En glad eftersommar alla kloka vänner från Smygehuk till Treriksröset!
Den 26 augusti gav Stockholm Exeregi ett förslag till ”ny teknik”: Att fånga in luftens CO2 med ”ny teknik”. CO2 -halten i luften år ju ca 0,04 %.
Verkar ambitiöst, men kanske något tveksamt, så här kommer ett förslag från vårt kära ”Brosterland” Papylonien som nu utvecklas där.
Forskarna därstädes har konstaterat, att vår utandningsluft har en CO2-halt om ca 4 %.
Man utvecklar således en ” human CO2-fångare” som skall placeras som ett filter att placeras framför näsa och mun, som uppfångar all utandad CO2. Detta i enlighet med den djupt kända reningstekniska principen: Späd aldrig ut en förorening, utan behandla den i så koncentrerad form som möjligt! Man räknar givetvis med en stor succé och ser fram mot att få exportera dessa smarta filter till Stockholm Exergi för att utrusta samtliga anställda med dessa filter!
Uppfångat i cyberrymden!
Salve
Stig Morling
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Vore det inte effektivare att gå in tidigt i processen och helt enkelt ta bort en av de komponenter som krävs för att koldioxid skall kunna bildas … alltså samma princip som när man framställer ”fossilfritt stål” med vätgas.
Nu är ju kolet lite svårare att ta bort i den oxidation som sker i den mänskliga kroppen så i det här fallet handlar det om att filtrera bort syret ur inandningsluften … som jag ser det den effektivaste lösningen för att minska utsläppen av ”human CO2”.
Ett förslag som borde tillfredsställa överhögheten i EU som då kan släppa alla spärrar på utbetalning av coronafonderna till medlemsstaterna 🤔.
Tack, Stig!
Ett ” humanfilter” vore fantastiskt för både våran natur och vårat klot!
En typ av ” humanfilter” har ju också odlats fram av myndigheter, svt och inte minst via klimatforskningen – vi fortplantar oss allt sämre här I väst, där klimatforskningen går som..bäst.
Så, förvisso kan klimatforskning och deras mest hysteriska företrädare – ses som utmärkta ” humanfilter”.
jag blir osäker på min egen kunskap och försöker hela tiden förbättra den. som t.ex uppehållstiden i atmosfären av co2, nu senast så läste jag att den beräknas till 4 år. det skall jämföras med de 100-tals år som ända sedan jag började intressera mig för klimatet för 25 år sedan har stått i alla publikationer. dessutom kompliceras det hela av fossilt co2 där c13 och c14 gör att man kan särskilja mänsklig påverkan (om man nu kan det i verkligheten).
På tal om nya tekniker. Såg intervjun ”30 minuter” på SVT där finansministern intervjuades. En stor del av intervjun handlade om kärnkraft och alternativ till kärnkraft. Vet någon vilka tekniker Markus på Energiforsk hänvisade till när det gäller alternativ till kärnkraft för att stabilisera elnätet? Finns det tekniker som är färdigutvecklade och färdiga för att börja använda? Om inte vilket tidsperspektiv talar vi om isåfall?
Mitt förslag till anställda inom Stockholm Exergi är att de sätter en plastpåse över huvudet för att därmed eliminera deras koldioxidutsläpp.
Katarina #4
”Vet någon vilka tekniker Markus på Energiforsk hänvisade till när det gäller alternativ till kärnkraft för att stabilisera elnätet?”
Nej jag vet inte men å andra sidan tror jag inte att han vet heller, och rapar han upp nåt så vill jag veta vad det kostar.
Men såna här svampgummimeningar är han bra på…
”…svagt stöd i forskningen för att det skulle vara omöjligt att bygga ett elsystem utan kärnkraft…”
Jösses!
Sign iah 3
Uppgifter på 4 år som Du anger är helt missvisande. För att få en första hands uppgift kan Du läsa min bok Vad händer med klimatet? (Ny upplaga finns i handeln) och referenser som jag angivit
För en fylligare beskrivning rekommenderat jag David Archer: The global carbon cycle från 2010 . Den ingår i serien Primers in Climate från Princeton University
Tack Stig
En variant av två hål i väggen reklamen.
Stockholm exergi har tänkt fånga koldioxid från biobränsle och på så sätt ge oss CO2 pengar för reduktionen.
Dvs vi skall betala detta med koldioxidskatt.
Men vad gör detta för nytta?
Kan de påverka klimatet?
