året. Vi är till 90 procent självförsörjande av morötter på årsbasis medan vi däremot bara är självförsörjande av päron till fyra procent. För andra produkter som till exempel isbergssallat, gurka och blomkål är vi i stort sett självförsörjande under en del av året medan vi under en annan del av året inte har tillgång till några svenska produkter alls.

    Stor import av frukt och grönsaker
    Vi importerar frukt och grönsaker till ett värde av ungefär 10 miljarder kronor om året. Importen omfattar alltså betydligt större värden än den inhemska produktionen. Till stor del handlar det om produkter som inte kan odlas i Sverige, som bananer, paprika och citrusfrukt, men vi importerar också en hel del äpplen och tomater.

    De frukter och grönsaker som odlas i Sverige konsumeras också här. Det är endast små kvantiteter som går på export. ”

    http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/tradgardsvaxter/eusmarknadsregleringfortradgardsvaxter/eusmarknadsregleringforfruktochgronsaker.4.6a459c18120617aa58a80001099.html

    Blir nog tråkig kost för de gröna om de enbart skulle hålla sig till svenskproducerade varor.

  17. Olav Gjelten

    Så vill jag be Mats G. om ursäkt för att jag kallade dig någonting med “vänster” under en diskussion vi hade för kort tid sedan.
    Jag tror du och jag har en gemensam, lite negativ sida i vår personlighet. Du ser “rött” när du uppfattar att religion försvaras. Jag ser “rött” när jag på samma sätt uppfattar att feminismen glorifieras. Det var just det jag uppfattade du gjorde genom sättet du försvarade kvinnans rätt i abortfrågan.
    Någon vänsterman är du säkert inte Mats och om du heller inte är feminist kommer jag säkert fortsätta att gilla dig. Dina inlägg här på KI brukar jag tycka mycket om. Hälsningar Olav

  18. pekke

    Lite mer handelsstatistik om jordbruksvaror, ett problem med statistiken är att en global vara som t.e.x. kaffe kan mellanlanda i ett EU-land innan den exporteras vidare till Sverige och då står EU-landet som exportör !

    http://www.jordbruksverket.se/download/18.7a8aa39214fab74cc7538c50/1441705397868/P%C3%A5+tal+om+jordbruk+kvartal+1-2+%C3%A5r+2015.pdf

  19. Mats G

    17
    Olav Gjelten

    Inga problem. Kul att du läser det jag skriver.

  20. Mats G

    19 forts.
    Btw så är jag Genusoblivian. Jag begriper mig inte på det här med genusperspektivet eftersom jag tror på jämlikhet och allas lika värde.

  21. Bengt Abelsson

    Forskningen från Graz ( 2 år gammal) har fått minimal uppmärksamhet:

    Den korta sammanfattningen:

    Vegetarianer har mer cancer, astma och psykiska sjukdomar än de som äter kött.

    NoTrickszone har en utförligare kommentar och länk.

  22. Håkan Bergman

    Bucht verkar ju inte vara en vanlig dussinpolitiker.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Sven-Erik_Bucht
    Äkta norrbottning i sina bästa år och invald med personvalsröster 2010. Jag skulle tro att han innerst inne bekymrar sig mera över chefens mentala hälsotillstånd, chefen ser Mp som en naturlig samarbetspartner?, än över köttätandet. Var går smärtgränsen för S?

  23. Gunnar E

    ” Motfråga: varför lever de människor som äter kött i t.ex. Kina längre än personer i Indien som mest har grönsaker på sin tallrik?”
    Där kan ju svaret finnas på att fler köttätare hinner få cancer innan de dör. Mycken sådan är åldersrelaterad.

  24. Mats G

    23
    Gunnar E

    eh..

    Kan du utveckla #23 tack. Jag får liksom inte ihop det.

