I denna värld av cancellering från ”gammelmedia” så har sociala medier och bloggar som KU blivit en fristad för öppnare debatt. Öppnare, ej öppna, i den mening att tex Facebook också censurerar fri debatt genom användande av ”fact checkers” vilket bla varit tydligt i fallet ”Climate: The movie”.
I syfte att informera medborgare om skillnaden mellan vindkraft och kärnkraft, inför en folkomröstning om vindkraft i Orsa Finnmark om 57 stycken 6-8 MW turbiner, så publicerade jag nedan debattartikel tillsammans med Vindkraftupplysningen.se på Facebook.
Folkomröstningen ska hållas den 9 juni och Dalavind som projektägare har därför öppnat ett kontor i Orsa för att informera om projektet som uppskattas kosta runt 10 miljarder kr för ca 450 MW installerad effekt.
Enligt Dalavind så är tidigaste driftstart mellan 2030-2035 så utbyggnad av landbaserad vindkraft är inte mycket snabbare än kärnkraft. Där blir ju fördelen med kärnkraft att den levererar planerbar kraft i södra Sverige där den behövs.
Politiker har lovat följa resultatet av folkomröstningen och de har med hjälp av Studiefrämjandet planerat 6 stycken informationsmöten där 4 stycken är generella och 2 specifika.
De 2 specifika är möten där ”bägge sidor” får möjlighet att prata för sin sak.
För motståndet svarar Vindkraftsupplysningen via Madeleine Staaf Kura (grundare av föreningen Motvind Sverige) och för Svensk Vindenergi pratar Tomas Hallberg.
Ser fram emot era kommentarer och förbättringsförslag på artikeln nedan. Tanken med artikeln är att ”vem som helst” i Orsa ska kunna förklara för släkt och vänner varför de inte ska rösta ja till vindkraft i Orsa Finnmark. Därav ”enkelheten” i presentationen.
Torbjörn Ripstrand Civilingenjör Teknisk Fysik och elektroteknik.
—————–
Enkel modell för att jämföra kostnader för vindkraft resp kärnkraft
Politiker, myndigheter och vindkraftsindustrin försöker ständigt ”sminka grisen” och påstå att vindkraft är väldigt billigt och att det är det snabbaste sättet att bygga ut elproduktionen.
”Snabbt, billigt och miljö- och klimatsmart” är modeord som ofta används i reklamen.
Fakta i målet är nog snarast att det är det snabbaste sättet (tillsamans med sol i stor skala) att förstöra elsystemet.
Låt oss göra en enkel jämförelse med planerbar kraft, som i fallet Sverige, är antingen kärnkraft eller gaskraft då vattenkraften, framförallt i södra Sverige, är fullt utbyggd.
Kostnad för att installera 1 GW av resp kraftslag:
Vindkraft ca 20 miljarder kr per GW (möjligen något för högt)
Kärnkraft ca 80 miljarder kr per GW (möjligen något för högt)
=> Vindkraft är 4 ggr billigare
Kapacitetsfaktor för resp kraftslag (hur mycket av installerad effekt får man ut i genomsnitt):
Vindkraft ca 30% (idag 25% men vi gissar att det blir lite effektivare framöver)
Kärnkraft ca 90% (kärnkraft stängs av för underhåll på sommaren när effektbehov är lågt)
=> Kärnkraft ca 3 ggr ”billigare” då man får ut 3 ggr mer energi
Livslängd för resp kraftslag
Vindkraft ca 15 år (erfarenhet från verkligheten även fast branchen påstår 25-30 år)
Kärnkraft ca 60 år (kan livstidsförlängas med planerat underhåll till kanske 80 år)
Vindkraft behöver alltså rivas och ersättas vart 15 år där endast vägar och ev elanslutningar kan återanvändas. Fundament måste rivas och byggas nytt då det
är utslitet av vibrationer och höga belastningar.
=> Kärnkraft 4 ggr ”billigare” pga längre livslängd
Summa kostnad VK / kostnad KK = ¼ * 3 * 4 = 3 ggr.
Kostnaden på ”kraftverksnivå” för kärnkraft är alltså enligt denna modell 3 ggr billigare än vindkraft.
För att beräkna en kostnad på ”elsystemnivå” så måste man också ta hänsyn till flera saker än bara kraftverket. Då tillkommer tex saker som:
- reservkraft (vilken kraftkälla används när det inte blåser)
- balanseringskostnader (vad kostar det att balansera elnätet, 50 Hz, pga intermittent vindkraft)
- kostnader för utbyggnad av elnät
Idag består reservkraften för vindkraft framförallt av vattenkraften och eldning av tex olja. På lite längre tidsperioder av import från andra länder. Vattenkraften är idag mer än fullt utnyttjad som reservkraft och ingen kapacitet återstår. Alternativ är då eldning av olja, vilket vi inte vill, eller att bygga gaskraftverk som reservkraft.
Reservkraften är alltså en kostnad som uppstår pga intermittens hos vindkraften och därför måste räknas in i en jämförelse med kärnkraft. Då ”garanterad” effekt enligt SVK är ungefär 11% av installerad effekt så är kostnaden för reservkraft som en enkel approximation ca 89% av installationskostnaden. ”There is no free lunch”
Balanseringskostnader idag uppstår hos Svenska Kraftnät, SVK. De har sedan installation av vindkraften ökat i omfattning med drygt 5 miljarder kr per år 2023 (SVK). Prognosen för 2024 är att ökningen uppgår till ca 7 miljarder kr.