Willis E har en ny betraktelse där molnens roll tas upp:
https://wattsupwiththat.com/2024/08/29/how-clouds-affect-the-seasons/
Ett citat:
”It was also interesting to see the net cooling effect of -0.2 W/m2 per decade. The decadal increase in CO2 forcing was +0.27 W/m2 (95% CI: 0.22 W/m2 – 0.32 W/m2). So over the period of record, the small change in surface CRE is of the same order of magnitude and is acting in opposition (cooling) to any warming effects of the CO2 forcing.”
Nån som minns Gökboet?
När kommer Stockholm exergi skapa moln? 😉
@Katarina
Ja det finns i huvudsak tre alternativ vid sidan av de gröna (Kärnkraft och vattenkraft). Olja, Kol och Gas. Vad Markus på energiforsk sa, vet jag inte. Men du frågade efter nu existerade och bevisligen fungerande.
#iah
4 år stämmer bra enligt dessa artiklar
https://scienceofclimatechange.org/wp-content/uploads/Muller-2023-Residence-Time-CO2.pdf
https://scienceofclimatechange.org/wp-content/uploads/Berry-2023-Natural-CO2-Dominates-Atmospheric-Increase.pdf
Tidigar arbten, t.ex.
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.2153-3490.1975.tb01671.x
använder 7.5 år som uppehållstid.
Uppehållstiden fås enkelt ur sambandet: Atmosfärens CO2 / (flödet ur atmosfär till hav och biosfär).
Flödet är ungefär en fjärdedel av innehållet
https://carbon2018.globalchange.gov/report_section/1/1_2/
atmosfär – ca 800+ Gt
flöde till biosfär – ca 130 Gt
flöde till hav – ca 80 Gt
Enligt
https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=pfbid02D5Lu9N6iX2L2HpPyLt3nNDNRGZLxZdV5nvwSCspPd1W2CnQaFfRCGWZgFR8GAqGCl&id=100077079731115
Har det varit varmare trots färre personer som släpper ut CO2!
#3,7
”Bombkurvan” visar att det tar ungefär 10 år innan hälften av ett kol-14 utsläpp försvunnit ur atmosfären:
https://web.science.uu.nl/archive/ams/images/bomb14_NS.gif
Nu är dock denna siffra troligen litet för hög för övriga kolisotoper, dels därför att det skett ytterligare små utsläpp av kol 14 efter 1962 och dels för att biologiska system tar upp de lättare kolisotoperna något snabbare.
Det dyker upp en annons på sidan med följande text och bild.
Nya små bilar för seniorer
Osålda små bilar för seniorer säljs billigt.
Nya ättestupan
Har man äntligen kommit på en lösning på pensionsproblemet?
Nr 6 Håkan B
Vilken alldelles underbar mening du referar till – den sammanfattar ju rent av hela alarmismperspektivet!
Blir knappast tydligare.
( om kärnkraft stod att läsa häromdagen att ryssarna skall sälja 6st smr till ett grannland. Tydligen säger dom sig ha utnyttjat sin kärnteknik från drivning av ubåtar vid framtagandet av denna småskaliga energiproduktion..)
#4 #6 #9
Vid fullständig förbränning av kolväten och kolhydrater reagerar dessa ämnen med syre och bildar koldioxid och vatten. Den kemiska reaktionen kan beskrivas med följande generella formel:
$$\text{Kolväte/Kolhydrat} + \text{O}_2 \rightarrow \text{CO}_2 + \text{H}_2\text{O} + \text{Energi}$$
För kolväten, som metan (CH\(_4\)), ser formeln ut så här:
$$\text{CH}_4 + 2\text{O}_2 \rightarrow \text{CO}_2 + 2\text{H}_2\text{O}$$
För kolhydrater, som glukos (C\(_6\)H\(_{12}\)O\(_6\)), ser formeln ut så här:
$$\text{C}_6\text{H}_{12}\text{O}_6 + 6\text{O}_2 \rightarrow 6\text{CO}_2 + 6\text{H}_2\text{O}$$
Vid fullständig förbränning bildas endast koldioxid och vatten, vilket innebär att all energi från bränslet frigörs¹².
Har du några specifika frågor om förbränningsprocessen?
Källa: Samtal med Copilot, 2024-08-30
(1) Formelskrivning förbränning – Ugglans Kemi. https://kemi.ugglansno.se/formelskrivning-forbranning/.
(2) Förbränning (Kemi/Kemi 1) – Pluggakuten. https://www.pluggakuten.se/trad/forbranning-140/.
(3) Förbränning av kolväten (Kemi/Grundskola) – Pluggakuten. https://bing.com/search?q=fullst%c3%a4ndig+sopf%c3%b6rbr%c3%a4nning+av+kolv%c3%a4ten+och+kolhydrater.
