För ett par dagar sedan skrev jag om orimligheten i att höja bensinskatten.
Vilka drabbas främst av ett allt högre bensinpris? Ja, inte är det de högavlönade i varje fall. För dem går smärtgränsen betydligt högre. Det är naturligtvis de som redan idag har det ekonomiskt svårt som missgynnas. Det är de som inte kommer att ha råd att pendla till jobbet och skjutsa barnen till fotbollsträningen. Bensinskatten slår dessutom igenom på alla transporter med följden att de flesta varor och tjänster blir dyrare.
Idag tog Aftonbladet upp samma ämne. Medan Frankrikes president Nicolas Sarkozy kräver att EU sänker momsen på bensin tickar räkneverken på de svenska bensinpumparna allt snabbare. Enligt Aftonbladet är lösningen att stimulera och tvinga fram ny teknik. ”Annars får de lågavlönade betala en orimligt stor del av notan.”
Nya bilar måste dra mindre bränsle. Det är orimligt att Sverige har de bensintörstigaste bilarna i Europa.
Ny teknik i all ära, men det tar tid att utveckla bränslesnåla motorer. Under tiden kunde väl interimslösningen vara att sänka bensinskatten. Om det nu är människorna i glesbygden vi bryr oss om. Men regeringen Reinfeldt vill antagligen både äta kakan och ha den kvar. Det gör man genom att hålla sams med bilindustrin och samtidigt håva in mer och mer bensinskattepengar. Vad hände med alla vallöften?
Vi lär inte längre ha de mest bensintörstiga bilarna i Europa, men det tar väl några år till innan den myten kan avlivas.
Ett annat problem med bränslepriserna är att dom driver inflationen och Riksbanken hotar därför att höja styrräntan. Allting blir tuffare för de som redan har det sämst ställt.
Men nu skyller politikerna sina brutna vallöften (om bensinskatten) på KLIMATHOTET….
Sänkt bensinskatt slår inte igenom i lägre priser till konsument utan i större vinster för oljebolagen. Jfr debatten i USA om McCains och Clintons ”gas-tax-holiday”.
För övrigt är det inget unikt för bensinen att höga priser (eller skatter) drabbar de med mindre pengar hårdast. Det är liksom själva vitsen med ojämlikhet …
Anders: Mhmm, jag förstår. Så vad är ditt förslag för att minska denna ojämlikhet? Att vi ska betala efter förmåga? Något slags progressiva priser? 🙂
Tja, jag är ju lite left-leaning så jag gillar progressiv inkomstskatt. Starka fackföreningar är också bra. Snackar vi bara transportsektorn är det bra med hög skatt på fossila bränslen och stora offentliga investeringar i kollektivtrafik.
På vilket sätt tror du att sänkta bensinpriser (genom sänkt bensinskatt som du föreslår) skall kunna leda till bensinsnåla bilar?
Med höjd skatt ökar konsumenternas krav på bensinsnåla bilar och det blir en konkurrensfördel för biltillverkarna att ta fram det. Utan konsumentkrav på detta så kommer inte sådana bilar tas fram.
Anders, hur kan det vara bra med hög skatt på fossila bränslen? Är det för att fackföreningarna ska få fler medlemmar som inte har råd att ta sig till jobbet eller att köpa mat?
L, det är i mina ögon bra med hög skatt på fossila bränslen av två orsaker:
1. Förbrukningen av dem bör minska (jag godtar slutsatserna från IPCC o s v, jag är medveten om att majoriteten av er som läser detta förmodligen inte gör det).
2. För att styra över till mindre miljöskadliga transporter behövs det offentliga investeringar, och för dessa behövs skatteintäkter.
Eftersom låginkomsttagare oftare än högdito åker kollektivt vinner den gruppen på att kollektivtrafiken förbättras.
På så sätt får vi alltså (lite av) den utjämning maggie frågade om.
Anders: Men hög skatt på fossila bränslen slår ju i princip igenom på alla produkter och tjänster eftersom de i någon mån är beroende av fossila bränslen för produktion eller transport. Hur gör man då för att skydda låginkomsttagarna?
Maggie: Det kan vara bra att hålla isär begreppen lite. Övergången till ett samhälle med mindre och till slut ingen växthusgasbelastning medför förmodligen lägre total konsumtion, vilket inte är något som specifikt drabbar låginkomsttagarna. Tycker man att den gruppen behöver extra stöd finns det ett antal fördelningspolitiska verktyg att välja bland. Och som jag påpekade ovan: Höjd skatt betyder förvisso höjda priser, men det betyder också högre skatteintäkter – vilka alltså kan användas till att stödja svaga grupper på olika sätt.
