Klimatforskning är ganska fantastiskt. Tidigare har man kommit fram till att en bästa prognos för jordens temperatur vid en fördubbling av koldioxidhalten med stor sannolikhet är 3 grader C. Och en del modeller spådde ända upp till 10 graders ökning!
Men sedan en tid så har klimatforskarna börjat tala om att de där högsta extremvärdena nog inte kan komma på fråga. I dagarna publicerades en rapport som säger att det troligaste är en temperaturhöjning på mellan 1,7 och 2,6 grader C. Medianen ligger alltså på bara strax över 2 grader.
Fortsätter de så här så har vi nått det politiskt satta 2-gradersmålet utan att behöva göra någonting alls! 🙂
Källor: Science, The Australian, BBC, GWPF
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Men gud vad skönt med lite glada klimatnyheter för en gångs skull!
Då får vi buga och bocka för politikerna för det envetna arbetsamma slit dom har lagt ned för mänsklighetens bästa.
😉
/Bäckström
Ingemar!
Jag är ju som vissa säger totalt okunnig om klimatet(ungefär som klimatforskarna:) men undrar vem som bestämt vilket klimat som är bäst för oss människor, djur och moder jord?
Men det är ju publicerat i en sån där tidskrift med en agenda – som bara skriver överpolitiserat skräp / slut sarc.
Håller IPCC och dess hantlangare på att förlora greppet?
>>Micke Johansson
Precis som du så är jag okunnig men kan det möjligen vara Thomas? 😉
Reträtten!
”Rädda makten” är vad som styr och de har alla anledning att vara oroliga för reaktionerna om de tappar kontrollen över ”sanningen”.
Inledningen på ”FOIA”s mail lyfter fram den hänsynlösa opportunismen och exploateringen av wealth redistribution. Med insikten om att en dollar per dag räddar liv och minskar fattigdom å strör vi istället tudentalsmiljrder i fickorna på klimathotets profitörer.
Läste artikeln på GWPF och hittade lite ”food for thought” bl a detta:
”Using previously published data they compiled a global map of surface temperatures showing that the earth was, on average, 2.2 deg C cooler than today. Ice core data from the time tell us that greenhouse gas levels in the atmosphere at that time were much lower than they are today.
The researchers used the greenhouse gas concentrations during the last Glacial Maximum in a climate model with climate sensitivity as a free parameter, and adjusted it until they got the best fit to global temperature patterns. The best fit yielded a climate sensitivity of 2.4 deg C.
The researchers found that high sensitivity climate models – more than 6 deg C – suggested that the low levels of atmospheric carbon dioxide during the Last Glacial Maximum would result in a runaway effect that would have left the Earth completely ice-covered.
“Clearly, that didn’t happen,” Schmittner said. “Though the Earth then was covered by much more ice and snow than it is today, the ice sheets didn’t extend beyond latitudes of about 40 degrees, and the tropics and subtropics were largely ice-free – except at high altitudes. These high-sensitivity models overestimate cooling.”
On the other hand, models with low climate sensitivity – less than 1.3 deg C – underestimated the cooling almost everywhere at the Last Glacial Maximum, the researchers say. The closest match, with a much lower degree of uncertainty than most other studies, suggests climate sensitivity is about 2.4 degrees.
This means that projected warming this century will be at the lower end of the IPCC’s estimates, about 2.4 deg C.”
Det är ju skönt att veta. Men om så lite som 2.2 C under den preindustriella temperaturen kan göra att områden ner till 40:nde breddgraden blir istäckta vad kan inte 2.4 C över göra med jordens klimat. Man bara undrar.
Jag hör redan hur snacket går om tio år:
– Global warming? Nej det lyckade vi undvika tack vare resoluta åtgärder, tacka mig jag var aktiv, nu skall vi alla hjälpas åt att reducera ….
Micke
Det bästa klimatet för oss människor är troligen inomhusklimatet. 🙂
Det har jag bestämt.
Håller med Inge, för det får man ju bestämma själv. 😀
Way to go man !!!
Men då komemr alarmisterna ut och säger vi måste gå före och sänka målet till -2 grader annars försvinnr våra bidrag………………
Gunbo #7,
Men om så lite som 2.2 C under den preindustriella temperaturen kan göra att områden ner till 40:nde breddgraden blir istäckta vad kan inte 2.4 C över göra med jordens klimat. Man bara undrar.
Mindre is kanske?
Men det var väl ändå ett mycket positivt besked. Kanske kan vi se framtiden an med lite ny tillförsikt nu.
Vi har nog en del att göra ändå liksom!
😀
Gunbo #7
Jag tycker att din undran ger en kul utmaning. Och jag tror att vi med egna erfarenheter snabbt kan ge ett bidrag som både omfattar klimatförändringar och hur vi kan hantera dem.
I hela mitt liv har jag bott i mellansverige och sett vad ca en grad i medeltemperatur upp eller ned ställt till med.
I den kalla änden går det att spela en hel bandysäsong i Uppsala på naturis och åka längdskidor vid Himmelstalund i Norrköping. I den varma står längdskidorna oanvända i Torsåker och man får åka skridskor i Hofors ishall.
Avståndet är ca 300 km i nord-sydlig riktning mellan Torsåker och Norrköping. 111 km svarar mot en breddgrad.
Två graders uppvärmning flyttar i så fall nollgradersgränsen 600 km norröver och vi hamnar i linjen Östersund – Umeå – Vasa.