En ökad kostnad på 7 miljarder kr utslaget på vindkraftens produktion per år om ca 33 Twh blir ca 7 / 33 = 21 öre per kWh.
En kostnad som för eller senare kommer dyka upp på elräkningen från elnätsägaren.
Kostnad för utbyggnad av elnät
Antingen så bygger man ett mindre antal kärnreaktorer på ca 1 GW per styck som genererar 1 GW 24/7. Eller så bygger man många vindkraftindustrier på 1 GW som levererar 0,3 GW (i medel enligt kapacitetsfaktor) eller 0,11 GW (”garanterad” effekt enligt SVK).
Skillnad i kostnader för att få ut samma effekt i elnätet blir alltså antingen 3 ggr eller 9 ggr.
Vad är inte med i dessa enkla jämförelser?
En stor kostnad när ny elproduktion byggs är kapitalkostnad. Normalt brukar man säga att ”kärnkraft är så dyrt” men det man då glömmer är att du samtidigt får ut så mycket mer energi för pengarna, i exemplet ovan minst 3 ggr.
Så antingen lägger man 80 miljarder för en reaktor på 1 GW med lång livslängd eller så lägger man ut 3 x 20 = 60 miljarder på att bygga 3 stycken stora vindkraftindustrier med kort livslängd som i snitt genererar ungefär lika mycket energi men intermittent beroende på vädret.
Driftkostnader är inte med i modellen ovan. Kärnkraft har ett större behov av svensk driftpersonal som jobbar 24/7, som dessutom betalar kommunal- och statlig skatt, än vindkraft men storleken på denna kostnad i relation till kapitalkostnad är låg.
Vad väljer ni för Sveriges och dess medborgares bästa vad gäller elpriser, omsorg om miljö och klimat och tillförlitlighet i elsystemet?
Torbjörn,
lägg ut en epostadress till vilken du vill ha ändringsförslagen skickade. Det blir så klyddigt om vi ska använda forumet till detta.
Intressant med en bestämmande folkomröstning – och bland de som främst är berörda av det man röstar om också. Tänk om vi kunde får mer av sådant i Sverige. Jag är övertygad om att en hel del av de stolleprov som våra valda representanter har ställt till med hade undvikits om vi alla hade fått besluta och därmed tvingats att sätta oss in i frågorna.
(Ja, jag är medveten om kärnkaftsomröstningens klara exempel på att det jag just skrev kanske är en chimär)
Tack Torbjörn för din pedagogiska jämförelse.
Du beskriver i ord alla problem som uppstår med vindkraftens opålitlighet, men de flest politiker har ingen aning om eller kan inte för sig själva visualisera hur verklighten ser ut. Då är det bra med diagram som visar just verkligheten från i mars 2024. Det säger mer än tusen ord.
Man ska också komma ihåg att avgiven effekt ät beroende av vindhastigheten i kubik, dvs en dubblerad vindhastiget ger 8 gånger högre effekt.
Se översta länken nedan som illustration. Installerad ”märkeffekt” är inte markerad i diagrammet, men är enligt andra länken 14,3 GW.
https://klimatsans.com/2024/04/08/opalitlig-sol-och-vindkraft/
https://svenskvindenergi.org/komm-fran-oss/energimyndigheten-presenterar-sin-statistik-om-vindkraften-2022
Enkelt är bra – dock en komplettering …
Nu har jag bara ”snabbläst” så jag kan ha missat någonting, men jag uppfattar ändå att ytterligare en faktor kopplat till ”stabil” kraft talar till kärnkraftens fördel.
Stora tunga turbiner på samma stålaxel som stora tunga synkrongeneratorer skapar betydligt större stabilitet och överföringsförmåga i nätet än mängder med små asynkrona generatorer någonsin förmår – oavsett om vindmöllorna arbetar i lynnig vind eller skulle ha förmånen av att stå i ett kontinuerligt och stabilt luftflöde …. Det är alltså inte enbart vindens intermittenta variationer som skapar oreda i elsystemet, utan att man även påverkar nätet negativt med fasförskjutning och reaktiva effekter när generatorerna enbart ”hänger ihop” via nätet.
Det gäller att hålla det enkelt och verkligen betona att vindkraften är onödig och överflödig.
Som alla vet fungerar ju vindkraften bara när det blåser. I bästa fall ger den 25-30 av installerad effekt. Vad alla kanske inte har klart för sig är hur elsystemet fungerar, nämligen att det hela tiden måste tillföras effekt för att inte riskera att kollapsa. Vindkraften måste därför alltid kunna stöttas med lika mycket reglerbar kraft. Med andra ord, ju mera vindkraft i systemet, desto mera reglerbar kraft måste till. Hela elsystemet blir både svajigare och dyrare. Vi har aldrig haft så mycket vindkraft som nu, och elen har heller aldrig varit så dyr som nu.
Forts.
Förutom det tekniskt och ekonomiskt vansinniga med vindkraft är även bra att betona dess meningslöshet från ”klimatsynpunkt”. Det är ju ändå rädslan för koldioxid som är drivande för ” nödvändigheten av den gröna omställningen”.
Sett ur livscykelperspektiv ger vindkraften 4-5 ggr mer koldioxidutsläpp än kärnkraft.
Tack för en pedagogisk text.
Lätt att förstå och dela upp i olika för och nackdelar.
Igår fick vi EON kunder reda på att ledningsnätet behöver anpassas för sol vind och laddning
Detta kostar oss kostar oss ca 0,7 SEK per levererad KWh.
Fördelat på all el, varav minst hälften är från kärnkraft.