Anders, vi som arbetade innan du var född, som både deltog i 68-rörelsen och som betalat pomperipossa-skatt, har nog en annan syn på hur skickliga våra makthavare är på fördelningspolitik…
L: Jag yttrade mig över huvud taget inte om hur skickliga makthavarna är på fördelningspolitik.
Anders, nej du ska väl fördela efter eget huvud.
L: Jag försöker diskutera sakligt, utan personangrepp eller sarkasmer. Är det ett problem?
Anders, så du menar att vi tog bort de mer än 75% av bensinpriset som är skatt, skulle oljebolagen höja grundpriset till samma nivå. Jag har lite svårt att tro på det.
Intressant för all del med en skattediskussion, men det är fortfarande lite svårt att förstå varför vi måste omdana hela samhället (och bland annat trängas i bussar och inte ha råd att konsumera) på grund av en klimatförändring som ännu inte ägt rum, är ytterst osäkert att den kommer att äga rum och förmodligen till mer nytta än nackdel även om den skulle äga rum.
Men jag gillar minskad ojämlikhet. Men vore det inte roligare att göra de fattiga rikare istället för att alla ska vara fattiga, som mänskligheten överlag gjort hittills i historien? (Gissar jag rätt att denna inställning inte kvalificerar mig som vänster, trots jämlikheten?)
De starka fackföreningarna, ja. Tillsammans med snabbt ökande levnadsomkostnader kan de säkert strejka fram en skenande inflationsspiral.
Christopher E: Nu har det väl inte varit på tal att ta bort hela bensinskatten, och om så skedde skulle det förmodligen vara politiskt omöjligt att behålla priset på samma nivå. Men generellt sett finns det ingen anledning för oljebolagen att sänka priserna om konsumenterna redan visat sig villiga att betala.
Det stämmer att utgångspunkten för diskussionen är att det finns en ambtion att sänka koldioxidutsläppen. Om detta inte skulle behövas kommer förstås saken i ett annat läge.
”Men vore det inte roligare att göra de fattiga rikare istället för att alla ska vara fattiga, som mänskligheten överlag gjort hittills i historien?”
Jag förstår inte riktigt. Vilken väg är det du anser att mänskligheten valt hittills? (Vänster är väl för övrigt inget man kvalificerar sig som – det handlar ju om politiska åsikter, inte kvalifikationer?)
Svenska fackföreningar har historiskt sett genomgående tagit ett stort samhällsansvar. (Om du ser det i ett internationellt perspektiv har Sverige en av de fredligaste arbetsmarknaderna, med mycket få strejkdagar.) Det som driver inflationen i dag är stigande energi- och livsmedelspriser.
Det är lite lustigt att man säger att inflationen har gått upp när 75% av det beror på skatter. Och ev. kommer man att höja räntan pga denna inflation. Jaha …..
Inge: Menar du att det är de svenska skatterna som driver inflationen?
Anders: Jag tror att Christopher menar (vilket för övrigt jag också anser) att kommunismen hittills snarare gjort alla lika fattiga än lika rika. Jag växte upp i kommunist-Polen, därför har jag en viss insikt i hur livet under ett kommuniststyre kan te sig. Tro mig, det var inget roligt. Varför tror du att kommunismen skulle lyckas bättre i Sverige än i de forna öststaterna?
maggie: Jag tror att det är ett stort misstag att blanda ihop progressiv beskattning (som jag gillar) med kommunism (som jag inte gillar).
Anders, vad jag skrev i första kommentaren är vad Riksbanken meddelade igår. Eftersom största delen av bränslepriset är skatt är den skatten givetvis inflationsdrivande. Precis som trängselskatter och moms på allt som har med transporter att göra.
Anders, angående progressiv skatt så antar jag att vi fortfarande har det? Inte som på 70-talet då jag betalade 110 procent i skatt, men fortfarande tillräckligt hög för att jag ska jobba så lite som möjligt.
Hemma igen efter lite kvällsjobb, har på tal om klimat berättat om istider mm nere vid stranden (anlitad av länsstyrelsen)…
Ursäktar mig, gjorde en klumpig svårtolkbar mening ovan. Vad jag menade var att mänskligheten under historien förbättrat villkoren för de fattigaste mest, huvudsakligen i väst, men inte bara där. En ”fattig” hos oss idag lever bättre än högsta överklassen inte så långt tillbaka i historien, materiellt och hälsomässigt sett.