Vasaloppet kanska får alternera mellan Mora och Vasa och Selånger återkommer i bandyeliten. Jag överlåter till dig att spekulera i andra och mindre betydelsefulla konsekvenser. 😉
Ingemar Nordin #12,
Ja, mindre is = mer vatten i haven.
Gunnar Strandell #14,
Jovisst, om man räknar med att de 2.4 graderna adderas till rådande temperaturer över hela jorden blir ju konsekvenserna inte så märkliga för oss t ex men vi vet ju att så inte är fallet. Redan nu är temperaturökningen störst i Arktiska områden och på norra halvklotet. Med en global temperaturhöjning på 2.4 grader innebär det att vi kan räkna med 5, 6 grader och kanske mer på våra breddgrader. Vad har det för inverkan på t ex grönlandsisen och andra inlandsisar? Som sagt, jag undrar.
Gunnar #14 om klimatzonerna flyttar 60 mil norrut, vad tror du det innebär för organismer som reproducerar sig långsamt eller har svårt att migrera långa sträckor?
Gunbo #15
Du har helt rätt, men jag skulle gärna se en bedömning av hur mycket. Två grader varmare på Grönland och i Antarkis räcker väl inte för att smälta all is när det är -20 till -30 idag?
Från min erfarenhet har jag sett både översvämningar och lågvatten i de insjöar som legat i närheten där jag bott. Men sjöarna är reglerade så prognosmissar och hastig snösmältning har nog spelat störst roll.
Havet i Östersjön vid Forsmark och på västkusten vid Kullaberg verkar mer påverkas av lufttryck, vind och strömmar. Men jag saknar möjlighet att koppla temperatur till vattenstånd.
Gunbo #16,
Medianen av 1,7 och 2,6 är för det första inte 2,4 utan 2,15. För det andra så handlar klimatkänsligheten om temperaturökningen vid en fördubbling av CO2 jämfört med 280 ppm, dvs jämfört med vad temperaturen var under 1800-talet. Om vi räknar med 0,7 grader sedan dess, så återstår 1,45 grader. Om vi räknar med 1,1 grad, som jag tror var det som BEST kommit fram till, så blir det ytterligare 1.05, dvs ungefär detsamma som vi har upplevt under 1900-talet.
Vad är det som är så alarmerande med detta?
#19,
Ursäkta, Medelvärdet skall det vara.
Thomas #17
Jag hoppades att mitt inlägg #7 skulle vara en inbjudan till diskussion utifrån våra egna erfarenheter där trots allt medeltemperaturen förändrats år från år.
I bästa fall leder det till att vi för ett ögonblick sänker garden och öppnar oss för nya intryck.
Du och Gunbo har så här långt visat hur stelnat och marmorfierat ert tänkande är.
Det självklara svaret på din fråga är naturligtvis att de tar tåget.
Läs noga i all motivering för bottniabanan så förstår du. Jag fortsätter att var konfunderad över att du inte förstår resultatet av de åtgärder du kämpar för.
Gunnar Strandell #18
”Havet i Östersjön vid Forsmark och på västkusten vid Kullaberg verkar mer påverkas av lufttryck, vind och strömmar.”
Havsnivån i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken påverkas mest av rådande lufttryck.
På Västkusten kan även stormar ha stor betydelse. Som nu på norska kusten uppåt Ålesund och längre norrut.
Ingemar Nordin #19,
”Om vi räknar med 1,1 grad, som jag tror var det som BEST kommit fram till, så blir det ytterligare 1.05, dvs ungefär detsamma som vi har upplevt under 1900-talet.”
Jo, jag insåg att jag hade fel när jag skrev ”att de 2.4 graderna adderas till rådande temperaturer”. Det är ju inte dagens temperaturer det gäller utan 1800-talets.
Men huvudfrågan gäller den ojämna distributionen av temperaturhöjningen som jag skrev om i #16. Höjningen har varit betydligt kraftigare på norra halvklotet än på södra och speciellt i arktiska områden och jag förmodar att den fortsätter på samma sätt som tidigare.
Gunnar Strandell #18,
”Två grader varmare på Grönland och i Antarkis räcker väl inte för att smälta all is när det är -20 till -30 idag?”
Jag skrev:
”Redan nu är temperaturökningen störst i Arktiska områden och på norra halvklotet. Med en global temperaturhöjning på 2.4 grader innebär det att vi kan räkna med 5, 6 grader och kanske mer på våra breddgrader.”
Temperaturhöjningen fördelas alltså inte jämt över jorden.
BINGO!
Jag har nu fått snusförnuftiga kommentarer från Gunbo, Thomas och Uffeb trots att jag uttryckligen bett om egna upplevelser av den globala uppvärmningen.
Uffeb#22
Mina erfarenheter kommer från Forsmark, som ligger en bit in i Öregrundsgrepen.
Vanligtvis styrs vattenståndet av lufttrycket, men extrema högvatten blir det vid lågtryck kombinerat med hårda vindar från nordost somhåller i sig i en vecka eller mer.
I Öregrund stiger då vattnet till 2 m över det normala och vid Formark drygt en meter. Höststormarna 1967 och 1969 är de värsta i mitt minne.
Tillägg till #24.
Jag har inte skrivit någonting om issmältning i Antarktis eftersom isen på den kontinenten inte kommer att smälta nämnvärt av en global teperaturhöjning på 2.4 grader.
Gunnar Strandell #25
Naturligtvis påverkas inte havsnivån i en vik av lufttrycket på något märkvärdigt sätt, där är det mest stormar som flyttar vattnet.