I runda slängar ca 1,4 SEK per KWh för vind och sol-bara i lokalnäten!!
Den femåriga investeringsfasen kanske kan vara en framtidsinvestering då kan beloppet ovan skrivas ner något.
Varför inte ta kontakt med Per Fahén, prof. em. Energy & Environment, CTH.
https://motvindsverige.org/wp-content/uploads/2022/11/Per-Fahlen-R2021-01-Energy-systems-Klimatkarusellen-Rev4.pdf
eftersom jag har erfarenhet av att redovisa undersökningsresultat för större församlingar av både vanligt folk och politiker så kan jag säga att det är både för mycket siffror och för krångligt. oavsett om det är bra eller dåligt skrivet så kommer inte folk komma ihåg ett jota när dom går därifrån. så var är målet med redovisningen? den borde vara att folk skall gå därifrån med ett antal lättförståliga argument som de kommer ihåg. kom också ihåg att du har en motståndare som kommer att vara minst lika duktig som du.
Framtidens kapacitetsmekanism för att säkerställa resurstillräcklighet på elmarknaden Regeringsuppdrag om förslag på utformning efter 16 mars 2025
Ärende nr: Svk 2022/3774
Utdrag:
”För att representera olika nivåer på denna elektrifiering finns ett spann på användningen mellan 173–286 TWh/år för 2045 för de olika scenarierna. Gällande produktion innefattar samtliga scenarier en ökning av vindkraft, men nivåerna på investeringar i vindkraft varierar mellan scenarierna inom ett spann på 22,6 GW till 55,3 GW i installerad kapacitet för 2045. ” (Sida 29)
”En hög utbyggnadstakt av förnybar elproduktion i framförallt norra Sverige gör det svårt att bygga bort överföringsbegränsningarna i transmissionsnätet i den takt som krävs.” (Sida 56)
”Om de planerade vätgassatsningarna i norra Sverige blir verklighet förstärks underskottet i SE 1 kraftigt under 2040-talet vilket väsentligt kan komma att förändra dynamiken i handelsflödena (Svenska kraftnät, 2021:4).” (Sida 57)
Tabell 8. Exempel på kapacitetsfaktorer baserad på Belgiens auktion 2021 och Ei (R2021:05), se
Tabell 8, (Sida 73)
– Havsbaserad vind 15%
– Landbaserad vind 6%; Ei, R2021:05, 9%
Kapitalkostnader (kr/kW) för ny elproduktion i Tabell 13 som redovisas i Energiforsk rapport El från nya anläggningar (Energiforsk, 2021:714). (Sida 90)
– Vindkraft, land: lågt 9 823; medel 10 911: högt 12 308
– Vindkraft, hav.: lågt 25 033; medel 26 411; högt 27 789
https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2023/framtidens-kapacitetsmekanism-for-att-sakerstalla-resurstillracklighet-pa-elmarknaden_svk-2022_3774.pdf
Mvh,
Kan vara idé att jämföra intermittent och tillfälligt som vindkraft är, mot fast system som kärnkraft, på ett annat och vardagligt sätt.
T ex arbete för inkomst, Vad känns tryggare?
Ett fast jobb med regelbunden lön eller tillfälliga jobb beroende på vad arbetsgivare kan erbjuda?
Eller inom medier, fast arbete eller frilansande uppdrag?
Kanske också jämföra hälsa och motion med regelbunden träning eller tillfälliga besök på gym?
Bör finnas forskning och undersökningar med statistik på vad folk föredrar och vad som ger bättre eller sämre effekt på ”energin” i knoppen och kroppen – och samhällsdito…
Rekommendera även att Orsaborna gör ett besök vid någon större vindkraftpark. Om det inte finns någon relativt nära, så besök Offerdal (västra) eller Markbyggden i Pitetrakten. Verkligheten är avsevärt mer avskräckande än fotografier.
#2 Mats Kälvemark
Tack för din kommentar. Ja, bild på hur effekten varierar är kanon. Den skulle definitivt varit med även fast jag tvivlar att den får en politiker att ändra åsikt.
Min tanke var framförallt att fokusera på kostnader för det brukar alla förstå.
Sen var målet att i princip ingen siffra skulle kunna ifrågasättas heller.
#3 Magma
Jag har med balanseringskostnader med kostnader per kWh för att illustrera vad slumpkraften ställer till med.
Jag vill inte bli för teknisk och komplicerad så nöjde mig med ökning på 21 öre per kWh.
#4-5 Fredrik Lundell
Tack. Reservkraft är med och bedömd kostnad på 89% av slumpkraftens installationskostnad.
Byggd på SVK och deras 11% ”garanterad” effekt från vindkraften.
Klimatet ville jag inte blanda in i denna ”strid”
#6 Lasse
Tack.
Vore kul att se mer detaljer från EON och deras utbyggnad, som konsekvens av slumpkraft, på lokal- och regionalnätsnivå.
Skulle du kunna beskriva mer hur de ”beskriver förändringarna” etc?
Torbjörn Ripstrand
Enligt Svenska Kraftnäts senaste rapport om kraftbalansen är tillgängligheten för vindkraften 9 % vid höglastförbrukning.
Se sid 40 i https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2023/kraftbalansen-pa-den-svenska-elmarknaden-rapport-2023.pdf
#8 iah
Tanken har varit att väldigt enkelt med siffror visa på att slumpkraften inte alls är billig på någotvis. Det är ju svårt att göra det trovärdigt bara med text och undvika siffror eller?