(4) Förbränning av kolväten (Kemi/Grundskola) – Pluggakuten. https://www.pluggakuten.se/trad/forbranning-av-kolvaten/.
(5) Förbränning — Jernkontorets energihandbok. https://www.energihandbok.se/forbranning.
(6) undefined. https://www.pluggakuten.se/trad/varfor-skall-vi-vara-tacksamma-for-att-no2-och-no-har-en-positiv-bildningsentalpi/.
Jag ändrar frågeställningen till: Fullständig sopförbränning.
Fullständig sopförbränning innebär att avfall förbränns under kontrollerade förhållanden med tillräcklig mängd syre för att säkerställa att alla organiska material omvandlas till koldioxid och vatten. Denna process sker vanligtvis i en förbränningsanläggning och kan beskrivas med följande steg:
1. **Insamling och sortering**: Avfallet samlas in och sorteras för att avlägsna återvinningsbara material och farligt avfall.
2. **Förbränning**: Det sorterade avfallet bränns vid höga temperaturer (800-1000°C) i en förbränningsugn. Här omvandlas organiska material till koldioxid och vattenånga.
3. **Energiåtervinning**: Värmen som genereras under förbränningen används för att producera ånga, som i sin tur kan driva turbiner för att generera elektricitet eller användas för fjärrvärme.
4. **Rökgasrening**: Rökgaserna som bildas under förbränningen renas från skadliga ämnen som kväveoxider, svaveldioxid och tungmetaller innan de släpps ut i atmosfären.
5. **Aska och restprodukter**: Den kvarvarande askan och andra restprodukter hanteras och deponeras på ett säkert sätt.
Fullständig sopförbränning minskar avfallsvolymen avsevärt och kan bidra till energiåtervinning, men det är viktigt att processen sker under strikta miljö- och säkerhetsföreskrifter för att minimera negativa miljöeffekter.
Har du några specifika frågor om sopförbränning?
Mörkläggningsfiltret kring den gröna omställningen tycks krackelera, nu senast tar Dagens Arbete upp frågan kring hur många dödsfall vi kan acceptera i dess namn – bra!
Northvolt läxas upp för både bristande säkerhetstänkande och deras företagskultur.
Dessutom hör vi nu om att nortvolt dras in i kraftiga miljödiskussioner kring sin etablering i Kanada – miljöorganisationerna har upptäckt att den gröna omställningen nu har blivit ett stort miljöproblem, bl a vill northvolt släppa ut nickel och kobolt vid sin anläggning därborta, precis vid den flod där lokalsamhället tar sitt dricksvatten.
Dagens Arbete tar också upp den kinesiska batterifabriken i Eskilstuna, som fått tillstånd att släppa ut 2700 ton av en cancerogen kemikalie, tillika en mycket potent växthusgas.
Samhället borde ha vaknat för längesedan – den gigantiska omställning kommer på både kort och lång sikt att släppa ut enorma mängder kemikalier, inte minst i Asien – men också här I väst.
Lägger man så till den enorma markåtgången och naturexploaterinen – så förstår varenda 6 åring..Att detta blir både kostsamt och smärtsamt för deras planet och natur.
Igår tog Sveriges Radio upp undersökningen som visade att politiker Inte bygger flerfamiljshus och höghus där dom själva bor – utan i någon annan del av staden….SR tycktes förvånade..?
Exakt samma ser vi hända i den gröna omställningens godhets kyrka – vindkraft och annan infrastruktur byggs långt bort från politikerna..alltså I Norrlands känsligaste miljöer och ute på havsgrunden – var som helst..bara det är långt bort.
Om nu det gröna filtret fallerar…Ja då undrar man vem som får notan och sedan nöjet att städa upp…
Riktigt bra, trots allt, att någon slags kritik sipprar igenom detta obehagliga filter – som dom gröna girigbukarna tvingat på oss samhällsmedborgare.
Tanklöshet – måste sluta vara ledordet i denna huvudlösa panikångestattack som utlöst den gröna omställningen.
#7 Bengtsson
Säljer boken dåligt eller vad är det frågan om? Varför tycker du det är missvisande?
#14
Ja, det som egentligen är lite märkligt med bombkurvan är att den är så långsam.
Det finns fler artiklar än de jag nämnde som säger samma sak – uppehållstiden är ca 4 år. Då borde bombkurvan klinga av snabbare.
Jag misstänker att detta beror på att när man räknar uppehållstid så spelar det ingen roll var i atmosfären molekylerna är.
Min gissning är att uppehållstiden är kortare för molekyler nära mark/hav.