Men du kunde nog ana att jag menade nivån i snitt. Eller måste jag förtydliga ytterligare?
Uffeb #27, ”Naturligtvis påverkas inte havsnivån i en vik av lufttrycket på något märkvärdigt sätt, där är det mest stormar som flyttar vattnet.”
Eller tvärtom…
Gunnar Strandell #25,
”Jag har nu fått snusförnuftiga kommentarer från Gunbo, Thomas och Uffeb trots att jag uttryckligen bett om egna upplevelser av den globala uppvärmningen.”
Ok, ursäkta att jag inte förstått att det var personliga erfarenheter av GW jag skulle skriva om.
Jag är en naturmänniska som har egen trädgård och ofta är ute i naturen då jag jagar. Det jag observerat de senaste 8 åren är att fläder, Sambucus nigra, blivit ett ogräs i trädgården (och också närområdet) vilket inte hänt tidigare. Bären hann aldrig mogna för att kunna gro. Andra observationer är att insjön i min närhet fryser till allt senare och blir isfri allt tidigare (utom de två senaste åren).
Bönder i mina trakter sår säd 1-2 veckor tidigare och skördar redan i början till medlet av augusti (2 veckor tidigare än på 80- och 90-talen enligt deras egna utsagor).
Havens vattennivå har än så länge inte stigit dramatiskt och Östersjön är ett innanhav omgärdat av land som fortfarande höjer sig efter inlandsisen så vattennivån där är inte representativ globalt.
Gunbo #29
Tack!
Jag tror att våra samlade erfarenheter från varma och kalla år kan ge en god bild av vad vi har att vänta oss och vad vi behöver lösa i närtid.
Jag ser då och då upprop i tidningen om att forskare vill ha hjälp från allmänheten när det gäller observationer. Om de passerar TCS är jag övertygad om att de blir förädlade och läggs till den ackumulerade kunskap som utvecklas här.
Så här långt verkar vi vara överens om att uppmärksamhet på flora och fauna är viktigare än havs- och sjövattennivå. Redan här törs jag fråga om alla våra kommuner har samma insikt eller åsikt.
Jag är övertygad om att en fortsatt diskussion här kan leda till mer detaljerad information om arter och områden som behöver uppmärksamhet och sådana som verkar klara sig.
Till sist måste kanske inte hela Mälardalen ta tåget norrut för att bevara sin särart.
Gunnar Strandell #30,
Tack själv för svar!
”Så här långt verkar vi vara överens om att uppmärksamhet på flora och fauna är viktigare än havs- och sjövattennivå.”
Jag skrev i ett annat inlägg i en annan tråd: ”Naturen ljuger inte.”
Jag håller fast vid det. Det är naturens beteende som ger oss svar på frågan om klimatet förändrats.
Läs gärna Leif Kullmans noteringar om klimatförändringarna i fjällvärlden:
”Även kring den nya och högre trädgränsen tillförs floran allt fler utpräglat värmekrävande arter, av vilka de flesta normalt inte brukar förknippas med fjällen. Enstaka plantor av ek och alm växer nu helt nära björkens trädgräns i Jämtland och Härjedalen. Även klibbal, lönn och vårtbjörk har börjat dyka upp i det översta skogsbandet. Det är minst 8000 år sedan ”ädla lövträd” växte på motsvarande nivåer i fjälltrakterna.”
http://www.kullmantreeline.com/empty_16.html
Uffeb #27
Du har rätt i allt du skrivit om havsnivåerna. Poängen blir att i de havsområden jag har erfarenhet av har jag svårt att se någon inverkan från den globala uppvärmningen.
Jag har sett bestånd av torsk, säl, havsörn, gädda, och aborre komma och gå och jag har sett hur skarven i långsam takt flyttat norrut och in i Mälaren.
Jag har lagt märke till att Falu rödfärg på linoljebas får grön påväxt av vad tror är alger efter ca fem år vid Forsmark och misstänker att det har att göra med mildare och/eller fuktigare väder.
Jag ska bygga nytt nästa år, vilken färg rekommenderar du?
William M Briggs:
Statements of what happens when it is hot outside are not evidence that AGW is true If you heard that an glacier melted when it was exposed to hot air, you have learned what you already knew: ice melts when it is hot. Absolutely no observation of any plant, mineral, or animal is direct evidence of AGW. Thus, every horror story you have heard about small fish whose native waters got uncomfortably warm, about a species of grass that was stressed under the harsh sun, or that a small town in Argentina set a record high temperature on Tuesday, or another in Pittsburgh was especially wet one afternoon, and on and on, are not direct evidence that AGW is true. They are only statements of what happens when it gets hot out or when it rains or fails to.
Utomhusfärgerna har inte längre, av miljöskäl, vissa anti-mögelmedel.
Gunbo #31#
Du hänvisar till Kullman enl nedan:
”Även kring den nya och högre trädgränsen tillförs floran allt fler utpräglat värmekrävande arter, av vilka de flesta normalt inte brukar förknippas med fjällen. Enstaka plantor av ek och alm växer nu helt nära björkens trädgräns i Jämtland och Härjedalen. Även klibbal, lönn och vårtbjörk har börjat dyka upp i det översta skogsbandet. Det är minst 8000 år sedan ”ädla lövträd” växte på motsvarande nivåer i fjälltrakterna.”