Inga siffror ska kunna ifrågasättas, utan de ska kännas igen från andra ställen. De siffror som alla har åsikter om är installationskostnader som givetvis beror från fall till fall. 20 miljarder per GW stämmer bra med detta specifika projekt så kändes rimligt.
Hur hade du på ett trovärdigt sett velat redovisa skillnader i kostnader mellan VK och KK?
#Torbjörn Ripstrand
Enligt Energimyndigheten var år 2007 den genomsnittliga kapacitetsfaktorn 26 procent för kraftverk byggda det året och 2017 hade den ökat till
35,9 procent och har fortsatt att öka år från år.
https://www.energimyndigheten.se/globalassets/om-oss/lagesrapporter/elmarknaden/2018/vindkraftens-teknik-och-kostnadsutveckling.pdf
#9 Claes-Erik Simonsbacka
Tack för länken. Som jag tolkar tabellen så är installationskostnaden för:
vindkraft ca 11 miljarder per GW
kärnkraft ca 48 miljarder per GW
Dvs en skillnad på ca 4 vilket jag också har i min artikel. Sedan är dessa siffror från 2020-2021 så med den inflation som varit och alla förluster som tex Vestas tagit så är prisnivåm väsentligt högre idag.
Så 20 resp 80 miljarder kanske inte är helt fel ute men framförallt är förhållandet om 4 ggr korrekt.
#10 Statistikintresserad
Bra ide. Framförallt fast lön vs lön lite då och då
Torbjörn Ripstrand
För kärnkraft är bränslet en inte obetydlig kostnad. Förutom själva inköpsprisetpriset medför det kostnader för hantering och lagring samt övervakning. Dessutom medför det vid drift kostnader för övervakning, utbildning av personal med simulatorer samt för Strålskyddsmyndigheten, som idag industrin betalar.
#21 Lars-Eric Bjerke
Har du några tumregler för hur stor driftkostnaden för bränsle är?
Egentligen är detta ett pedagogiskt nötknäckande, att få en allmänhet att förstå vad vindkraftens intermittenta drift innebär. Säg att vi har 57 snurror som det handlar om och att vi antar att varje snurra har en märkeffekt om 8 MW, då blir den totala märkeffekten för alla 57, 456 MW. Om vi vidare antar att vi har att jämföra med en liten kärnreaktor om 456 MW, så framgår då två jämförelseobjekt med märkeffekterna 456 MW vardera.
Vi antar att bägge objekten verkar över ett helt år, vilket då innebär att kärnreaktorn levererar på årsbasis utan stopp, 100 % av den energi som märkeffekten 456 MW ger (W=Pt). Men vindkraftsobjektet levererar på grund av alla stillestånd, 70 % mindre energi, om som i artikeln kapacitetsfaktorn är 30%. Alltså det ser då ut som om vi vid jämförelse av de två objekten, har att göra med en vindkraftspark om 57 snurror, som leverar energi på årsbasis som är 30% av den energi som kärnreaktorn kan leverera. Vindkraftsobjektet ser då ut att ha en ekvivalent märkeffekt som endast är 138.8 MW (P=W/t).
Visst är det snurrigt att anlägga vindkraftsparker med så många negativa faktorer som vidare är, markförstörelse, obrukbar mark kring snurrorna, förstörd naturupplevelse, lågfrekventa ljudstörningar etc.
Sammanfattningsvis så innebär anläggande av en vindkraftspark i Orsa Finnmark, att man endast kan levererar på årsbasis, energi som motsvarar en ekvivalent vindkraftspark med märkeffekten 138.8 MW, alltså långt ifrån den verkliga märkeffekten om 456 MW. Därtill vid jämförelse med kärnreaktorns drifttid om ca mellan 60-80 år, så måste man med en jämförande drifttid för ett vindkraftverk om ca 15 år, byta ut denna tre gånger under kärnreaktorns totala drifttid.
#ripstrand
björn här ovan har ett bra förslag. till detta kan man lägga mer känslobetingande moment som den markyta som 57 vkv kräver, det antal djur som kommer att dödas eller lemlästas, jämförelse med tyskland där man visat att i vkv-områden så har ibland mängden insekter minskat med jag tror det var över 50%, vilket ju bla innebär att humlor och bin försvinner. är det ens möjligt att bedriva jakt eller bärplockning i området. osv
lycka till
#18 Lars-Eric Bjerke
Du har väldigt gamla siffror. Ta tex 2023:
Ca 14 GW installerat
Ca 33 TWh produktion
33 TWh dividerat med (14 GW x 8760 Tim) = ca 27%.
Det är också så att kapacitetsfaktorn försämras år för år då verkningsgraden försämras bla pga leading edge erosion och stillestånd pga ökat underhåll.
Så även fast en turbin kanske börjar på 35% så sjunker den löpande och är väsentligt sämre efter 15 år
Eftersom vattenkraften inte kan reglera mer nu, vore en diskussion om reservkraftens inköp, placering och drift intressant.
Ett vindkraftverk kan ju inte existera ensamt utan behöver en planerbar kraft 24/7 som kompenserar för intermittensen.
14#
Är nog klokt att inte greppa för stort, att i huvudsak lämna klimatet därhän, men ändå att få med kärnkraftens låga koldioxidutsläppen bland dess förtjänster. Vurmandet för vindkraft bygger ju ändå på en tro om dess ” klimatnytta”. Till kärnkraftens förtjänster hör ju även dess ringa markanvändning, och obetydliga påverkan på djur och natur. I grund och botten handlar det om:
Vindkraft är ingen lösning på energikrisen, den är en stor del av problemet.