De klimatekonomiska ideerna däremot vill bryta denna utveckling, huvudsakligen för de rika, som med alla klimatskatter blir fattigare och sänker sin standard. Skattemedel som Anders mfl vill använda till att lindra effekten på de svaga grupperna, som trots det kommer att drabbas de också.
Men Maggie har rätt i att kommunismen har samma destruktiva effekt på alla samhällsskikt, så jag kunde menat det också. Så är ju också kommunism och klimatpolitik nära besläktade ideologiskt.
Jag föredrar alltså istället fortsätta att medelst hög tillväxt lyfta alla grupper till större välstånd, så att skillnaderna därmed utjämnas (utjämnas, inte försvinner, annars stannar samhället).
Om oljebolagen och skatt: Anders, du har förmodligen rätt i efter skattesänkning sjunker inte priset riktigt till samma nivå som före skatten, men jag har gissningsvis en större tilltro till marknadsekonomi och konkurrens än dig. Det räcker att ett bolag sänker kraftigt och tar stora marknadsandelar så spricker prisbubblan. Jämför med vad lågprisflygen gjort med hela flygmarknaden.
L: Jag konstaterar att Sverige, trots högt skattetryck, har haft låg inflation under en följd av år. Inflationstrycket den senare tiden är en följd av stigande världsmarknadspriser på bränsle och livsmedel, som i sin tur främst beror på ökande efterfrågan från de växande asiatiska ekonomierna.
Om det bör vara större eller mindre progressivitet kan man diskutera. I en europeisk jämförelse jobbar i alla fall inte svenskar särskilt lite.
Anders:
Vi kanske inte jobbar lite, men vi jobbar svart.
Fram för ”Flat tax”
Christopher E: Vi är inte överens om vilka destruktiva effekter ”de klimatekonomiska idéerna” kommer att få på lite sikt, men det är en diskussion som kan svälla över alla bräddar.
När det gäller parallellen mellan olljebolagen och lågprisflyget finns det en fundamental skillnad: Lågprisflyget öppnade upp en tidigare underutvecklad marknad, medan det är svårt att se någon sådan utveckling på grund av ett priskrig på olja. Oljebolagen är helt enkelt inte dummare än att de förstår att de alla är förlorare på ett ”race to the bottom”. Nya aktörer som lockas av övervinsterna skulle säkert kunna spräcka bubblan, men det finns sannolikt enormt höga trösklar emot att komma in på marknaden. Faktum är ju att oljebolagen gör fantasivinster redan i dag.
Anders: ”Men generellt sett finns det ingen anledning för oljebolagen att sänka priserna om konsumenterna redan visat sig villiga att betala.”
I en marknadsekonomi utan statliga interventioner är höga vinster prissänkande. Detta beror på att höga vinster leder till större investeringar. När investeringsprojekten är färdigställda ökar produktionen och priserna sjunker. De kortsiktiga övervinsterna är samhällsnyttiga om man med samhällsnytta menar att de fattiga ska kunna öka sin köpkraft.
”Nya aktörer som lockas av övervinsterna skulle säkert kunna spräcka bubblan, men det finns sannolikt enormt höga trösklar emot att komma in på marknaden. Faktum är ju att oljebolagen gör fantasivinster redan i dag.”
Statliga interventioner gör att oljebolagen hindras ifrån att investera i större oljeutvinning. I exempelvis USA får inte olja utvinnas utanför kusterna och inom en stor del av landet. När det gäller oljebolagens vinster är dessa nominellt höga eftersom oljebolagen omsättningsmässigt är stora. Oljebolagens vinster i förhållande till investerat kapital och omsättning ligger på medelnivå jämfört med andra branscher. De privatägda oljebolagen utvinner endast 4 % av all olja medan statligt ägda bolag utvinner 96 %. Problemet med de statligt ägda bolagen är att vinsterna inte återinvesteras utan används till offentlig konsumtion.
”Tycker man att den gruppen behöver extra stöd finns det ett antal fördelningspolitiska verktyg att välja bland. Och som jag påpekade ovan: Höjd skatt betyder förvisso höjda priser, men det betyder också högre skatteintäkter – vilka alltså kan användas till att stödja svaga grupper på olika sätt.”
