Alarmism i TIME Magazine

Bryan Walsh skriver i TIME att det är oroväckande hur lite allmänheten förstår och bryr sig om klimatförändring. Valda delar av artikeln nedan. Missa inte den fina bilden som inleder artikeln i TIME.
(ur TIME Magazine)

The shocking study reflects the tremendous gap that exists on global warming. On the one hand are the scientists, who with few exceptions think that climate change is very serious and needs to be dealt with immediately and ambitiously. On the other side is the public, which increasingly believes that climate change is real and worries about it, but which rarely ranks it as a high priority.

(…)

It may seem to many like good common sense to wait until we see proof of the serious damage global warming is doing before we take action. But it’s not — we can’t ”wait and see” on global warming because the climate has a momentum all its own, and if we wait for decades to finally act to reduce carbon emissions, it could well be too late. Yet this simply isn’t understood. Someone as smart as Bill Gates doesn’t seem to get it. ”Fortunately climate change, although it’s a huge challenge, it’s a challenge that happens over a long period of time,” he said at a forum in Beijing last year. ”You know, we have time to work on it.” But the truth is we don’t.

(…)

If elite scientists could simply solve climate change on their own, public misunderstanding wouldn’t be such a problem. But it can’t. Reducing carbon emissions sharply will require all 6.5 billion (and growing) of us to hugely change the way we use energy and travel.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Malin Fritzén

    Hej Maggie!
    Jag jobbar på varumärkesbyrån Rewir (inte undersökningsbyrån som du skriver i ditt inlägg från maj), numera systerbyrå till din arbetsplats Hilanders som också ingår i intellectakoncernen. Jag har själv jobbat med klimatfrågan sedan 2002, på den tiden när klimatskeptikerna fick lika mycket utrymme som de som tror på IPCC:s forskningsresultat. Min reflektion är delvis att du kastar sten i glashus, det vill säga, oavsett om man tagit ställning för eller emot så funkar hjärnan så fiffigt att den lätt söker bekräftelse på det vi redan vet/tror. En huvudutmaning i kommunikationsarbete om man vill påverka en åsikt på någon nivå.
    Det jag, som tillhör dem som tror på att människan bidragit tillen förtätning av koldioxid i atmosfären, är mest fascinerad av är det här med synen på risk när det gäller klimatskeptikerna. Hade forskningsresultaten som påvisar att människan INTE påverkar resultatet varit 100-procentiga så hade debatten aldrig uppstått. Det betyder att även för den största klimatskeptikern måste det finnas en riskbedömning som gör gällande att man själv kabn ha fel och någon annan rätt. Med tanke på konsekvenserna om ni som är skeptiker har fel borde det vara bättre att utgå från att göra något för att minska utsläppen av koldioxid än tvärtom. Det går ju att snegla på katastrofen i Sudan för att ana vidden för inte minst tredje världen om det nu visar sig att människan påverkar klimatet och vi faktiskt kan göra något.

  2. Malin Fritzén

    Ps när jag kikar på kommentarerna på din blogg ser jag att majoriteten är män. Det verkar trots allt ligga någon sanning i beskrivningen av vår kommunikationsmålgrupp Skeptikerna 😉

  3. Malin Fritzén: Malin, det går inte att bevisa varken det ena eller det andra, eftersom vi inte kan experimentera med klimatet. Jag anser också att vi ökat mängden koldioxid i atmosfären, inget snack om det. Däremot tror jag att klimatkänsligheten är lägre än vad IPCC påstår i sina rapporter.

  4. Malin Fritzén: Om du går ett steg längre så kanske du konstaterar att det bara är män som orkar sätta sig in i komplicerade frågor, medan kvinnor föredrar att pladda om senaste mode. 🙂

  5. Malin Fritzén

    Det intressant är ju att du skriver tror. Om framtiden vet vi ju lite, men forskningen gör ju antaganden med sannolikhetsgradering. Om det finns minsta chans att de framtidscenarier infaller som IPCC slagit fast är det banne mig vår generations roll att agera. Jag ser dagen framför mig när min nu ettåriga dotter ställer frågan: Mamma, ni visste så mycket, varför gjorde ni så lite? Sen håller jag med om att det är I-länderna som bör ta det största ansvaret.