Jag bor i Luleå men är i grunden pitebo. Som sådan känner jag mig stolt idag. Av alla kommuner i Sverige så har Piteå flest vindkraftverk, ca 500 stycken. Att delar av dom håller på att konka är en helt annan historia. I dagens kurir är det en intervju med Anna Borg. Hon var igår på teknikens hus och invigde utställningen Drivkraft, som visar på energins betydelse. På frågan om det är lönsamt att bygga ny kärnkraft svarade Anna Borg ”Om du bara tittar på intäkten du får på elmarknaden idag så är det inte det”. Hon fick ingen fråga om hennes månadslön på närmare 2 miljoner är lönsamt för Vattenfall.
Om man antar att den genomsnittliga spotpriset är 80 USD per pund uran, med en genomsnittlig uranhalt på 0,7 % i bruten malm och en brytningsutbyte på 55 %, krävs det cirka 1 389 pund (621 kg) rå-uran för att producera ett metriskt ton anrikat uran (U-3O8). Kostnaden för att producera ett ton anrikat uran är cirka 98 miljoner US-dollar.
Hanterings- och lagringskostnader för kärnbränsle beror på olika faktorer som plats, säkerhetsåtgärder och myndighetskrav. Enligt en studie publicerad i tidskriften ”Nuclear Technology” varierar hanterings- och lagringskostnaderna för använt kärnbränsle från $15 till $35 per kilogram ($6,8 till $16 per pund) årligen. Om man antar en genomsnittlig kostnad på 25 USD per kilogram (11 USD per pund), skulle den årliga hanterings- och lagringskostnaden för ett metriskt ton använt kärnbränsle vara cirka 25 miljoner USD (25 000 000 USD).
Övervakningskostnader inkluderar övervakningskostnader för använt bränslepooler och torrfatlagringsanläggningar samt underhållskostnader för sensorer och utrustning som används för att övervaka strålningsnivåer och temperaturförhållanden. Enligt en rapport från Nuclear Energy Institute (NEI) sträcker sig övervakningskostnaderna för använt kärnbränsle från 1 till 4 miljoner dollar per år per ton använt bränsle beroende på den specifika lagringsmetod som används. Om man antar en genomsnittlig övervakningskostnad på 2 miljoner USD (2 000 000 USD) årligen per metriskt ton använt bränsle, skulle detta lägga till en extra kostnad på cirka 2 miljoner USD (2 000 000 USD) för varje MWh som genereras från kärnkraft med nytt uranbränsle som har ersatts med använt bränsle under det året.
Energiinnehållet i ett metriskt ton naturligt uran är cirka 89 gigawattimmar (GWh). När den bränns i en kärnreaktor översätts denna mängd till att generera cirka 29 GWh el från ett metriskt ton naturligt uran. Därför kan den totala kostnaden för att producera en MWh från kärnkraft uppskattas enligt följande: Kostnad = [($98 miljoner + $25 miljoner + $2 miljoner)] / 29 GWh. Kostnaden är ungefär 292 USD/MWh
Monthly price of uranium worldwide from January 2020 to March 2024(in U.S. dollars per pound)
https://www.statista.com/statistics/260005/monthly-uranium-price/
Mvh,
#29 Claes-Erik
Tack. Det låter som 3 kr per kWh vilket är på tok för högt.
Har något fel insmugit sig eller fattar jag fel?
Eftersom vindkraft är dyr, ohållbar och miljöförstörande så är kärnkraft helt klart att föredra. Om Skåne inte får bygga ett stort kärnkraftverk i Barsebäck (som har alla ledningar till resten av Skåne) så bör vi tänka i termer av många små SMR. Ett sådant per småstad (t.ex. Ängelholm) och kanske två till tre st för Malmö och Helsingborg vardera.
Att allt står så stilla kring kärnkraften på både riksplan och regionalt är skrämmande. Var finns kärnkraftsplanerna för Skåne?
#30 TorbjörnR
Du får gärna kontrollera min beräkning, då jag pga. av feber har svårt att koncentrera mig.
Mvh,
CES #29
Om vi börjar här,
” Om man antar en genomsnittlig kostnad på 25 USD per kilogram (11 USD per pund), skulle den årliga hanterings- och lagringskostnaden för ett metriskt ton använt kärnbränsle vara cirka 25 miljoner USD (25 000 000 USD). ”
Ett metriskt ton är väl fortfarande 1000 kg, så ska vi säga 25 000 USD där?
Nästa,
”krävs det cirka 1 389 pund (621 kg) rå-uran för att producera ett metriskt ton anrikat uran (U-3O8).”
Hur går det till? Jag tror inte på 98 miljoner dollar, å andra sidan är 98 tusen dollar för lågt, men det kanske kommer av räknetricket att göra ett ton av 621 kg.
Jag råkar också vara lite febrig så jag kan vara käpprätt fel, en aspririn och en whisky ska väl få igång mig.
En bild säger mer än 1 000 ord, varför inte illustrera med en bild, som visar att kärnkraft är så oerhört mycket mer stabilt än vindkraft. Här är februari 2024.