Och?…om det växte ”ädla lövträd” i Jämtland/Härjedalen för 8000 år sedan, vad är det för konstigt om klimatet sakta ändras till något liknande nu? Jag har själv kollat på hans hemsida och han lägger ner ett jättearbete på att konstatera detta, däremot säjer det ingenting om varför.
Jag själv bor rätt nära fjällvärlden och vistas där ofta. Jag ser också exempelvis att slyn växer så det knakar men skillanden är hur man förhåller sig till det hela. Självklart är det inte kul för en vinterälskare som jag om det fortsätter att bli dåliga vintrar och träd börjar växa på dom fina vidderna, men vi vet ju att klimatet ändrats mellan varmare och kallare i perioder. Den som kan får gärna berätta vad som är så extremt nu? vi har ju en uppvärmning som började efter lilla istiden och då är det väl ganska naturligt att växter frodas och glaciärer blir lite mindre. I alla fall till nästa långa kallperiod kommer.
Det enda extrema som jag ser det är väl denna osunda fokusering på just klimatet, och hur det har kunnat bli så här tokigt så det knappt går att föra ett samtal utan att folk lägger in ordet ”klimat” i allting. Det går heller inte att titta på ett nyhetsprogram eller öppna en tidning utan att ordet ”klimat” förekommer på 100-tals ställen. Läskigt är det, ”Huvva säjer jag bara”
Apropå vad två grader varmare klimat skulle innebära, här är en sekvens ner genom Europa:
Longyearbyen får samma medeltemperatur som Karesuando har nu
Karesuando får samma medeltemperatur som Stensele har nu
Stensele får samma medeltemperatur som Östersund har nu Östersund får samma medeltemperatur som Härnösand har nu
Härnösand får samma medeltemperatur som Stockholm har nu
Stockhom får samma medeltemperatur som Köpenhamn har nu
Köpenhamn får samma medeltemperatur som London har nu
London får samma medeltemperatur som Bordeaux har nu
Bordeaux får samma medeltemperatur som Marseille har nu
Marseille får samma medeltemperatur som Barcelona har nu
Barcelona får samma medeltemperatur som Palermo har nu
Palermo får samma medeltemperatur som Beirut har nu
Gun #34
Ditt inlägg ger +1 !
Speciellt det här: ” Och?…om det växte ”ädla lövträd” i Jämtland/Härjedalen för 8000 år sedan, vad är det för konstigt om klimatet sakta ändras till något liknande nu? ”
Gunnar Strandell #32
”Jag har sett bestånd av torsk, säl, havsörn, gädda, och aborre komma och gå och jag har sett hur skarven i långsam takt flyttat norrut och in i Mälaren. ”
Skarvens expansion (eller rättare sagt återkomst) har inget med klimatet att göra. Det har funnits storskarv i Sverige sedan den senaste istiden, men den var utrotad av människan i Sverige mellan 1909 och 1945, men har återkommit p g a minskad förföljelse och troligen också p g a att tillförseln av närsalter gör att det finns mer småfisk i Östersjön. Skarven är för övrigt vanlig i Nordnorge, den är boreal, men inte arktisk. Skulle den däremot börja häcka på Svalbard är det troligen ett tecken på klimatförändring.
Havsörnens återkomst beror också på minskad förföljelse, inte klimatförändringar. Den fanns i hela Sverige för ett par hundra år sedan.
Det finns förresten ett fossilfynd av skarv från Nordnorge under den förra mellanistiden, så skarven fanns i Skandinavien före Homo sapiens.
Gunbo #24
”Redan nu är temperaturökningen störst i Arktiska områden och på norra halvklotet. Med en global temperaturhöjning på 2.4 grader innebär det att vi kan räkna med 5, 6 grader och kanske mer på våra breddgrader”
Det var ungefär 5 grader varmare än nu på Grönland under den förra mellanistiden. Inlandsisen krympte en del, men den smälte inte bort, inte ens på södra Grönland.
Normalt för Norrköping (sedan 1975) är ’första snön’ i mitten av november några dagar, sedan barmark igen tills snön kommer på allvar någon dag efter jul.
– Hittills i år (27 nov) har det varit snöfritt, och klart varmare än vanligt (11,7º just nu! (SMHI) Det kan vara ’rekord’) — men far vi illa av det? Inte alls. Tvärtom.
– Temperaturökningen har varit störst kring Hudson Bay, i Nunavut, men klagar inuiterna över det? Nope. Huvudstaden Iqaluit just nu: -25 °C, Feels Like -36 °C. Framåt 1 PM -21º känns som -34º. (Weather Underground). Plågsamt varmt…?
– Och sedan 1979 har det blivit kallare kring Vorkuta, strax söder om Novaja Zemlja…
– Nej, vad vi har att göra med här är en ’religion’: ”vi har syndat, vi brinner upp, vi dör!…”
Uffeb #22;
Jag bor 300 meter från havet på en udde i Halland. Mycket riktigt är lufttrycket en viktig faktor för havsnivån, men överskuggas av hård vind som puffar vatten över Kattegatt. Dvs, även vid lågtryck kan hård frånlandsvind sänka vattnet (men den kombinationen är rätt ovanlig här).
Ikväll hukar vi oss för stormstyrka från SW. DMI:s prognos ser inte kul ut från kl 18-24. Jag har helt öppet mot havet så det kommer att dåna rejält. Går inte se på TV i oljudet och kanske går strömmen också.
Havsnivån är dock ingen fara med med trädgården 3 m över medelvattennivå. Inte ens under Gudrun-stormen var här närmare til stranden än ca 150-200 m, så det var bara taxeringsvärdet som steg tillfälligt.