  6. Malin: ”Tror” använder som en synonym till ”anser”. Och man kan inte beräkna sannolikheten för något som ännu inte inträffat.

  7. Malin Fritzén

    Jag tror inte svaret är att män i större utsträckning orkar sätta sig in i komplicerade frågor, jag tror att män i större utsträckning bygger sin självkänsla på att köra omkring i stora bensinslukande jeepar och gärna försvarar det med att de inte tror på klimatförändringarna 🙂

  8. Malin: Du vill väl att din ettåriga dotter ska få ett minst lika bra liv som du själv, eller hur? I så fall borde du vara angelägen om att den ekonomiska tillväxten och teknologiutvecklingen fortsätter, inte bromsas, vilket kommer att bli fallet om man inför långtgående restriktioner vad gäller CO2-utsläpp.

  9. Malin: Du menar alltså att kvinnor är mer mottagliga för domedagsscenarier? Alla dessa har hittills en sak gemensamt – inget av dem har gått i uppfyllelse.

  10. Malin Fritzén

    Jag åt müsli till frukost igår, i förrgår, förra veckan, jag faktiskt det senaste halvåret. Undrar vad sannolikheten är för att jag ska äta müsli imorgon igen?
    Jo, det går att göra prognoser och sannolikhetsberäkningar baserat på historiska fakta.

  11. Malin: Du missförstår detta helt. Att äta/inte äta müsli är som att singla slant. Bara två möjliga utgångar. Du kan inte jämföra detta med något så komplext som klimatsystemet, som vi dessutom inte förstår till fullo.

  12. Malin Fritzén

    Ett banalt exempel för att påvisa att forskning kan visa på framtida scenarier. Nej, exakt vad som händer vet ingen, men som sagt, det räcker att veta vad som skulle kunna hända för att åtminstone jag väljer att agera istället för att stå passiv.
    Nä du, nu måste jag jobba, och du med, annars säger jag till Rikard 😉 På återseende, jag kommer att återvända till din blogg!

  13. Mats Frick

    Maggie – ”det går inte att bevisa varken det ena eller det andra, eftersom vi inte kan experimentera med klimatet”. Jo vi kan experimentera med klimtatet. Att släppa ut växthusgaser och ändra markbruk ÄR ett experiment. Det genomförs dock utan kontrollparametrar. Frågan är inte om vi kan utan om vi bör.
    PS Malin och Maggie: jag är man, påläst och övertygad om AGW. Släpp könsreferenserna. DS

  14. Mats Frick

    Malin – Om du vill ha input i varför bildade människor inte förstår frågans natur kan du kolla in John Stermans artikel. Han och hans kompisar har även en blogg.

  15. Mats F: Ja, det påstås att vi just nu utför ett avancerat experiment vars utgång är oviss. Vad jag menade med den formulering du lyfte fram var att vi IDAG inte kan TESTA om AGW-hypotesen stämmer eller inte för att sedan välja hur vi vill agera.
    PS Jag är inte koldioxidneutral men däremot könsneutral.

  16. Malin Fritzén

    Ps Maggie, du svarade aldrig på din reflektion kring risk. Hur stor risk är du beredd att ta? anser är fortfarande inte synonymt med vet…

  17. Thomas

    Maggie, klimatfrågan är inte unik, hur tycker du rent allmänt att man skall agera i alla de situationer där man inte kan testa i förväg för att se konsekvenserna av sina handlingar? Följa minsta motståndets lag och hoppas på det bästa?

  18. 00

    Malin
    Självklart finns det en liten chans att IPCCs scenarior inträffar, precis som det finns en liten chans (eller risk) att varje domedagsprofetia inträffar.
    Men för att vi skall kunna agera meningsfullt för att minska risken för undergång så får det bara finnas en profetia som kan bedömmas som mycket mer sannolik än de andra. T.ex. kan vi av försiktighet inte samtidigt agera för att sänka temperaturen av rädsla för en kommande uppvärmning och för att öka temperaturen av rädsla för en ny istid. (Inget av dessa scenarion är i sig osannolikt.)
    Så det är fullt förnuftigt att kräva övertygande bevis för AGW för att agera mot denna, i synnerhet om man vill visa hänsyn mot sina barn.