Kapacitetsfaktor – kom ihåg att detta är vinter så produktionen av vindkraft ska vara avsevärt högre än på sommaren:
Vindkraft: 35.2%
Kärnkraft: 96.4%
https://intermittent.energy/d/QCEg6rl7z/generation?from=1706742000000&to=1709247599000&var-region=europe&var-area_type=country&var-area=30&var-demand=1&var-gapfill_function=interpolate&orgId=1&var-production_type=14&var-production_type=20&var-group_by=area&var-group_by=production_type&var-min_interval=1h
UWb #34
Tack för den länken, även om jag inte gillar stackad grafik. Intressant att se att nån fler får samma resultat om man bortser från GB, väljer jag den så minskar vindproduktionen i deras graf, en konsekvens av britternas nya dataformat antar jag. Man kan ladda ner .csv-data från den nya sidan, men herregud vilken misshandel av ett enkelt och oproblematiskt dataformat. Nå det går att hantera men jag bryr mig inte förrän nästa kvartalsskifte.
Håkan Bergman #33
Du har nog rätt.
Angående det andra, det är ju fredag så vid förkylning rekommenderas, förutom den mot feber, en för varje näsborre och minst en att gurgla halsen med för säkerhets skull.
Fredrik S #36
Försiktighetsprincipen, man kan aldrig vara nog försiktig
Hej Torbjörn läste igenom din artikel igen och började fundera på om det är rätt angreppsvinkel i den. För det första funderar jag över varför du jämför Vindkraftverk med Kärnkraftverk inför folkomröstningen, för det är väl inte ett alternativ att bygga ett kärnkraftverk i Orsa.
Så det måste vara de motstående alternativen som presenteras och i detta fall orörd skog med jakt och fisketurism och en industripark av enorma vindkraftverk, om jag var du så skulle jag presentera vad som försvinner om man säger ja till vindkraften och kanske presentera alternativ som gör att Orsa och dess omgivningar blir en turistmagnet för jakt och fisketurism (besök gärna hemsidan från Bergs kommun som satsar stenhårt på just fiske men även jakt) .
Mitt råd är alltså att istället för att presentera en massa siffror som ingen ändå kommer ihåg när de går satsa på att presentera vad som försvinner med vindkraften och vad man kan göra med området och naturen istället, låt vindkraftskramaren slänga siffror i huvudet på befolkningen i Orsa.
Uffe # 38,
Och varför skulle inte Orsa kunna ha sitt eget kärnkraftverk som alternativ? Tror du inte att dalmasarna skulle kunna klara av det tekniska? Nu är du lite fördomsfull.
För några veckor sedan såg jag filmen om när Edison och Westinghouse stred om valet mellan likström och växelström. Westinghouse vann den striden trots att Edison uppfann den elektriska stolen som ett avskräckande exempel på växelströmmens påstådda fasor.
Tänker att det kanske kan vara värt att inte vara som Edison och försöka peka på vindkraftens fasor (för det finns ju några, bl.a insekter, fåglar, fladdermöss, kompositer som inte kan återvinnas mm) utan att peka på det tekniskt och ekonomiskt rationella. Vindkraft är ju liksom bara rationell där det intermittenta inte spelar någon roll.
Med det sagt ska också sägas att den ovan föreslagna modellen för att jämföra inte är enkel. Den är oerhört komplex. Minst 8 olika faktorer nämns som kan ställas mot varandra. Det blir inte mindre än minst 256 kombinationer. Går inte att överblicka och kan inte användas för att övertyga.
Frågan är egentligen enklare. Men också svår att kalkylera.
Vindkraft har inte förmåga att utgöra huvuddelen av kraftförsörjningen. Vi måste ha styrbar baskraft oavsett vad den kostar om vi ska ha effekt där den behövs, när den behövs och systemet måste hålla frekvensen. Alltid, annars kraschar det.
Vindkraftens volatilitet både avseende på leverans och därmed prispåverkan på marknaden. Den kannibaliserar på sig själv. Men sabbar lönsamheten för annan ny elproduktion också. Ett farthinder på vägen till ny kärnkraft. Inte en överbryggning. En störning, och den är inte särskilt mycket snabbare.
Politiken är feltänkt.
#33, 36, 37: Fungerar även i förebyggande syfte…fast utan aspirin;)
För Orsas del ska man fokusera på vad den andra sidan lovar och bemöta det. Finns gott om glesbygdskommuner som blivit blåsta på ohållbara löften om hur bra allt skulle bli, leta upp folk där som kan ställa upp och berätta om hur det blir i verkligheten.
#38 Uffe
Du har inte fel. Det finns massor av olika argument mot slumpkraft och miljön är ett stort ämne.
Det finns jättemånga som bor i området som är så mycket bättre på att dra upp de argumenten, men….
Myndigheter som Naturvårdsverket samt Energimyndigheten etc har noga undvikt att göra vetenskapliga undersökningar om negativa konsekvenser av slumpkraft. De har ju haft ett uppdrag först från C och sedan från MP + S. Då skulle slumpkraft främjas. Så map miljön finns ganska lite data om nackdelar att peka på med tillräcklig vetenskaplig tyngd. Det lämnar jag därför åt andra.
Jag satsar på ökade kostnader för hela Sverige som heller inte kan skyllas på ”Nimby”, Not in my backyard.
FYI
Det har gjorts undersökning om capture rates.
Med det menas hur många % av genomsnittligt spotpris som slumpkraften får i intäkt.
Undersökning visar att tex kraftvärme får nära 110% medan slumpkraften får 50-80%.
Ett skäl till dålig ekonomi.
Tänkte skicka in en insändare till DN och fråga varför de inte har rapporterat om megaförlusterna för vindkraften i Sverige.
Kollade vad som gällde och såg detta:
”Det går hela sommaren att skicka in bidrag, men det är mest praktiskt för redaktören om de som ska publiceras efter sommaruppehållet inkommer efter den 10 augusti.”
Så, när kan man hoppas på att sin insändare publicerad?