Gun #34,
”Och?…om det växte ”ädla lövträd” i Jämtland/Härjedalen för 8000 år sedan, vad är det för konstigt om klimatet sakta ändras till något liknande nu? Jag har själv kollat på hans hemsida och han lägger ner ett jättearbete på att konstatera detta, däremot säjer det ingenting om varför.”
Det vi diskuterar här är klimatkänsligheten, d v s den ökning av temperaturen som en fördubbling av CO2 ger. Om CO2-halten stiger till 560 ppm får vi en global medeltemperatur som är 2,4 grader högre än under 1800-talet. Vi har nu nästan 400 ppm vilket är 120 ppm mer än under 1800-talet och den globala medeltemperaturen har stigit med 0,7 grader.
Att vi i Sverige får det varmare är inget problem men hur blir det i andra delar av världen? Om isar och glaciärer smälter i allt snabbare takt stiger haven t ex. Hur hög var havsnivån för 8000 år sedan?
Temperaturen har ökat 0,5º per decennium sedan 1979 kring Hudson Bay, kring Moskva, och i Mongoliet. Däremot har den minskat i SV Alaska, Hawaii, Ecuador–Buenos Aires, och i stora havsområden, särskilt N om Antarktis.
– I egyptiska öknen är ökningen 0,4º, men i centrala Afrika +0,1º, dvs omärkbart, inom den reella felmarginalen. Kina och Indien +0,2º, norra Kina +0.3º.
– Siffrorna från RSS gäller helår. Ingen upplever dem. Om det långt i norr blir lite mildare på vintern, klagar man då? Naturligtvis inte. (Men statistiken ändras…)
tty #38,
”Det var ungefär 5 grader varmare än nu på Grönland under den förra mellanistiden. Inlandsisen krympte en del, men den smälte inte bort, inte ens på södra Grönland.”
Jag har inte påstått att all is på Grönland skulle smälta bort! Men redan en del av isen skulle höja havsnivån, eller?
Staffan D #42,
”Om det långt i norr blir lite mildare på vintern, klagar man då? Naturligtvis inte.”
Var snäll och se den här videon från långt i norr.
http://www.iisd.org/publications/pub.aspx?pno=428
Här är en intressant ledare på CO2 Science om arters anpassningsförmågor:
http://www.co2science.org/articles/V14/N47/EDIT.php
Ingemar Nordin #45,
Jag tror inte heller att det blir någon större katastrof för flora och fauna med en temperaturhöjning på 2,4 grader. Men den stora skillnaden mellan nu och förra interglacialen är mängden människor som tagit så mycket land i besittning att många arter har svårt att hitta nya habitat.
Gunbo ”41”
Du skriver enl nedan:
”Det vi diskuterar här är klimatkänsligheten, d v s den ökning av temperaturen som en fördubbling av CO2 ger. Om CO2-halten stiger till 560 ppm får vi en global medeltemperatur som är 2,4 grader högre än under 1800-talet. Vi har nu nästan 400 ppm vilket är 120 ppm mer än under 1800-talet och den globala medeltemperaturen har stigit med 0,7 grader”
Vet vi verkligen att CO2-halten bidrar till uppvärmningen? vet vi verkligen det? är det inte det vi diskuterar, vad ORSAKEN kan vara. dvs i alla fall vi som inte har köpt bara ett argumen, ni andra har ju redan svaret.
Det är väl det som skapar diskussionerna, annars fanns det väl inget att säja. Du måste väl ändå hålla med om att det finns en hel del andra kraftfulla orsaker till att ett klimat är i förändring. Att då plocka ut det mikroskopiska CO2 som boven är bara så idiotiskt.
Det här skapar också olika läger bland allmänheten, där man är en dålig människa om man åker fel bil eller bil alls. Man är en dålig människa om man äter kött osv. osv. Vart sjutton är vi på väg? det skrämmer mej mera än att vi har en liten uppvärmning just nu- Är det verkligen rätt att mänskligheten (och barn) ska behöva gå omkring och tro att jorden går under p.g.a att vi har ett klimat?
Besinna er för sjutton!
Råkade slå på SVT1:s Go Kväll eller vad det heter i går vid halv sjutiden. Där intervjuar en helt betagen Ebba Kleberg von Sydow MP:s språkrör Fridolin i full frihet.
Oj, så duktig han är …:
Frågor hänger ihop … Lika stor uppgift som att bygga Folkhemmet att ta sig an klimatutmaningen … bygga ett nytt samhälle … nya gröna jobb .. som möjliggör mer satsning på skola och vård …
Jodu – på bästa sändningstid. Ännu mer skrämmande nog har MP nästan 10% i opinionsundersökningar.
Om Du har starkt hjärta – kolla ca 14 min in här
http://svtplay.se/v/2618842/gokvall/26_11
Gunbo #46,
Var vi inte överens om att det handlar om 1,05 grader ökning, inte 2,4?
Gunbo #41
”Hur hög var havsnivån för 8000 år sedan?”
Den var mycket lägre än idag. Isarna höll fortfarande på att smälta fort. Havsnivån har ökat sedan dess, om än i långsammare tempo.
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Post-Glacial_Sea_Level.png
”Om CO2-halten stiger till 560 ppm får vi en global medeltemperatur som är 2,4 grader högre än under 1800-talet. Vi har nu nästan 400 ppm vilket är 120 ppm mer än under 1800-talet och den globala medeltemperaturen har stigit med 0,7 grader.”