  19. Malin Fritzén

    Maggie, varifrån hämtar du kunskapen om att risken är väldigt liten? Vad är det hos dina forskare som ger dem en så hög trovärdighet att du kan bedömma att risken är liten? Hur ser du på risk i det här fallet i förhållande till tänkbara konsekvenser?

  20. Jörgen E

    Malin
    Sök lite på Medieval Warm Period så ser du att det för ca 1000 år sedan var betydligt varmare än idag (jordbruk på grönland, vindruvsodlingar i mälardalen etc). Detta ledde inte till någon galopperande växthuseffekt utan slutade när jordens naturliga klimatvariationer istället gick in i det som historiker kallar för lilla istiden. Detta fick oerhört negativa konsekvenser helt enkelt därför att kallare klimat generellt sätt är sämre för jordens befolkning än varmare (naturligtvis inom rimliga gränser). Efter lilla istiden blev det långsamt varmare igen, en trend som fortsatt fram till idag och den senaste hundraårsperioden är inte på något sätt orginell.

  21. 00

    Malin, i #5 kräver du att vi skall agera oavsett riskens storlek. Citat:
    ”Om det finns minsta chans att de framtidscenarier infaller som IPCC slagit fast är det banne mig vår generations roll att agera.”
    Hur stor risken sedan är behöver vi inte vara eniga om för att diskutera dit krav.
    Anser du då att vi också skall agera för att förhindra en ny istid, vilket det också kan vara svårt att kvantifiera risken för, men vars konsekvenser vore ännu värre?

  22. Thomas

    Jörgen, om man som du föreslår söker på MWP får man som första träff Wikipedia som inleds: ”The Medieval Warm Period (MWP) or Medieval Climate Optimum was a time of warm climate in the North Atlantic region, lasting from about the tenth century to about the fourteenth century.” Det var med andra ord primärt ett lokalt fenomen, och jorden var inte varmare då än nu. Under MWP hade man utbredd torka i västra Nordamerikan och Östra Afrika. Bara för att det var bra för Europa behöver det inte vara bra för resten av världen.
    Det odlas f.ö. druvor i Sverige upp till Mälardalen numera också.
    oo, du må kräva ”övertygande bevis” för AGW, problemet är att med Maggies resonemang är det principiellt omöjligt att få sådana.

  23. Gunnar Littmarck

    Om inte detta är ett spel för att få bloggen att hetta till är mitt arsle en tullpan.
    Malin försöker provocera med suv-gubbar m.m.
    Vore hon på riktigt kunde hon observera:
    Någon global uppvärmning finns inte under den tid det förbränntas som mest fossilkol..
    En global uppvärmning med 2-3 C ger ett för det bilogiska livet bättre klimat.
    Mänsklig fossilförbränning ökar för allt som går, inga av de dyra åtgärder som planeras kommer ens minska ökningstakten.
    De satellitmätningar jag hänvisar till visar att låga moln ökad då vi eldat som mest, slutsats först¨åarkningseffekter  är oändligt mycket svagare än försvagningseffekter…
    Ingen här är så dum att vi inte vet att den moderna människan påverkar klimatet, men det tycks dock som det är lika mycket kylande som värmande.
    Sist men inte minst så är det skitenkelt att öka den globala enegiutstrålningen om det i en framtid skulle finnas ett behov av det..
    Jag blir lite besviken på Mats (eller så leker du med)
    Malins genusperspektiv var för att ytterligare provocera, så dum att tro att kvinnor vet bättre, är nog bara några skattebetalda genusforskare.
    Kolla gärna hur många Craig Venter Steven Jobbs eller banbrytande konstruktörer i komplicerade elektro mekaniska produkter världsmästare i chack, som är kvinnor..
    Jag finner en på hundra (knappt)
    Inte konstigt då den dummaste prosenten av mänskligheten är helt överepresenterad av oss män, likväl som den mest begåvade..
    Basik knowlege
    Icke sant provokations Malin?