  25. Anna-Lena

    1 Idag ger en enda ko lika mycket mjölk i genomsnitt som sex kor gjorde för hundra år sedan, detta tack vare avel och tack vare koncentrerat kraftfoder.
    2 En ko behöver få en kalv om året för att kunna ge någon mjölk, ca 90 % av dom kalvarna föds upp till kött, den största delen av nötköttsproduktionen är en biprodukt på mjölken.
    3 Nötköttsdjur äter gräs färskt på bete, torkad som hö eller ensilerat som ensilage. Den dyra kostnaden som kraftfoder är betalar sig inte i slutändan vid slakten, dessutom växer inte köttdjur så mycket mera om man lägger på dyrt kraftfoder så som grisar gör.
    4. Det är mjölkkorna som producerar så mycket metangas när de äter så mycket kraftfoder, därför är nötköttet väldigt klimatsmart men inte mjölken.
    5. Alla kor producerar också gödning till åkrarna för att kunna odla näringsrik föda, när det gäller det ekologiska jordbruket är de helt beroende av djurproduktionen för att kunna odla någon mat, det tillverkas också en ekologisk gödning av slaktbiprodukter, så utan djur produktion inga ekologiska grödor.
    6. Idag föds det 5 gånger färre kalvar än för hundra år sedan, dessutom har nästan 40000 små lantbruk minskat ner till ca 4000 idag, vilket gör att mängden kor idag är mycket mindre än det varit och minskar för varje år.
    7. Foderspannmål är det som inte uppfyller kraven för att säljas som brödsäd, det betalar sig mycket sämre, så den bonde som säljer prima spannmål till fodersäd kommer inte klara av sina betalningar. 8. Fodrets kvalitet beror på till 50% bondens erfarenhet, kunskap samt markens kvalitet, och de övriga 50% beror på säsongens väder.
    8. Många marker kan vi inte odla något annat än gräs på, och knappt det, våra kor äter gräset och vi äter korna, något annat kan vi inte odla, och gräs kan vi inte äta.
    9. Så länge vi har korna kvar som betar i våran skog och skogsängar och förvaltar den väl så vi slipper gå och röja med dieseldrivna sågar, så kommer vi att ta in gräs till vintersäsongen, då kor inte kan nära sig här i vårat klimat vintertid, överskottet säljer vi till hästfolk.
    10. Den dagen vi lägger ner så får våra hö kunder leta foder någon annanstans, vilket lär bli problem då det sen länge föds flera hästar än kor i Sverige.

  26. Gunnar E

    “Kan du utveckla #23 tack. Jag får liksom inte ihop det.”
    Risk för cancer som transkriberingsfel vid celldelning ökar ju fler gånger cellerna har delat sig vilket då hänger samman med ålder . Lever man längre ökar risken men ogynnsam påverkan av ex.v. nedbrytningsprodukkter av kött kan öka omsättningen och även påverka precisionen i DNA-kopieringen. Påståendet att köttätande ger cancer måste relateras till i vilken ålder som avses. Om inte borde man kunna se både längre liv och ökad förekomst av cancer.

  27. Guy

    Korna tillverkar för oss ätbar mat av sådant som vi inte kan äta. Vad är det för fel med det?

  28. Gunnar E

    “Korna tillverkar för oss ätbar mat av sådant som vi inte kan äta. Vad är det för fel med det?”
    Inget alls om de äter på sådana marker där det inte är lönsamt med odling av mat.

  29. Ingemar Nordin

    Annalena #25,

    Tack för din utmärkta sammanfattning!

    En fråga bara angående #4: Varför är just kraftfoder inte klimatsmart? Gör man det på petroleum eller kol? Om det är så att framställningen av kraftfoder kräver mycket energi så behöver det inte vara “osmart” – allt hänger då på hur elen framställs, genom kärnkraft eller kol.

  30. Ingemar Nordin

    Gunnar E #28,

    “Inget alls om de äter på sådana marker där det inte är lönsamt med odling av mat”

    Nu skall vi se … Är det inte bättre om vi minskar skogsproduktionen i Sverige och lägger mer mark under fäfot. Kor (dvs mat) kan ju trots allt tillgodogöra sig gräs men inte granskog. 🙂

  31. Ingemar Nordin

    forts # 29 & 30,

    under det senaste decenniet så har jag till min bestörtning sett hur alltfler åkrar helt enkelt inte odlas längre. Tistel och sly får växa hej vilt. Inte en motorsåg, traktor, plog eller harv syns till. Är detta ett led i EUs och den svenska regeringens vurm för eko-odling? Eller vad händer?