Här kör du ett vilseledande resonemang. Du får det att låta som om de 120 ppm:n är ansvariga för 0,7°, men du vet nog väl att merparten av dessa 0,7° kom innan koldioxidutsläppen kom i gång rejält efter ca 1940. Var får du 2,4° ifrån förresten?
”Att vi i Sverige får det varmare är inget problem men hur blir det i andra delar av världen?”
Det som är så bra är att värmen kommer mest där det är kallt idag, och sedan minskar effekten mot ekvatorn. I tropikerna blir skillnaden mot idag mycket liten. Det kan vi också ana från det faktum att landbaserat liv frodades i tropikerna under geologisk tid när medeltemperaturen var över 15° mer än idag!
#44Gunbo: Banks Island har 136 invånare (Wikipedia). De bor i Sachs Harbour (se Wiki!). De lever på jakt etc: Isfiske, gåsjakt på hösten (största gåskolonin i NAm), myskoxe (3/4 av världens myskoxar finns på ön). Caribou (älg) finns också på ön. Öppet vatten tidigare har fått sälen att flytta längre söderut då. Lax kom för första gången 1999–2001.
– Horribelt, detta…?
– Området hör till de i världen som fått den högsta temperaturändringen — +2º i snitt, kanske tom lite mer!
När det gäller ”hemskheter” pga uppvärmning drar jag till minnes den för tidigt bortgångne John Dalys osvikliga ironi. Ett litet klipp från 2003 (robin=rödhake, en näpen liten fågel):
”Now they have just published a story titled `Baked Alaska on the Menu?’ (New York Times (NYT) 13 Sept. 2003) in which they have mounted similar falsehoods. Their story opens with a heart wrenching story about Kaktovik, an Alaskan village on the Arctic Ocean, where a robin built a nest last year (a pest invasion?), where willows have decided to grow on the nearby river banks (noxious weeds?), and where there are now three types of salmon in nearby waters where none previously existed. ”We’re not getting as many icebergs as we used to” says one 92-year old. Robins, willows, salmon, fewer icebergs, – life is getting really tough at Kaktovik.”
🙂
Gunbo #46
Tacksam om du utvecklar ditt syfte med den kommentaren så att jag inte dras in i en misstanke att du egentligen är en malthusian
tty eller någon annan ang proxi!
Det hissnar lite trots att man redan är härdad när man läser om tempproxi som det ”crap” till tempregistratorer de är och då speciellt dessa trädringsproxi där den dessutom uppochnervända Tiljander serien drar en komikens skimmer över hela hypen som byggts på dessa genuina skitproxi. Att läsa den interna kritiken och uppenbara medvetenheten om den låga kvaliten som gäller för serierna
är en bekräftelse på att vi har med rent och skärt forskningsfusk att göra.
Vilka proxi bör hålla den största noggrannheten och tillförlitligheten? Dessa träsringsproxis är ju ytnyttjade och recirkulerade i klimatvetenskapen ned till total utnötning och jag tycker det är ofattbart att de accepterats och legat till grund för de slutsatser och IPCC hävdat. Smittoeffekten är oöverskådlig då serierna är utgångspunkten för i princip varenda artikel om historiska temperaturer.
Fins det några proxy som håller tillräcklig kvalitet för att vara pålitliga över huvudtaget? Vilka är bäst? Vad säger studier av ilika proxi under den tid vi kan jämföra med termometer?
Trädgränsproxy är en relativ säker men geografiskt begränsad proxy.
Svårt att hitta vetenskapliga artiklar? Fundera på det. 🙂
Christopher #50,
”Var får du 2,4° ifrån förresten?”
Från GWPF som behandlar artikeln som Ingemar tar upp i inlägget som denna tråd diskuterar. Läs citatet i min kommentar #7. Men jag repeterar en del:
”On the other hand, models with low climate sensitivity – less than 1.3 deg C – underestimated the cooling almost everywhere at the Last Glacial Maximum, the researchers say. The closest match, with a much lower degree of uncertainty than most other studies, suggests climate sensitivity is about 2.4 degrees.”
Ingemar Nordin #49,
Jag skrev: ”Om CO2-halten stiger till 560 ppm får vi en global medeltemperatur som är 2,4 grader högre än under 1800-talet.”
En dubbling av CO2 halten från 280 ppm är väl 560 ppm?
Störningar på nätet just nu.
ALI.K
Gunbo #56
Aha, det var där du såg 2,4°. Jag tänkte mest på den senaste studien Ingemar tog upp i inlägget. Personligen tror jag dock en eventuell klimatkänslighet även är lägre än så, om den nu finns. Så höga känsligheter som 2,4 eller högre blir mycket svåra att matcha med vad faktiskt ser i nutid.
Den studie du refererar till använder glacialcyklerna som utgångspunkt. Det är vanskligt, eftersom det inte går att isolera de olika faktorer som leder till dessa cykler. De är helt enkelt inte kända. ”Science is settled”-gänget vill gärna säga att banparametrar förklarar allt, men så är det inte.
Staffan D #51,
”Horribelt detta….?”
Jag länkade till videon bara som svar på följande meningar:
”Om det långt i norr blir lite mildare på vintern, klagar man då? Naturligtvis inte.”
Folket på ön dör inte men visst klagar de. Dessutom är det inte bara vintern som är mildare, somrarna är så mycket varmare att permafrosten smälter.