  24. 00

    Thomas
    ”du må kräva “övertygande bevis” för AGW, problemet är att med Maggies resonemang är det principiellt omöjligt att få sådana.”
    Det är väl i så fall ett problem för AGW-teorin och inte Maggies resonemang, eller hur menar du?

  25. Oj vilka många olika aspekter på vetenskap, forskning, politik, karriärslit, journalism och katastrofer som klimatförändringen orsakar. 🙂
    Och nu senast en liten debatt om huruvida det är män eller kvinnor som engagerar sig mest för att försöka förstå.
    Spännande tycker jag. Klimatförändringen engagerar.
    Jag tror att vi upplever en klimatförändring. Konstigt vore det annars. Det har ju aldrig tidigare varit stabilt, så varför skulle det plötsligt stanna på en bekväm nivå? En nivå som ändå skapar ekonomiska kriser och annat elände.
    Behöver vi politiker som försöker styra klimatet? Behöver vi politiker som försöker behålla och stärka makten genom att övertrumfa varandra genom att skrämmas? Behöver vi politiker som inte har några lösningar, men som lockar med att dom förstått att vi närmar oss en framtida klimatkatastrof, en katastrof som ”vi alla” måste hjälpa till att förhindra?
    Hur hade det varit om dom för många herrans år sedan lockat med att dom förstått en framtida ekonomisk katastrof? Och dragit in alla medborgare i en lösning genom olika skatter och en förfärlig massa dåligt samvete?
    Pengabubblan har blåsts större än CO2-bubblan i smyg. Och det har skett stup i ett. Utan att göra anspråk på vetenskaplighet så tror jag att den katastrofcykeln blir kortare och kortare….
    Men vi överlever nog den avkylningen också, även om det blir lite annorlunda efteråt.

    Jag vill ha politiker som ser till helheten och slutar att blint titta på vad som är populärt i media!

  26. Ursäkta att jag inte lyckats få till ”nytt stycke” där jag vill..
    Men det är hyggligt läsligt ändå hoppas jag

  27. Inge

    ”Det odlas f.ö. druvor i Sverige upp till Mälardalen numera också.”
    Inte för att jag vet men eftersom det experimenteras en hel del med grödor: Kan det inte vara så att de druvor som nu odlas i vårt land är framtagna för att vara särskilt köldtåliga?

  28. Christopher E

    Thomas; det här har vi tjatat om många gånger, men det finns proxies från alla jordens kontinenter (+ havsbaserade sediment) som visar att medeltida värmen var ett globalt fenomen.
    Inte så överraskande, den ligger i en cykel som tydligt går att påvisa under hela holocen.
    Wikipedia må anse något annat, men Wikipedia är bevisat pro-AGW, selektiv, och inte riktigt något sanningsvittne i denna fråga.

  29. Christopher E

    Malin, att agera i panik för en hypotetisk risk är inte nödvändigtvis vettigt. Betänk ”risken” att klimatförändringar är naturliga, tänk om det blir allvarligt kallare och vi redan har spenderat pengarna på koldioxidpolitik som vi skulle behövt för anpassning.
    Eller ett annat exempel. Risken att jorden träffas av en stor asteroid och utrotar mänskligheten är högst reell. Ska vi därför lägga zillioner pengar och offra nästan hela hela vårt globala välstånd på att utveckla ett rymdbaserat superförsvar? För tänk om asterioiden kommer om 7 år? Vad ska framtida generationer säga om att vi kände till detta hot och inget gjorde? (Fast de är ju döda då och säger inget, förstås).