De fattiga blir inte rikare för att de får mer pengar. De fattiga blir rikare för att pengarnas köpkraft ökar. En större köpkraft uppnås genom att större investeringar ökar produktionen. Problemet med höga skatter är att de leder till en större nominell (i kronor)konsumtion men på längre sikt till en lägre real (i antal varor) konsumtion. Detta beror på att investeringarna sjunker och därmed den framtida möjliga produktionen. Det är produktionen som skapar konsumtionen, och inte tvärtom. Detta beror på att företagen tar kostnaderna långt innan de färdiga produkterna ger intäkter. Det är således enbart sparandet som kan finansiera produktionen.
De fattiga hade tjänat på att penningmängden hade varit stabil eftersom en större produktion hade lett till sjunkande konsumentpriser. De fattiga förlorar dock på dagens system där bankerna tillåts att öka penningmängden når utlåning sker. De som först får tag på de nya pengarna är oftast de rika. De rika gör vinster på de nya pengarna genom att pengarna används innan priserna stiger på konsumtionsvaror, fastigheter och aktier. De som förlorar är de fattiga som oftast är sist om att få tag på de nya pengarna eller inte alls får tag på pengarna. De fattiga gör förluster eftersom de nya pengarna leder till högre priser på konsumtionsvarorna.
Anders och Per olof, suply demand sätter priset. Om skatten sänks så kommer priset att sänkas. Så som det ser ut i dag på ologopolmarkanden drivmedel är bara bruttomarginalen 1 kr per liter, det skall täcka alla kostnader plus ge någon ev vinst.
Jet har nu varit inne och pressat till 90 öre, därav alla priskrig. Nu kommer statoil att köpa jet och lägga ner lite mackar så de inte får fär stor marknadsandel. ST1 har sagt att man skall öppna mackar i sverige men har lagt sin etablering på is pga priskrigsvapnet. Mao om inte Statoil&co håller låga marginaler så kommer det in andra aktörer och pressar ner de redan löjliogt låga marginalerna.
maggie – kommunist polen? Kommunistiska stater är kapitalistiskt styrda och beroende av en marknad de med. Bara med den skillnaden är där är makten viktigare än profiten, men man får för den skull inte glömma hur viktig profiten är även där.
Energiskatt på bensin har vi sedan den infördes betalat in till staten ca 750 miljarder, vart har de pengarna tagit vägen? Infltionsdrivande har de säkert varit. Inflationen är ett styrmedel i ett kapitalistiskt land för att hålla arbetarnas löneanspråk nere.
Skattepolitik är inflationsdrivande liksom bankers, medborgares krav på sin del av kakan, prishöjningar mm. Allt som genererar pengar är inflationshöjande.
CO2 debatten är bara en bluff för att suga ut och hålla nere våra krav på förbättringar i samhället. De rika känner ingenting av höjda priser, snarare tvärt om de blir rikar i inflationssamhällena.
Hela miljötänket luktar skojeri lång väg, vad har hänt med alla 100 tals miljarder under de år som miljön varit på tapeten? Har vi fått en bättre miljö? NEJ! Snarare ett kallare klimat.
Kjell skriver: ”Inflationen är ett styrmedel i ett kapitalistiskt land för att hålla arbetarnas löneanspråk nere.”
Och vilken planet har du levt på de senaste årtiondena? Inflation är det som gör att arbetare kräver kompensation, med högre löner. Hur reallönen och därmed köpkraften sedan blir, det är en annan femma.
”Kommunistiska stater är kapitalistiskt styrda ” Jaja, och kapitalistiska företag är planekonomier eftersom de planerar sin produktion?
Du tycker inte du blandar ihop äpplen med päron nu?
thomass – Jaha jag trodde inflationen kom efter de högre lönerna. Så får arbetarna det förklarat när de kräver högre lön. Föresten så argumenterar politiker och industriledare mot högre lön just för att de är inflationsdrivande. Allt för att vi skall tycka att det är nog ”ingen idé” med högre lön.
Ja kapitalistiska företag i ett kapitalistiskt styrt land är kan man säja, planekonomier, för du skall inte inbilla mig att ett företag klarar sig utan staten och dess politiker och byråkrati. De behöver, företagen alltså – utbildad arbetskraft, sjukvård till arbetskraft, skola till framtida arbetare, ett konsumtionssystem som underhåller arbetarna – så snacka om planekonomi! Detta var bara några exempel.