Christopher #59,
Det är nog samma studie. Jag läste artikeln om studien på GWPF som Ingemar länkade till:
http://www.thegwpf.org/the-observatory/4422-global-warming-forecasts-exaggerated.html
Jag kan hålla med om att studien inte är sista ordet i den här frågan men det är ju i alla fall skönt att vi inte får någon temperaturhöjning på 5-6 grader globalt i alla fall, inte de närmaste hundra åren åtminstone. 🙂
Tack förresten för länken till Post-Glacial Sea Level. Jag var inte säker, därför frågade jag. Här i Sverige hade vi högre havsnivå eller ska vi säga lägre landnivå på den tiden.
Hej Ingmar,
Finns det en länk till rapporten/rapporterna?
Du tappar tyvärr mycket trovärdighet om inte källorna kommer med.
Dessutom framgick det inte hur det hängde ihop med 2 gradersmålet?
Temperaturen har ju ökat och inte minskat, och inget har väl gjorts för att åtgärda vad det nu är som är grundproblemet till att temperaturen ökar.
Ber om ursäkt såg inte länkarna när jag tittade med mobilen.
Bra artikel i Science!
Alla länkarna verkade handla om den.
Trist att man inte kan läsa mer än Abstract utan att betala.
Studien byggde på att CO2 halten fördubblas och deras klimatsimulering ger då en temperaturhöjnings median utfall på 2.3 K och 66% sannolikhet att det håller sig mellan 1.7-2.6 K.
Är det någon som vet när CO2 halten beräknas vara fördubblad?
Gunbo #61
Jag skäms lite att länka till Wikipedia, men grafen är ju OK.
Precis som du säger, i våra trakter är inte en kontinuerlig havsytehöjning det man intuitivt först tänker på, eftersom vi uppevt, och upplever, strandlinjen söka sig nedåt. Fast här på västkusten var faktiskt havsytehöjningen snabbare än landhöjningen under en period ca 7000-4500 f.Kr, och då reste sig strandlinjen ca 15 m i mina trakter.
Ingvar E #53,
Sorry att jag missat din kommentar!
Jag skrev: ”Men den stora skillnaden mellan nu och förra interglacialen är mängden människor som tagit så mycket land i besittning att många arter har svårt att hitta nya habitat.”
Det här är bara konstaterande av fakta. Det finns ingen värdeladdning i den meningen! Du håller väl med om att det finns fler människor på jorden nu än under förra interglacialen.
#60 Gunbo: Man klagar i Sachs Harbour. Det är allt du har att anföra. Att man ska klaga inför utomstående, alldeles särskilt om man är lantbrukare eller något sådant, vet vi även i Sverige. ”Inte utmana ödet”, eller så.
– Från mid-June till mid-September är det (i regel) plusgrader i Sachs Harbour. Resten av året är det minus, ned till -31,5º som den förväntade siffran för februari. I juli är det 6º i snitt; 9º förväntat maximum.
http://www.climatetemp.info/canada/ikahuak-sachs-harbour-banks-island-northwest-territories.html
– Om de 136 invånarna tycker att värmen blir för påfrestande får de väl flytta… Värre saker har hänt i världen.
– (Det är -20ºC nu i Sachs Harbour, säger The Weather Network. Känns som -28º. Måndag e.m. -24º, säger man. Känns som -34ºC.)
Staffan D,
”Man klagar i Sachs Harbour.”
Var det inte du som skrev: ”Om det långt i norr blir lite mildare på vintern, klagar man då? Naturligtvis inte.”?
Sachs Harbour: Onsdag ned till -28ºC, lördag -29º, nästa torsdag (8/12) -28º, fredag -34º, lördag -37ºC. Enligt The Weather Network’s prognos. Och ni gnyr över den hemska värmen…
Men Staffan, fattar du verkligen inte vad jag menade i #67?
Dessutom, fattar du inte att det inte är temperaturen i sig – om folk fryser eller svettas – som är problemet utan vad som händer i omgivningen p g a temperaturen? Permafrosten smälter och deras hus är byggda på permafrosten som grund, isarna med befolkningens mat (sälarna) försvinner. Folket i Sachs Harbour överlever men får förmodligen flytta. Skulle inte du klaga om du tvingades flytta för att du inte kan livnära dig där du bor eller ditt hus rasar samman då grunden ger sig?
Blir du inte lite undrande Gunbo att alla dessa hemskheter alltid påstås hända i näst intill obebyggda områden. Det är Arktis, Grönlandsisen, Antarkis, tundran, öknar eller glaciärer. Alltid områden som inte många besökt eller som näst intill obebodda. Är inte de områdena de svåraste att visa trender på pga dåligt historiska mätdata?
Slabadang #54
”Vilka proxi bör hålla den största noggrannheten och tillförlitligheten? ”
Pollenanalys är ganska tillförlitligt, förutsatt att det ingår tillräckligt många arter med kända klimatkrav. Subfossila/fossila insektsfaunor också. En fördel här är att det finns arter som är begränsade både av vinter- och sommartemperaturer.
Nackdelen är att de här proxies ger en medeltemperatur över en ganska lång period, årtionden till århundraden, och dessutom med viss eftersläpning eftersom djur och växter tar tid att ändra sin utbredning (insekter är betydligt snabbare än växter).
Syreisotopsammansättningen i en iskärna ger i princip ett direkt mått på temperaturen där snön kondenserade. Dock kan förändringar i luftcirkulationen ge störningar eftersom isotopsammansättningen i havet som vattnet avdunstade ifrån då kan variera.