  30. Vad som är ”övertygande” bevis är svårdefinierat. Men, ETT ENDA bevis på AGW modellerna från data observerade under detta århundrade vore intressant…

  31. Thomas

    Inge, å ena sidan tar man fram nya grödor, å andra sidan så är transporterna idag så mycket lättare. Förr odlade man i marginellt klimat för att det var så dyrt och komplicerat att importera. Skulle munkarna ha nattvardsvin fick de odla druvorna själva även om vinet vart dåligt.
    Christopher, Wikipedia ”bevisligen pro AGW”? Vari skulle det beviset bestå? Att någon snubbe påstått det efter att inte fått in sina egna ändringar?
    Att agera i panik är aldrig vettigt, men det är å andra sidan bara ett slagord att ta till när man handlar utgående från vetenskapliga rapporter sammanställda under decennier.
    Asteroider eller härdsmälta i kärnkraftverk är exempel på katastrofer med stora konsekvenser men låg risk. Multiplicerar man ihop dem så blir sannolikheten att drabbas av endera rätt lite, även om kalkyler visar att risken för medelstora asteroidnedlag inte är helt försumbar. Återföljande ”år utan sommar” med missväxt kan döda hundratals miljoner även om själva nedslaget inte har ihjäl så många. F.n. kartlägger man asteroider i banor som kan korsa jorden. Till en rimlig kostnad kan man då ta reda på om något akut hot föreligger och sätta igång och bygga någon sorts asteroiddödare om man finner att en sten riskerar träffa jorden om ett par decennier. Inte panik, men en rationell respons.
    AGW är närmast unikt därför att det handlar om något där både konsekvenserna och sannolikheten är stora. Inte 100%  som somliga tycks tro behövs för att agera, men en bra bit över 50%.

  32. Gunnar Littmarck

    Detta är helt för djävligt, jag tvingas vara helt enig med Lars Bååth för tredje gången, (hatar att vara smörig och enig, jag trivs bäst då jag har alla emot mig, då vinner jag också mest kunskap och insikt) med tillägget visa en indicie, bevis är kanske för svårt.
    Eller hur Malin?

  33. Monodemon

    Därför inte lägga trillioner dollar på allt skakigare AGW-hypoteser.
    Enough said.

  34. 00

    Att jämföra sannolikheten för slumpmässiga händelser (typ asteroidnedslag) med sannolikheten för att en hypotes (AGW) är riktig är verkligen som att jämföra äpplen och päron.
    Slumpmässiga händelser inträffar med en viss sannolikhet och forskningen kan leda till en bättre uppskattning av dess storlek. AGW-hypotesen är antingen sann eller falsk (oberoende av vilken forskning vi bedriver).

  35. Nja oo. Jag tror nog att de flesta är överens om att AGW som hypotes är korrekt. Ökat CO2, vilket händer och vilket minst en hel del är mänskligt betingat, gör en växthuseffekt. Däremot är många av oss skeptiska till att denna växthuseffekt verkligen är det som driver temperaturökningen. Jag är väldigt skeptisk till modellerna, inte till hypotesen om växthuseffekt av CO2.

  36. Jättetråkigt att följa alla binära debatter om vad som är sant eller falskt i en komplex värld.
    Men det är intressant att följa hur media skapar det som är intressant, och därefter påverkar våra politiker – och forskningens resurser.
    Och hur det bildas läger för eller emot.
    Antag att det är sant att klimatet förändras på grund av att vi blir fler människor på jorden.
    Då finns minst tre alternativ:
    1. Vi blir färre igen och försöker överleva som förr..
    2. Vi fortsätter att bli fler, och hjälps åt att utveckla teknik för att leva gott i alla hörn av jorden.
    3. Vi vill leva som nu, och hindrar därför andra från att få det lika bra eftersom jordens resurser inte förmår att försörja fler med nuvarande teknik.
    De tre alternativen är naturligtvis, och tack och lov, politiskt och demokratiskt omöjliga.
    Men att använda klimatförändringar för att försöka lösa det dilemmat är förödande. Det blir bara stopp och belägg för all utveckling och styr om våra resurser på fel spår.
    Så länge det inte handlar om åtgärder för att förbereda oss för möjliga klimatförändringar så är klimatsnacket mest av ondo.
    Men jag välkomnar fler nyfikna skeptiker och gillar Maggies vaksamhet.