Vid bombsprängning så hamnade mycket högt upp i atmosfären, vilket skulle kunna ge en längre avklingning.
#4 Katarina
Skulle tippa Markus Wråk menar
Slumpkraft (vind+sol)
Havsbaserad slumpkraft
Batterier
Vätgaslager
Termiska lager (vatten värms via VP+vind/sol)
Flexibel användning från brukare
Användning bilbatterier
En massa avancerad styrning och givare överallt i elnätet för kontroll och styrning
En massa ny elnät med krav på minst dubbla effekten jfm planerbar kraft
Så låter det när MP Elforsk Energimyndigheten pratar men de kan inte presentera en lösning för Sverige med hur mycket av respektive, hur snabbt det går att bygga ut och vad det kostar!
Du kan titta lite på dessa inlägg.
https://www.facebook.com/share/p/KicfcknphsnAkinF/?mibextid=K35XfP
https://www.facebook.com/share/p/ZbVUZLJc9B8y7KxY/?mibextid=K35XfP
#8 Lasse! Tack för kommentaren, man är uppenbarligen rädd på Stockholm Energi för växthusgaser från eldningen? Vilket omgående får mig att tänka på vad Graucho Marx skulle ha sagt: ”Men hit med ett växthus då!”
salve
stig
Torbjörn R #19
Man kan undra varför det extremt vindberoende Danmark inte byggt mängder med el-lagring så att de slipper köpa in svindyr el från grannarna när det inte blåser i Danmark ?!
Kanske Elforsk vet ?
pekke #21
Vi måste vara noga med att skilja på elforsk och energiforsk. Finns en sida elforsk.se men den ser ut som nån form av kidnappning av temat.
Energiforsk finns och ser ut som nedan, huruvida man kan ta nåt från dom på allvar låter jag vara osagt.
https://energiforsk.se/
om co2 bara finns i atmosfären i 4 år innan det försvinner i havet och görs om av landväxter av olika slag var får då ipcc det ifrån att co2 finns i tusentals år i atmosfären? eller är det så att man är oense även om detta så någon egentlig vetenskap om detta finns inte heller. eller är kolcykeln bara ett påhitt?
#13
Vad beträffar ”Nya ättestupan” gäller talesättet: ”I would not want to get caught dead in one of those.”
Om man skall ha en bil, skall det vara den säkraste man har råd att köpa. För ungefär 20 år sedan klarade jag en avåkning i ca 90 km/tim med bara två tillfälligt dåliga ryggkotor. Bilen var en av de säkraste på marknaden. Om ”ättestupan” gör max 30 må den få köras.
Med senior menas person mer än 65 år gammal och i Göteborg tillhörande något av könen man, kvinna, eller annat.
Göteborgs stad har skickat ut ett kort till seniorer, där man vill veta hur gamlingarna tillsammans med staden ”skapar världens bästa stad att åldras i”.
Personer äldre än 65 kan själva välja ”när de vill ta sig runt till fots, med cykel, rollator, rullstol eller kollektivtrafik.” Att köra bil är inget man skall ägna sig åt.
iah #23,
Vad det handlar om är inte hur länge enskilda CO2-molekyler stannar i atmosfären utan om hur länge CO2-halten ligger kvar efter en puff extra koldioxid. Och med ”extra” menar jag en tillfällig ökning utöver den grundläggande omsättning som hav och växtlighet skapar.
Om det skulle vara så lyckligt att mänsklig tillförsel av CO2 innebär en månghundraårig högre halt av koldioxid så är det precis vad planeten, växter och djur behöver.
Här en uppskattning av CO2 balansen.
https://notrickszone.com/2024/08/30/new-study-co2s-atmospheric-residence-time-4-years-natural-sources-drive-co2-concentration-changes/
Citat: ”Since 1750, additions to the atmospheric CO2 concentration derived from natural emission sources associated with biological processes are about 4.5 times larger than the contribution from fossil fuel emissions (e.g., 22.9 ppm per year from nature, 5.2 ppm per year from fossil fuel combustion).”
#25 ingemar N
jag kan inte inse att det gör någon större skillnad eftersom en skillnad mellan 420ppm till 422ppm (t.ex)måste innehålla en viss mängd koldioxidmolekyler som är samma oavsett ”puff” eller inte, och om jag förstått det rätt så stannar den bara 4 år i atmosfären.