TEX-86 ger i princip ett direkt mått på temperaturen i vattnet där bakterierna levde. Två problem här: 1. metoden kan inte användas på temperaturer som är högre än de högsta i nutiden, eftersom det inte går att kalibrera resultaten. 2. Man vet inte säkert på vilket djup bakterierna levde. I nutiden tycks det oftast vara ytvattentemperaturen man får, men det finns undantag, framför allt i uppvällningsområden.
Trädgränsen är kanske den mest pålitliga proxyn, men det finns problem även här. Förändringar i vindförhållandena kan också spela in, och ett etablerat trädbestånd kan överleva under lång tid efter en klimatförsämring (men utan att kunna föryngra sig). En viss fördröjning blir det även när klimatet blir varmare, men den är rätt liten.
Sedan finns det en del historiska fenologiska proxies som troligen har visst värde, som t ex islossningsdatum, datum då växter blommade och datum för vinskörden. Dessa ger dock inga årsvärden, utan gäller bara för en viss årstid, och andra faktorer än temperaturen inverkar oftast.
Kort sagt det finns mig veterligen inga helt säkra temperaturproxies som inte kan störas av andra faktorer, och osäkerheten är rätt stor för alla proxies, jag skulle vilja påstå minst +- 1 grad, ofta mera.
21 egna ord, men du tror det är avancerat och obegripligt…?
– Wiki Nordvästpassagen: ”Innan lilla istiden inleddes kring mitten av 1200-talet hade vikingarna seglat så långt nordväst som till Ellesmere Island, Skraeling Island, och Ruin Island på jaktexpeditioner och handel med inuitiska grupper…” (Skräling = vikingarnas ord för inuiter och indianer).
Stickan no1 #70
”…alla dessa hemskheter alltid påstås hända i näst intill obebyggda områden.”
Nja, värmeböljorna i Mellaneuropa 2003 och i Ryssland 2010 är väl hemskheter som skett i tätt bebyggda områden.
När det gäller inuiterna har de bott i de arktiska delarna av Nordamerika och på Grönland i många tusen år. De har fört kunskapen om sitt klimat vidare från generation till generation.
Staffan D #72,
”Innan lilla istiden inleddes kring mitten av 1200-talet hade vikingarna seglat så långt nordväst som till Ellesmere Island, Skraeling Island, och Ruin Island på jaktexpeditioner och handel med inuitiska grupper…”
Ja så var det säkert men det ändrar inte inuiternas situation i Sachs Harbour nu.
”Lilla istiden var en period med betydande nedkylning av klimatet cirka 1300–1900. Tre särskilt kalla perioder kan urskiljas: mitten av 1300-talet, cirka 1570–1710 och cirka 1790–1880.” (Wiki)
– Det var alltså varmt kring år 1000. Jag tror mig veta att det var varmt även kring ”år 0”, och på bronsåldern (år 1000 fKr). (Bronsåldersbyarna, som grävdes ut här innan E4 byggdes, var imponerande.)
– Fimbulvintern däremot kom ca 500 fkr.
– Nu är vi kring år 2000…
”Much of western Canada has been getting a taste of winter’s wrath recently. Frigid Arctic air flooded the Prairies Saturday, causing temperatures to plunge into the -20s…
– In Grande Prairie, it was -28°C. … Several communities actually set new daily low temperature records Saturday, including Spiritwood, Saskatchewan, which hit a bitter -30.8°C and Hendrickson Creek, Alberta, which hit -35.3°C. … Edmonton hit a daily record low temperature of -36.1°. With the wind chill, it felt more like -45.” (The Weather Network 21/11)
http://www.theweathernetwork.com/news/storm_watch_stories3&stormfile=extreme_cold_settles_in_the__191111?ref=ccbox_weather_category1
Gunbo; är värmeböljor väder eller klimat?
Jag trodde debatten handlade om klimatförändingar.
Stickan no1,
Normalt är värmeböljor väder, helt korrekt. Men slås flera värmerekord under ett decennium börjar det bli snudd på klimat. Ryssland hade också i år en värmebölja nästan lika varm som i fjol men inte lika katastrofal. För att säkerställa en klimatförändring behövs ju trettio år och vi kan ju inte veta ännu vad som händer 20 år framåt i tiden. Den som lever får se.
Christopher E
”De är helt enkelt inte kända. ”Science is settled”-gänget vill gärna säga att banparametrar förklarar allt, men så är det inte.”
Ange gärna någon/några referenser när du påstår sådant så kategoriskt.
Vad jag vet (1000-tals artiklar) är de astronomiska cyklerna de som bäst beskriver istidscyklerna. Det är inte bara frågan om den senaste, utan samtliga ca 10 st den senaste miljonen år. I princip förklarar de allt utom de plötsliga nedsmältningarna, dvs avsluten av en glacial. Detta har troligen med återkoppling till CO2 från de kalla haven att göra samt kalvande glaciärer. Dvs astronomiska förändringar bestämde inte allt kring istiderna, men det är nog ingen som påstått det heller.
Gunbo # 78
Du är rolig du. ”Snudd på klimat”
Hur var det med alla dessa köldrekord som slagits i Nordamerika/Sydamerika de senaste vintrarna. Menar du att de också är ”snudd på klimat” då?
Jag trodde nog att de flesta var överens om att ”klimat” brukar definieras som den genomsnittliga temperaturen under en 30-årsperiod?
Du börjar låta som Emils ”Krösamaja”, Gunbo!