  37. 00

    Lars,
    Jag tror att de flesta även intolkar i AGW-hypotesen att de observerade temperaturökningarna är antropogena, inte att växthuseffekten är liten obskyrhet där GW domineras av annat än A.
    aGW med litet a???

  38. Christopher E

    Thomas: Det där med procenten är ditt eget tyckande. Det finns naturligtvis inget sätt att bestämma om det föreligger 50% klimatrisk. Det vill säga en risk för en antropogen temperaturstegring av en sådan kaliber att det motiverar dyra preventiva åtgärder. Jag tror det är nära 0%. Mitt exempel med nedslag från rymden är högst relevant. Jag är naturligtvis lika lite oroad av det som av modellgissningar från klimatspekulationer, men faktum kvarstår, det finns inget seriöst förebyggande arbete för att skydda jorden. Rymdtekniken får allt mindre anslag. Att kartlägga asteroider räcker inte, kometer kan komma med betydligt kortare förvarning. Att klimat prioriteras och astronomi nedprioriteras har inget med relativa sannolikheter att göra, utan med att astronomi är ointressant för de starka politiska och ideologiska krafter som driver på i klimatfrågan för att få en världspolitisk omställning.
    Panik är vad som i realiteten vi har redan nu i klimatfrågan. Istället för en lugn och sansad teknikövergång, ropar alarmister på en snabb omställning av energiförsörjning, globalisering, livsmedelsförsörjning med mera. Välbehövlig tillväxt ska stoppas. Otillräckliga alternativa energiformer byggs ut samtidigt som traditionell energiförsörjning tillåts förfalla. Energikris blir resultatet. Ett gigantiskt experiment med högst osäker utgång. ”Det är bråttom, vi kan inte vänta” ropar de trogna, för att slippa få sin ideologi granskad. Panik är ordet.
    Risk för klimatförändringar som påverkar mänskligheten finns alltid. Klimatet kommer att fortsätta ändras med eller utan människan vad vi än gör. Då är den bästa taktiken att medelst tillväxt bli så rika som möjligt för att hantera det. Skulle det inte bli några allvarliga klimatförändringar är inget förlorat med en sådan taktik.

  39. Thomas Palm: Du kan lika gärna använda Aftonbladet som referens som Wikipedia. Massor av skeptiker har klagat på censuren där och hur Wikipedia är ensidigt pro-AGW. Googla runt lite så ser du. Det sätt som Wikipedia produceras på duger inte för vetenskap. Man ska inte använda Wikipedia som referens i vetenskapligt material. Kanske du då :-).  

  40. Malin Fritzén: Beträffande ”vet” – jag tror att det är mycket få människor som kan säga att de ”vet” med 100%ig säkerhet. Jag vet egentligen mycket lite och ju mer jag lär mig desto mer inser jag hur mycket det finns kvar att lära.
    Beträffande risk – läs en utmärkt bok av David Eberhard ”I trygghetsnarkomanernas land” så kanske du förstår hur jag tänker.

  41. Jens

    Får instämma med Maggie. David Eberhards bok ”I trygghetsnarkomanernas land” är väldigt bra och borde vara obligatorisk läsning för varje svensk. Inte varje dag en chef för en svensk psykiatrisk avdelning ställer diagnosen att staten samt det svenska samhället, dess innevånare, lider av panikångest och att det styr det mesta vi gör i våra liv och hur staten agerar. Allt underbyggt med fakta och en stark argumentation.
    Sen kan jag rekommendera dig Malin som genom att du äter müsli varje dag anser att du har fört i bevis – citat ”Jo, det går att göra prognoser och sannolikhetsberäkningar baserat på historiska fakta.” Läs Nassim Nicholas Talebs bok ”The Black Swan: The Impact of the Highly Improbable”.
    Malin, du har jobbat med det här sen 2002 säger du. Brukar du alltid ha en sådan tunn förståelse för det ämnetsområde som du lobbyerar för som du uppvisar i detta ämne?
    Jag får hålla med Gunnar. Malin är bara här för att provocera. Hade varit mer intressant om hon hade kommit hit för en saklig debatt på lite högre nivå än att den respons man känner för att ge är att du behöver läsa på en hel del Malin, trots att du jobbat med ämnet i 6 år.