Här är vad mannen tycker om kärnkraft som laggt sig platt för det fria marknadens narrativet🤑🤮
https://second-opinion.se/karnkraften-skymmer-de-vitktigaste-fragorna/
#4
https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/hallbarhet-miljo-och-energi/stora-missforstand-kring-finansiering-av-ny-karnkraft_1218696.html
”Förslagen som presenteras i utredningen visar att det är möjligt att finansiera kärnkraften på ett rimligt sätt, där alla aktörer är med och delar på både investeringar och de framtida vinsterna. Det är inte en kostnad för skattebetalarna, utan en investering för ökad tillväxt och välstånd som över tid inte kommer att belasta statsfinanserna.”
#KGR 15#
Vid frågan om ”Fullständig sopförbränning” är svar nummer 2 tveksamt. I slutet av 90-talet förhandlade jag och en företagspartner om att sälja en förbränningsanläggning för träavfall till det stora franska snickeriföretaget Lapeyre. Leverantören skulle bli HOTAB i Kristianstad, där min barndomsgranne var delägare.
Kortfattat, och utan att läsa dokumenten från den tiden, gick förbränningen till så att träet som skulle brännas (sopor brändes på samma sätt) matades in i en stor ugn där pyrolys vid låg temperatur skedde vid underskott på syre. Svart tjock rök bildades vilken blåstes in i nästa ugn tilsammans med exakt rätt proportion luft. Röken brann då med en ren blå låga. Om jag inte minns fel, fortsatte förbränningsgaserna in i en tredje ugn tillsammans med överskott på luft. Därefter följde flera steg av mekanisk och annan rening av rökgaserna. Svårigheten bestod i att hålla exakt rätt temperatur på förbränningsgaserna så att dessa brann upp till 100% utan att temperaturen blev så hög att för mycket kväveoxid bildades.
Det blev ingen affär. HOTAB:s tekniker som reste ner till Lapeyre bedömde att det fina slipdammet utgjorde en alltför stor risk för en dammexplosion.
#30 Lars Mellblom
Hej,
Tack för förtydligandet. Själv har jag endast vaga minnen av anhörigas berättelser om kolning i mila.
Vänligen
Om en vulkan, skogsbrand eller jag bränner olja, kol eller annat biologiskt kan jag lova att ingen kan skilja molekylerna eller atomerna åt.
Håkan Bergman #22
Sorry, missade att Elforsk och Energiforsk är 2 olika organisationer .
Energiforsk var det alltså i mitt inlägg #21.
#32 pa
Det finns dock avancerade metoder, som isotopanalyser, som kan avslöja varifrån koldioxiden härstammar genom att undersöka förhållandet mellan olika kolisotoper (t.ex. C-12, C-13, och C-14). Fossila bränslen har en mindre mängd C-13 och C-14 än nyare organiska källor.
#34
min kommentar är 100% sann allt annat är subjektivt.
pekke #33
Vi gör alla våra misstag sa igelkotten och klev ner från rotborsten.
OT Nyss på nordnytt ett inslag om återställande av våtmarker och vattendrag. Till 50 procent finansierat av EU. Dom verkar ha gott om pengar. Det är ett samarbete mellan Sverige och Finland. Idag var det ett möte vid Torneälven med ministrar och kungen var med. Projektet har pågått i ett år och ska fortsätta i 6 år till. Vår klimatminister pratade som hade hon ackord. Hon behövde inte tänka. Det gäller att ta hand om hotade arter. Undrar om myggen hör dit.
#35 pa
Jag kan förstå din analys, men även om molekylerna inte har några ”etiketter”, kan isotopanalys användas för att skilja mellan koldioxid från olika källor.
#33 Pekke
Elforsk har upphört sedan länge.
Det är idag en del av Energiforsk.
Tack Stig Morling och glad eftersommar!
Den är kanske lite för skön för att vi ska få njuta med gott samvete antar jag. Snart är det nog någon som håller koll och bestämmer när och hur mycket vi ska få njuta.
Apropå övervakning, ingress från låst artikel i DI:
”Ett nytt EU-direktiv tvingar företagen att redovisa alla sina utsläpp – även de som genereras av de anställdas resor till och från jobbet. En app utvecklad i Lund ska hjälpa dem att hålla järnkoll på pendlarna.”
Kanske vore ett perfekt pilotprojekt att börja med cirkusen nere i Bryssel?
Fredrik S #40
”Kanske vore ett perfekt pilotprojekt att börja med cirkusen nere i Bryssel?”
Finns det ens så stora och kraftfulla datorer? Har vi ens förnybar el till ett sånt monster?
Nå vi får väl som vanligt avvakta den f*rbannade verklighetens ankomst.
Håkan Bergman #41
Kanske kan men likt SETI ((Search for extraterrestrial intelligence) tillgodose programvara för att låta datorinnehavare upplåta beräkningskapacitet?