  32. Guy

    Gunnar E och Ingemar N

    På vintern måste vi mata korna med hö i norden. På sommaren klarar dom sig faktiskt i skogsterräng. Tänk på alla lundar som har vuxit igen i brrist på kor, hästar och får. Det har haft stor inverkan på diversiteten men det bryr sig dom gröna inte om. Dessutom höll korna ordning på vassen i skärgården förr.

  33. Sven Hanssen

    Eko-odling kräver naturgödsel t.ex. kogödsel. Är man för s.k. eko-mat är man sålunda för stor djurhållning.

  34. Christer Eriksson

    Guy #32
    En rättelse,högpresterande mjölkkor klarar sig inte på skogsbete.Dom behöver gräs av hög kvalitet.
    Däremot så klarar kvigor och sinkor ett sämre bete.
    Dom betade förr på hagmarket och höll dom öppna.

    Christer E.

  35. Greger

    #25 Anna-Lena
    Bra skrivet. En språklig plump bör dock påpekas:
    “…som betar i våran skog..” bör ersättas med “…som betar i vår skog..”.
    “våran” istället för “vår” gör att hela artikeln får en slagsida åt det okunniga hållet…..
    Ungefär som utropet: “Besök våran hemsida!!!” Vem gör det?

  36. Peter Fc

    #32 Guy

    Hemma i Skellefteå på 50- 60talen gick alla korna på skogen och mådde bra. Lägdan (klövervallen) sparades till vintern. Kornvallen var gris- o kofoder. Och allt var bra

  37. När jag frågar mina elever om de tror att det är farligt att äta samma sak som de själva består av svara de nej.
    Vi har ju även en köttguide gjord av SLU-forskare, en tekniker utan en biologisk helhetsförståelse. Naturbetesköttet har även fått en röd grinig gubbe av denna forskare för metanets skull. När jag på en kurs frågade henne om saken fick jag inget vettigt svar. Se min redogörelse http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2015/vecka52/db15dec21.htm

  38. När jag frågar mina elever om de tror att det är farligt att äta det som de själva består av svarar de nej.
    Vi har ju även en köttguide gjord av SLU-forskare, en tekniker utan en biologisk helhetsförståelse. Naturbetesköttet har även fått en röd grinig gubbe av denna forskare för metanets skull. När jag på en kurs frågade henne om saken fick jag inget vettigt svar. Se min redogörelse http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2015/vecka52/db15dec21.htm

  39. latoba

    Lite OT
    Kasta pengar i sjön. Nu ska Sverige rädda smårikena i Stilla havet.
    http://www.svd.se/lovin-de-ser-hela-sina-liv-hotade/av/jenny-stiernstedt

  40. Lars W

    Hur är det nu det är? Varhälst mitt öga når så ser jag bara ogenomträngliga snår. Hur skulle det vara om vi erbjöd våra nytillkomna medarbetare att buskröja våra forna åkrar och ängar? Sedan kunde de få job med att passa betande djur.

    Fram för mera köttdjur!!

  41. Mats G

    31
    Ingemar Nordin
    “Eller vad händer?”

    Det som har hänt är att vi gått från ett bondesamhälle till ett high-tech land.
    Det som borde hända nu är att vi nu importerar mat från länder som är bondesamhälle så de kan börja göra samma resa som Sverige gjort.

    Istället subvetionerar man jordbruk i EU. Över 50% av EU:s budget går till det.
    Det finns tullar och sedan kör LRF sina kampanj om Svenskt kött och öppna landskap. Det en bonde kan göra i Sverige krävs 1000 tals i underutvecklade länder.

    Jag tycker det är ett högt pris att betala för att vi skall slippa se tistlar i naturen.

  42. Gunnar E

    #30#
    Att ned lämplig balans i betestrycket låta korna “gå på skogen” som förr torde väl vara bra men se det får man inte för skogsstyrelsen för att det minskar virkesproduktionen. Och om man vill kalla det för betesmark så bestämmer länsstyrelsen att det inte får finnas för många träd. Hipp hurra vad vi är bra.