  42. Thomas

    Per, det här är inte en vetenskaplig blogg och Jörgen tyckte faktiskt att man skulle ”söka lite” så jag såg vad som kom upp. Att ”skeptiker” alltid klagar över att de är missgynnade är så vanligt att det knappt ens är värt en gäspning. Senast var det väl Lawrence Solomon som klagade för att Wikipedia inte accepterade att hans hörsägen togs med.
    Christopher, kometer är inte mycket vi kan göra något åt, men asteroider beräknas stå för ca två tredjedelar av risken. Om man till en ringa kostan kan hantera den är det väl värda pengar.
    ”Att klimat prioriteras och astronomi nedprioriteras har inget med relativa sannolikheter att göra, utan med att astronomi är ointressant för de starka politiska och ideologiska krafter som driver på i klimatfrågan för att få en världspolitisk omställning.”
    Återigen dessa konspirationsteorier. Du missar dessutom att det militärindustriella komplexet gärna ser satsningar på ett rymdförsvar. Det tog inte många sekunder att hitta att den inte helt okände Fred Singer t ex skrivit på upprop för att satsa pengar på detta:
    http://www.spaceref.com/news/viewpr.html?pid=7286

  43. Malin Fritzén

    Hej allihop! Vilket engagemang! Som ni förstår tillhör jag dem som tror på att människans klimatpåverkan är något vi behöver agera på, oavsett mitt banala müsliexempels hållbarhet eller ej. Och jag är inte här för att provocera, hoppas ni såg min smiley bakom suv-inlägget. Jag är inte mycket för att könsmärka saker. Tyvärr har jag inte den tid ni andra verkar ha att debattera här, men kanske kommer jag tillbaka om jag hinner ge mer djuplodande svar så ni inte blir så irriterrade över min ytlighet 😉
    Må så gott.

  44. Lars C

    Per Welander
    De som ropar högst och har mest bråttom är ju samma gäng som genom hela den moderna historien varit emot tillväxt och utveckling. De går kanske inte att jämföra med Pol Pot och hans kompisar när de satt i sina studentlyor i Paris och fantiserade ihop sitt Utopia, ett jordbrukssamhälle utan städer och modern teknik och med en extrem form av maoism som stadskick. Den röda tråden är utvecklingsfientligheten, men var och en må ha sina drömmer och ideal, jag har mina.
    Nu har de emellertid kunnat haka på ett långt större tåg som till en början går åt ungefär samma håll i hopp att senare kunna växla över det på ett annat spår än det tänkta.  Du har  rätt i det där med paniken, de har inte all tid i världen på sig innan den dolda agendan avslöjas. Politikerna måste se till att de inte tappar kontrollen över operation omställning och slå ifrån sig alla försök att höja ribban. 20% minskning till 2020 räcker mer än väl. Det går att klara. Nästa delmål kan inte sättas nu utan man måste vänta in såväl utfall som kommande klimatforskning. Jag blir inte förvånad om industrin tar över taktpinnen och överträffar de politiska målen. Det har hänt förr.

  45. Malin Fritzén: Må så gott, du med, och tack för besöket!

  46. Jens: Jag reagerade också på att Malin skrev att hon jobbat med klimatfrågan sen 2002. Och hennes dotter är bara ett år. Alltså måste Malin ha känt till klimathotet när hon bestämde sig för att skaffa barn. Om man tror att världen är på väg åt h-e så kanske man inte ska sätta barn till världen? Just a thought…

  47. Malin Fritzén

    Okej, det här måste jag svara på. Jag tror att vi med gemensamma krafter kan göra något så att världen inte går åt helvete. Jag tror alltså att om vi bara sitter på våra arslen och navelskådar oss i diverse teoretisk litteratur, ägnar sjutton timmar om dygnet åt att banka andra i huvudet med filosofiska argument och fortsätter leva som vanligt, då kan det gå åt helvete. Men förhoppningsvis finns det fler människor som anser att det är bättre att göra något än att sitta och hålla tummarna.