Det bör räcka med att söka efter och bevaka terrestrial unintelligence bland resande så har man i princip koll.
Fredik S #40,
Det där EU-direktivet bör vi naturligtvis vägra att följa. Hur skall de tvinga företagen att redogöra? Har de en särskild klimatpolis i Bryssel som skall ”hantera” vägrande medborgare?
#27 iah
Jo, jag håller med dig.
Uppehållstid = den genomsnittliga tid som en molekyl stannar i en reservoar.
För CO2 i atmosfären: en molekyl kommer in i atmosfären från t.ex. havet, biosfären, mänskliga utsläpp. Molekylen lämnar atmosfären och går till hav/biosfär.
Uppehållstiden = Reservoarens storlek / Utflödet = 4 år (för CO2 i atmosfären).
Detta gäller även tillskott.
Om man tar den andra frågan, d.v.s. hur lång tid tar det för ett tillskott i atmosfären att fördelas ut på de andra reservoarerna (hav / biosfär) så är det helt annorlunda. Då kan det ta många hundra år (om man tror på Bern-modellen), men det har inget att göra med uppehållstiden.
Jag ser affärsmöjligheter, tänk er en tjänst där nån, mot en mindre ersättning, kan flytta din mobil från säg A till B. Här finns det stålar att tjäna, när börjar festen?
#3iah, #10JonasW, #12tty #18JonasW, #23iah med flera
Uppehållstid är den tid en viss CO2- molekyl statistiskt kan förväntas bli kvar i atmosfären. Den kan beräknas ur flödena mellan atmosfären och hav plus biosfär. Den anses vara cirka 4 år i den välblandade och av mänskligheten ostörda atmosfären.
Nu tar det lång tid för atmosfären att blandas om, en CO2-molekyl på några meters höjd kommer statistiskt sett att ha ersatts av någon från hav eller biosfär på väldigt mycket kortare tid medan en i stratosfären blir kvar där mycket längre. Jag instämmer med #18 Jonas W att det kan förklara bombkurvans långa tidskonstant.
#26Lasse Den studie av Koutsoyiannis som refereras innehåller saker som detta: ”This weird idea has a long history, as it was thought from the beginning of climate modeling that the fate of anthropogenic CO2 is different from that of the natural CO2” vidare: The probability that a molecule remains after 1000 years is (lång formel)” Något längre ner skriver Koutsoyiannis :”A probability 10-68 (10 upphöjt till -68) is virtually no different from an impossibility. Hence, we can be certain that none of the molecules existing in the atmosphere now, whether due to an ’emitted CO2 pulse’ or existing before it, will remain after 1000 years—let alone after ’ten thousand years’ or after ’several hundred thousand years’.”
Det är solklart hur Koutsoyiannis resonerar och det är fullständigt fel, alldeles galet!
Koutsoyiannis publicerar mängder av tokiga artiklar i MDPI-journaler. Dom skulle inte tas in i några seriösa publikationer. Den han fick in i Proceedings of the Royal Society A blev accepterad därför att den handlade om en ny statistisk metod och CO2 var bara ett exempel bland flera. Att de som granskade artikeln var statistiker/matematiker utan kunskap om kolets kretslopp är inte så konstigt.
Läs vad en seriös forskare som William Happer skriver om saken: https://co2coalition.org/wp-content/uploads/2021/11/2015-Cohen-Happer-Fundamentals-of-Ocean-pH.pdf Man måste tänka lite själv, men titta på figur 1. Den visar PH-värdet hos regndroppar och i havets ytskikt (när det är vindstilla så att omblandningen är långsam.) Man ser att när luftens koldioxidhalt ändrats från 280 till 420 ppm så har havets PH sjunkit med cirka 0,15 PH-enheter medan regndropparnas PH har sjunkit något mindre.
Jämvikten nära gränsytan inställer sig mycket snabbt. Det går på några minuter, det kan man se om man tar lite avjoniserat vatten, sätter till lite PH-indikator (bromtymolblått) och kokar en stund för att avlägsna lösta gaser. Häll sedan i burk med tättslutande lock. Öppna burken när vattnet svalnat och håll mynningen av en läskedrycksflaska ovanför burken. Inom någon minut har färgen slagit om helt från ytan och någon millimeter ner. Sedan är det diffusion som lågsamt transporterar ner koldioxiden djupare.