Kiell G. Holmsten: Nu – tack vare Din kommenrar har jag förstått varför USA ekonomi är starkast i världen. Jag visste inte att staten där betalar för allt:)
Jag har inte sagt att staten i USA betalar för allt?. Förstår inte vad du får det ifrån. Det är ju inte sant, men jag kan förstå din tankegång där?
När Busch startade kriget i Irak, ökade han på sin krigsbudget till ofantliga hundratals miljarder dollar! Men vilka är det som gör den största profiten där, inte är det arbetarna. Det är Industrimagnaterna som gottar sig i krigsmaterielvinster.
Här i Sverige har vi ju Wallenberg bland andra som gottar sig i JAS projektet till vårat försvar. Staten styr med hjälp av tjänstemän det kapitalet (bl.a. Wallenberg!) skall göra profit på. Snacka om marknadsekonomi, från offentliga skattemedel till profithungriga statskapitalister!
Eller staten startar ett telefonbolag (Telia) med hjälp av generationers skattemedel. Sedan skall det säljas ut till hungriga affärsmän, vilka gör vinsterna på upparbetat kapital. Jo just affärsmännen, eller har du en annan förklaring?
Allt detta är marknadsekonomi precis som i ett socialistiskt kapitalistiskt samhälle. Staten och byråkrater styr produktionsmedlen med hjälp av affärsmännen (byråkrater) i alla idag ekonomiskt styrda samhällen!
Höga bensinpriser är verkligen skrämmande. Här är något annat som kan vara skrämmande: Ett scenario för en värld med 1000 ppm koldioxid.
”Waves slowly lap on the quiet shore, slow-motion waves with the consistency of gelatin. Most of the shoreline is encrusted with rotting organic matter, silk-like swathes of bacterial slick now putrefying under the blazing sun … [W]e look out on the surface of the great sea itself, and as far as the eye can see there is a mirrored flatness, an ocean without whitecaps. Yet that is not the biggest surprise. From shore to the horizon, there is but an unending purple color — a vast, flat, oily purple. No fish break its surface, no birds or any other kind of flying creatures dip down looking for food. The purple color comes from vast concentrations of floating bacteria, for the oceans of Earth have all become covered with a hundred-foot thick veneer of purple and green bacterial soup. …There is one final surprise. We look upward, to the sky. … We are under a pale green sky, and it has the smell of death and poison. We have gone to Nevada of 200 million years ago only to arrive under the transparent atmospheric glass of a greenhouse extinction event, and it is poison, heat and mass death that are found in this greenhouse.”
http://gristmill.grist.org/story/2008/5/29/105757/723
Anders: Jösses, du vet verkligen hur man förstör en helg. 😉
Kjell G. Holmsten:
” Ja kapitalistiska företag i ett kapitalistiskt styrt land är kan man säga
planekonomier, för du skall inte inbilla mig att ett företag klarar sig
utan staten och dess politiker och byråkrati. De behöver, företagen
alltså utbildad arbetskraft, sjukvård till arbetskraft, skola till framtida
arbetare”..
Högre utbildning i USA kostar pengar, företagen betalar försäkringar
för sina arbetare alt. arbetare betalar själva privata försäkringar
( sjukvård i USA är ju för det mesta privat och BRA!) skola till framtida
arbetare (bra skolor för framtida bra arbetare är i USA privata!)
Jag blir stum! Fattar ingenting?
Kjell G. Holmsten:
Planekonomi betyder att staten bestämmer tex mycket av en vara skall produceras oavsett om den där varan behövs eller ej, eller vem överhuvudtaget vill köpa den; staten bestämmer tex hur många läkare skall utbildas oavsett om det blir för många eller för få (Du har mycket bra exempel i Sverige, på 80-talet bestämde man att minska antalet platser för utbildning av läkare och tandläkare, och nu försöker man ta dem från andra länder tex Tyskland, Polen osv. Staten bestämmer vad man skall lära i skolan och hur och vara ungdomar saknar baskunskoper i svenska eller matte.Telia är inte konkurrens kraftig eftersom det är i statlig ägo.
I marknadsekonomier är det efterfrågan och inte staten som bestämmer
och privata aktörer på marknaden konkurerar med varandra för att få kunder.
Har du förstått nu vad jag menar?
Jag vet vad du menar och det är sorgligt att du gått på den där smörjan för det stämmer inte. Läs mina komentarer en gång till.
Telia är sålt till 35-40% tror jag.