  43. sibbe

    # 26 Gunnar E

    “Risk för cancer som transkriberingsfel vid celldelning ökar ju fler gånger cellerna har delat sig vilket då hänger samman med ålder . Lever man längre ökar risken men ogynnsam påverkan av ex.v. nedbrytningsprodukkter av kött kan öka omsättningen och även påverka precisionen i DNA-kopieringen. Påståendet att köttätande ger cancer måste relateras till i vilken ålder som avses. Om inte borde man kunna se både längre liv och ökad förekomst av cancer.”

    -Praktiska bevis om att tobaksrökning ger cancer har vi väl.
    -Praktiska bevis att kött förorsakar cancer finns inte. Eller finns de? ? Hur många av de längre levande kineser har fått cancer på grund av att de äter kött? Finns några praktiska studier utöver den som österrikiska hälsovårdsmyndigheter har gjort? Den är ju några år gammal:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3917888/

  44. Åke N

    Peter F #7. Saknar Maggie.

  45. Åke N

    #44 forts. Och även Gunnar Littmark, som numera har en egen blogg.

  46. Astrid Å

  47. Håkan Bergman

    Om fria radikalers farlighet och annat smått och gott.
    Men det blir svårt att övertyga mig om kvantbiologi.
    http://www.runnersworld.se/blogs/hjarnfysik/fria-radikaler-och-dyra-antioxidanter.htm

  48. Helge

    Hajarna har attackerat lite mer människor än normalt 2015. Orsak? GLOBAL WARMING!
    https://www.facebook.com/theguardian/videos/10153931561626323/?pnref=story

  49. tty

    GunnarE #42

    “Och om man vill kalla det för betesmark så bestämmer länsstyrelsen att det inte får finnas för många träd.”

    Inte länsstyrelsen. Det är bisarra EU-regler anpassade för områden i Syd- och Centraleuropa med en helt annan vegetation. Jag känner naturvårdsfolk som gråter blod när de tvingas kräva att de sista svenska sommarhagarna nästan måste kalhuggas för att “naturvårdsbidragen” skall kunna betalas ut.

    En annan bisarr regel är att en viss procent av ytan måste vara gräsbevuxen för att den skall vara betesmark. På många håll i Sverige är det fysiskt omöjligt att uppnå p g a att det finns för mycket sten. Funkar däremot bra nere i Mellaneuropa dit inlandsisen aldrig nådde.

  50. Tope001

    Det finns annat än kött som borde beskattas, trots allt är kött en nödvändig näringskälla. Däremot odlas det maltkorn och sockerbetor på stora arealer runt om i världen, även i Sverige används en betydande areal till dessa meningslösa grödor som skadar mänskligheten på olika sätt och skapar stora kostnader inom sjukvården. Öl, sprit och socker är inte nödvändiga för människan men ingen kritiserar odlingen av råvarorna

  51. tty

    GunnarE #42

    Det finns inget förbud mot skogsbete. Det förekommer fortfarande fast det tyvärr är ovanligt.
    I USA förekommer det däremot i stor utsträckning.

    Och det avtagande betestrycket är kanske det allra största hotet mot den biologiska mångfalden i Sverige. Men det är våra hyperurbaniserade och biologiskt extremt okunniga miljöpartister lyckligt ovetande om.

  52. Håkan Bergman

    tty #51
    Var finner man f.ö. täckning för talet om att granodlingar tar över gammal odlings- och betes-mark? Både hemma i Jämtland och här nere på Södertörn, där jag bor idag, ser jag mest en massa metspöris som tagit över. Begriper inte dagens markägare vilken resurs dom sitter på, eller bryr dom sig inte om barnens och barnbarnens framtid?
    Toope001 #50
    Öl och Brännvin behövs i allra högsta grad för att stå ut med all idioti idag, dessutom är det nyttigt, sköt du ditt så sköter jag mitt. Jag har betalat sjukvård för många helnykterister genom mina “frivilliga” skatteinbetalningar.