Nu är atmosfärens ungefär 420 ppm och den är nära jämvikt med havets ytskikt och även biosfären. Skulle utsläppen upphöra helt så skulle halten först sjunka snabbt, men inte så väldigt mycket. Enklast begripligt beträffande biosfären. När halten kontinuerligt stiger år från år så ökar tillväxthastigheten och mer kol lagras in i biosfären. När utsläppen upphör slutar ökningen men tillväxten är förhöjd och inlagringen av kol fortsätter på hög nivå och då börjar halten i atmosfären att avta. Efter en tid uppstår balans eftersom den ökade mängden biomassa förmultnar och släpper ut mycket mer koldioxid än som var fallet när halten var förindustriella 280 ppm.
När det gäller havet är det omblandningsmekanismer som leder till motsvarande effekt. Vatten på lite större djup har sänkt PH så trots omblandning står havet i jämvikt med en högre koldioxidhalt i atmosfären och det tar lång tid för kolsyran att leta sig ner i djuphavet och där reagera med kalkavlagringar.
Det är alltså jämviktskonstanterna mellan atmosfär och hav respektive biosfär som avgör hur lång tid det tar för atmosfärens koldioxidhalt att sjunka från 420 ppm till 280 och jämviktskonstanterna ändras långsamt. Beträffande biomassa kanske 50 till 100 år, beträffande havet kanke några hundra till många tusen år. Jag tror inte man vet särskilt bra.
Nu har havet inte konstant PH,det skiljer från tid till annan och från plats till plats. Temperatursvängningar påverkar jämviktskonstanten och variationer i uppvällningszoner är stora – koldioxidrikt vatten från stora djup ger stora flöden till atmosfären.
De kortsiktiga ändringarna svänger runt ett värde som för närvarande växer nästan linjärt på en logaritmisk skala.
I artikeln på notrickzone skriver Kenneth Richard: ”Again, a four-year residence time for natural CO2, but hundreds of thousands of years residence time for CO2 molecules elicited from fossil fuel burning. It would seem just about any result can be derived from imaginary data. Det visar att han okritiskt svalt Koutsoyiannis’ resonemang utan att försöka förstå vad de som hävdar koldioxidens ”långa uppehållstid” stödjer sig på för argument.
Det är olyckligt att man använder ordet uppehållstid för den tid det tar koldioxidhalten att återgå efter ett stort utsläpp som ändrat koldioxidhalten påtagligt och därmed jämviktskonstanterna med hav och biosfär. Man borde använda t.ex. återgångstid eller liknande. Kanske recovery time.
Koutsoyiannis skriver: ”The fitted model parameters directly provide the reservoir characteristics and their seasonal variation. That variation, which is substantial, is easy to explain as follows: contrary to the common belief highlighting anthropogenic emissions, the carbon cycle is dominated by the natural emissions and absorptions. It is useful to find an annual average in the following manner:” Jag fattar inte hur han kan påstå contrary to the common belief. Alla vet att de naturliga flödena är storleksordningen 30 gånger större än våra antropogena utsläpp.
Detta tycker jag är klargörande:
” 3.2. Separate Treatment of CO2 Depending on Its Origin
The ambiguity is accompanied by inappropriate assumptions and speculations, the weirdest of which is that the behavior of the CO2 in the atmosphere depends on its origin and that CO2 emitted by anthropogenic fossil fuel combustion has higher residence time than when naturally emitted. This is clear in the IPCC AR5:”
Här kan man kritisera IPCC för att ha skrivit otydligt, snarast dåligt. Det är inte beroende på koldioxidens ursprung som ”uppehållstiden” blir lång eller kort. Det är ifall den totala mängden kol i kolcykeln ökat som avgör. En ändring av totala mängden kol klingar av sakta medan ett utsläpp av en mycket liten mängd C14 klingar av snabbt.
Koutsoyiannis är kanske en god och innovativ matematiker, men fysik begriper han inte. Synd att han förvillar så många skeptiker. Den klimatpolitik som alarmisterna drivit fram kan visa sig rasera vår västerländska civilisation. Stora civilisationer har gått under förr. Jag tror att argumentationen från Koutsoyiannis är kontraproduktiv. Den befäster klimatalarmisternas tro att alla som har invändningar mot klimatpolitiken är okunniga och onda. Guilt by association är mänskligt och gäller även klimatalarmister. Jag ser det som viktigt att Koutsoyiannis argument inte dras fram i debatten som fakta.
Den stigande koldioxidhalten i atmosfären kan vara ett allvarligt problem. Det finns goda skäl att begränsa utsläppen av växthusgaser. MEN Plocka lågt hängande frukter först. Mycket stora metanutsläpp sker i olje och gasindustrin men inte i Norge. USA, Ryssland, m.fl. skapligt rika läner borde fixa detta snarast. Se hur man gjort i Norge! Fattiga borde kunna få förmånliga lån från västvärldens biståndsbudgetar. Det finns många utomordentigt bra saker som mänskligheten kan göra – den kortsiktiga paniken, t.ex. med reduktionsplikt är nog kontraproduktiv i ett globalt perspektiv. Till mycket stora kostnader flyttar man utsläppen.