Staten i USA bestämmer också vad medborgarna skall tillveka och handla. Vet du vad att ”skapa behov” betyder. Behövs bilen, mobilen, tv, bio, oxfilé osv? Eller har medborgarna beställt sin första TV 1940 eller så?
Det är staten som utvecklat Datorer, sateliter, gps osv. Sedan tar några företag över produktionen när behoven är skapade och företagen/affärsmännen börjar göra profit. Men det är staten som hela tiden styr behoven där också.
Kjell G Holmsten,
staten fixar ingenting!
Du kan fråga maggie, mig eller ett otal andra utvandrare från de ”fina” statsregelerade ekonomierna.
Att skapa behov, är ett relativt begrepp, dvs man kan endast skapa dem om tillgångarna finns.
Omvänt, i ett statssyrt samhälle, bestämmer staten vad som skall delas ut. Följden blir att det som finns blir snabbt en bristvara.
Detta sagt av en som har genomlevt eländet.
Om du har några problem att folk skall profitera på sina handlingar, ja då vet jag inte hur du skall bli behjälpt. Även en enkel bonde vet att utsädet skall löna sig. Vad har du för revolutionerande ideér?
Ja att de socialistiska länder ni kommer ifrån skulle vara ”demokratiska” är otänkbart, att våra är demokratiska är också otänkbart. Snarare styr facistiska idéer dessa samhällen. Alla skall tänka lika, alla skall handla lika – alltså arbeta, gå i lära i statens skolor, vara lydiga arbetstagare, vara lydiga samhällsmedborgare, det absolut viktigaste är att en samhällmedborgare skall vara lydig! Är hon inte det väntar mentalsjukhus, fängelse, arbetslöshet, invaliditet, utanförskap, psykisk ohälsa. Lydnad är det absolut viktigaste i facistiskt styrda samhällen. Detta gäller i alla kapitalistiska samhällen om de så kallar sig för ”fri planekonomi” eller ”av staten styrd planekonomi” så är de alla i någon grad facistiska. Jag vill bort ifrån tänket att någon ”elit” skall styra och ställa med våra liv.
Sovjetunionen och dess lydländer i Östeuropa kallade sig villigt för socialistiska och demokratiska, vilket var osant. De intellektuella i väst skrattade åt att östländerna skulle vara demokratiska, vilket de ju inte var. Men biföll att de var socialistiska! Som sedan användes som ett vapen mot socialismens idé. Den socialism vi hittills skådat på vår jord har alla varit odemokratiska, men det har också de liberala kapitalistiska länder varit och är än idag. Alla dessa ekonomier kapitalistiska eller socialistiska har alla varit beroende av staten som vapen för den elit som styrt i länder som också varit rent kapitalistiska ekonomier. Det enda land som brukat folkmakt och där arbetarna själva styrt det ekonomiska planerandet var under revolutionens Spanien, men det hade ingen hjälp varken från någon socialistisk stat eller liberalistisk stat mot Nazismens Hitler och Fazismens Franco.
Kjell, dags att återgå till klimatdebatten..!
Jag svarar du styr!
Kjell G, det är lite beklämmande att läsa ditt veklagan över ekonomiskt friare länder, och de brister du menar dig se där. Dessutom mestadels felaktiga …
Snart lär vi få pröva på den gröna socialismen där planekonomin fördelar resurser baserat på antalet tillgängliga utsläppsrätter.
Typ: ”Tyvärr vi kan inte tillverka fler skor i år eftersom utsläppsrätterna för skoproduktion är slut.”
Reinfeldt drar i handbromsen, ingen högre bensinskatt nu säger han i radionyheterna. Det räcker att världsmarknadspriset på olja stigit, vi behöver inte vara bäst i världen när vi faktiskt redan är det. Ungefär så sa han och även någonting om att folk är trötta på koldioxidskatter…
Låter hoppfullt..?
Härligt, man kan alltid lita på en populist.
L: Det låter hoppfullt, faktiskt. Vi är en snart i Sverige framme vid en demokratisk revolt mot klimatskattevansinnet, tror jag, liknande utvecklingen i England.
En politiker med näsa för väljarpreferenser känner av detta. Då kanske det visar sig att den gröna övertygelsen och flosklerna inte sitter så djupt trots allt.
Jag tycker faktisk Sverige är bra på en massa saker, men talet om världsbäst på klimatvansinne gör mig trött.
L: Jag yttrade mig över huvud taget inte om hur skickliga makthavarna är på fördelningspolitik.