  53. Tope001

    #52 Håkan
    Jag håller fullständigt med dig om att det finns mycket idioti i världen OCH jag dricker öl, sprit och läsk samt äter godis och andra sötsaker. Däremot är det inte nyttigt för människor att göra det, jag tycker att debatten är snedvriden då man vill införa en köttskatt för att den påverkar klimatet (vilket inte är bevisat) medan det går bra att producera råvaror till socker och alkoholer utan att beskattas för sin klimatpåverkan (vilket inte heller är bevisat). Det som är bevisat är de kostnader som följer konsumtionen av alkohol och socker vilket borde medföra en (högre) beskattning på produktionen av råvarorna

  54. Håkan Bergman

    Toope001 #53
    Jamen då är vi ju nästan överens, själv skippar jag godis och andra sötsaker och maten här hemma ordnar jag själv, ingen industrimat med socker här. Och ingen sockerdricka, brun dito inkluderad, till brännvinet, det blir mest whisky och Bäska Droppar, den senare rekommenderar jag som universellt livselexir. Det riktigt korkade förslaget är väl fettskatt, har dom inte fått igenom det i Danmark, tänka sig i ett land med så nyttiga kostvanor.
    Undrar vad dom skulle tycka i Göteborg om fettskatt?

  55. pekke

    Håkan #52
    Vad är ” metspöris “, aldrig hört det ordet.

    Att det finns mängder med skog i det här landet märkte jag när jag åkte med husbil från Karlstad via Västerås till Gävle och norrut till Haparanda, sedan söderut via inlandsvägen E45 ner till släkten i Jämtland och därefter hem till Kallsta sommaren 2013, gjorde nog nån kommentar då om det här på KU.

    Vad såg jag mest efter vägen ?

    Skog å åter skog, ev. nåt kalhyggen ibland, men skogen var täckande och ibland så dök nåt litet samhälle upp mellan träden, det värsta enligt mig är att man låtit natursköna vägar längs både östkusten och inlandsvägens sjöar växa igen så att man ser inget annat än träd !!

    De som skriker om kalhyggen har nog aldrig tagit en tur runt om i det här landet !

    Skogen tar faktiskt över i det här landet.

  56. Håkan Bergman

    pekke #55
    Skog som ser ut som metspön, finns t.o.m. som namn i lantmäteriet, ett exempel här.
    http://kartor.eniro.se/s%C3%B6k/Ragunda-Metsp%C3%B6riset

  57. pekke

    Håkan #56

    Var det inte svårare än så !

    Metspö-ris.

  58. Skogsmannen

    Håkan #52!

    På 80-talet planterades många åkermarker igen med granskog, har själv gallrat ganska mycket sådan skog faktiskt. Blir mest bara frodvuxet (breda årsringar) med en rot som mest ser ut som ett klot då marken är så näringsrik att rötterna inte behöver sprida sig. Gissa hur stormtålig denna skog blir med ett “kullager” längst ner och gissa hur sönderkört blir det inte när man måste ut med tunga maskiner för att upparbeta denna skog efter storm (bör gallras och senare slutavverkas när det ligger tjäle).

    Genomför även ibland så kallade naturvårdshuggningar på betesmarker vilket bl.a. innebär att all gran skall bort och ädellövet skall lämnas. Gran betraktas på dessa marker som rent ogräs.

    Med andra ord, rena granslakten, ofta riktigt trevliga jobb som öppnar upp det fina landskapet och gynnar den biologiska mångfalden. 🙂

  59. Håkan Bergman

    Ja fram för mera ädellövträ, det är vacker skog och nog måste det vara smartare att använda virket till möbler och byggnader än att bara elda upp det. För att inte tala om vilka vackra bilar man kan bygga av trä.
    http://www.morgan-motor.co.uk/this-is-how-we-do-it/

  60. Skogsmannen

    Håkan B, #59!

    Nja, fristående hagmarksgranar på betesmark duger inte till virke eftersom stammen kan beskrivas som “kvisthål i tefatsstorlek på metervara”. Fälles med motorsåg (skördare funkar inte) och kapas i ca 4-meterslängder för direkt flisning.

    Lite avsättning finns nog som strömaterial i motionsspår, stallar och ladugårdar, men den stora mängden avsätts mest och bäst som det ser ut idag till eldning i värmeverk.