  48. Malin Fritzén: Vet du, Malin, jag håller faktiskt med. Men jag hade hellre börjat med att försöka utrota malaria och minska svälten i världen.

  49. Christopher E

    Thomas: Det är inte någon konspirationsteori att påpeka klimatismens politiska koppling. Man får vara bra naiv om man tror att denna fråga hade seglat upp på världsagendan om det inte fanns stora grupper med stora ekonomiska och ideologiska vinster att inhämta.
    Här ligger t.o.m. ”det militärindustriella komplexet” i lä. Uppenbarligen. Några rymdsatsningar att tala om görs ju inte längre (utom möjligen i Kina och Indien, även om de startat sent). Vilket säkert glädjer klimatisterna, eftersom de ideologiskt tycker illa om just industri och militär.
    Tänkvärda klokheter på temat läste jag i Lars C:s inlägg ovan.

  50. Jens

    Malin, så vad du säger är att du hellre lägger 17 timmar om dygnet på symbolhandlingar? Det viktiga är att du gör något. Vilken effekt det du gör har, positiv, negativ eller omärkbar, det är för dig oviktigt att veta?
    Så vad vill du konkret att vi gör? Du har ju ett forum fullt av folk som förmodligen har en något annorlunda syn på saker än du har. Berätta för oss. Vad är det vi ska göra 17 timmar om dygnet enligt dig?

  51. Thomas

    Christtopher, jag vet att du inte gillar ordet, men det finns inget bättre att kalla det om alla de olika organisationer som tagit ställning för AGW skulle ha någon sorts dold socialistisk agenda.

  52. Maggie,
    Är du aktiv i några hjälporganisationer som jobbar mot svält och malaria?

  53. Anders: Jag ger bidrag till ett flertal organisationer, bl.a. SOS Barnbyar, Rädda Barnen och Läkare utan gränser.

  54. Maggie: Heder åt dig.
    Är det frivilliga bidrag av den typen ni inom Stockholmsinitiativet har i åtanke när ni vill ”gemensamt fokusera på verkliga miljöhot samt mat, medicin och vatten till de allra fattigaste”?

  55. Anders: Vad jag förstår är detta ännu inte preciserat. 🙂

  56. Maggie: Jag väntar med spänning på vad ert stora engagemang i frågan ska resultera i. 😀

  57. Mats Frick

    Maggie – Ett tips: referera aldrig till människors barn i debattsammanhang… aldrig. Fick själv en dotter i söndags, är jag dum i huvet eller!?

  58. Mats Frick

    PS Ställ om klockan på bloggen DS

  59. Mats Frick: Stort grattis! Jag hoppas att även jag en dag får bli mamma.

  60. Christopher E

    Thomas,
    Inte har alla socialist agenda, det har jag aldrig sagt. I många fall är det tvärtom, det är i klimatbranschen ofta profit och makt som lockar (inte precis socialism enligt definition). Socialismen och anti-globaliserings-sympatierna hittar man mest bland gräsrötterna och i de starkt lobbande miljörörelserna. Och inte är den socialistiska agendan alltid särskilt dold heller.
    Och förutom socialister och profitörer har vi också de eko-religiösa, som tror att koldioxid är en syndfull frukt, vars användande förstört det förindustriella klimatparadiset, och nu skall energispäkning och botgöring utan flaskvatten åter frälsa oss.
    Varför ska organisationer överhuvudtaget ”ta ställning för” (eller mot) AGW? Det låter mer som ett ideologiskt principbeslut. I själva verket kan vi mycket väl ha en antropogen påverkan, men om den är stor nog att ha betydelse finns det nog ingen enighet om även inom de organisationer som ”tagit ställning”. Det är komplicerat, osäkert och knappast möjligt att bestämma sig för en linje.
    Mats: En gratulation! Dum är du verkligen inte.