Nä, trots mitt gratisabonnemang så kommer jag inte att läsa DN framgent, de är alltför PK-impregnerade. Usch!
Sökte på ”vindkraft” och fann inget om hur uselt det har fungerat med detta kraftslag.
Jag tänkte mest på de ekonomiska bakslagen. Alla siffror pekar mot konkurs hur man än räknar. Varför redovisas inte detta av PK-media?
Masar skiter fullkomligt i floskler som global temperatur, t.ex.
https://d3pkb4geynkpme.cloudfront.net/product-photos/extra-photos/DGL001_extra1.jpg
Ingemar #39 självklart får gärna dalmasarna ha ett eget kärnkraftverk ett mycket bättre alternativ än vindeländet. Men frågan är väl om det är ett alternativ i folkomröstningen vilket jag tvivlar på att den är.
Uffe #48,
Jo men artikeln handlar om en jämförelse mellan vindkraft och kärnkraft. Så visst kan Kärnkraft framställas som ett alternativ till fortsatt höga elpriser.
Jag är rätt trött på regeringspartierna. De pratar och pratar om satsningar på kärnkraft men nu, efter 1,5 år så ser jag inget om det längre. Har de somnat? Visserligen så är Vattenkraft en bromskloss, men det går ju att byta ut den trilskande och svindyra ledningen,
#26 Dan
Eftersom vattenkraften inte kan reglera mer nu, vore en diskussion om reservkraftens inköp, placering och drift intressant. Ett vindkraftverk kan ju inte existera ensamt utan behöver en planerbar kraft 24/7 som kompenserar för intermittensen.
Möjligheten att med stora värmelager, utökad kapacitet för elproduktion med kraftvärmens spetspannor och möjligheten att lönsamt ta tillvara el när den är billig med hjälp av stora värmepumpar kan neutralisera vindkraftens skadeverkningar förutsatt att man inte bygger mycket mer vindkraft.
Det borde vara mycket intressant för befintlig vindkraftsindustri och borde också kunna påverka de kalkyler som görs om lönsamhet för framtida kärmnkraft i positiv riktning.
Byt ut ”gånger billigare” mot gånger så dyrt så slipper du sätta situationstecken runt orden.
Bilägger som komplement till ovanstående artikel, mitt gästinlägg från år 2017.
Vindkraft versus kärnkraft
https://klimatupplysningen.se/gastinlagg-vindkraft-versus-karnkraft/
Mvh,
UWb #34
Mysteriet är löst, eftersom britterna inte redovisar vind separat för offshore resp onshore måste man välja vind enbart också och då får man för kvartal 1 medeleffekten 40.8 GW. Så var har jag hittat 0.3 GW extra? Jo jag använder UTC och då får man en timme mer fösta kvartalet och medeleffekten blir 41.1 GW.
https://sprayhattas.crabdance.com/energiewende/combodkny.png
låång länk
Hej Torbjörn! Mycket intressant och lärorik text. En styrka, tycker jag, är att den är ärlig, dvs återger båda kraftslagens styrkor och svagheter ärligt.
Jag tror samtidigt att iah #8 har oerhört viktiga poänger.
Varför ta upp kärnkraft alls? Folkomröstningen handlar ju om utbyggnad av vindkraft.
Slutsatsen borde vara stor och tydlig och komma först. I ett fall typ:
1) En vindkraftspark i kommunen kommer att påverka stora naturområden och göra livet surt för människor, djur och växter
2) Elen som genereras kommer att användas av andra landsdelar eller länder som inte själva har tillräcklig elproduktion
3) Kommunen får ingen del av eventuella ekonomiska vinster
Samma sak med beräkningarna av effektiviteten. Börja med resultatet. 25%-30% av installerad effekt. Kanske beräknat antal kWh under dess livstid, och vad det motsvarar i antalet lägenheter eller villor eller kommunens förbrukning. Så det blir lättare att förstå hur mycket el det rör sig om. Samtidigt som man måste vara tydlig med att det under vissa tider produceras för lite eller ingen el, och under andra produceras alldeles för mycket, som dock inte kan sparas.
Det går nog att ytterligare förenkla och förtydliga beräkningarna av effektivitet om man slipper jämföra direkt mot kärnkraft. Det är vanliga människor som ska försöka förstå.
Det borde finnas officiella källor som beräknat samma saker, hänvisa till dessa med en länk.
Så tror jag.
Om du vill ha med kärnkraft, ta det i slutet: vi har gjort samma beräkningar för ny kärnkraft, och då blir resultatet detta. Gärna med officiella länkar.
Det finns ju även andra saker som talar emot, men ni får fundera över vad som är mest relevant.
4) När det inte blåser skapas ingen el, och elbehovet måste tillgodoses med kärnkraft eller fossila bränslen
5) Vindkraft är inte fossilfri – den orsakar stora CO2-utsläpp vid uppförande, rivning och för tekniska delar (livscykelanalys)
6) Vindkraft är inte ekonomiskt hållbart – ju mer det blåser ju lägre blir försäljningspriset
Tänk på mottagarna.
#48 Uffe
#54 Joachim
Tack för era kommentarer.
Se mitt svar i #44 om bla ”miljöaspekten”.
Folkomröstningen är inte bara lokal och egoistisk, vindkraft hos oss i våra marker eller inte?, utan handlar också om hela Sveriges välstånd.
Vindkraftens största argument är:
Vi måste alla hjälpa till för klimatets bästa
Vi är skyldiga att dra vårt strå till stacken
Förnybart är det billigaste, snabbaste och bästa för klimatet och Sverige
Ni kommer få bygdepeng i ”muta” om ni ställer upp för Sverige är bästa.