  61. Anders T

    När det gäller skatt på jordbruk så bör skatten införas på “ekologiskt” jordbruk, Ur miljösynpunkt. så innebär så kallat” ekologiskt” jordbruk på sikt halverade skördar per hektar. “Ekologisk” odling ökar dessutom utsläppen av främst kväve per hektar och därmed ännu mer per kilo producerad mat. I förlängningen innebär ekologisk odling att betydligt mer mark måste odlas upp och, i stort kommer bara mark som av olika skäl inte lämpar sig för odling att komma ifråga, regnskogar savanner och artrika hagmarker o.s.v. Ekologisk odling innebär dessutom utarmning av jordarna. Vi bör ur resurs synpunkt, eftersom det åtgår mer areal per kilo producerad nödvändig näring, minska vårat intag av kött men att upphöra äta kött skulle ställa till mer problem än det löser. Ekologisk odling kräver, för att vara i närheten av att fungera, betydligt fler nötkreatur än modernt kunskapsbaserat jordbruk. Är man dessutom orolig för CO2 så ger ekologisk odling större utsläpp per kilo producerad näring. Ekologisk mat är en cynisk lyxkonsumtion av värsta slag.

  62. tty

    #58

    Instämmer. Gran odlad på gammal åkermark blir för frodvuxen för att duga som timmer och är sekunda även som massaved eftersom utbytet av massa blir dåligt p g a all kvist.
    Farsgubben som var snickare av den gamla stammen ansåg f. ö. att ingen gran dög som timmer.

  63. Gustav

    Anders T, #61:
    Intressant inlägg men kom gärna med lite referenser. Det mesta av vad du säger får jag till att det svårligen kan stämma.

  64. Anders T

    Gustav
    Jag är själv lantbruksutbildad, lantmästare . Vill du läsa en lättläst och pedagogisk bok rekommenderar jag “Den ekologiska drömmen myter och sanningar om ekologisk odling” av Holger Kirchmann m.fl. I boken finns ca 200 referenser om man önskar fördjupa sig. Holger är professor i markvetenskap på SLU. Ett bra sätt är också att fråga äldre jordbrukare om avkastning och hur jordarna var i början på femtiotalet innan mineralgödsling kom igång på allvar.

  65. Gustav

    Anders T:
    Jag har följt diskussionerna om ekologiskt i över 10 års tid och kan bara konstatera att mycket av vad du säger är kontroversiellt, därav jag frågade efter källor. Fossila utsläpp antas stå för ca 2/3 av ghg effekten. Om jordbruket hade så mycket större påverkan om det var ekologiskt och detta inte var kontroversiellt skulle vibrafon mycket stora utsläpp även för 200 år sedan ( då all odling var ekologisk).

  66. Magnus

    #65:
    Hur stor areal av jodens yta var uppodlad för 200 år sen?
    Hur många människor räckte det till?
    Är din jämförelse relevant?

    #64:
    Beställd på bokus för 119.- (fraktfritt)
    Ska bli intressant! Tack för tipset.

  67. Anders T

    Magnus jag kan inte siffran för hela jordens uppodlade areal då eller nu. I Sverige har vi som mest haft ca 3,6 milj hektar uppodlat mot ca 2,6 milj ha idag. Sedan är det svårt att jämföra självförsörjningsgrad nu och då eftersom vi äter så olika nu och då. Till exempel dessertostar räknas som import av av livsmedel ( och den är inte liten) men även annat skiljer, + naturligtvis folkmängden. Enligt Holger K så behövs på sikt, vartefter jorden utarmas, ca 4,3 milj hektar för att producera lika mycket som idag om vi skulle gå över helt till “ekologisk odling” i Sverige. Den största skillnaden mellan dagens odlade areal och vad som behövs blir naturligtvis störst i de länder med högst avkastning idag, Europa, men i stora områden i Afrika skulle man kunna minska odlingen väsentligt av känslig mark om man hade råd att börja gödsla på de jordar som har potential för ökade skördar.

  68. Magnus

    T:
    Det var inte Ditt inlägg jag ifrågasatte utan Gustavs i #65.
    “mycket stora utsläpp även för 200 år sedan” t.ex.