Jag tror jag förtjänar hederstiteln Klimatfördröjare.
# Katarina 4
”Vet någon vilka tekniker Markus på Energiforsk hänvisade till när det gäller alternativ till kärnkraft för att stabilisera elnätet?”
Jag har inte en aning vad Markus hänvisar till, men för ett stabilt elnät krävs framförallt att man har koll på två saker.
– Dels att man kan styra energitillförseln för att alltid kunna leverera exakt lika stor effekt till nätet som förbrukas.
– Dels att samtliga generatorer i elsystemet arbetar fullständigt synkront, som om de alla satt på en stabil axel. Till det krävs en ”dirigent” i rimlig närhet, vilket är en stor tung generator som med sin rörelseenergi levererar en stabil sinusformad växelström till nätet som alla mindre generatorer kan ”haka på”. Det kan jämföras med en symfoniorkester, utan dirigent så produceras mest ”buller”. I symfoniorkestern är dirigentens taktfasta rörelser den ”stabila axel” som krävs och i det synkrona elsystemet är det de elektromotoriska reaktiva krafter som induceras om någon generator försöker ”bryta sig loss” från den sinusformade växelströmmen.
De beprövade system som i dag klarar av att bidra till ett stabilt system är vattenkraft, kärnkraft, värmekraft (oljekondens, kolkraft, sopförbränning, biovärme (oftast skogsavfall), …) och gasturbinkraft (oftast driven av brännolja/fotogen, men även gas).
De viktigaste faktorerna är planerbar och storlek (effekt).
Leif Å #46,
Tack för din utläggning. Det är tydligen svårt för en del att se skillnad på ”uppehållstid” som gäller medelvärdet för enskilda molekyler, och ”återhämtningstid” som gäller koldioxidhalten i atmosfären. Att det är en skillnad på dessa saker är inte så svårt att inse om man betänker att det handlar om olika processer och att hastigheten är avgörande för skillnaden.
PS. Jag tycker inte att du är en ”klimatfördröjare”, vad nu det är 🙂
Tyskland kämpar nu med sina ”nya tekniker” som kommer att drabba vår livsmiljö på ett negativt sätt.
https://www.tn.se/naringsliv/38689/forslaget-nu-far-industrin-ta-smallen-for-tyska-energifiaskot-fullstandig-galenskap/
Ibland tvingas man framhäva det självklara.
1. CO2 har ökat monotont i atmosfären i mer än 60 år och därtill i accelererande takt. Detta är styrkt av mätningar över hela jorden.
2. Ökningen i atmosfären under denna tid har i stort sett varit proportionell mot nettoutsläppen
3. Havet har blivit mindre basiskt och biosfären har ökat markant och växtlighet på land har ökat likaså. Inte ens den gröna rörelsen kan förneka detta längre,
Man kan naturligtvis hävda att all nettoökning kommer från underjordiska källor på havsbotten som precis råkar vara i takt med utsläppen på land eller någon annan lika orimlig förklaring
Det är inget som hindrar att man skriver strunt å en blogg och det finns alltid folk som läser och gillar strunt.
Men man får också acceptera att det också finns folk som säger att det är strunt och dessutom ger goda skäl varför..
Adepten #49
Tack för den klarare kan det nog inte beskrivas. Men hur kan dom fortsätta? Har Scholtz nåt mentalt handikapp eller vad?
Det är verkligen en besatt global jakt på koldioxiden. Snart, om det inte redan är gjort, så kommer det att anställas koldioxiddetektiver/poliser. Det gäller att fånga in koldioxiden. Och även fånga in dom som släpper ut för mycket koldioxid. Tiden är verkligen ur led.
#46
”det tar lång tid för kolsyran att leta sig ner i djuphavet och där reagera med kalkavlagringar.”
Den ”biologiska pumpen” gör dock att kol från ytskiktet snabbt når alla djup och konverteras till CO2 av levande organismer där:
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2018GL081514
#46
”Koutsoyiannis publicerar mängder av tokiga artiklar i MDPI-journaler. Dom skulle inte tas in i några seriösa publikationer.”
Kolla gärna var han har publicerat här:
https://scholar.google.com/scholar?start=100&q=koutsoyiannis&hl=sv&as_sdt=0,5