De vädjar i sann socialdemokratisk anda att nu måste ni ställa upp
Dvs, hela argumentationen bygger på global nytta och inte lokal nytta om vi bortser från bygdepengen. De möts då bäst med globala argument emot vindkraften.
Då blir vindkraft vs kärnkraft de två rimliga alternativen att jämföra även fast man direkt inte röstar om det men det är det ända alternativet.
Dessutom möter denna jämförelse också att bygdepengen som upplevs lokalt som en ”vinst” äts upp av dyrare elräkningar pga vindkraften.
Så nej, Orsaborna måste lära sig de globala konsekvenserna för de tar bort alla argument från Dalavind och positiva politiker då de använder klimatet som deras starkaste argument.
#54 jag själv
Jag läste slarvigt och fastnade för detta i din post:
”Tanken med artikeln är att ”vem som helst” i Orsa ska kunna förklara för släkt och vänner varför de inte ska rösta ja till vindkraft i Orsa Finnmark.”
Mitt svar handlade därför om fortsatt information till Orsa-borna inför omröstningen. Jag hoppas du hittar något du kan använda för detta i mina funderingar ovan.
Jag är positiv också till jämförelsen mellan vindkraft och kärnkraft, men hade som sagt inte fokus där i mitt svar.
TorbjörnR
Du skriver ”Folkomröstningen är inte bara lokal och egoistisk, vindkraft hos oss i våra marker eller inte?, utan handlar också om hela Sveriges välstånd.
Nej Torbjörn om något så är detta något som bara berör er lokalt allt annat är floskler och psykologiskt dravel då det är ni som ska leva med er förstörda natur, vem kräver att ni ska ta ansvar för Sveriges energiförsörjning?
Ni måste bemöta argument om solidaritet med världen och Sverige på samma sätt som alla de som motsätter sig vindkraft i Stockholm eller på västkusten, egoism i detta fall är det enda rätta låt andra rädda världen. Det tillskott av el som skulle komma av dessa vindkraftverk är som en spottloska i havet och räddar inget, ingen kommer att märka om den byggs eller inte men den förstör era livsbetingelser och natur för många år framåt.
Vindkraftens största argument är:
Vi måste alla hjälpa till för klimatets bästa:
Vad är det bästa för klimatet? Be dem precisera.
Vi är skyldiga att dra vårt strå till stacken:
Säger vem, finns väl ingen skyldighet, varför är det bara glest befolkade kommuner i Sveriges inland som ska se sig ha skyldigheten att härbärgera dessa plast och stålmonster, skyldigheten verkar inte gälla storstadskommuner.
Förnybart är det billigaste, snabbaste och bästa för klimatet och Sverige:
Ytterligare en vädjan till känslor och skuld, och inget sakargument. Det är väl endast sant om man inte ställer krav på att de ska kunna ge el 24/7 alla dagar året runt, ekvationen blir väl en annan om de måste betala för backup.
Ni kommer få bygdepeng i ”muta” om ni ställer upp för Sverige är bästa:
Men vi tappar turistinkomster, vem vill åka ut och fiska/ jaga i ett område med 300 meters ståltorn, kommer det ens att finnas något vilt att jaga i området?
De vädjar i sann socialdemokratisk anda att nu måste ni ställa upp:
Ställa upp för vem, tyskarna, kineserna? Inte för dem som gillar orörd vildmark, inte för grannar, barn och barnbarn.
Om detta är deras argument så bygger de enbart på känsloargument att du/ni ska bortse från den lokala påverkan av vindkraften och i stället se till någon fiktiv nytta i resten av världen, dessa känsloargument måste faktiskt bemötas med känsloargument om hur det påverkar det lokala livet.
Att ”förstöra” naturen i samma godhetsknarkande anda som allt annat ”grönt” för att rädda världen, att ha data är viktigt men för att bemöta denna typ av ”nudging” som vädjar till vår solidaritet kräver att man visar på de lokala nackdelarna och vad det innebär för livet lokalt och att man visar solidaritet med sina grannar och framtida generationers rätt till orörd natur.
Det är inget fel på att vara en NIMBY om det innebär att man värnar sin omgivning mot känslopjunk, och psykologiskt manipulerande, påverkan av vindkraft är lokal medan ”nyttan” finns någon annanstans.
Man ska tänka att dessa stål och plastmonster kommer att stå där minst 25 år, har som boende i området rätt mot våra efterlevande att begränsa deras utnyttjande av orörd natur?
Så mitt råd är att ha gärna jämförelsesiffror tillgängliga men möt dessa känsloargument med detsamma men ta dem utifrån det lokala livet, det är endast där påverkan kommer att synas, höras och verka.
Finns kalkylsiffror ang fossilbehov för service och drift för tänkt jämförbar produktionstid?
Skulle tro att elfordon för så stora ytor som till vkv är besvärligare.
Det skiljer i nyttjande kostnad på nät mellan anslutningpunkt och stamnät om det ska gå att överföra installerad vkv-effekt jämfört med kkv-effekt.
Vad kostar det att bygga för full effekt och bara få det kortvarigt?
Det är inte oändliga materieltillgångar i nät.
Hur ser övertonsbilden ut?
Tillkommmer filter och kompenseringskostnader på vkv-kalkylen.
Jämförelsevis behöver även dagens SF6-kopplare att nämnas i SF6/GW där kkv kanske inte ens använder dessa?
#57
Bra